Magisteruppsatser
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/19454
Browse
Recent Submissions
Item Hur förstår du vad du läser?(2023-09-20) Hedberg Kiltorp, Malin; Nydén, Anna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikDen här studiens syfte är att undersöka vilka lässtrategier elever i årskurs 3 använder sig av under sin läsning. För att besvara syftet utformades tre frågeställningar över vilka lässtrategier elever i årskurs 3 säger att de använder, vilka lässtrategier de använder och hur medvetna de är över sin lässtrategianvändning. För att få ett till perspektiv att jämföra med ställdes en fjärde fråga om hur lärare i årskurs 3 uppfattar undervisning om lässtrategier. Tolv elever i årskurs 3 från två olika skolar deltog i studien genom ett bekvämlighetsurval samt deras två klasslärare. Metoden som valdes är kvalitativa semistrukturerade elevintervjuer som kompletterades med korta observationer över elevernas högläsning. Därtill gjordes även kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärarna. För att analysera resultaten hämtar den här studien analysverktyg från det sociokulturella perspektivet men även ifrån receptionsteori och metakognition. Resultaten visar att eleverna använder flera olika lässtrategier och att liknande mönster förekommer oberoende av elevernas läsförmåga. Eleverna visar på en god medvetenhet om vilka lässtrategier som de har tillgång till och som de använder, när jämförelser görs mellan de strategier som eleverna uppger att de använder och de strategier som de praktiskt tillämpar under observationen. Vidare visar eleverna förmågan att reflektera över sin lässtrategianvändning och korrigera läsningen om problem uppstår, vilket visar på en metakognitiv medvetenhet. I relation till lärarna visar resultaten att lärarna mestadels undervisar implicit om lässtrategier, bland annat med hjälp av läromedel. Lärarna uppger att de även använder högläsningen som medel för att modellera och undervisa om de lässtrategier som eleverna uppger att de använder. Till största del sker lässtrategiundervisningen i årskurs 1 och 2.Item Kritiskt tänkande med kreativitetens kraft En intervjustudie av Berättarministeriets verksamhet(2023-09-20) Nordqvist, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikBerättarministeriet bedriver undervisning för skolor med högt socioekonomiskt index. Sedan drygt tio år tillbaka har stiftelsen tagit emot skolklasser på utbildningscenter i Stockholmsområdet och Göteborg, för att genom undervisning som bygger på berättande och rollspel minska konsekvenserna av skolsegregationen. Berättarministeriets program har främst ett språkutvecklande fokus men ska också bidra till att utveckla kreativitet och kritiskt tänkande. Kritiskt tänkande är en ofta efterfrågad nyckelkompetens i ett modernt samhälle med höga informations-flöden och stora hållbarhetsutmaningar. Kritiskt tänkande finns också inskrivet som mål i läro-planen för grundskolan. I nuläget finns dock begränsat med forskning som undersöker kritiskt tänkande i en svensk utbildningskontext. Den här studien tar sig an frågan om hur kritiskt tänkande förstås inom kontexten Berättarministeriet. Genom en tematisk analys av intervjuer med medarbetare på stiftelsen och lärare som har arbetat med Berättarministeriets program under-söker den hur relationen mellan fantasi, kreativitet och kritiskt tänkande beskrivs inom kontexten. Den svarar också på frågan hur medarbetare och lärare resonerar kring elevernas position i samhället i förhållande till metoden och undervisning för kritiskt tänkande. Studien har alltså en tudelad ansats, den bidrar med tankar om undervisning för kritiskt tänkande, samtidigt som den undersöker Berättarministeriets verksamhet på ett begränsat område. Ingen tidigare forskning finns på Berättarministeriet, vilket gör den här studien angelägen. Resultatet visar att kritiskt tänkande är ett svårtolkat begrepp som innehåller flera olika aspekter. Det indikerar också att det finns ett samband mellan kritiskt tänkande och kreativitet vilket kan leda till viktig didaktiska implikationer för undervisning för kritiskt tänkande. Kritiskt tänkande inom kontexten Berättarministeriet verkar främst innebära ett elever ställer sig kritiska till berättelsen. Studien identifierar didaktiska utmaningar som uppstår när lärare ska stödja elever i deras utveckling till självständigt tänkande individer.Item En läromedelsanalys om tankesätt och strategier relevanta för räknesättet subtraktion(2023-09-20) Bergstrand, Joel; Johansson, Hanna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikI Sverige utförs Nationella Prov i årskurs tre och resultaten från dessa visar att elever har större svårigheter med Delprov F, som testar elevernas kunskaper i skriftliga räknemetoder, i jämförelse med andra delprov. Även räknesättet subtraktion visar sig vara ett svårare räknesätt för elever i svensk skola. Syftet med denna studie är därav att undersöka läromedel, som är en stor del i svensk undervisning, för att se hur subtraktion framställs och redovisas. Detta syfte resulterade i följande frågeställningar: 1. Hur stor andel av läromedlet lyfter olika tankesätt inom subtraktion samt hur är uppgifterna kring dessa formulerade? 2. Vilka subtraktionsstrategier lyfts i lärarhandledningen och hur uppmanar läromedlet till undervisning om dessa? För att kunna besvara frågeställningarna utformades två kodningsscheman, som sedan använ-des för att analysera tre läromedel. Kodningsschema 1 syftar till att besvara frågeställning ett och kodningsschema 2 syftar till att besvara frågeställning två. Den första analysen resulterade i att tankesättet ta bort tar störst plats i två av de valda läromedlen, de läromedel som beskrivs som mer traditionella läromedel. Det läromedel som inte klassas som traditionellt uppvisar där-emot ingen större skillnad i hur stor andel av undervisningen som uppmanar till ett visst tanke-sätt, utan i detta fall får eleverna själva komma fram till ett tankesätt. Resultatet för den andra analysen visar på en liknande skillnad mellan de traditionella läro-medlen och det nytänkande läromedlet. De traditionella läromedlen visar på en tydligare ledande roll för läraren i undervisningen, där elevernas roll blir att arbeta med en strategi i taget som läraren introducerar. I det nytänkande läromedlet får eleverna däremot själva komma på strategier, som senare jämförs med andra strategier. Däremot framgick inte tydligt i något av läromedlen vilka strategier som skulle användas. Sammanfattningsvis tillåts eleverna genom det nytänkande läromedlet att utveckla en anpassningsbarhet, effektivitet och korrekthet i sin strategianvändning i större utsträckning, jämfört med de traditionella läromedlen.Item Lågstadieelevers motivation i matematikämnet sett ur ett lärarperspektiv(2023-06-26) Eriksson, Rebecka, Ellen Åkerhag; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikDenna studies syfte är att undersöka yrkesverksamma lågstadielärares uppfattningar och erfa-renheter kring lågstadieelevers motivation i matematikämnet. Motivation kopplas här till be-greppen matematikångest och självförmåga som kan ses som två viktiga faktorer för motivat-ion. Studiens frågeställningar handlar om yrkesverksamma lågstadielärares beskrivningar av hur lågstadieelevers motivation, matematikångest och självförmåga synliggörs under matema-tiklektionerna, samt vad lågstadielärarna beskriver som viktiga faktorer för att eleverna ska känna sig motiverade. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer, där 10 yrkes-verksamma lågstadielärare deltog. Det empiriska materialet analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. Ur det empiriska materialet utkristalliserades två huvudteman utifrån lärar-nas beskrivningar av vad som är viktiga faktorer för att eleverna ska känna sig motiverade under matematiklektionerna: en varierad undervisning och ett gott klassrumsklimat. Lärarnas beskriv-ningar av sina upplägg av matematikundervisningen visar hur de på olika sätt försöker utforma en varierad undervisning för att stärka elevernas motivation. Detta gör de främst genom att använda sig av individuellt arbete, praktiskt arbete och att låta eleverna få lära tillsammans. Lärarna poängterar även vikten av att skapa ett gott klassrumsklimat för att stärka elevernas motivation i matematikämnet. Detta gör de genom att förebygga och motverka matematikång-est, skapa goda klassrumsstrukturer samt arbeta för att stärka elevernas självförmåga, exempel-vis genom att individanpassa uppgifter, skapa tydliga klassrumsregler och klassrumsnormer samt berömma och uppmuntra eleverna. Vid en jämförelse mellan lärarnas beskrivningar och tidigare forskning framträder många likheter, bland annat de digitala verktygens positiva inver-kan på elevers motivation. Genom att analysera det empiriska materialet utifrån motivations-teorierna självbestämmandeteorin, förväntan-värde-teorin och målorienteringsteorin blir det tydligt att lärarnas beskrivningar av lågstadieelevers motivation i matematikämnet speglas i var och en av dessa tre teorier.Item Lärares förändringsprocesser under implementeringen av den matematiska undervisningsmodellen Tänka, Resonera och Räkna(2023-06-26) Hult, Caroline, Jessica Lind; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikDenna studie undersöker lärares förändringsprocesser vid reformimplementering i skolan. Detta har gjorts genom att undersöka lärares upplevelser av den kommunala reformimplementeringen av undervisningsmodellen Tänka, resonera och räkna. Detta undersöks med hjälp av frågeställningarna Hur stor betydelse har den initiala fasen av implementeringen av en reform för att säkerställa ett utförande som är i linje med intentionerna bakom modellen? Är en bra implementering en garanti för en förändring av lärares övertygelser kring matematikundervisning? och Vad krävs för att en reform ska vara hållbar? Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjun har strukturerats för att tydliggöra lärarnas upplevelser med hjälp av ett flödesschema. Resultatet visar ett samband mellan att vara en av de lärare som är först ut att prova reformen och en högre tro på den egna förmågan, systematiskt processande och en större känsla av ett bra stöd och adekvat stöttning. Våra slutsatser är att de lärare som varit delaktiga i reformimplementeringen i högre grad utför undervisningen i enlighet med reformen än de lärare som börjat undervisa i enlighet med Tänka, resonera och räkna i ett senare skede.Item Fungerande kamratrespons i lågstadiets svenskundervisning- Sju grundskolelärares perspektiv(2022-07-01) Ahlberg, Frida; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikThe aim for this degree thesis was to investigate what seven teachers say about the conditions behind a functioning peer response in the primary schools' subject of Swedish. The study was built on qualitative data with semi structured interviews as a method of data collection. The results of the study were analysed and thematised after similar answers. The teachers' experiences indicated that peer response is seen as an effective tool that makes students' next step in their development visible. It was also described as a tool for social learning. However, some teachers also described the difficulties with peer response in primary school, which is young children's lack of ability to give formative feedback. The results also showed that teachers have experienced that the aim for peer response must be clear for the students. Peer response also needs to be introduced early as students need to practise on giving and receiving feedback from other peers. Finally, teachers in the study explained how important a developed classroom environment is for successful peer response.Item Det är faktiskt gratis att ta en promenad - En intervjustudie om fältstudier i geografiundervisningen(2022-06-30) Lindh, Elin; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikPrevious studies have shown that teachers of geography in grades 4-6 seldom undertake fieldwork as a part of their teaching practice. This study aims to explore teachers’ reasoning regarding their didactic choices concerning fieldwork, in order to explore possible explanations for this aforementioned low prevalence. This is achieved by researching the questions; (1) how they think about the use of fieldwork, (2) what effect subject traditions may have on the use of fieldwork and (3) what factors teachers mean complicates the implementation of fieldwork. To accomplish this, 5 teachers are interviewed, and their answers thematically analysed using selective traditions and frame factors. The study found that the interviewed teachers seldom undertake geographic fieldwork. It further revealed that teachers tend to associate fieldwork with physical geography, the study of maps and examining the difference between natural and cultural landscapes. Teachers identify multiple factors influencing their perceived ability to implement fieldwork including national and local curricula, cost, pupil limitations, available extra personnel, time and scheduling limitations. Notably the schools’ local areas were seen as a hindrance as it did not contain enough wild nature. Instead, teachers felt a need to undertake travel to bring the class to a spot suitable for geographic fieldwork. The study found that teachers’ view of what is suitable geographic fieldwork content could limit the potential of the schools’ local areas.Item Felsvar i matematikundervisning. En kvalitativ studie om hur lärare hanterar och stöttar elevers felsvar i matematikundervisning(2022-06-29) Dallachi, Sally; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikStudien syftar till att synliggöra några olika sätt som lärare utgår ifrån för att hantera och stötta elevers felsvar på, för att skapa en medvetenhet om hur hanterandet och stöttning av felsvar kan påverka elevers inlärning positivt eller negativt. Frågeställningarna som har varit aktuella för uppsatsen är följande, Hur hanterar lärare elevers felsvar i matematikundervisningen? Hur arbetar lärare med att stötta elever vid felaktiga svar i matematikundervisningen? I studien framkommer det även hur läraren implementerar matematiska samtal i undervisningen. Tre lektionsobservationer har genomförts i Göteborg. Observationerna spelades in med hjälp av videokamera, två mobiltelefoner och airpods. De tre klassrummen har en trygg och etablerad klassrumsmiljö där felaktiga svar är en naturlig del av undervisningen. En analytisk metod som har sin grund i språkfilosofiska teorin inferentialism har använts för att särskilja olika sätt att hantera felsvar. Studien visar att läraren förhåller sig till felsvar på olika sätt. Några felsvar får ett inflytande på den följande diskussionen och några felsvar erkänns samt får en kort feedback, dock utan att felsvaret får något ytterligare inflytande över den följande undervisningen. Mina viktigaste resultat visar att elever gynnas av att felsvar i undervisningen antingen blir bekräftade eller tillvaratagna. Däremot missgynnas eleverna huruvida ett felsvar blir ignorerad i undervisningen eftersom det inte bidrar med inlärningsmöjligheter, utan att det snarare hämmar inlärningen hos eleverna. I studien synliggörs några sätt att hantera felsvar på, som ger eleverna möjlighet att utveckla sin matematiska kommunikationsförmåga.Item Vad står det i uppgiften? – Sex lärares upplevelser av elevers matematiksvårigheter relaterat till läsförståelse.(2022-06-29) Svantesson, Anna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikIn math class pupils meet different types of tasks. Some of the tasks are word-problems or problem-solving tasks that require that the pupils read and comprehend texts to understand what their assignment involves. The research question and purpose of this thesis aims to shine light on how teachers experience and handle pupils’ math difficulties in relation to reading compre- hension. To fulfil the purpose of this study six semi-structured interviews were conducted with middle school teachers. The transcribed interviews were analyzed through a thematic analysis. The results show that the interviewed teachers experience that word-problems and problem- solving exercises are types of tasks that many pupils struggle with. One part of the struggle is contributed to lack of arithmetic knowledge but understanding the question that is asked and understanding the meaning behind math specific vocabulary are also parts of the difficulties pupils experience. In addition to this the interviewed teachers also experienced that lack of motivation, patience and belief in one’s own ability contributed to the pupils’ difficulties in solving word-problems and math tasks in general. The interviewed teachers handle these difficulties by teaching math-specific vocabulary, teaching the pupils problem-solving strategies and by solving a lot of word-problems and problem-solving tasks together in whole class or small groups.Item Jag vill tro att jag kommer att göra rätt, men....(2022-06-29) Gustafsson, Lotta; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikEn granskning av Skolinspektionen (2018) visar på stora brister i undervisningen, framför allt gällande ifrågasättandet av normer. Då en medvetenhet om normer och ett ifrågasättande av dem är relevant för undervisningen, ämnade studien att undersöka hur lågstadielärare förhåller sig till sex- och samlevnadsnormer i relation till sexualitet och könsidentitet samt hur relevant det upplevs att samtala om det med de yngre eleverna. En bakgrund till ämnet sex- och samlevnad samt tidigare forskning presenteras i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex lågstadielärare från fyra kommuner i Sverige vilket utgör studiens insamlade empiri, i syfte att ta reda på deras upplevelser och erfarenheter av området. En teoretisk tematisk analys genomfördes med hjälp av ett analysredskap i form av Kumashiros (2002) fyra förhållningssätt till antiförtryckande undervisning. Med hjälp av de fyra förhållningssätten, vilka användes som en analytisk lins, kategoriserades empirin i fyra framträdande teman, Den tiden kommer, låt bara barn vara barn!, En big deal eller låt gå?, Lärarrollen mer komplex samt Jag vill men... Slutsatser som framkommit i denna studie är att det finns ett motstånd bland lågstadielärare av att utmana sex- och samlevnadsnormer som finns i samhället. Motståndet kommer i uttryck i form av rädslor, obehag, frånskjutande ansvar och ett framställande att elever i förskoleklass till årskurs tre är för unga för att möta olika sexualiteter och könsidentiteter, om det inte anses att det finns behov av det i gruppen. Lärare är i behov att få mer kunskap inom området och att börja ifrågasätta sina egna värderingar och normer för att kunna skapa en förändring mot ett samhälle som är för alla.Item Grupphandledning - ett sätt att utveckla samverkan mellan särskola och grundskola?(2012-02-02) Marsk, Kerstin; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikInledning Målet "en skola för alla", känns i många avseenden avlägset. Om målet verkligen är att skapa en skola där "alla" får delta helt och fullt utifrån sina förutsättningar krävs det att alla som arbetar i skolan får det stöd och skaffar sig den kompetens som krävs för att kunna möta den stora variationen av elevers olikheter. Utifrån egna erfarenheter som lärare och specialpedagog i grundskolan och i särskolan har jag frågat mig hur samverkan mellan dessa skolformer kan utvecklas. Denna studie beskriver hur pedagogiskt yrkesverksamma från särskola och grundskola talar om samverkan och om hur deras tal om detta förändras under de två terminer som handledningen pågår. Syfte Studiens syfte är att följa och dokumentera en handledningsprocess, där pedagogiskt yrkesverksamma från särskola och grundskola talar om samverkan mellan de båda skolformerna. Ambitionen är att studera i vilken mån grupphandledning kan användas för att utveckla samverkan, vilka frågor de pedagogiskt yrkesverksamma vill diskutera och på vilket sätt diskussionen förändras under studiens gång. Metod Det empiriska materialet består i huvudsak av en och samma enkät som använts i början och i slutet av studien, anteckningar i reflektionsdagböcker från tio handledningstillfällen och tio bandade handledningssamtal. Studiens teoretiska ram utgår från forskning om handledning och från ett sociokulturellt perpspektiv på lärande. Reslutat Studien visar att de fem deltagarna i handledningsgruppen upplever att handledning kan vara ett verktyg för att skapa kunskap kring och utveckla olika former för samverkan mellan särskola och grundskola. Möjligheten att i handledning över tid skapa och utveckla trygga och goda relationer där också värderingsfrågor får en central roll talar för att handledning är ett forum för utveckling och lärande. Man kan konstatera att just tiden är en viktig faktor för att handledningsprocessen ska få en fördjupad dimension som i förlängningen kan leda till nya didaktiska ställningstaganden med hjälp av reflektion. För att de pedagogiskt yrkesverksamma ska få möjlighet att genom handledning utveckla samverkan krävs en organisation som stödjer de pedagogiskt yrkesverksamma i detta avseende och skapar utrymme för reflekterande samtal i form av handledning.Item Stor klass eller liten grupp? Elevers erfarenheter av olika undervisningsformer(2011-03-31) Bergsten, Anna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikDå elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång. Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten. Begreppet inklu-dering har kommit att bana väg för en demokratisk idé om att undervisningen bör utformas utifrån den naturliga variationen som finns bland elever. Ett dilemma är att det kan vara pro-blematiskt hur man inom skolan ser på elevers olikheter. I den här kvalitativa studien har jag utgått från en fenomenologisk livsvärldsansats. Utifrån denna forskningsansats har jag försökt förstå elevernas skolerfarenheter, så som de själva uppfattar den. Halvstrukturerade livsvärldsintervjuer har genomförts med åtta elever från oli-ka skolor, i åk 6-9. Avsikten har varit att presentera hur elever upplever de olika undervis-ningsformerna och vad detta innebär för dem, både kunskapsmässigt och socialt. Övergången till den lilla undervisningsgruppen har föregåtts av någon form av skolsvårighe-ter. Verksamheten i den stora klassen är i många fall inte anpassad för alla elever, framgår av undersökningen. Elever med koncentrationssvårigheter tycks vara särskilt utsatta i splittrade och stökiga klasser. Vuxna i skolan tycks heller inte alltid ta problem med mobbning och ut-stötning på allvar. I en trygg och lugn miljö ökar däremot förutsättningen för att skapa en in-kluderande verksamhet där alla elever kan lyckas i skolan. I en del fall har det visat sig att den lilla undervisningsgruppen är ett bättre alternativ för elever som behöver en lugnare miljö än man kan åstadkomma i den stora klassen.Item Kunskap för att styra eller kunskap för att förstå? En diskursanalys av överlämningsdokument från förskola till förskoleklass(2011-03-14) Andishmand, Catarina; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikSyfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgångspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rättighet för barnet och som att sätt att etablera en ”röd tråd” i barn och ungas lärande ställs vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver därför lyfta vilket innehåll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervägningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie är att belysa och problematisera innehållet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlämnas, i samband med övergången, från förskola till förskoleklass. Mina frågeställningar är: Vilka diskurser framträder i dokumenten? Vilket innehåll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlämningsdokumenten? Teori och metod: Med utgångspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgångspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlämnas till förskoleklassen. Resultat: Mitt huvudresultat är att mallarnas konstruktion framstår som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten. Mallarnas konstruktion inbjuder till att rikta blicken mot det barnet behöver hjälp med eller utveckla och kan därmed komma att bidra till framskrivningar av barnens brister och avvikelser. Dokumentens normaliserande funktion blir tydlig i mallarna och framskrivningarna av förskolebarnet. Utöver att vara ett normaliserande dokument kan dokumentationen bli ett sorteringsinstrument då sökandet efter barn i behov av stöd kan medföra att vi erbjuder och skapar en subjektsposition som barnet antar och identifierar sig med. Den bild av barnet som förmedlas genom ett överlämningsdokument kan därmed leda till inkludering eller segregering för barnet beroende på flera faktorer.Item Se människan i var och en av oss! En studie om likabehandling av studenter med annan etnisk bakgrund i högskolan(2011-03-07) Fridlund, MariAnne; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikSyfte Syftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen. Teori Den fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack. Metod Trattekniken innebär att intervjun inleds med en öppen övergripande fråga, som i denna studie handlade om fenomenet likabehandling. Intervjuerna fick mer karaktären av samtal, men där studiens fem frågeområden stod i fokus för innehållet. Två pilotintervjuer genomfördes först, och därefter följde ytterligare åtta intervjuer med lärarutbildare och åtta med utländska lärare. Samtliga intervjuer spelades in. Det insamlade materialet har bearbetats i en begreppsanalys och beskrivits i en delvis fenomenografisk modell där begreppen indelats i kategorier. De olika begreppen har bearbetats i flera steg för att försöka nå en metareflektion av innehållet i intervjuerna. Resultat Ett helikopterperspektiv på studiens resultatbeskrivning visar att det som framträder som kontentan av lärarutbildarnas utsagor är begreppen Osäkerhet, Språket och Mötet. De utländska lärarnas utsagor ger andra sammanfattande begrepp, Lika värde, Förutfattade meningar, Annorlundahet och Bortvalda. Det som uppfattas som svårt och problematiskt i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk tillhörighet inom lärarutbildningen verkar inte vara samma sak. Lärarutbildarnas absolut största svårighet att hantera och där flera känner sig provocerade rör svenska språket. Det som är svårast att uppleva för de utländska lärarna är gruppindelningen i olika sammanhang, där de ofta riskerar att bli bortvalda. Bland lärarutbildarna råder ingen enighet om vad likabehandling av studenter i högskolan innebär. Vad det innebär för de utländska lärarna är dock entydigt.Item Specialpedagogens yrkesroll i skolan(2010-10-29) Romgård, Carina; Dahlberg Sträng, Kerstin; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikSyfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är: • Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? • Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? • Hur används specialpedagogens kompetens? Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes i en me-delstor kommun med chefen för elevhälsan, tre rektorer, tre specialpedagoger och fyra lärare på tre olika skolor i kommunen. Resultat: Resultatet av studien visar att specialpedagogerna uppfattar sin yrkesroll i skolan som värdefull och att deras kompetens används i förhållandet till rektor och lärare. Samtliga specialpedagoger anser att deras tid inte räcker till för att kunna utföra sina uppdrag tillfullo. Lärarna däremot angav att de inte får den hjälpen av specialpedagogen som de skulle vilja. Rektor finner specialpedagogens yrkesroll i skolan som värdefull i arbetet med barn i behov av särskilt stöd samt i skolans utvecklingsarbete. I studien framkom det även att rektor och lärare inte hade kunskap om kommunens riktlinjer för specialpedagogisk verksamhet.Item ”MAN MÅSTE LAGA EFTER LÄGE”. En diskursanalytisk studie av hur beslutsfattare resonerar kring heldagsskolans omorganisation i en kommun(2010-10-21) Barta, Maria; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikSyfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var: 1. Hur talar beslutsfattarna om ”elever i behov av särskilt stöd” och ”en skola för alla”? 2. Hur talar beslutsfattarna om ”heldagsskolan” och andra särskiljande lösningar? 3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ”heldagsskolans” omorganisation? Metod Studien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare. Det är sex intervjuer som ligger till grund för huvudstudiens resultat. Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys, där språket var föremål för analysen, reducerades datamaterialet för att sedan utmynna i tre distinkta analysfaser: den kommunikativa händelsen, diskursordningen samt sammanfattning och resultatanalys. Resultat Resultatet i denna studie visar hur ”styrningsproblem” kan komma till uttryck, hur formella och informella samtal, men även hur resursfördelningen är styrande faktorer. Ett dilemma hos informanterna utgörs av att inkluderande ambitioner ställs mot icke önskvärd exkludering. En utmaning för skolan blir därmed inte att få alla elever att fungera i skolan utan snarare att få skolan att acceptera alla elever. Resultatet stämmer till viss del med tidigare forskning på område. Kommunerna har utifrån givna kostnadsramar fått makten att bestämma organiseringen av skolverksamheten, medan till skolaktörerna lämnas stor handlingsfrihet och ansvaret att förverkliga beslutet i praktiken. Resultatet visar hur skolaktörernas tal- och tankemönster samt begränsade resurser skapar grund för vilka elever som anses vara i behov av särskilt stöd samt åtgärdernas utformning. I deras tal framträder deras syn på hur elever möts och bör mötas. Den stora variationen i informanternas antaganden, föreställningar och värderingar samt vad och hur de uttrycker dessa återspeglar maktförhållanden i skolsystemet. Deras utsagor utmynnar i en diskursordning med nio urskiljbara diskurser fördelade på studiens fyra fokusområden: Fokusområde 1 – en skola för alla - två diskurser: En skola för alla grundad i styrdokument och En skola för alla grundad i förutsättningar. Fokusområde 2 – elever i behov av särskilt stöd – tre diskurser: Individuella begränsningar, Strukturella begränsningar och Ideologiska begränsningar. Fokusområde 3 – heldagsskolan och andra särskiljande lösningar – två diskurser: Heldagsskolan som möjlighet och Heldagsskolan som nödvändig lösning. Fokusområde 4 – heldagsskolans omorganisation – två diskurser: Styrningsprocesser i heldagsskolans omorganisation och Ledningen av heldagsskolan.Item Kommunikativa strategier och genrer. Hur meningsutrymme utvecklas och kommuniceras mellan barnen i en förskoleklass(2010-10-15) Jivegård, Ulla; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikSyfte Syftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra. Metod En förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes. Teori Uppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv. Lave och Wengers begrepp legitimt perifert deltagande entusiasmerade i arbetet med samtalsanalyserna. Uppslag i tolkningsarbetet gav även antagandet om att språket rymmer perspektiv och att dessa ger makt. Davies och Harrés hypotes inspirerade även, om att det finns samband mellan hur positioner och meningsutrymme skapas och fördelas mellan personer som interagerar tillsammans. Tolkningsteorin motiverades av Bakhtins samtalsanalys, Potter & Wetherells diskursanalys samt Austins talaktsteori. Resultat Studien visade att de parodiska och meddelande kommunikativa genrerna dominerade i förhållande till de lekfulla och förtroliga. Dessa var de verksamma genrerna. Den lekfulla kommunikativa genren var ömtålig eftersom den låg nära och lätt omvandlades i en parodisk. Ombildningar utvecklades när barnen interagerade i lekar och deras kamrater skojade med karaktärsdrag i leken. Att förhandlingar behövdes för att komma överens var en anledning till den lekfulla genrens sårbarhet. Utmanande frågor drog till sig uppmärksamheten från förhandlingarna. När barnen växlade mellan att kommunicera med en lekfull och en meddelande genre skyddades dock den lekfulla genren. I interaktion i lekar med regler uppmanade ett barn den kamrat som bröt mot turordningen att hålla sin plats. I påhittad lek kunde den lekfulla genren likaså skyddas. En grupp bildades av dem som fokuserade intrigen i leken. Den kamrat som parodierade drag i den negligerades därför. Ett barn pendlade mellan en lekfull, meddelande och parodisk genre och kunde både vara med i leken och styra den. Genom att skoja med sig själv i en lek kunde ett annat barn undgå kamraternas krav på att hjälpa dem.Item Specialpedagogik i förskollärarutbildningen. En komparativ studie av styrdokument(2010-09-30) Weldeborn, Paula; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikSyfte: Det övergipande målet med arbetet var att skapa kunskap om förskollärares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jämförde dagens uppdrag med det för 20 år sedan. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2. Hur beskrivs barn i styrdokumenten? 3. Hur ska den blivande förskolläraren tillgodose barns behov enligt styrdokumenten? 4. Utgår styrdokumenten från ett relationellt eller kategoriskt specialpedagogiskt perspektiv i sina formuleringar? Teori och metod: Undersökningen har utgått från specialpedagogisk forskning med inriktning mot förskola. Bland annat behandlades begreppet normalitet och avvikelse samt de specialpedagogiska perspektiven relationellt och kategoriskt perspektiv. Historik och forskning om förskollärarutbildningen bildade bakgrund till att förstå sammanhanget runt de styrdokument som analyserades. Diskursanalys användes både som teori och metod vid analysen av dokumenten. Bland annat användes Faircloughs begrepp modalitet och transitivitet som redskap vid textanalysen. Dokumenten som analyserades var: Utbildningsplan för förskollärarlinjen (UHÄ, 1980) och Examensordning för lärare (SFS 2007:129) samt förberedande Proposition 1976/77:76 och Proposition 1999/2000:135. Resultat: Det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningen har gått från ett blandat relationellt och kategorsikt perspektiv, till ett rent relationellt perspektiv under perioden som undersöktes. I det tidigare dokumentet framstod två kategorier av barn: barn med skiftande behov och barn med behov av särskilt stöd. I det senare styrdokumentet uttrycktes en kategori: alla barn. Uppdraget var dock detsamma - att tillgodose barns behov. Hur behoven skulle tillgodoses skiljde sig åt. Tidigare dominerade utvecklingspsykologi i utbildningen men även kunskap om funktionsnedsättningar ansågs viktigt. I dagens uppdrag handlade det om barns individuella sätt att lära. Ytterligare redskap de blivande förskollärarna fick med sig var: vetenskaplighet och ett demokratiskt uppdrag. De här två områdena fanns med i båda styrdokumenten men innebörden skiljde sig åt något.Item Att utveckla läsförståelse. En studie om lärares arbete med läsförståelse i årskurs tre(2010-09-09) Bengtsson, Margaretha; Lejemark-Olsen, Ulla-Britt; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikSyfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs tre arbetar med läsförståelse, vad de anser vara mest viktigt för att elever ska utveckla sin läsförståelse, vilka didaktiska redskap de använder sig av och i vilken omfattning de uppmärksammar och följer elevers läsutveckling. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivets syn på människans språk-, tanke- och kunskapsutveckling, där lärande sker genom deltagande i en gemenskap och där det grundläggande i lärprocesserna är språket och kommunikationen i interaktion med andra människor. Metod: Som metod har studien en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa samtalsintervjuer med åtta lärare som genomfördes under vårterminen 2008. Resultat: Studiens resultat tyder på att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers läsning för att automatisera avkodningsförmågan och få läsflyt. Det visade sig däremot inte finnas något gemensamt synsätt på arbetet med läsförståelse. Lärarna använde sig inte av sig själva som modell för att hjälpa eleverna att utveckla en strategisk läskompetens, för att kunna bedöma sin egen förståelse och göra inferenser. Lärarna hade olika uppfattning om, när arbetet med läsförståelse skulle påbörjas och på vilket sätt elevgruppen kunde vara en tillgång för att skapa läsargemenskaper. Lärarna arbetade med olika former av textsamtal men överlät dock i stor utsträckning till eleverna att arbeta vidare på egen hand med hjälp av läromedel. Resultatet tyder på att långt ifrån alla lärare upplevde sig ha den kompetens som krävs för att bedöma vad som gör att en text är läsbar och har god kvalitet. I arbetet med att kartlägga och bedöma var eleverna befann sig i sin läsutveckling lade flera av lärarna stor vikt vid den egna professionella bedömningen och använde sig av olika kartläggningsmaterial. Resultatet tyder på att på de skolor de intervjuade lärarna var verksamma fanns ingen tydlig organisation på skolnivå för att systematiskt följa, analysera, utvärdera och dokumentera elevers läsutveckling.Item Lärstilar i praktiken. En ny chans för elever på en vuxenutbildning?(2010-09-09) Evertsson, Cathrine; Westler, Jeanette; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikSyfte: Vi vill ta reda på om det verkligen går att möta de olika lärstilarna hos vuxna och om elever som misslyckats i grundskola och gymnasium kan lyckas bättre om de får arbeta lärstilsinriktat. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger möter vuxna inlärare med skolsvårigheter och vad det resulterar i för eleverna i en verksamhet som utgår från Dunn & Dunns lärstilsmodell. Teori: Vår forskning bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Samspelet mellan lärare och elev utgör grunden för att arbeta med lärstilar och samspel och kommunikation är två honnörsord inom det sociokulturella perspektivet. Säljö poängterar miljöns betydelse för inlärning vilket vi också fokuserar på i vår studie. Vi beskriver Gardners framgångsrika forskning som bygger på olika intelligenser. Forskarna och makarna Dunn & Dunn är också med i vår teoretiska del. De poängterar vikten av att tänka på inlärningsmiljöer för att individanpassa undervisningen. Metod: Vi har inspirerats av etnografin som forskningsansats med halvstrukturerade frågor till respondenterna. Vid några tillfällen har vi gjort fältstudier och valde då att besöka en vuxenutbildning. Respondenterna har valts ut via ett snöbollsurval, genom pålitlig hörsägen har vi fått namnen på pedagoger som arbetar utefter lärstilar. Vi har intervjuat två pedagoger och tre av deras elever. Vi har valt en halvstrukturerad intervjuform för att ha en viss frihet vid intervjusituationen. För att inte tappa fokus användes en intervjuguide med ett antal frågor men ändå med friheten att ställa följfrågor eller ändra frågans utformning vid behov. Resultat: Samtliga respondenter anser att kommunikation och ett positivt bemötande är avgörande för en framgångsrik inlärning. Studiecentret arbetar utefter Dunn & Dunns lärstilsmodell; inlärningsfaktorerna och de perceptuella egenskaperna. Samtliga pedagoger har god kunskap inom lärstilar och har genomgått någon form av utbildning inom området. Lärarna på studiecentret utgår från elevernas behov i inlärningssituationer. Miljön på studiecentret är väl anpassad för att tillgodogöra elevers olikheter. Det finns också olika hjälpmedel och praktiskt material som underlättar beroende på vilken lärstil eleven har. Pedagogerna på studiecentret har god kunskap inom många specialpedagogiska områden som t ex diagnoser. Pedagogerna tycker att grundskolan och gymnasiet har dålig förståelse för elever i behov av särskilt stöd och att orsaken till detta är brist på utbildning inom området. Denna brist på förståelse från tidigare studier i grundskolan ger de elever vi intervjuat i studien uttryck för.