Kandidatuppsatser, Offentlig förvaltning
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/23910
Browse
Recent Submissions
Item Demokrati-Dialog-Deltagande - En fallstudie om dialogprocessen hos kulturhuset Blå Stället(2025-10-01) Seferovic, Fadila; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: För att kunna skapa utveckling och förändring i verksamheter är det en fördel att genomföra fallstudier om arbetsmetoder som tillämpas i olika verksamheter. Jag har valt att genomföra en fallstudie hos ett kulturhus i Göteborg som använder sig av en arbetsmetod som de benämner som dialogprocess. Arbetsmetoden ska främja deltagande och samtal vilket genererar dessa frågeställningar om dess utformning, funktion och deltagare. - Hur är dialogprocessen utformad? - Vilka är deltagarna i dialogprocessen? - Vilket socialt kapital har deltagarna? - Hur ser deltagarna på dialogprocessen? Genom att besvara dessa frågeställningar kan vi få en ökad förståelse om utformningen, funktionen av arbetsmetoden. Metod: För att besvara frågeställningarna har jag valt att använda mig av intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomförs med Blå Ställets anställda och enkätundersökningen svaras av deltagare inom dialogprocessen. Resultat & slutsats: Resultaten visar på att arbetssä ttet fungerar som tänkt vilket genererar många fördelar hos verksamheten. Slutsatsen är att dialogprocessen är att föredra som arbetsmetod. Förslag till fortsatt forskning: Skulle kunna vara att genomföra en komparativ studie av kulturhus och dess kvalitet. Att jämföra Blå Stället med ett kulturhus som inte använder sig av denna arbetsmetod för att öka kunskapen om vilken kvalitetsskillnad som föreligger. Uppsatsens bidrag: Fallstudien har ökat kunskapen om hur Blå Stället jobbar med dialogprocessen, den kunskapen har skapat en ökad förståelse om hur deltagande och dialog förhåller sig till varandra.Item ”Vi kan visa oss, vi finns, vi existerar.” En kvalitativ analys av socialsekreterares upplevelser och hantering i en tid av desinformation.(2025-09-02) Abuaita, Baraa; Khazaal, Nadja; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av hur desinformationskampanjen påverkar socialsekreterares handlingsutrymme, beslutsfattande, arbetsförhållanden, samt för hur deras arbetssätt anpassas för att hantera dessa utmaningar. Uppsatsen syftar även att identifiera vilka åtgärder socialsekreterare anser vara viktiga för att bemöta desinformation, stärka sitt arbetssätt och förbättra mötet med klienter. Teori: Studien bygger på nyinstitutionalism som teoretisk ramverk kompletterat med perspektiven gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme och arbetsförhållanden. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och baseras på semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom socialtjänsten. Resultat: Studien visar att socialsekreterare har behövt anpassa sina arbetssätt för att hantera klienternas oro, misstro och osäkerhet, som till stor del har orsakats av desinformationskampanjen. Deras anpassning av arbetssätt har genomförts med tydlig kommunikation och transparens för att upprätthålla legitimitet i både deras arbete och organisationen. Samtidigt har socialsekreterarnas arbetsförhållanden länge kännetecknats av resursbrist och tidsbrist, problem som funnits långt innan desinformationskampanjen blev aktuell. Desinformation har dock bidragit till ökade psykosociala påfrestningar och stress, som resulterat i ytterligare försämring av en redan ansträngd arbetsmiljö och arbetsbelastning. Trots detta har desinformationskampanjen inte haft någon direkt påverkan på socialsekreterarnas handlingsutrymme och beslutsfattande, där detta fortsatt styrs av organisatoriska ramar och riktlinjer. Det framgår också att socialsekreterare sedan tidigare haft en vilja att göra mer för klienterna och att utöka sitt handlingsutrymme, redan innan desinformationens spridning. Vissa socialsekreterare upplevde dessutom att de hade större frihet att agera flexibelt för att möta klienternas individuella behov och tillgodose på ett optimalt sätt. Resultaten visar att även om desinformationskampanjen har haft en märkbar påverkan på arbetssätt och delvis på arbetsförhållandena, har den inte förändrat handlingsutrymmet. Däremot varierade upplevelserna av handlingsutrymmet bland socialsekreterare.Item Medborgarskap som styrmedel? En analys av statens rätt att återkalla medborgarskap(2025-06-17) Regado, Jessica; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Min studie undersöker hur problemet med medborgare med dubbla medborgarskap representeras gällande återkallande av medborgarskap. Syftet med studien är att se vilka effekter det kan ge för individ och samhälle, samt hur det påverkar synen på medborgarskap. Teori: Studien omfattas av ett teoretiskt ramverk utifrån Hanna Arendt och hennes politiska perspektiv kopplat till medborgarskap, rättigheter och social inkludering. Med hjälp av teman som mångfald/jämlikhet, politisk tystnad och social exkludering ger det ett analytiskt djup till min studie. Metod: Till stöd för min analys använder jag Carol Bacchis WPR-metod (What’s the problem represented to be?). Metoden har både metodologiska och teoretiska inslag där man med hjälp av ett antal analytiska frågor kan undersöka policy på ett mer avancerat och kritiskt sätt. Resultat: Analysen visar att dubbelt medborgarskap förenklas för mycket som ett problem och att det saknas tillräckliga motiv för en sådan kraftig inskränkning på grundläggande fri- och rättigheter som återkallande av ett medborgarskap ger. Analysen visar vidare på att det finns en politisk tystnad kring vilka effekter återkallande av medborgarskap kan ge. Potentiella effekter som identifieras är diskriminering och social exkludering. En annan potentiell effekt som kan identifieras är att vi riskerar att skapa två sorters medborgarskap med olika rättigheter.Item Rysk aggression, terrorism och klimatförändringar: en analys av säkerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015(2025-04-14) Bodin, Henrik; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanI denna uppsats görs en deskriptiv och jämförande analys av olika partiföreträdares säkerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avhölls i januari 2015. Problem: Undersökningen utgår från att uppfattningen om vad som utgör ett samhällsproblem – i detta fall säkerhetspolitiska problem - och vad detta närmare består i inte är någon självklarhet, utan något som formas av en ständigt pågående debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess där olika aktörer strävar efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utgångspunkt kan samhällsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner. Likaså att den process varigenom uppfattningen om olika samhällsfenomen som just problem konstrueras också rymmer politiska dimensioner av betydelse för policyprocessens utformning och utfall. Att undersöka vad olika aktörer definierar som problem och hur dessa problem närmare definieras – vilka uttryck problemen tar sig, dess orsaker och hur de bäst bör hanteras - är mot denna bakgrund av central betydelse för förståelsen av policyprocessen inom ett specifikt politikområde. Beträffande säkerhetspolitiska problem har dessa traditionellt varit i det närmaste liktydiga med yttre väpnade, oftast militära, hot mot statens suveränitet. Alltsedan Berlinmurens fall har dock säkerhetspolitiska teoretiker och praktiker vidgat sina perspektiv, vilket medfört att gränsen mellan säkerhetspolitik och andra politikområden blivit mindre tydlig. Exakt vad som egentligen är ett säkerhetspolitiskt problem är inte längre lika självklart, utan har i allt större utsträckning blivit en definieringsfråga, ett förhållande som i sig bör utgöra ett gott motiv för en studie. Syfte och frågeställning: Genom att analysera, lyfta fram och jämföra hur de olika partiernas företrädare definierar säkerhetspolitiska problem i den undersökta debatten hoppas jag kunna bidra med ökad empirisk kunskap för hur politiska – i detta fall säkerhetspolitiska – problem konstrueras, en ökad förståelse för svensk säkerhetspolitik och hur policyprocessen fungerar i det som ofta betecknas som dess formuleringsfas. Konkret undersöks vad företrädarna för de olika riksdagspartierna definierar som säkerhetspolitiska problem, hur dessa problem närmare definieras, samt vilka likheter och olikheter som går att urskilja mellan de olika partiföreträdarnas problemdefinitioner. Teori: Undersökningen baserar sig på i huvudsak två typer av teoribildningar. Den första rör säkerhetsbegreppet, varvid jag använt mig av Arnold Wolfers och David A. Baldwins teoretiska resonemang om begreppets oklarhet och därav följande behov av precisering i samband med utformning av säkerhetspolitisk policy. Särskilt Wolfers distinktion av vad jag valt att benämna som hårda respektive mjuka säkerhetspolitiska medel har använts i analysen. Vidare används Barry Buzans analytiska sektorsmodell, vilken framhäver de säkerhetspolitiska hotens mångskiftande karaktär samt Ole Wævers begreppspar säkerhetspolitisering och avsäkerhetspolitisering. Den andra typen av teori relaterar till fenomenet politisk problemdefiniering som det uppmärksammats av David A. Rochefort och Roger W. Cobb, vilka framhäver definitionens funktionella aspekter att identifiera och beskriva problemet, förklara det samt rekommendera lösningar eller sätt att hantera det på, ett resonemang som i mycket sammanfaller med Robert D. Benford och David A. Snows begrepp diagnostic respektive prognostic framing. Metod och material: Undersökningen är upplagd som en fallstudie med en till stora delar empiriskt induktiv ansats. Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av riksdagsprotokollet, vilket kompletterats av en filmupptagning av den aktuella debatten. Den metod som tillämpas kan betecknas som kvalitativ textanalys av beskrivande och systematiserande typ med komparativa inslag. Resultat: I debatten definieras ett flertal fenomen som säkerhetspolitiska problem. Ett tema dominerar i förhållande till de övriga, Ryssland. Partiföreträdarna skiljer sig dock åt i hur starkt man betonar landets utrikespolitiska agerande som ett säkerhetspolitiskt problem, men framförallt i vilket avseende detta utgör ett problem. De borgerliga partiernas företrädare och sd framhåller i större utsträckning Ryssland som ett hot mot Sveriges suveränitet och territoriella integritet, mot freden i närområdet och risken för att Sverige kan involveras i en eventuell konflikt, det Buzan benämner den militära sektorn. Företrädarna för de övriga partierna – s, mp och v – delar i vissa avseenden denna uppfattning, men är samtidigt mer benägna att framhäva Rysslands agerande som ett hot mot den internationella rättsordningen, det Buzan benämner den politiska sektorn. Bland övriga fenomen som i debatten som definieras som säkerhetspolitiska problem märks framförallt terrorism, men också klimatförändringar. Det senare pekas ut av företrädarna för s, mp och v som det på sikt allvarligaste säkerhetsproblemet. Deras säkerhetspolitiska perspektiv är också påtagligt mindre traditionellt än företrädarna för de borgerliga partierna och sd, vilket understryks av att även fenomen som cyberattacker, pandemier och hatbrott framhålls som säkerhetspolitiska problem. Återkommande utspel om att även dessa fenomen hör hemma på den säkerhetspolitiska agendan kan i flera fall kan ses som exempel på det Wæver betecknar säkerhetspolitisering. I debatten förekommer även utspel från olika företrädare som tyder på försök på motsatsen, avsäkerhetspolitisering, i det att vissa fenomen som utpekats som problem tonas ned eller förklaras ligga utanför ämnet för debatten. Ett drag i debatten är att många av partiföreträdarnas problemdefinitioner brister i sina preciseringar. Detta gäller generellt, men särskilt definieringen av fenomen som kan betecknas som mindre traditionella säkerhetspolitiska problem, såsom cyberattacker, pandemier m.m. Dessa fenomen pekas ut som allvarliga säkerhetsproblem, men endast undantagsvis preciseras på vilket sätt, vad som egentligen hotas, vad som orsakat problemen eller hur det lämpligast bör hanteras. Slutligen går det att konstatera en generell skillnad avseende med vilka metoder partiföreträdarna föredrar att hantera säkerhetspolitiska problem, främst det som utgör debattens huvudtema, Ryssland. De borgerliga partierna och sd framhåller generellt det som i Wolfers anda kan benämnas som hårda medel i form av en förstärkning av landets militära förmåga, fördjupade militära samarbeten med andra länder och eventuellt ingående i en försvarsallians, antingen med Nato eller med Finland. Metoder syftande till att avskräcka en eventuell aggression. De övriga partierna – s, mp och v – däremot, är mer benägna till att förorda mjukare diplomatiska medel – inte minst i internationella fora som FN, EU och OSSE - samt olika typer av förtroendeskapande åtgärder.Item Säkerhetszoner i Sverige: ett fall av symbolpolitik?(2025-01-27) Kurtisi, Melita; Al-Adhami, Monia; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida lagstiftningen om visitationszoner är ett fall av symbolpolitik. I detta sammanhang är det av central betydelse att få en djupare förståelse för polisers upplevelser och åsikter på lagen om säkerhetszoner och dess möjlighet att bekämpa gängkriminalitet. Teori: Den teoretiska referensramen baseras på två relevanta teorier. Den första teorin belyser symbolpolitik med fokus på hur och varför den används av politiska beslutsfattare. Den andra teorin fokuserar på närbyråkrater och deras handlingsutrymme i att implementera lagstiftningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ intervjustudie som metod. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio poliser verksamma inom yttre tjänst, från olika städer i Sverige. Resultat: Resultatet i studien tyder på att poliser inte anser att lagen om visitationszoner utgör en lämplig åtgärd för att bekämpa gängkriminalitet. De intervjuade poliserna lyfter exempelvis upp svårigheter med att implementera lagen, diskriminering och kränkning av integritet samt signalpolitik. Resultatet påvisar även omfattande kritik mot politiker, men belyser dessutom aspekter på när lagen kan vara användbar i praktiken.Item Cybersäkerhet i kommunala korridorer(2024-01-22) Isaksson, Anna; Ragnarsson, Marcus; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Studiens syfte är att få förståelse för existerande uppfattningar, strategier och hantering av cyberhot som den kommunala förvaltningen utsätts för i samband med den accelererande digitaliseringen samt utvecklingen av artificiell intelligens. Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån fem teman: AI, trög förvaltning i accelererande omvärld, arbetsmetoder kopplat till cybersäkerhet, medvetenhet och förberedelse/kapacitet. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ intervjustudie, där totalt sju chefer i tre olika kommuner intervjuades med semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Studiens resultat visat att anställda inom den kommunala verksamheten är medvetna om de cyberhotet som finns samt att hotet har ökat i takt med den accelererande digitaliseringen. Vidare kan det konstateras att det både finns risker och möjligheter med användning av AI-teknik som både kan försvara och utsätta en verksamhet. Det förekommer arbetsmetoder kopplat till cybersäkerhet i de olika förvaltningarna men en variation i utbredhet. Det finns tydligt utrymme för förbättring och en önskan om stöd från andra aktörer.Item Jämlikt deltagande i medborgardialogen – möjligheterna finns(2023-06-14) Rocklind, Emma; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet är att redogöra för vilka gynnsamma faktorer som behöver tas i hänsyn vid utformningen av medborgardialogen, för att främja inflytandet från underrepresenterade samhällsgrupper. Teori: Dahls demokratiteori. Samt deliberativ- och deltagardemokrati, som är grundläggande beståndsdelar i medborgardialogen. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer som är gynnsamma vid utformningen av medborgardialogen för att utöka underrepresenterade samhällsgruppers deltagande. Dessa är nyskapande arenor och utövarnas initiativtagande, medborgarjury, berättelser, förkroppsligad kommunikation och fördelning av maktroller. Även förslag på en omdefinition av begreppet medborgardialog ges, samt åtgärder som kan vidtas för att motverka stigmatisering av utsatta grupper.Item Etiskt ledarskap i offentlig förvaltning - En studie inom äldreomsorgen(2023-06-14) Jonasson, Johanna; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet med studien är att med en jämförande ansats undersöka hur chefer respektive medarbetare upplever att det appliceras ett etiskt ledarskap av chefer inom äldreomsorgen, i den valda kommunen. Samt att utröna hur chefer respektive medarbetare anser att etiskt ledarskap främjar verksamheten. Teori: Studien utgår från teorier kring vad etiskt ledarskap innebär och utgår ifrån den vedertagna definitionen framtagen av Brown, Treviño och Harrison (2005). Vidare används teorier kring chefers makt och inflytande. Metod: Studien baseras på en kvantitativ ansats där en enkätundersökning har applicerats. Resultat: Studiens resultat indikerar att det till stor del applicerats ett etiskt ledarskap inom äldreomsorgen i den studerade kommunen. Chefer och medarbetare har en likartad syn kring hur de uppfattar att cheferna innehar ett etiskt ledarskap, cheferna har dock en något mer positiv inställning till att de utgår från etiskt ledarskap. Vidare gick det att dra slutsatsen att etiskt ledarskap har en stor förmåga att främja organisationen i helhet samt medarbetarna.Item Sjuksköterskeprofessionen utifrån två perspektiv - Ett historiskt och ett kvalitativt perspektiv(2023-04-18) Bystedt, Josefine; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Studiens syfte är att ge en inblick i varför sjuksköterskeprofessionen ser ut som den gör idag genom att se på den utifrån två perspektiv. Ett perspektiv är dess utveckling över tid, där det redogörs för professionens viktiga händelser och beslut, dess status och kultur. Det andra perspektivet syftar till att fördjupa förståelsen ytterligare genom den kvalitativa metod där dess utveckling skildras av professionens utövare. Teori: Genom studiens induktiva metod har flera olika teorier berört studien. Däribland Andrew Abbott teorier om ”inre” och ”yttre” påverkan samt uppgiftsväxling från The system of professions (1988). Men också professionsutveckling beskriven av Julia Evetts samt Michael Lipsky teori om street-level bureaucracy. Metod: Den induktiva metod som använts har genomförts via kvalitativa djupintervjuer tillsammans med en redogörelse för professionens utveckling sett över tid. Resultat: Den yttre och inre påverkan har genererat negativ uppgiftsväxling för professionen. Det sökandet efter status i den akademiska världen har resulterat i en utbildning som upplevs distanserad från det faktiska yrket, något som indikerar svårigheter för professionen att växa i antal utövare. Sjukvårdens höga tempo och press har resulterat i en individualiserad sjuksköterska som ofta byter arbetsplats, vars försvarsmekanism är att distansera sig från sitt arbete i syfte att klara av den stressiga arbetsmiljön och tunga arbetsbördan.Item ”Vi måste samverka det går inte annars...”(2023-01-26) Nilsson, Annie; Pohlin, Ida; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet är att studera hur tjänstepersoner inom polisen och socialtjänsten upplever att samverkan fungerar i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. För att kunna bidra med vad det är som främjar respektive hindrar samverkan i arbetet inom det organisatoriska fältet. Teori: Den teoretiska referensramen utgår från nyinstitutionell teori där perspektiven organisatoriska fält, institutionellt tryck och likriktning redogörs. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner inom polisen och socialtjänsten som har erfarenhet av och arbetar med mäns våld mot kvinnor. Resultat: Resultatet av studien synliggör att tjänstepersonerna inom polisen och socialtjänsten upplever att främjande för samverkan är en gemensam målbild, god kommunikation, att dela lokaler, eldsjälar, förståelse och kunskap. Hindrande aspekter för samverkan upplever de vara tidsbrist, resursbrist och sekretess. Vissa aspekter kan främja och hindra samverkan på samma gång.Item Faktorer med påverkan på god ekonomisk hushållning(2023-01-26) Koskel, Aleksander; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Studien avser att undersöka möjliga faktorer som tänks påverka god ekonomisk hushållning i kommuner med fokus på ekonomiska resultat. Med hjälp av offentlig data syftar studien till att undersöka eventuella faktorers påverkan på det ekonomiska resultatet inom kommuner, framförallt demografiska faktorer har undersökts. Teori: Studien utgår från tidigare empiri och forskning. Utifrån tidigare forskning om finansiell hållbarhet på internationell nivå har åtta hypoteser tagits fram gällande faktorer som kan tänkas påverka kommuners ekonomiska resultat. Metod: Studien är statistisk och kvantitativt inriktad. Sveriges 289 primärkommuner har undersökts för perioden 2000–2018. Offentlig data och statistik har hämtats från statistiska centralbyrån och Kolada. Materialet har bearbetats i Stata och analyserats för att testa uppställda hypoteser. Resultat: Studien drar slutsatsen att ett antal av de undersökta faktorerna påverkar kommuners ekonomiska resultat. Befolkningsförändring, befolkningstäthet, befolkning under 19 år, befolkning över 65 år, arbetslöshet samt soliditet uppvisade signifikant korrelation med kommuners resultat. Hypoteser om befolkningsstorlek och utländsk befolkning förkastades då ett statistiskt signifikant samband inte upptäckts.Item SAMVERKAN TILL STADENS FÖRDEL - En kvalitativ fallstudie om samverkan mellan kommun och civilsamhälle(2022-08-29) Ali, Somo; Keryo, Sandybel; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och synliggöra samverkansarbetet mellan kommun och civilsamhälle i förhållande till utvecklingsområden samt förstå de avgörande faktorer som kan påverka denna samverkan. Teori: Studien utgår från Danermarks teori om samverkan, Bourdieus teori om kapitalformer samt intersektionalitet. De senare två teorierna tillämpas för att genomföra en maktanalys på den samlade empirin. Metod: Uppsatsens primära metod är en fallstudie av kommunen Trollhättan. Materialet samlas in med hjälp av kvalitativa intervjuer och kompletteras med styrdokument. Resultat: Uppsatsens resultatdel redogör för flera samverkansarbeten i området som rör våld i nära relationer, tillitsarbete, kunskapshöjande, samråd, och skapande av behovsanalys samt andra projekt. Andra observationer är att det finns flera samverkansformer där föreningarna har tillfört arbetskraft, mobilisering och agerat språkrör för sina medlemmar. Samverkan mellan kommun och civilsamhälle är dock inte utan utmaningar. De som synliggörs i uppsatsen rör språk, legitimitet gentemot kommunen, brist på representativitet i befintliga samverkansforum och kunskapsbrist vilket både kommunen och föreningarna är medvetna om och vill arbeta vidare med. Slutligen konstaterar studien att samverkans framgång vilar på personliga kontakter och relationer mellan kommunen och personer i civilsamhället som bär på mer kapital än andra.Item FAKTORERNA BAKOM FINANSIELL STRESS I KOMMUNER - En kvantitativ studie om vad som inverkar på kommuners följsamhet av balanskravet(2022-06-16) Befve, Sara; Marksund Larsson, Julia; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Uppsatsen syftar till att utröna vilka faktorer som påverkar kommuners finansiella hållbarhet och dess möjlighet att efterleva lagstiftarens krav på ekonomi i balans (det s.k. balanskravet). Genom inhämtande av offentliga data och statistik söker studien undersöka vilka omständigheter som tenderar att korrelera med att balanskravet ej uppfylls. Tyngdpunkt har lagts på såväl externa som interna förklaringsmekanismer, där bland annat befolkningsförändring, soliditet och politiskt styre undersökts och satts i relation till kommuners balanskravsresultat. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av tidigare empiri och forskning. Härlett ur tidigare studier inom ämnet finansiell stress/financial distress har fem hypoteser om potentiella förklaringsfaktorer för ett ej uppfyllt balanskrav konstruerats. Metod: Studien tar en kvantitativ och statistisk ansats där en totalundersökning av Sveriges 289 primärkommuner har genomförts för undersökningsperioden 2013–2020. Offentlig data och statistik har inhämtats och bearbetats i SPSS för att testa hypoteser och besvara frågeställning. Resultat: Av genomförd studie att döma kan slutsatsen dras att mer än hälften (56,7%) av kommunerna minst en gång under perioden 2013–2020 inte lyckats uppnå positivt balanskravsresultat. För de fem hypoteser som undersöktes kunde befolkningsminskning konstateras ha en signifikant korrelation med ett ej uppfyllt balanskrav. Resterande hypoteser om kommunstorlek, soliditet, arbetslöshet och koalitionsstyre förkastas då de ej påvisade signifikant samband med ett ej uppfyllt balanskravsresultat på det sätt som predikterades.Item Hjälp, är det någon som hör mig? En kvalitativ studie om ansvarsutkrävande inom hälso- och sjukvården(2022-06-14) Häll Lindblad, Ida; Lundström, Matilda; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet med studien är att kritiskt granska möjligheterna till ansvarsutkrävande inom hälso- och sjukvården. Teori: Studien har sin utgångspunkt från Bovens teori om socialt ansvarsutkrävande samt relationen mellan aktör och forum och dess betydelse för möjligheten till ansvarsutkrävande. Tre utgångspunkter används i studien: IVO:s skyldighet att informera enskild om sitt agerande, den enskildes möjlighet att ifrågasätta och förhöra IVO samt den enskildes möjlighet att utdela sanktioner mot IVO:s agerande. Metod: Studien utgörs av en kvalitativ dokumentationsstudie där klagomål inkomna till IVO analyseras i syfte att granska hur möjligheterna till socialt ansvarsutkrävande ser ut. Resultat: Möjligheterna till ansvarsutkrävande inom hälso- och sjukvården är till viss del begränsade och inte alltid lika effektiva som i teorin. I situationer där dokumentationen brister möter den enskilde begränsningar i möjligheterna till ansvarsutkrävande. Även gällande bemötande har den enskilde stora begränsningar eftersom det ligger utanför IVO:s utredningsskyldighet. Överlag är möjligheterna till ansvarsutkrävande i Sverige relativt effektiva förutsatt att en korrekt dokumentation finns.Item ETIK I OFFENTLIG FÖRVALTNING(2022-03-16) Jansson Lindgren, Katarina; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet med den här studien är att undersöka föreställningar om etik i offentlig förvaltning med fokus på anställda i alla tre nivåer i offentlig förvaltning; kommunal, regional och statlig nivå. Detta ska göras genom att undersöka hur offentligt anställda resonerar och förhåller sig till etik. Frågeställningen är: vilka föreställningar om etik finns bland offentligt anställda? Teori: Lennart Lundquists teori om offentligt etos. Metod: Enkätundersökning och telefonintervjuer. Resultat: I studien har det kommit fram olika föreställningar om etik bland offentligt anställda. För att sammanfatta handlade etik för respondenterna om bl.a. respekt, bemötande, vad som är rätt och gott, om värderingar och principer. Studien har visat att det finns brister i etik i offentlig förvaltning och har belyst gemensamma drag av problematiken i organisationer i alla tre nivåer i offentlig förvaltning. En iakttagelse som gjorts är att etik inte verkar vara ett prioriterat område i offentlig förvaltning och att det finns ett behov av en gemensam offentlig etik bland offentligt anställda samt ett tydliggörande av etiska riktlinjer. Respondenterna önskade mer arbete med etik i deras verksamheter, (mer) utbildning, diskussioner, tid för reflektion, tydligare riktlinjer och hjälp att hantera etiska dilemman.Item Redovisning, professionella och politiker(2022-03-10) Claesson, Johannes; Pettersson, Axel; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet med studien är att undersöka rollen kommunalt beslutsunderlag har samt hur både politiker och professionella inom organisationen uppfattar beslutsunderlagen. Genom att fokusera på hur båda parter uppfattar underlagen och arbetet kring dem hoppas vi kunna bidra med kunskap om behovet för visualisering av redovisningsinformationen inom kommunen. Teori: Studien utgår från teorier kring behovet av visualisering och redovisningens kopplingar till detta, samt principal-agent relationen som föreligger mellan politiker och tjänstemännen. Teorin grundar sig i att informationsasymmetrin mellan politiker och tjänstemän kräver en stark visualisering av redovisningsinformationen för att denna ska vara användbar för politikens beslutsfattande. Metod: Genom en kvalitativ metod utfördes intervjuer med både politiker och tjänstemän inom Stenungsunds kommun för det empiriska materialet. Studien sammanväver olika teorier från politiker och professionens relation med behovet av visualisering för att belysa organisationen i ett nytt perspektiv. Resultat: Studiens resultat visar på hur den redovisning politiken tar del av är mycket omfattande, där framför allt information men även tidsbrist gör att politiken inte kan sätta in sig i underlagen. Behovet av en sammanfattad och kärnfull redovisning skapar ett medlande forum för politiker och professionella där den syftar till att minska informationsasymmetrin mellan de båda parterna. Visualiseringen av redovisningen får en mycket betydande faktor för att politikerna ska genomföra sitt arbete och kunna fatta välgrundade beslut.Item Ökad kontroll av visselblåsare? En kritisk analys av hur visselblåsning har juridifierats under 2011-2021(2022-01-26) Ekbrand, Isa; Tallberg, Viva; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet är att analysera vilka problem med visselblåsning som olika policyer ska lösa och hur problemformuleringarna har utvecklats i Sverige mellan 2011–2021. Vi tar hjälp från Bacchis What is the Problem Represented to be-ansats för att synliggöra problemrepresentationerna i policydokumenten och applicerar vår teori för att kritisk granska dessa. Teori: Tre teoretiska referensramar tillämpas: Bacchis WPR-analys, begreppet juridifiering och Lennart Lundquists begrepp civilkurage som vi som vi benämner ‘stärka tjänstepersoner att våga säga ifrån’. Metod: Kvalitativ textanalys av lagtexter, författningsdokument, statliga utredningar och kommunala handlingar. Resultat: Visselblåsning som företeelse har i Sverige juridifierats under perioden 2011–2021. Resultatet pekar på att juridifieringen har pågått i två olika riktningar och lett till en ökad kontroll av visselblåsarens agerande.Item ”Många gånger gör man saker man kanske inte har rätt till egentligen”(2022-01-26) Dangoo, Nicko; Harling, Oliwer; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur handlingsutrymmet upplevs och hanteras av poliser i yttre tjänst inom polisområdet Storgöteborg. Teori: Det teoretiska ramverket utgörs av olika teorier inom gräsrotsbyråkrati och autonomi. Metod: Semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst. Resultat: Resultatet av studien tyder på att poliser i yttre tjänst upplever att de har ett stort handlingsutrymme. Samtidigt upplevs handlingsutrymmet inte vara tillräckligt och att den nuvarande lagstiftningen kan upplevas som begränsande i polisens arbete. Detta resulterar i att poliserna medvetet utökar sitt handlingsutrymme genom att tänja på lagar eller i andra fall bryter mot dem.Item Äldreomsorgens budgethantering under Covid-19 krisen(2021-09-16) Rosvall, Sofia; Nesiri, Mariam; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanDuring the Covid-19 pandemic, Sweden realized that our elderly care was badly affected during the crisis. This thesis will look into how the government can use the instrument of state funded subsidies towards municipalities to increase elderly care resources through budget steering during a dynamic crisis like Covid-19. We have studied the budget management in 13 municipalities, to see if they have used the contribution from the government in full and how it has been performed. The conclusion is that we have seen many good initiatives but there are several uncertainties why the municipalities can’t perform fully and as such identify several improvements on how to handle crises in the future.Item Inga särskilt utsatta områden i Göteborg 2025(2021-08-09) Gustafsson, Martin; Nordén, Oskar; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/FörvaltningshögskolanSyfte: Studien syftar till att bidra med kunskap om implementering av modeller för att komma tillrätta med socioekonomiska utmaningar i särskilt utsatta områden. I det här fallet kommer det specifikt att handla om olika samhällsaktörer och politikers uppfattningar om möjligheterna att implementera Gårdstensmodellen i andra stadsdelar i Göteborg. Teori: Implementeringsteori, Top-Down, Bottom-Up, Samverkan. Metod: I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer med ett abduktivt tillvägagångssätt. Resultat: Resultatet av studien visar på att uppfattningen om gårdstensmodellen varierar utifrån olika ideologiska synsätt, specifikt kring hur det finns en varierande syn på gårdstensmodellen om hur och vilka delar som kan tänkas implementeras i de sex särskilt utsatta områden i Göteborg. Den oenighet som har uppstått mellan politik och tjänstemän på grund av otydlig styrning, kan försvåra arbetet av en implementering av gårdstensmodellen. Studien visar samtidigt på att det finns samsyn kring att lokal förankring, långsiktighet och målmedvetenhet är framgångsfaktorer i modellen. En samverkan mellan skola, näringsliv, bostadsbolag, socialtjänst och polisen är viktig, där aktörerna bör ha samma målbild och en tydlighet av vad som förväntas av dem inom sina respektive ansvarsområden kommer bli en viktig faktor, aktörerna bör ha samma målbild av vad som ska uppnås och att de vet vad som förväntas av dem inom sina respektive ansvarsområden.