Humanekologi

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/28941

Browse

Browsing Humanekologi by Subject "hållbar utveckling"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 3 of 3
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att våga se komplexa samband: En studie av hur Värnamo kommun kan arbeta med synergier och konflikter inom Agenda 2030
    (2019-01-29) Sternad Fackel, Sandra; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
    FN:s och den svenska statens vägledning till kommuner som vill arbeta med Agenda 2030 framhåller att alla globala mål hänger samman på ett positivt sätt. Det finns dock forskning, bland annat av Pradhan et al. (2017), som tyder på att situationen inte är fullt så enkel då det också finns konflikter som gör det svårt att uppnå flera mål parallellt. Därför syftar denna studie till att bidra med förståelse om hur kunskap om synergier och konflikter inom Agenda 2030 kan användas för att stärka kommuners hållbarhetsarbete. Uppsatsen utgör en fallstudie av Värnamo kommun och genomförs genom kvalitativa litteraturstudier, intervjuer samt en fokusgrupp. Resultaten tolkas utifrån Pradhan et al. (2017) samt de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Studien kommer fram till att Värnamo kommun satsar mer på frågor som rör ekologisk än social hållbarhet, men att organisationen på grund av konflikter mellan ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet ändå riskerar att bidra till miljömässig ohållbarhet. Uppsatsens viktigaste rekommendation till kommunen är att de bör arbeta mer tvärsektoriellt med hållbar utveckling samt analysera sina insatser utifrån synergier och konflikter. Genom att arbeta på ett sådant sätt minimeras risken för att hållbar utveckling inom vissa områden sker på bekostnad av ohållbarhet inom andra områden. Studien belyser därmed vikten av att våga och kunna studera de komplexa samband som finns inom hållbar utveckling.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Går det att odla platser? En explorativ studie över hur utformning och operationalisering i samband med urban odling utifrån kritisk placemaking kan bidra till hållbar stadsutveckling
    (2019-08-12) Olsson Holm, Jennie-Ann; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
    Studien tar avstamp i problematiken kring tomrummet mellan visioner om hållbar utveckling och metoder för att uppnå detsamma. Urban odling har under de senaste 15 åren i ökad grad uppmärksammats för dess potential att bidra till hållbar stadsutveckling - ekonomiskt, ekologiskt och socialt (Lang, 2014). I fallet för denna studie undersöks en stadsodling i Vara, centralort i Vara kommun, där just glappet mellan vision och resultat av projektet visat sig påtagligt. Studiens syfte är därför att bidra till ökad förståelse för hur kritisk placemaking kan användas vid planering av offentliga platser samt att synliggöra vikten av att hänsyn tas till olika medborgarperspektiv i arbetet för hållbar stadsutveckling. Kritisk Placemaking handlar om att involvera medborgare i utvecklingen av platser, med målet att stärka banden mellan människor och platserna de delar (Toolis, 2017). Kritisk placemaking utgör i denna studie det teoretiska ramverket tillsammans med nyckelbegreppen hållbar utveckling, hållbar stadsutveckling och hur detta kopplas till urban odling. Uppsatsen bygger på en explorativ fallstudie, som utförts genom deltagande aktionsforskning, där det empiriska materialet samlats in från kommundokument, semistrukturerade intervjuer, en fokusgrupp samt observationer som analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys och processprinciper för kritisk placemaking som analytisk metod (Whyte et al, 1989). Studien visar att Vara kommun genom tillhandahållande av odlingslotterna givit de personer som idag odlar på Kvarngatan möjlighet att knyta an till platsen och erfara en rad sociala vinster. Brister i det operationella arbetet, främst i fråga om att ta hänsyn till och involvera medborgarna i utvecklingsprocessen, har dock lett till att deltagandet är lågt och att de samhälleliga vinsterna i en vidare mening är marginella. Det finns attityder inom kommunen som både hindrar och möjliggör vidare arbete som inkorporerar arbetsmetoder utifrån kritisk placemaking, främst handlar det om att kommunen behöver komma fram till vilken roll de ska inta i relationen till medborgarna i framtida utformning av offentliga platser för att möjliggöra hållbar stadsutveckling.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Tillgång framför ägande: drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion
    (2016-01-13) Örvall, Emma; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
    Uppsatsen har som syfte att undersöka fenomenet ”kollaborativ konsumtion” vilket förenklat kan beskrivas som ”tillgång framför ägande”. Med två kvalitativa metoder, litteraturgranskning och djupintervjuer, identifieras drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion. Uppsatsen undersöker även om och hur kollaborativ konsumtion kan vara en del av en ekologisk hållbar konsumtion. Materialet är analyserat ur ett humanekologiskt perspektiv med några av dess centrala teorier och begrepp. Resultatet visar att det är komplext att kartlägga drivkrafterna då kollaborativ konsumtion fortfarande är i ett tidigt skede och relativt outforskat. Det tycks finnas ett flertal drivkrafter som vart betydande, så väl; teknologiska, sociala, ekonomiska och ekologiska. Det finnas stor potential med kollaborativ konsumtion, men om den skall leda till en mer hållbar interaktion mellan människa och natur krävs det att hållbarhet är en uttalad och planerad del av verksamheten och mål, annars kan det leda till motsatt effekt genom hyperkonsumtion.