Reports & publications / Rapporter & publikationer

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/2522

Browse

Recent Submissions

Now showing 1 - 20 of 45
  • Item
    Policyer, stöd och organisation kring lagring, hantering, analys och tillgängliggörande av forskningsdata
    (Göteborgs universitet, 2020-06-30) Carlsson, Håkan; Göteborgs universitet
    Forskningsdatahantering har seglat upp som ett betydande utvecklingsområde för högskolesverige de senaste åren. Behov kring lagring, tillgängliggörandelösningar och säkerhet har drivit på förändringen. Sedan 2016 har olika försöksverksamheter kring stöd till forskningsdatahantering pågått vid universitetet och sedan april 2019 finns en etablerad verksamhet på plats med webbinformation och helpdesk genom den DAU-verksamhet som Universitetsbiblioteket samordnar. Hösten 2019 efterfrågade Vicerektor för forskning och Forsknings- och innovationskontoret en mer tydlig samordning med övrigt forskarstöd. En utredning föreslogs i linje med andra lärosäten kring vilka behov som finns inom universitetet när det gäller policyer, stöd och organisation kring lagring, hantering, analys och tillgängliggörande av forskningsdata. I februari 2020 anställdes Håkan Carlsson, till vardags kanslichef på Göteborgs universitetsbibliotek, på 40% för att påbörja arbetet. Denna inledande rapport redovisar slutsatser och förslag baserat på projekttiden som avslutades i juni 2020 och är tänkt som ett avstamp inför det fortsatta förändringsarbetet.
  • Item
    Gothenburg Sustainable Development Search Strings 2019
    (University of Gothenburg, 2019-11-18) Carlsson, Håkan; Jarneving, Bo; Kullman, Lars; Omrcen, Eddie; Strömberg, Dan; University of Gothenburg
    This set of search strings was developed collaboratively by Gothenburg University Library and the Gothenburg Centre for Sustainable Development between 2017-2019.
  • Item
    Att effektivisera processen för krav och fakturering av förkomna böcker
    (Göteborgs universitetsbibliotek, 2019-05-17) Carlsson, Håkan; Göteborgs universitetsbibliotek
    Under både övergången till nytt bibliotekssystem och i tidigare utredningar har processen kring krav för förkomna böcker nämnts som kandidat för översyn. I verksamhetsplan 2018, och som en del i UB:s arbete med att anpassa verksamheten till en ny budgetram, ingick därför en aktivitet att ”effektivisera verksamheten genom att utarbeta gemensamma arbetsrutiner för bibliotekets faktureringsprocess för förkomna böcker”. Under hösten 2018 startades en utredning som genomförts av kanslichef Håkan Carlsson. Denna rapport presenterar vunna insikter och lämnar förslag till nytt arbetssätt.
  • Item
    Nytt kvalitetsystem
    (Göteborgs universitetsbibliotek, 2019-04-02) Riise, Ellika; Nolgren, Markus; Kull, Magnus; Carlsson, Håkan; Göteborgs universitetsbibliotek
    I projektet och i denna rapport har vi haft som mål att svara upp mot direktivets uppdrag: • Vi har genomfört en omvärldsbevakning genom att kontakta, intervjua och i visa fall besöka ett tiotal olika verksamheter. Vi har också invärldsbevakat genom att vi har försökt förstå förbättringspotentialen i dagens system. • I föregående avsnitt har vi tagit lärdom av vår omvärldsbevakning och tagit fram ett antal förslag till förändringar i dagens kvalitetssystem. • Vi ger förslag på hur biblioteksarbetet generellt kan förbättras genom bland annat ett förstärkt fokus på bibliotekets processer och ett arbete inriktat på förbättringsarbete före förnyelsearbete. • Ett förstärkt intresse från ledningen och en bemannad kvalitetsgrupp kommer att vara viktiga inslag för systemets styrning. Vi ser kvalitetssystemets kontinuerliga analys och utvärdering som på ett systematiskt sätt banar väg för förbättringsarbete som en helt essentiell del av en organisation i stark förändring. Systemet gör att vi lyfter oss från vardagens slit, ser oss omkring och tänker om. Utan detta stagnerar verksamheten och vi riskerar att försämra vår leverans och urholka vårt guld – användarnas upplevelse av kvalitén i vårt arbete.
  • Item
    Kartläggning av OA-publicering och APC vid Göteborgs universitet
    (Göteborgs universitet, 2017-10-16) Gustafsson, Katarina; Henning, Karin; Jönsson, Pauline; Nilsson, Rangnar; Petersson, Inger; Rydholm, Annica; Digitala tjänster, Göteborgs universitetsbibliotek; Bibliotekskansliet, Göteborgs universitetsbibliotek; Forsknings- och innovationskontoret, Göteborgs universitet
  • Item
    Med studenten i centrum. Vår process mot förnyad pedagogisk metod och utformning av undervisningssalar (ALC)
    (2017) Alfredsson, Veronica; Biomedicinska biblioteket, Göteborgs Universitet
  • Item
    Projekt GUP-inmatning : en rapport
    (2016-02-05) Gullstrand, Sofia; Göteborgs universitetsbibliotek
    Projekt GUP-inmatning är en del i den handlingsplan som följde Projekt Förnyat forskarstöd. Rapporten beskriver det löpande arbetet med publikationsdatabasen GUP och summerar resultatet av ett projekt med inmatningshjälp för två institutioner under sex månader vid Göteborgs universitet.
  • Item
    Förslag till nytt verksamhetsuppdrag för Universitetsbiblioteket
    (Göteborgs universitetsbibliotek, 2016-06-17) Hemmed, Margareta; Göteborgs universitetsbibliotek
    Överbibliotekarien fick i juni 2015 uppdraget att utforma ett förslag till nytt verksamhetsuppdrag för Göteborgs universitetsbibliotek (UB). I projektet ingick även att belysa ett antal konsekvenser av det föreslagna uppdraget. Utredningsarbetet har letts av överbibliotekarien i nära samarbete med Biblioteksnämnden och Bibliotekskansliet. I enlighet med uppdragets direktiv sammanställdes initialt en bas för arbetet i form av en analys av biblioteksverksamhetens utveckling nationellt och internationellt samt en komparativ studie av ett antal svenska universitetsbibliotek. Vetenskaplig och konstnärlig informationsförsörjning är bibliotekets kärnuppgift. I arbetet ingår att förse forskare, lärare och studenter med elektroniska och tryckta medier anpassade till respektive ämnesområde. I nära anslutning till detta arbete finns publicerings- och bibliometristöd, undervisning till studenter och arbetet med att skapa en god studiemiljö i bibliotekets lokaler. UB:s samhällsuppdrag är också en del i arbetet och finns tydliggjort i bibliotekslagen. Överbibliotekarien föreslår att UB ges följande verksamhetsuppdrag: ”Göteborgs universitetsbiblioteks kärnuppgift är att ansvara för vetenskaplig och konstnärlig informationsförsörjning för studenter, forskare, lärare och allmänhet. Universitetsbiblioteket ska vårda och tillgängliggöra det kulturarv som finns i bibliotekets omfattande samlingar. Universitetsbiblioteket ska systematiskt bevaka omvärlden för att, i dialog med fakulteterna, utveckla och anpassa verksamheten. Göteborgs universitetsbibliotek ska vara ett öppet bibliotek och en mötesplats för universitet och allmänhet. Universitetsbiblioteket ska erbjuda tjänster i form av publiceringsstöd och digitaliseringsverksamhet riktad till universitetets lärare och forskare. Universitetsbiblioteket ska, på uppdrag från institutioner, tillhandahålla undervisning med mål att stärka studenternas informationskompetens. Vidare ska universitetsbiblioteket sörja för professionell informationstjänst och studieplatser i bibliotekets lokaler samt bibliometrisk kompetens till stöd för universitetets ledning och forskare. Biblioteket ska ägna speciell uppmärksamhet åt användare med särskilda behov.” UB har idag en bra kvalitet i verksamheten och den omfattar rätt områden. Det är viktigt att UB får tillräckliga resurser så att verksamheten kan vara ett gott stöd till universitetets kärnverksamhet. UB:s rambudget bör fastställas i diskussion med verksamheten och skapa möjlighet till fortsatt strategisk utveckling. UB bör vara en sammanhållen organisation och överbibliotekarien bör även i fortsättningen redovisa direkt till rektor och vara med i rektors ledningsråd. UB:s verksamhet behöver utvecklas i nära samverkan med fakulteter och institutioner och detta förutsätter ett nära samarbete och en god kommunikation. En stärkt biblioteksnämnd och en tydlig kommunikationsstruktur bör vara ett stöd i detta arbete. Samarbetet med andra organisatoriska enheter inom universitetet bör fortsätta och UB bör beredas plats i enhetsråden för PIL och ASK.
  • Item
    Rapport studentenkät 2014
    (Göteborgs universitet, 2015-10-14) Johansson, Anna; Fogh, Birgitte; Nord, Elin; Riise, Ellika; Wåhlström Olausson, Frida; Göteborgs universitetsbibliotek
  • Item
    Forskningsbibliotekens utveckling nationellt och internationellt
    (Göteborgs universitet, 2015-08-13) Carlsson, Håkan; Göteborgs universitetsbibliotek
    Efter att de tidigare fristående universitetsbiblioteken har inlemmats i universiteten, så har de kommit närmare lärosätenas kärnverksamhet. Med större studentkullar och den tekniska utvecklingen har informationsförsörjningen utvidgats till att bli mer användarfokuserad med ny verksamhet inom digitala tjänster, pedagogisk verksamhet, lärmiljöer, publiceringsstöd och olika former av samverkan. Detta är en utveckling som väntas fortsätta och som återspeglas i andra biblioteks uppdragsbeskrivningar.
  • Item
    Erik Johan Stagnelius Tystnaden
    (2015) Stenroth, Ingmar
  • Item
    Rapport lärarenkät 2013/14
    (Göteborgs universitet, 2014) Bretan, Anne-Katrine; Olsson, Camilla; Riise, Ellika; Göteborgs universitetsbibliotek
    Resultatet av den användarenkät som gjordes av Universitetsbiblioteket bland Göteborgs universitets lärare 2013/14.
  • Item
    Rapport forskarenkät 2015
    (Göteborgs universitet, 2015) Aspengren, Sara; Bjarsch, Carin; Carlsson, Håkan; Riise, Ellika; Sjöblom, Helen; Svensson, Anna; Göteborgs universitetsbibliotek
    Resultatet av den användarenkät som gjordes av Universitetsbiblioteket bland Göteborgs universitets disputerade forskare och doktorander 2014.
  • Item
    testartikel
    (GUB, 2015) testperson, test; UB
  • Item
    Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens
    (Kungliga biblioteket, 2014) Pettersson, Karin; Björklund, Maria; Hanberger, Karolina; Holm, Bitte; Landgren, Lena; Pernler, Tobias; Wiberg, Anna; Göteborgs universitetsbibliotek; Lunds universitets bibliotek; Hulebäcksgymnasiets bibliotek
    Syftet har varit att skapa en verktygslåda med förslag på metoder och verktyg att använda vid utvärdering av kursinslag inom området informationskompetens, av relevans för högskole- och gymnasiebibliotek. Projektet har haft tre faser. I den första gjordes en litteraturgenomgång av internationell forskningslitteratur kring utvärdering. Litteraturstudien mynnade ut i en sammanställning av metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens. I fas två testades ett urval av de sammanställda utvärderingsverktygen på biblioteken i Göteborg, Lund och Mölnlycke. Resultaten från testerna integrerades med sammanställningen från litteraturstudien till det som är projektets huvudresultat, verktygslådan. Projektets tredje fas är spridning av resultaten i form av verktygslådan.
  • Item
    Projekt Förnyat Forskarstöd. Kartläggningsrapport
    (Göteborgs universitet, 2014) Aspengren, Sara; Göteborgs universitetsbibliotek
    För att kartlägga forskarnas behov och påbörja utvecklingen mot att samordna och fördjupa universitetsbibliotekets forskningsnära stöd startades under 2013 ett tvådelat projekt. Projektet ska inventera behov och omvärldsbevaka området, vara en del i uppbyggnaden av nya och anpassade tjänster, samverka med de funktioner som nu arbetar med olika former av forskarstöd vid universitet och verka för att synliggöra universitetsbibliotekets roll som stöd till Göteborgs universitets forskare. I den här kartläggningsrapporten sammanfattas den första fasen, behovsinventeringen, av Projekt Förnyat Forskarstöd vid Göteborgs universitetsbibliotek. Rapporten består av fyra huvuddelar; omvärldsbevakning av hur man arbetar med forskarstöd på biblioteken vid svenska och internationella lärosäten, en forskarenkät som besvarats av knappt 1000 forskare vid Göteborgs universitet, fokusgruppsintervjuer med deltagare från samtliga fakulteter och institutioner, samt en behovsbeskrivning och förslag på hur man bör arbeta vidare med att förnya och utveckla forskarstödet på universitetsbiblioteket i Göteborg. Under behovsinventeringen har det tydligt visat sig att forskare, såväl doktorander som seniora, på samtliga fakulteter upplever brist på tid, brist på pengar och en tung administrativ börda som de faktorer som förlänger och försvårar forskningsprocessen mest. Samtidigt saknar forskarna kunskap om vilken kompetens bibliotekens personal besitter och på vilka sätt kan biblioteket kan bidra till att stödja vetenskaplig forskning. Genom att skapa nya och tätare relationer med såväl forskare och institutionsledningar som andra stödfunktioner på Göteborgs universitet kan biblioteket skaffa sig en ökad förståelse för hur forskningsprocessen ser ut och på så sätt bättre möta forskarnas behov och anpassa bibliotekets tjänster så att de upplevs som mer adekvata. En ökad synlighet i de miljöer där forskarna befinner sig bidrar också till att skapa nya kontaktytor mellan bibliotekarier och forskare, och om man samtidigt anpassar sin kommunikation och information till forskarna i både tid och rum kommer tjänsterna att upplevas som mer tillgängliga och mer kända. Genom att hålla sig uppdaterade och ligga steget före och kontakta forskare och forskargrupper vid tillfällen då de är i stort behov av stöd och hjälp kommer de erbjudna tjänsterna att användas till större del.
  • Item
    Kort omvärldsanalys och kartläggning av hur universitet i Europa hanterar forskningsdata och open access: En rapport.
    (2014-09-03) Ivarsson, Lena; Gullstrand, Sofia; Göteborgs universitetsbibliotek, Digitala tjänster
  • Item
    Open Access-publicering vid svenska lärosäten : en kartläggning av året 2011
    (Kungliga biblioteket, 2014) Fathli, Margareta; Lundén, Tomas; Sjögårde, Peter; Göteborgs universitetsbibliotek; KTH Biblioteket
    Syftet med projektet har varit att undersöka hur stor del av den svenska forskningen som har publicerats open access under publiceringsåret 2011. Vi har studerat den totala andelen open access-publikationer, både så kallad guld och grön open access, dels nationellt och dels per lärosäte. Vi har också velat undersöka hur stor andel av artiklarna i vårt underlag som skulle kunna parallellpubliceras enligt SHERPA/RoMEO, men där så inte skett. Ett vidare syfte har även varit att ta fram metodik för att skapa förutsättningar för framtida mätningar av svensk OA-publicering.
  • Item
    Bedömning av publikationskanaler i de norska och danska bibliometriska modellerna – konsekvenser för humaniora och samhällsvetenskap
    (Göteborgs universitetsbibliotek, 2013) Henning, Karin; Göteborgs universitetsbibliotek, Digitala tjänster
    I rapporten analyseras olikheter i bedömningen av publikationskanaler i de norska och danska bibliometriska modellerna, samt hur skillnaderna påverkar resultatet för två fakulteter vid GU. Analysen visar att det finns olikheter mellan modellerna i vad som uppfattas som publikationskanaler (förlag och tidskrifter) med ”högst internationell prestige”, så kallade nivå 2‐kanaler. Även om det finns skillnader i bedömningarna får det små konsekvenser i utfallet av poängsummor för den samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteten vid GU.
  • Item
    Projektet Forskningsdata inom humaniora och konstnärliga vetenskaper – open access?
    (2011) Andersson, Urban; Alfredsson, Iris; Arvidsson, Sofia; Eriksson, Jörgen; Jerlehag, Birger; Lawrence, David; Lindholm, Jessica
    Var och hur forskningsdata ska lagras, vilka delar kan publiceras som open access, hur bör koppling ske mellan öppna arkiv och Svensk Nationell Datatjänst och slutligen hur koppling bör ske mellan publikation och tillhörande forskningsdata, är frågor projektet har ställt sig. Ett 20-tal intervjuer med forskare har utförts inom ramen för projektet. Några kärnfrågor återkommer: När i forskningsprocessen aktualiseras datafrågorna, vem äger rätten till forskningsdata, vad är det faktiska värdet av att tillhandahålla data? Generellt finns bland forskarna en i huvudsak positiv attityd till att lagra och tillgängliggöra forskningsdata open access. Idag lagras data ofta på en mängd olika sätt, i många fall även inom ett och samma forskningsprojekt. Som exempel nämns egna hemsidor, olika former av portabla lagringsmedia, institutionens servrar, externa portaler och nätverk, sociala nätverk som YouTube. Här efterlyser man befintliga, enhetliga system, liksom stöd – både tekniskt och policymässigt, vad beträffar upphovsrätt och tillgång.