B-uppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi)
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/30649
Browse
Recent Submissions
Item Lättläst samhällsinformation? En analys av samhällsinformation på lättläst svenska från en svensk myndighet(2024-09-12) Almqvist, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI uppsatsen undersöks lättläst samhällsinformation i förhållande till motsvarande originalversion och de råd för att skriva lättläst som finns idag. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som skiljer lättlästversionen och originalversionen av samma text åt, samt hur väl lättlästråden följs i texten på lätt svenska. Undersökningen utgår från en metodkombination där både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpas. Metoderna tillämpas genom en textanalys med fokus på lexikogrammatiska aspekter och textbindning. Utvalda sidor ur originalversionen och lättlästversionen av broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ligger till grund för analysen. Resultatet visar att lättlästversionen och originalversionen av texten liknar varandra vad gäller de kvantitativa aspekterna, medan de kvalitativa är vad som skiljer dem åt. LIX-värde, genomsnittlig meningslängd och andelen långa ord förenar de två versionerna, medan texternas form, ordval och läsarperspektiv utmärker sig som skillnader dem emellan. Lättlästversionen följer övergripande lättlästråden, där textens form utmärker sig genom tydlig struktur och referensbindning, samt luftig layout. Däremot noterades enstaka brister i tilltal, varierad meningslängd och orsakssamband. Undersökningen visar att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap övervägande lyckas med att följa de lättlästråd som finns att tillgå idag. Däremot finns fortfarande ett stort behov av mer forskning om lättläst och lässvårigheter, för att råden för att skriva lättläst ska kunna bli ännu bättre.Item Enkelt och begripligt? En analys av Försäkringskassans och Skatteverkets information ur ett lättläst- och klarspråksperspektiv(2024-09-03) Tullhage, Ester; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI Sverige har vi en språklag som bland annat innebär att myndigheters kommunikation behöver vara enkel och begriplig. Myndigheter behöver idag även följa EU:s tillgänglighetsdirektiv. För att följa lagen och direktivet kan myndigheter använda sig av klarspråk och lättlästa texter på sina webbsidor. I den här uppsatsen har jag analyserat två stora myndigheters webbsidors bruk av klarspråk och lättlästa texter. Efter att ha genomfört en brukstextanalys av Försäkringskassans webbsida så här deklarerar du och Försäkringskassans webbsida sjuk har jag kommit fram till att de endast delvis följer de rekommendationer som finns för klarspråk och lättlästa texter. Myndigheternas webbsidor uppfyller båda sex av tio kriterier för lättlästa texter och åtta av tio kriterier för klarspråk. De uppfyller lika många av kraven, men de uppfyller inte samma krav. Båda myndigheternas webbsidor har ett läsbarhetsindex på 36, vilket motsvarar en lätt textnivå. Det innebär dock inte att de fyller de krav som finns på lättlästa texter. Myndigheterna har inga länkar till lättlästa versioner av informationen på sina webbsidor. Via sökfunktioner på webbsidorna fanns endast tillgång till ett lättläst resultat. För att göra webbsidornas texter lättare att läsa kan man ge dem en luftigare disposition, blanda korta och långa meningar samt undvika främmande termer och förklara de svåra ord som inte går att byta ut.Item ”DE SKREK OCH HADE SIG!” En konstruktionsgrammatisk undersökning av [VERBA och HA SIG](2020-11-19) Svensson, Evelina; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketDenna uppsats har med hjälp av Språkbankens korupsverktyg KORP, gjort en konstruktionsgrammatisk undersökning av konstruktionen [VERBA och HA SIG]. Genom att fastställa konstruktionens funktion, betydelse och variation var syftet med denna uppsats att kartlägga konstruktionens användning i språket. Resultatet skulle sedan mynna ut i upprättandet av en konstruktionspost i anslutning till konstruktionsprojektet Svenskt konstruktikon. Konstruktionen [VERBA och HA SIG] används främst i vardagligt tal och beskriver oftast en mänsklig aktivitet men kan även används för icke mänskliga handlingar, exempel: ”Det regnar och har sig”. Korpusundersökningen visade även att konstruktionen ofta används för att beskriva en handling som resulterar i ett ljud eller läte eller som beskrivning av en kroppslig åkomma eller symtom, exempel: ”De skrek och hade sig” eller ”Det trycker och har sig över bröstet”. De vanligaste verben för konstruktionen, i det undersökta korpusarna, var sparka och skrika. Med utgångspunkt i resultatet av tidigare undersökningar av konstruktionen konstaterades att konstruktionen främsta funktion är att betona att handlingen eller aktiviteten som beskrivs är avvikande, konstig eller icke önskvärd. Vilket i vissa fall ger konstruktionen en något nedsättande funktion. Vidare konstaterades även att konstruktionen möjligen bör ses som ett specialfall då den innefattar verbet sparkar. Konstruktionen får då en annan funktion än vad den vanligtvis har eftersom den i dessa fall oftast beskriver ett fosters rörelser i magen och därmed är ett tecken på liv och att allt är bra. Även urvalet för denna undersökning diskuterades då resultatet möjligen mer speglar de tillgängliga korpusarna snarare än konstruktions allmänna användning.Item Det gick fort som bara den. En konstruktionsgrammatisk undersökning av [VERB/ADJ/ADVERB som/av bara den].(2018-01-29) Rundlöf, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketFöljande uppsats syftar till att undersöka användandet och utbredningen av två varianter av liknande konstruktioner. [VERB/ADJ/ADVERB som bara den] samt [VERB/ADJ/ADVERB av bara den] Konstruktionerna kommer metodiskt att undersökas i Korp, Språkbankens sökverktyg för textkorpusar, med hjälp av Korp hittas resultat av konstruktionernas utbredning i svenska textkorpusar och med dessa siffror kommer resultatet att redovisas och diskuteras under uppsatsens gång. Slutligen kommer två så kallade konstruktikonposter att skapas, en för varje konstruktion. Dessa två kommer att utgöra resultatet av uppsatsen och kommer förhoppningsvis att platsa i det svenska konstruktikon-nätverket SweCcn, ett pågående projekt vid Göteborgs universitet.Item Inte billigt precis. En konstruktionsgrammatisk undersökning(2017-06-28) Dizdar, Damir; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketDen här uppsatsen undersöker konstruktionen inte billigt precis och de mest representerade varianterna. Uppsatsen försöker rama in konstruktionen och fånga in det typiska för konstruktionen både när det gäller form och innehåll. Syftet med uppsatsen är att redogöra och karaktärisera den konstruktion som ligger bakom meningen Det är inte billigt precis. Undersökningen kommer förhoppningsvis att bidra till det pågående arbetet med att utveckla en konstruktionsdatabas vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs Universitet. För att göra undersökningen av konstruktionen och dess varianter har jag gjort korpussökningar med hjälp av språkbruksverktyg Korp, som är en del av Språkbanken vid Göteborgs Universitet. Fem söksträngar har används i Korp för att ringa in konstruktionens struktur och innehåll. Endast träffar med tydlig kontext har valts för att eventuellt kunna fånga karaktären av innehållet i den beskrivna konstruktionen. Mina resultat visar att konstruktionen inte billigt precis och dess mest representerade varianter är förenade med stilfiguren litotes (underdrift). Istället för att säga något direkt negerar talaren det motsatta. Jag har också konstaterat att inte billigt precis betyder inte alls något billigt utan snarare tvärtom, inte billigt precis är rätt dyrt egentligen.Item Kan man vara dödare än dödast? En undersökning av konstruktionen [Adj]-are än [Adj]-ast(2017-06-28) Johansson, Erika; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI den här uppsatsen undersöks användningen och innebörden av konstruktionen [Adj]-are än [Adj]-ast. En konstruktikonpost kommer också att skapas för konstruktionen, vilken kan användas i projektet Ett svenskt konstruktikon vid Göteborgs universitet. Genom en korpusanalys har språkbrukares användning av konstruktionen undersökts. Det har visat sig att konstruktionen först och främst förekommer inom korpuskategorin Sociala medier. För att se hur konstruktionen skiljer sig mellan olika typer av korpusar, så har konstruktionens vanligaste adjektiv undersökts. Detta i jämförelse mellan Sociala medier och Tidningstext. Språkbrukare inom Sociala medier använder främst adjektiv av egenskapstyperna sinnelag och värde. I Tidningstext används främst adjektiv av egenskapstyp värde. Perifrastisk komparation förekommer inte alls inom konstruktionen. De adjektiv som skulle kunna eller bör ta perifrastisk komparation, kompareras istället med suffix. Slutligen verkar konstruktionen [Adj]-are än [Adj]-ast grunda sig på föreställningen om komparationsformernas stigande grad. Genom uttrycket [Adj]are än [Adj]-ast så hamnar innehavaren av egenskapen över superlativ, vilken enligt konstruktionen är den högsta komparationsformen på gradskalan.Item Såsom X så ock Y. En konstruktionsgrammatisk undersökning(2017-06-28) Albrektson, Katarina; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI den här uppsatsen har jag undersökt hur konstruktionen såsom X så ock Y används. Konstruktionen består av två samordnade led och signalerar att det finns likheter mellan två företeelser: X och Y. Vilka likheterna mellan X och Y är framgår av kontexten. Kontexten är den externa texten till konstruktionen. Min undersökning visar att X och Y ofta är prepositionsfraser som t.ex. i den välkända konstruktionen såsom i himmelen så ock på jorden. Men X och Y kan även representera andra satsdelar t.ex. nominalfraser eller adverb. Uppsatsens syfte är att finna vilka textgenrer konstruktionen används i och hur konstruktionen används semantiskt och stilistiskt i dessa genrer. Det undersöker jag genom studier av autentiska texter i Språkbankens korpusar. Korpusundersökningarna visar att konstruktionen t.ex. kan användas med ett retoriskt syfte i tidningsartiklar och sociala medier. Ibland används konstruktionen också ironiskt, t.ex. i travestier på Herrens bön från 1917 års bibel. Undersökningen resulterar i att en konstruktikonpost upprättas i det svenska konstruktikonet på Språkbanken vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.Item … inte jobbet i sig, men… En korpusstudie av konstruktionen X i sig(2017-06-28) Månsson, Ninnie; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketStudiens syfte är att definiera konstruktionen X i sig – till exempel jobbet i sig, genom att kartlägga hur konstruktionen används i språkbruket och utifrån studiens resultat formulera underlag till en post i Språkbankens konstruktikon över svenska språket. Resultatet från korpusundersökningarna visar att konstruktionen är produktiv och förekommer i språkbruket oavsett genre. Konstruktionen är en delvis schematisk konstruktion med två fasta led: prepositionen i och det reflexiva pronomenet sig. Det flexibla ledet är i normalfallet en nominalfras, men kan också vara en infinitivfras eller en hel sats. Konstruktionen förekommer dels med i sig som ett fritt prepositionsattribut till en nominalfras, dels som ett fritt predikativ. Konstruktionen kan byggas ut med ett framförställt fokuserande pronomen, själva, eller ett efterställt fokuserande pronomen, själv/självt/själva. X i sig används för att fokusera referentens mest karakteristiska egenskaper eller för att fokusera referenten, bara den, utan eventuella omständigheter i kontexten (1). Konstruktionen kan även användas för att markera att något till viss del motsägelsefullt följer (2). (1) Det är ju inte jobbet i sig som gjort att jag lämnat det utan ledningen och framförallt chefsskapet. (2) Inget fel på mattan i sig men den är alldeles för liten.Item ‘X som en gnu’ [adjektiv/verb] + [som] + [en] + [gnu] - en konstruktionsgrammatisk undersökning av X(2014-11-19) Trieb, Linn; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketDen här uppsatsen är en undersökning och karakterisering av konstruktionen X som en gnu - en konstruktion som grundar sig i det mer allmänna mönstret X som en Y, (flitig som en myra, hungrig som en varg, pigg som en lärka osv.) där X är en starkt utmärkande egenskap för Y. X som en Y-konstruktionen går inte direkt att variera, hungrig som en varg är det etablerade uttrycket och t.ex. ?hungrig som en björn fungerar således inte att säga, trots att det stämmer överens med konstruktionens mönster. När det gäller X som en gnu är konstruktionen betydligt friare. X kan variera och behöver nödvändigtvis inte ha med speciella gnu-egenskaper att göra (trött som en gnu, hungrig som en gnu, full som en gnu, svettas som en gnu osv.) Uppsatsens syfte är att ringa in vad X kan vara, detta genom att autentiska textexempel ur Språkbankens korpusar har studerats. Konstruktionen tycks vara i en etableringsfas, en slags prövoperiod och har på så sätt inte hittat sin fulla form än, vilket gör den svårdefinierad. Korpsökningarna visar att konstruktionen har två olika definitioner beroende på om X är ett adjektiv eller ett verb. Båda varianterna går att förankra i den stereotypa bilden av gnuer som stora, arbetsamma och tåliga djur, då X i båda fallen handlar om att uthärda något. Om X är ett adjektiv är det ett ord som står för negativa, känslomässiga tillstånd eller upplevelser som behöver uthärdas, t.ex. trött, bakis, hungrig, dum osv. Är X å andra sidan ett verb är det ett ord som står för ett negativt tillstånd som behöver uthärdas, t.ex. fryser, stressar, svettas osv. Eller något som är fysiskt ansträngande, t.ex. jobbar, tränar osv. Undersökningen resulterar i upprättandet av en konstruktikonpost i konstruktikonet som håller på att utvecklas vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.Item Lite småkonstigt! En konstruktionsgrammatisk undersökning av [lite små-ADJ](2014-09-30) Karlson-Weimann, David; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI den här uppsatsen undersöks användningen och betydelsen av konstruktioner som kan skrivas på formen [lite små-ADJ]. Genom korpuslingvistiska analyser av bloggtexter från sökningar i Göteborgs Universitets textkorpus KORP visas dels att sådana adjektivfraser oftast har predikativrelaterade funktioner, dels att de förmedlar en diminutiv betydelse som med fördel används för att beskriva självupplevda händelser eller företeelser. I uppsatsen ingår även upprättandet av en konstruktikonpost som kan infogas i projektet SweCcn.Item ”Språkrådet fånar sig rätt ofta vad gäller Nyordslistan.” [VERBAdj refl](2014-09-30) Svensson, Carin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketSyftet med uppsatsen har varit att karaktärisera och beskriva VERBAdj refl konstruktionens användning och egenskaper vid adjektivavledda verb följt av ett reflexiv. Med hjälp av Korpusstudier i Språkbanken vid Göteborgs universitet har jag konstruerat en konstruktikonspost i det konstruktikon som är en del i forskningsprojektet Svenskt frasnät++. Konstruktionen VERBAdj refl fungerar som ett sätt att uttrycka att någon beter sig på ett specifikt sätt genom att använda adjektivavledda verb följt av ett reflexiv.Item VEM TROR DU ATT DU ÄR? En konstruktionsgrammatisk undersökning(2013-09-16) From, Tina; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketSpecialarbete, 7.5 hp Svenska språket, fortsättningskurs SV1203 VT 2013 Handledare: Filippa LindahlItem ”Hur kommer det sig att du pratar så bra svenska?” En genusanalys av amerikasvenskars talspråk(2013-09-13) Hjertenstein, Julia; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketDen här uppsatsen ska undersöka svenska språket hos fyra amerikasvenskar från Minnesota utifrån ett genusperspektiv. Dessa amerikasvenskar består av två kvinnor och två män av olika generationer. Uppsatsen ska transkribera mellan 5 och 7 minuters tal från varje amerikasvensk och efter det görs en samtalsanalys utifrån tidigare genusteorier och språkforskning. Samtalsanalysen kommer framför allt att koncentrera sig på talarnas osäkerhet samt interaktionen mellan intervjuare och talare. Målet för den här uppsatsen är att komma fram till ett resultat som kan bidra till ytterligare forskning inom både språk och genus. Bristande tidigare forskning inom svenskan i Amerika och stort intresse för genusfrågor ligger också som grund för valet av ämne. Uppsatsens inriktning är alltså språkliga skillnader mellan kvinnor och män. Därför kommer detta ämne ingå under kapitlet ”Bakgrund”, där tidigare teorier fungerar som utgångspunkt för undersökningen. Här tas också upp olika åsikter om skillnadernas orsak: varför talar kvinnor och män olika?Item Funktionella kodväxlingar hos två svenskamerikaner(2013-09-13) Ulvros, Paul; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketItem Den etniskt kulturella artighetskategorin ur en kommunikativ aspekt(2013-09-13) Stroilova, Evgeniya; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI den här uppsatsen ska jag presentera vad den etniskt kulturella artighetskategorin ur en kommunikativ aspekt är och hur artighet uttrycker sig i olika språk. I dagens moderna värld, sker mycket interaktion på både personlig och professionell nivå. Man måste hantera alla typer av människor av olika temperament, därför måste man vara artig. Vad som är artigt är starkt färgat av kulturen; det som uppfattas som artigt i en kultur kan betraktas som oartigt eller bisarrt i en annan. Men vad är artighet och hur uttrycker sig artighet i olika språk? På vilka nivåer och hur kan vi strukturera artighetsuttryck i språk? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida det finns uttryck för artighet på följande tre nivåer: ordnivå, morfologisk nivå och frasnivå i följande språk: ryska, engelska, tyska, svenska, japanska och turkiska. Källmaterialet analyseras grammatiskt för att undersöka på vilket sätt uttrycker sig artighet i språken och besvarar ovanställda frågor. Syftet med analysen är att visa att artighetsuttryck inte liknar varandra och inte existerar på alla nivåer i ovannämnda språk.Item Den ideala feriearbetaren. En studie i framställningen av idealsökanden i kommuntexter till ungdomar.(2013-09-13) Lindgren, Jimmy; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketKommuner måste kommunicera. Många unga måste feriearbeta för att få pengar under sommaren. Mötet mellan kommun och unga invånare sker idag allt oftare på Internet genom sociala medier och kommunens hemsida. Hur kommunen talar till unga genom de sidor som riktas till dem är viktigt att analysera eftersom dessa texter kan ge uttryck för förutfattade meningar om hur den unga läsaren bör vara. Denna uppsats behandlar begreppen idealsökande och i viss mån modelläsare som här appliceras på texter från två kommuners hemsidor. Texterna riktar sig till unga potentiella feriearbetare och undersöks genom analys av tilltal, kravställande och förmåner. Resultatet av analysen visar att texterna har ett genomgående direkt läsartilltal som verkar jämlikhetsskapande, att kravställandet är relativt onyanserat och direkt samt att förmånerna som lyfts fram bygger bilden av den idealsökande som en person som främst värderar icke-materiella förmåner. Undersökningen som görs är ingen jämförelse mellan kommunerna men ett mindre jämförelseresonemang förs i slutdiskussionen.Item En kommuns broschyr om det goda livet – En analys av Partille kommuns presentationsbroschyr(2013-09-13) Svensson, Elin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketDenna uppsats är en textanalys av Partille kommuns broschyr, Partille – mitt i det goda livet, där attityder och synvinklar analyseras utifrån Ledin (1994), samt Hellspong & Ledin (1997). I studien undersöks vad för slags bild kommunen väljer att förmedla av Partille och hur avsändaren hanterar de motsättningar som kan finnas inom texten, samt om det kan finnas frågor som avsändaren värderar som särskilt viktiga och hur detta i så fall förs fram. Resultatet visar att broschyren i hög grad förmedlar värderingar, snarare än faktauppgifter, vilket diskuteras vidare i uppsatsens resultatdiskussion. Uppsatsen visar också att man kan ana en motsättning i broschyren, då det som kommunen trycker på i visionen är närheten till offentlig service, närheten till Göteborgs centrum, samtidigt som man har naturen omkring sig. Kommunen framhäver i broschyren att det byggs många nya bostäder och att vägar som går genom Partille är av godo, men man pratar inte om den natur som tas bort i samband med nybyggnationer. Kommunen bygger då bort den miljö som framhävs i visionen som en del av det goda livet. Att det kan finnas en motsättning i detta väljer kommunen att inte kommentera i broschyren.Item Kodväxling hos två amerikasvenskar över 50 år – På vilket sätt har kodväxlingen förändrats?(2013-09-13) Guldbog, Julius; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI den här undersökningen undersöks existensen av kodväxling hos två stycken personer, tvåspråkiga i svenska och engelska, som bor i Amerikas förenta stater. Undersökningsmaterialet består av en fraktion av det inspelade samtalsmaterial som samlades in av projektet Svenskan i Amerika 2011 och Hedblom 1962. Den ena informanten är en man född 1886 i Minnesota där han också växte upp. Den andra informanten är en man född 1933 som även han är född och uppvuxen i Minnesota. Undersökningens syfte är att undersöka om, och i så fall hur, kodväxling används i det undersökta materialet. Stor vikt läggs på att hitta likheter och skillnader emellan informanternas kodväxlingsbruk. Resultatet påvisar att informanterna kodväxlar och att de skiljer sig mycket från varandra. Den största skillnaden är växlingsfrekvensen, som är mycket högre hos mannen född 1886. En likhet mellan båda är att den intrasententiella kodväxlingen är vanligast förekommande för dem i det undersökta materialet. Intersententiell kodväxling sker hos båda och utgör en procentuellt sett ungefär lika stor del av varderas totala kodväxling. Tag-kodväxling förekommer väldigt mycket hos informanten född 1886 medan det i jämförelse bara sker en gång hos informanten född 1933. Dessa skillnader tros till viss del bero på informanternas olika kunskapsnivåer i det svenska språket.Item Kniven i lådan. En undersökning av konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form](2013-09-13) Ehrlemark, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI min uppsats har jag undersökt konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form], eller inte den vassaste kniven i lådan som konstruktionens mest etablerade representant. Undersökningen har genomförts inom ramarna för det pågående arbetet med att konstruera ett så kallat konstruktikon vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs Universitet. Syftet med uppsatsen är att karaktärisera konstruktionen och formulera en konstruktikonpost som följer det fastställda beskrivningsformatet för databasen, så att den kan införlivas i arbetsversionen av konstruktikonet. Med hjälp av korpusstudier i Språkbankens databaser har jag formulerat de konstruktionsgrammatiska villkor som gäller för konstruktionen, samt analyserat huruvida den kvalar in som ett idiom enligt Emma Sköldbergs (2004) idiomdefinition. Jag har också diskuterat villka semantiska och lexikala villkor som måste uppfyllas för att uttryck av typen inte den ljusaste kritan i asken ska räknas som variationer på den aktuella konstruktionen. Mina resultat visar att konstruktionen inbegriper figurativa uttryck med den överförda betydelsen “dum, korkad, inkompetent” där substantiven i frasen förhåller sig till varandra som [innehåll] i [behållare] och adjektivet anger en positiv egenskap för det objekt som utgör metaforens källdomän. Jag har också konstaterat att uttrycket inte den vassaste kniven i lådan är det prototypiska uttrycket för konstruktionen, det etablerade mönster som språkbrukarna varierar med kreativa synonymuttryck. Jag anser att inte den vassaste kniven i lådan är ett tillräckligt etablerat och lexikaliserat uttryck för att kvalificera som idiom enligt Emma Sköldbergs definition.Item Hur påverkas språket efter en kodväxling? En pilotstudie av en intervju med en amerikasvensk(2013-09-13) Wikström, Josef; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketDen här uppsatsens syfte är att ta reda på hur kodväxlingen tar sig uttryck och hur kodväxlingen påverkar svenskan hos en amerikasvensk. Undersökningen testas mot de kriterier Yaron Matras ställt upp för kodväxling i Language contact samt mot vad John Macnamara skriver om hur tvåspråkiga personer hanterar de två olika språken. Undersökningen kommer fram till att svenskan inte påverkas av kodväxling till engelska. Det skulle betyda att vi har att göra med två olika språksystem hos tvåspråkiga.