Humanekologi

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/28941

Browse

Browsing Humanekologi by Subject "Agenda 2030"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att våga se komplexa samband: En studie av hur Värnamo kommun kan arbeta med synergier och konflikter inom Agenda 2030
    (2019-01-29) Sternad Fackel, Sandra; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
    FN:s och den svenska statens vägledning till kommuner som vill arbeta med Agenda 2030 framhåller att alla globala mål hänger samman på ett positivt sätt. Det finns dock forskning, bland annat av Pradhan et al. (2017), som tyder på att situationen inte är fullt så enkel då det också finns konflikter som gör det svårt att uppnå flera mål parallellt. Därför syftar denna studie till att bidra med förståelse om hur kunskap om synergier och konflikter inom Agenda 2030 kan användas för att stärka kommuners hållbarhetsarbete. Uppsatsen utgör en fallstudie av Värnamo kommun och genomförs genom kvalitativa litteraturstudier, intervjuer samt en fokusgrupp. Resultaten tolkas utifrån Pradhan et al. (2017) samt de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Studien kommer fram till att Värnamo kommun satsar mer på frågor som rör ekologisk än social hållbarhet, men att organisationen på grund av konflikter mellan ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet ändå riskerar att bidra till miljömässig ohållbarhet. Uppsatsens viktigaste rekommendation till kommunen är att de bör arbeta mer tvärsektoriellt med hållbar utveckling samt analysera sina insatser utifrån synergier och konflikter. Genom att arbeta på ett sådant sätt minimeras risken för att hållbar utveckling inom vissa områden sker på bekostnad av ohållbarhet inom andra områden. Studien belyser därmed vikten av att våga och kunna studera de komplexa samband som finns inom hållbar utveckling.
  • No Thumbnail Available
    Item
    DIGGitalisering och hållbarhet: En kvalitativ studie om hur Myndigheten för digital förvaltning kan använda digitalisering som verktyg för att uppnå hållbarhet
    (2021-06-08) Håkansson, Malin; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
    Få har nog undgått att digitalisering och digitala fenomen är en stor och växande del av vår vardag. Digital hållbarhet, digital delaktighet, digital kompetens, digital service, digital samhällsutveckling och digitalt utanförskap. Den digitala eran är här för att stanna. Men vad innebär det egentligen? Och hur påverkar det hållbarheten? “DIGGitalisering och hållbarhet” är en kvalitativ studie om hur Myndigheten för digital förvaltning kan använda digitalisering som verktyg för att bidra till hållbarhet och uppfyllnad av de globala utvecklingsmålen för hållbar utveckling som formulerats i Agenda 2030. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som dyker upp i gränssnittet mellan hållbarhet och digitalisering samt vilka möjligheter digitalisering kan medföra i hållbarhetsarbetet. Genom att använda myndighetens verksamhet som fallstudie söker studien att bidra med förståelse för hållbarhet i relation till digitalisering och hur myndigheten genom sin verksamhet, kan bidra till hållbar utveckling. De globala utvecklingsmålen används som ett medel att kategorisera och exemplifiera hur deras olika ansvarsområden skulle kunna bidra till hållbarhet. Det teoretiska ramverket är format för att beskriva digitalisering som ett möjligt verktyg till hållbarhet, begränsat till de tre hållbarhetsdimensionerna samt resiliens. Med hjälp av dessa diskuteras det insamlade materialet, vilket har samlats in genom informantintervjuer med anställda på myndigheten samt granskning av centrala dokument. Materialet har sedan kategoriserats med hjälp av ett kodschema och vidare legat till grund för en tematisk analys där huvudsakliga och underliggande teman har identifierats. De fyra huvudsakliga teman är Möjligheter, Öppna data, Utmaningar och Beröringspunkter. Resultatet redogör för vilka av delmålen för hållbar utveckling som har direkta och indirekta kopplingar till Myndigheten för digital förvaltnings verksamhet. Det var nödvändigt att analysera kopplingarna enligt delmålen då alldeles för breda antaganden kunde göras från målens rubriker. Resultatet visar att myndigheten har flera möjligheter att bidra till hållbarhet och målens uppfyllande men de behöver först ha mer kunskap om avväganden mellan de tre hållbarhetsdimensionerna. Det finns också avgörande utmaningar som försvårar hållbar digitalisering, till exempel resurser för samverkan och oklara intentioner med digitalisering. . Slutsatsen är att myndigheten bör fokusera på hur de kan bidra till hållbarhet genom att arbeta med socioekonomisk inkludering och måluppfyllnad av Agenda 2030 genom öppna data.