Magisteruppsatser / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24181

Browse

Now showing 1 - 20 of 20

Tankar om simundervisning bland lärare i Idrott och Hälsa
(2018-10-11) Bengtsson, Christer; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Bakgrund Att kunna simma är för oss en självklarhet, ändå är drunkning en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn och ungdomar globalt. Simundervisning i skolan rekommenderas i hela världen och är ett prioriterat område i den svenska läroplanen för grundskolan. Ändå saknas forskning om hur lärare i Idrott och Hälsa bedriver och tänker om simundervisning. Syftet med studien är att utforska hur lärare i Idrott och Hälsa arbetar med simundervisning och ta reda på hur de tänker om simundervisning i skolan. Metod Designen är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Urvalet är sex lärare i Idrott och Hälsa med erfarenhet av simundervisning i skolan. De arbetar i olika sociala, ekonomiska och kulturella områden på olika grundskolor i Göteborg och Mölndal stad. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, som resulterat i teman och kategorier. Resultat Teman som framkom vid intervjuanalysen var exempelvis framgångsfaktorer med kategorierna kunskap, planering och genomförande samt teman kommunikation, trygghet och otrygghet. Lärare i Idrott och Hälsa önskar mer kunskap, bättre planering med progression och bättre kommunikation. De berättar också om hur goda personliga relationer och kontinuitet skapar trygghet medan rädslan för att visa sig skapar otrygghet hos elever. Slutsats När lärare i Idrott och Hälsa intervjuas i denna studie understryker de att vattenvana är basen vid simundervisning och att den ger eleverna en grundtrygghet i vattnet. Genom enkla åtgärder kan kvalitén på simundervisningen i skolan förbättras. Desssa åtgärder är: kommuniktion mellan lärare, elever och föräldrar, bättre planering med progression av simundervisningen och fortbildning för lärare i Idrott och Hälsa. Annan viktig kunskap som framkommer vid intervjuerna är vikten av trygghet för elever vid simundervisning. Lärare i Idrott och hälsa beskriver att elever kan känna obehag av att exponera sig inför andra och att en trygg simundervisning kräver kontinuitet och att eleven har förtroende för läraren. Att arbeta strukturerat med att skapa trygghet och säkerhet i den utsatta miljö som simundervisning bedrivs i är en utmaning som behöver adresseras.
Simundervisning genom grupparbete En pedagogisk innovation där elever leder grupparbete
(2018-07-23) Kullenbäck Balafoutis, Saga; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Trots skolans viktiga roll gällande samhällsmedborgares simkunnighet, är simundervisningen som lagts på skolans ämne Idrott och hälsa (Idh) ett dilemma. Simundervisningen är ett av skolans utmaningar då den både utgör en kostnad för skolan, är en tidskrävande process och lärare i ämnet känner en rädsla över att ta med en klass till en miljö som kan innebära livsfara. Simundervisningen är ofta avgränsad till ett simtest istället för en simundervisning. En förändring av simundervisningen i skolan är viktig för att elever ska kunna utveckla sina simkunskaper i en trygg miljö för såväl elever som lärare. Syftet med studien är därför att få en förståelse för hur grupparbete genom monitorundervisning kan bidra till en utvecklad simdidaktik ur ett sociokulturellt perspektiv. Studiens frågeställningar är 1. Vad lär sig eleverna om att simma när de deltar i en simundervisning baserad på grupparbete genom monitorundervisning? 2. Vad lär sig lärare om att undervisa i simning när de genomför en simundervisning baserad på grupparbete genom monitorundervisning? Studien är kvalitatv och utgår ifrån en pedagogisk innovation där emperi från undervisningens händelser samlas till en undervisningsutvecklande forskning, liknande aktionsforskning. Monitorundervisning innebär att elever i årskurs åtta leder simundervisningen genom grupparbete i simhallen. Datainsamling har skett genom observationer, fältanteckningar, elevanteckningar och muntliga frågor till eleverna. Resultatet visar att simundervisning genom monitorundervisning var uppskattat av eleverna och gav dem stor kunskapsutveckling, samt trygghet i vattnet. Slutsatsen visar att monitorundervisning är en effektiv pedagogik för simundervisning även om det fortfarande är en tidskrävande process.
Vilken påverkan har friskvårdsbidrag? Arbetsgivarens och arbetstagarnas uppfattningar om friskvård och fysisk aktivitet
(2015-08-10) Gustafsson, Mattias; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syftet med denna uppsats är tvådelat, dels att undersöka och analysera hur fem arbetstagare och HR-chefen i ett bostadsföretag uppfattar friskvård och fysisk aktivitet, samt undersöka hur arbetstagarnas föreställningar om friskvård och fysisk aktivitet påverkar deras nyttjande av bostadsföretagets friskvårdsbidrag. För att kunna undersöka vad intentionerna är och vad som påverkar arbetstagare och arbetsgivare i förhållande till friskvård och fysisk aktivitet redovisas väsentliga delar av arbetsmiljölagen, sjuklönelagen och skatteverkets regleringar som alla kan påverka friskvårdsarbetet på ett företag. Studien har även intresserat sig för Bethon, Ewing och Hal (2005) tidigare forskning gällande personalförmåner. Annan relevant tidigare forskning är Wen och Wu (2012) som menar på att fysisk inaktivitet är en bidragande orsak till folkhälosproblem, vilket har kompletteras ytterligare med bland annat rapporter från World Health Organization (WHO). Bandura (1986) och den socialkognitiva teorin används som teoretisk utgångspunkt och den beskriver hur individen påverkas av både inre och yttre faktorer. Modellen i Banduras (1986) socialkognitiva teori är framtagen för att underlättar förståelsen för vilka parametrar som påverkar ett beteende (Prochaska, Reddning & Everts, 2008), i detta fall hur individer förhåller sig till friskvård och fysisk aktivitet. Studien lutar sig mot en kvalitativ forskningsmetod med en kvalitativ innehållsanalys, Empiriinsamlingen har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer som alla blivit transkriberade. Samtliga respondenter har tagit del av Vetenskapsrådets forskningsetisk riktlinjer (2011). Slutsatser i uppsatsen är att begreppet friskvård betyder olika beroende på vem man frågar av respondenterna och det anses vara ett stort och yvigt begrepp. Studien visar även att respondenterna uppfattar att införandet av friskvårdsbidraget är för att företaget skall göra en ekonomisk vinning. Det går också att se att välmående är olika beroende på vem man frågar samt att det är faktorer utanför arbetet som påverkar välmående i första hand. Samtidigt går det att notera att förhöjd kunskap om friskvård troligen påverkar nyttjandet av friskvårdsbidrag.
Snabb mat - Om hälsoperspektivets dilemma i hem- och konsumentkunskapsundervisningen
(2015-08-10) Kristoffersson, Sandra; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Hälsa är ett vitt begrepp och vi informeras ständigt om nya råd beträffande mående. Forskning visar dock att ansvaret för hälsa ligger på den enskilde individen som förväntas sålla i informationsflödet och tolka olika budskap. Vidare visar forskning att det finns ett gap mellan konsumenters intention och handling. När det gäller barn och ungdomar visar forskning att det finns en risk för obalans vad gäller deras matvanor då de äter för mycket energität mat och för lite frukt och grönsaker. Skolan anses vara en betydelsefull arena där man kan bedriva hälsofrämjande arbete på flera nivåer och ämnet hem- och konsumentkunskap syftar till att ge kunskap om mat och måltider för att kunna göra medvetna val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap ser på sitt pedagogiska uppdrag utifrån perspektivet hälsa, hur de arbetar med hälsa samt vilka intentioner de har med sin undervisning. Studien baseras på två olika metoder, dels en kvantitativ undersökning av terminsplaneringar från lärare i hem- och konsumentkunskap, dels kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare i hem- och konsumentkunskap. Undersökningen visar att en tredjedel av ämnet ägnas specifikt åt hälsa, något som korrelerar väl med kursplanens upplägg och innehåll. Vidare visar undersökningen att man dels arbetar med hälsa som ett enskilt arbetsområde, dels som ett ämnesintegrerat område som genomsyrar hela undervisningen. Lärarna ser hälsa som ett helhetsperspektiv inom ämnet och deras syfte med undervisningen är att ge eleverna redskap för vardagen så att de kan göra medvetna val. Det visar sig att fysisk hälsa fokuseras främst inom hem- och konsumentkunskap. Fokus ligger sällan på läxor och examinationer utan undervisningen handlar oftast om kunskap i handling. De maträtter som tillagas då lektionen fokuserar hälsa korrelerar inte alltid med begreppet hälsa, och anledningen till detta sägs dels vara för att jämföra produkter, livsmedel och maträtter, dels tidsbrist. Detta kan skapa ett dilemma för lärarna. Resultatet visar därför att det kan finnas en diskrepans mellan intention och handling, då teorin inte alltid omsätts i praktiken.
Matbudskap i rollspel
(2012-10-04) Gisslevik, Emmalee; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Ungdomar befinner sig i en identitetsskapande process och lämnar barndomen med intryck, värderingar och vanor som sannolikt kommer att påverka dem även i vuxenlivet. De rör sig simultant mellan olika kulturer så som hemmet, skolan, vännerna, media samt andra fritidsrö-relser. Dessa arenor är alla ” kulturella kommunikatörer” som signalerar mängder av budskap och normer om mat och hälsa. Genom att studera vad ungdomarna själva uppfattar som nor-mer och budskap kan det hjälpa kostundervisare att förhålla sig till dessa. Syftet var att undersöka vilka budskap och normer om mat och hälsa som uppfattas av unga kvinnor och framträder i en rollspelssituation. Uppsatsen grundar sig på en fallstudie som genomfördes vid ett enskilt tillfälle med fyra unga kvinnor från en gymnasieskola i Göteborgs kommun. Studien har en tolkande forskningsansats med en datainsamlingsmetod som består av observationer och ljudinspelningar av en rollspelssituation. Budskapen som framträdde kan delas upp i två läger. På den ena sidan ses mat kopplat till ett nyttighetssträvande tänk baserat på kontroll och disciplin. På den andra ses mat förenat med njutning, nöje och välbefinnande. Mat talades främst i termer av matens huvudsakliga be-ståndsdelar, så som kolhydrater, fett och protein. De teoretiska värderingarna hos deltagarna ändrades under rollspelets akter, det var lättare för ungdomarna att se kroppen som något som kan kontrolleras när de inte var exponerade för själva maten. Vid exponeringen var det främst det kroppsliga, ”kroppens kraft”, som hade en framträdande roll vid val av mat. Massmedia och kvinnor beskrevs som de främsta kommunikatörerna av mat och hälsa.
Måltid utan tid och mål
(2011-03-16) Dicksdotter Hermansson, Peggy; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Måltidssituationen för äldre i ordinärt boende visar på en beroendeställning mellan äldre och hemtjänstpersonal. Helhetssynen brister då måltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. Hemtjänst-personals komplexa uppdrag påverkas av både intern och extern problematik, där enhetschefer förordar lämplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjänstpersonals uppfatt-ningar av äldres måltidssituation i ordinärt boende. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, där 12 hemtjänstpersonal från en svensk kommun med varierande anställningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i äldres måltidssituation, både idag och framgent. Resultatet pekar på att uppdraget brister i både struktur och innehåll. Utsagor visar på en bakbundenhet bland hem-tjänstpersonalen, men ger samtidigt uttryck för hur vetenskap och utarbetade mål får ge vika för personliga värderingar och åsikter. Normen utgörs av arbetsgruppen då styrsystemet upp-fattas vagt och bristande, i otydliga uppdrag och ansvarsfördelning. Äldre beskrivs med negativa epitet och uppdraget får inslag av icke-konstruktiva strategier, till exempel genom en oprofessionell distansering. Kommunikation och utveckling förefaller att ge vika för en kostnadsstyrning, med en uttalad tidsproblematik och rationell hantering som följd. Det framträder en gemensam och nyanserad bild av bristande kunskap, och en känsla av otill-räcklighet bland hemtjänstpersonal. Problematiken förefaller att bottna i styrsystemet, och inte i enskild hemtjänstpersonal. Utifrån denna studies forskningsansats, pekar resultatet på att den undersökta kommunens intentioner enligt Socialtjänstlagen, inte når fram till hemtjänst-personalens uppdrag i äldres måltidssituation. Och i likhet med annan forskning, tyder studien på att det krävs både utbildning och ett hållbart styrsystem med balans mellan krav, inflytande och socialt stöd, för att uppdraget av äldres måltidssituation skall infrias.
Miljöhandlingar i hem- och konsumentkunskap i år 9 i grundskolan.
(2011-03-16) Sandblom, Marianne; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Bakgrund till studien är Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 (NU 03). Ett av perspektiven i kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap är resurshushållning. Mot bakgrund av detta har mitt intresse riktats mot hur elever anlägger resurshushållningsperspektiv i sina handlingar i ämnet hem- och konsumentkunskap. Syftet med studien, som var en del av NU 03 i hem- och konsumentkunskap, var att undersöka och observera om elevers handlande i år 9 i ämnet hem- och konsumentkunskap, i en given uppgift vid ett specifikt tillfälle, kan ses som miljöhandlingar. Metoden för studien var observationer och intervjuer av elever. Observationerna gjordes vid 5 olika tillfällen i grupper om 11-16 elever. Intervjuerna gjordes med totalt 13 elever. Eleverna planerade, tillagade och utvärderade en måltid. Tillagningsmomenten observerades och efter måltiden genomfördes intervjuer med elever. Resultatet visar bl.a. att få ekologiska varor användes av eleverna, kompostering skedde på de skolor där det fanns tillgång till kompost. Vid intervjuerna framkom att många elever inte visste vad ordet resurshushållning och miljömedvetenhet innebar men efter förtydligande kopplades till bl.a. kompostering och kravmärkta varor medan andra anknöt till pengar. Många elever kopplade ante matlagning till miljömedveten handling. Resultatet tyder på att eleverna antingen inte förstår begreppen resurshushållning och miljömedvetenhet eller att deras handlingar sällan är medvetet miljörelaterade.
Hälsolyftets ettårsuppföljning Vilka deltog inte och varför?
(2011-02-28) Partheen, Hanna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Hälsolyftet är ett hälsofrämjande arbete som startades inom primärvården på Hisingen i Västra Götalandsregionen 2007. Hälsolyftet har arbetat utifrån en självinstruerande hälsoprofil och motiverande samtal, samt erbjudit en mångfald av åtgärder för dem som önskat stöd i livsstilsförändringar. Målgruppen har varit vuxna mellan 18 och 79 år. Denna studie är en analys av bortfallet bland dem som valt att delta i Hälsolyftet, men som inte kommit till uppföljningen som ägde rum efter ett år. Analyserna bygger på data från en av de åtta vårdcentralerna som ingått i Hälsolyftets arbete. Totalt deltog 427 personer i ett första hälsosamtal, men 157 av dem (36,8%) deltog inte i ettårsuppföljningen. Studien syftar dels till att svara på vilka som inte deltagit och dels till att ge en bild av varför några av dem inte deltagit. Skillnader i deltagande mellan olika grupper undersöktes statistiskt genom Chitvå-test eller Mann-Whitney U-test. Resultatet visade ett högre bortfall bland yngre personer samt personer födda utanför Norden. Ett högre bortfall identifierades också hos personer som enligt hälsoprofilen låg i riskzonen för stress. Överviktiga personer samt personer med hög midja-stusskvot deltog däremot i ettårsuppföljningen i högre utsträckning än de som var normalviktiga och hade lägre midja-stusskvot. Resultaten från undersökningen pekar på att bortfallet inte hade några samband med flertalet av de livsstilsrelaterade riskzonerna, valt livsstilsområde för förändring, upplevd hälsa eller engagemang till livsstilsförändringar. Tolv personer som inte deltagit i ettårsuppföljningen intervjuades via telefon. Hos dessa personer varierade orsakerna till att inte ha deltagit. Den orsak som flest angav var att ha mycket annat att göra eller att inte ha tid, detta tolkades i vissa fall som brist på motivation och i andra fall som att deras livssituation innebar begränsade möjligheter att delta. Både att ha lyckats med livsstilsförändringar samt det motsatta var också anledningar till att inte delta. En majoritet av dem som intervjuats uppgav dock att de hade genomfört någon form av livsstilsförändring tack vare sitt deltagande i Hälsolyftet. Personerna som intervjuades befann sig vid tillfället för telefonintervjun på olika stadier i förändringsprocessen, från före begrundande till vidmakthållande, enligt den transteoretiska modellen. Ett par av intervjudeltagarna hade flyttat från området och några mindes inte varför de inte deltagit i sin ettårsuppföljning. Genom att utföra intervjuerna i närmre anslutning till att personerna inte dykt upp för uppföljning skulle mer information kring bortfall kunna inhämtas. Att intervjua ett större antal personer skulle också kunna möjliggöra att resultaten kan generaliseras, vilket kan bidra till ökad kunskap inför liknande framtida interventioner.
Slöjdprocessen, en väg till lärande
(2011-02-28) Åberg, Lena; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Det råder okunnighet om slöjdundervisningens betydelse för lärande och utveckling. Slöjdämnets kunskapskvalitéer har inte uppmärksammats, varken i skolan eller utanför, varför debatten om slöjdämnets didaktiska och pedagogiska möjligheter ofta grundas på fördomar och allmänt tyckande. En vanligt förekommande uppfattning om slöjd är att det är slöjdföremålen i sig som är det egentliga ämnesinnehållet. I själva verket är det arbetsprocessen, slöjdprocessen, som står i fokus samt det lärande som är en följd av slöjdämnets arbetssätt. Produkten blir ett bevis på nedlagt arbete. Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärande kan synliggöras genom slöjdprocessen. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån tre forskningsfrågor nämligen hur lärarna beskriver att eleverna arbetar i slöjdprocessen, hur eleverna beskriver att de arbetar i slöjdprocessen samt hur lärandet främjas för eleverna genom slöjdprocessen. För att uppnå syftet valdes en studie med kvalitativ ansats. Genom enkäter med både öppna frågor och fasta svarsalternativ till såväl slöjdlärarna som till deras elever söktes svar på forskningsfrågorna. Svaren från 11 slöjdlärare och 181 elever analyserades tillsammans med gällande styrdokument och tidigare forskning om lärande och slöjd. Av såväl slöjdlärarnas som elevernas svar på enkäten framgick att förhållandet mellan lärare och elever är mycket gott. Elevernas trivsel och arbetsglädje har stor betydelse för deras motivation, inte enbart för slöjd, utan också för skolarbete i övrigt. Det framgick vidare att lärarna arbetar enligt slöjdprocessens intentioner varvid eleverna får arbeta i en verklig lärandeprocess, men det var oklart hur eleverna dokumenterar och värderar sin arbetsinsats genom hela processen. Därigenom synliggörs inte hela lärandet för eleverna, varför de saknar möjlighet att fullständigt tillgodogöra sig slöjdprocessens väg till lärande.
Skolmaten – ”så här vill vi ha det”, säger gymnasieelever
(2011-02-28) Dahlgren, Susanne; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
I Sverige serveras dagligen cirka 230 000 skolmåltider inom gymnasieskolan. Begreppet kvalitet är, i måltidssammanhang, svårt att definiera och mäta. Förväntningar och upplevelser kring måltider kan utgöra en sätt att beskriva begreppet måltidskvalitet. Att kunna välja mellan två eller tre huvudrätter förs fram som ett sätt att höja kvaliteten inom skolmåltiderna, och överensstämmer väl med nationella riktlinjer. Syftet med studien har varit att undersöka gymnasieelevers beskrivningar av begreppet måltidskvalitet samt vilka förväntningar och upplevelser kring måltidskvalitet som eleverna för fram. Tankar kring valmöjligheter av maträtter som en kvalitetspåverkan, har studerats. Genom inledande kvalitativa fokusgruppintervjuer med 23 elever framträdde uppfattningar och tolkningar, som låg till grund för en kvantitativ enkätundersökning. Denna besvarades av 393 gymnasielever. Resultatet visar att måltidskvalitet beskrivs som ett komplext begrepp bestående av olika delar kring mat, miljö, service, inflytande och valfrihet; delar som tillsammans formar måltiden och upplevelsen av denna. Eleverna framför höga förväntningar kring matens sensoriska egenskaper och utseende, valmöjligheter av maträtter, bröd, sallad och dryck. En ren och fräsch matsalsmiljö, lunchrastens längd och möjlighet att koppla av är viktigt, liksom logistik vid matservering och diskinlämning. Att kunna framföra önskemål och förslag är betydelsefullt. Däremot framförs låga förväntningar inför mötet med skolmåltidspersonalen. Positiva upplevelser framkommer kring valmöjligheter och matsedelns variation, samt att kunna koppla av i en ren, fräsch och snygg miljö och där logistiken kring diskinlämning fungerar. Matens sensoriska egenskaper motsvarar inte gymnasieelevernas förväntningar. Låga värden konstateras inför elevernas upplevelser kring kontakt med personal och möjlighet att kunna framföra önskemål och förslag. Möjligheten till valmöjligheter kring maträtter uppfattas tydligt som en höjning av kvaliteten inom skolmåltider, då eleverna menar att de besöker skolrestaurangen oftare, umgås med kompisar där, äter mer och uppfattar att de orkar med skolarbetet bättre. Genom att diskutera studiens resultat utifrån FAMM, Five Aspects Meal Model (Gustafsson et al, 2006), har en teoretiskt grundad måltidsmodell formats, inom ramen för värdering och utveckling av skolmåltider.
Undervisning i näringslära – på två olika gymnasieprogram
(2011-02-28) Andersson, Maria; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
I kostbudskapet är lärandet ett problem. För att nå ut med kostbudskapet utgår man från vad som står i läroplan respektive kursplan om vad eleverna skall lära sig. Målen enligt kursplanen i Näringslära 50 poäng på gymnasienivå är bland annat att eleverna skall få kunskap om vilken betydelse maten har för hälsan samt hur näringsämnena är uppbyggda och deras funktioner i kroppen. Vidare skall eleverna få kunskap om vilket näringsinnehåll några vanliga livsmedel har samt hur dessa näringsämnen bevaras när beredning av dessa livsmedel sker i matlagningen. Även kommunikationen mellan lärare och elever samt miljön är delar som har betydelse för att nå ut med kostbudskapet. Skolan är till för eleverna och det är skolan som skall få eleverna att utvecklas. Syftet med det här arbetet var undersöka hur några lärare undervisar i kursen Näringslära 50 poäng för elever på Hotell- och Restaurangprogrammet och för elever på Idrottsprogrammet på tre gymnasieskolor. För att uppnå syftet med det här arbetet användes observationer och enskilda intervjuer. Resultatet visade att lärarna delar upp sin undervisning i olika delar. En typisk lektion var indelad i introduktion, presentation, eget arbete och utvärdering. Som stöd i undervisningen användes följande pedagogiska hjälpmedel: Kostdataprogrammet Dietist, instuderingsfrågor, läroböcker, kompendium, whiteboardtavla, OH-bilder samt livsmedel, tidningar, radio, tv, film och Internet. Lärarna hjälpte eleverna olika mycket beroende på var eleverna befann sig kunskaps- och utvecklingsmässigt i förhållande till uppgiften som skulle lösas. Lärarna anpassade undervisningen till en lätt nivå med lätta frågor i början av ett nytt ämnesområde och lärarna tog hänsyn till elevernas intressen.
Healthy Snack Preferences in Danish and Swedish School Children
(2011-02-28) Holmer, Anna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Well balanced nutrition in childhood is important for the growth and development of the child but it might also have long-term health implications. Several studies have identified a common concern that Danish and Swedish school children eat unhealthy snack food. Children’s food choices and food preferences are influenced by several factors, such as liking, food culture and the social environment. In order to promote healthy food choices there might be a need for palatable and nutritious snack products developed to suit children’s preferences and food culture. Conducted as part of a health promotion Danish project called “OPUS - New Nordic Diet”, this study aimed to examine 8-10 year old school children’s acceptance and preference for muesli bars composed of Nordic food ingredients and to compare Danish (n=100) and Swedish (n=100) school children’s acceptance and preferences for the muesli bars. A hedonic test using a smiley scale was conducted to measure the children’s sensory acceptance of five muesli bars varying in composition of whole grain cereals, dried berries, nuts and seeds. A preference rank-order of the five bars was also performed. Children’s degree of acceptance varied between the five samples. Most liked were the muesli bars based on kamut and pumpkin seeds, and oat and cranberries. Least liked was the muesli bar based on pumpernickel and buckthorn. Similar results were found in both countries. The preferences were highly influenced by the sensory characteristics of the bars. Above all, the flavour and taste of the bars tended to have an important influence on children’s preferences. The muesli bars have great potential to promote healthy food choices but further researches are needed to find out if they will be accepted even in the long term.
I hälsans tjänst! Akademiskt utbildade hälsoarbetares tankar kring arbetet i kommersiell friskvård.
(2011-02-28) Pettersson, Anna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Definitionen av god hälsa skiljer sig åt, men dagens hälsoarbete är en form av information som önskar påverka till mer hälsosamma beteenden. Synen på kropp och hälsa har utvecklats med samhället och idag finns ett stort intresse för den hälsosamma livsstilen och därigenom för utbildning inom området. Friskvård som arbetsfält växer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivå som krävs för att får vara yrkesprofessionell inom området. Tränings- och friskvårdsanläggningar är en arena som lockar såväl hälsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhället med en tanke på hälsa som affärsidé. Syftet med denna typ av verksamhet är således fler än hälsofrämjande då även kommersiella och vinstdrivande krav finns. Syftet med detta arbete var att få fördjupad kunskap kring hur det är att som akademiskt utbildad inom kost och friskvård vara yrkesverksam på en tränings- och friskvårdsanläggning med en mer kommersiell syn på hälsoarbete. Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats. Totalt ingick 5 respondenter i undersökningen, samtliga med en akademisk examen inom ett hälsorelaterat ämne och verksamma som hälsoarbetare på den aktuella arenan. Resultaten visade att man trivs med sitt arbete och ser det som viktigt då det handlar om att uppmuntra till en förbättrad hälsa hos personer man möter. Man anser att utbildningen spelar en stor roll men upplever stor konkurrens från hälsoarbetare med lägre utbildning och ser såldes ett behov av definition av vilka kompetenser som krävs för hälsoarbete. Man upplever en bristande uppskattning för den akademiska utbildningen och tycker vidare att det är svårt att bemöta den mer kommersiella synen på friskvård. Den akademiskt utbildade hälsoarbetaren gör således avkall på sina kunskaper för att passa in i verksamheten. En akademisk utbildning inom kommersiell friskvård har fördelar men upplevs inte alltid utnyttjas och uppskattas tillräckligt.
Kostråd vid strålbehandling mot livmoderhalscancer. Patienters och personals upplevelser av kostråds effekter
(2011-02-28) Veidemann, Ella; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Vid livmoderhalscancer och cancer i livmoderkroppen sker behandling genom kirurgi och strålbehandling. Vanligt förekommande symtom vid strålbehandling mot dessa cancerformer är diarré. I litteraturen är det svårt att finna stöd för att en viss nutritionsintervention är bättre än en annan och användbar i symtomlindrande syfte. Syftet var att undersöka vilka kostråd en grupp patienter med cervixcancer eller corpuscancer uppgett att de fått av läkare och sjuksköterskor i samband med strålbehandlingsstart samt hur patienterna själva respektive personalen uppfattade nutritionsbehandlingens effekter. Metoden som har använts är enkät till personal, läkare och sjuksköterskor, samt till patienter som besöker dietist under pågående strålbehandling. Mer än hälften av personalen som besvarade enkäten anser att det ofta eller alltid är ett alternativ att ge kostråd i symtomlindrande syfte och tre fjärdedelar ger ofta eller alltid kostråd. De vanligaste kostråden som ges av personalen kan delas in i kategorier rörande olika nutritionsområden eller livsmedelsområden. Det vanligaste kostrådet rör fibrer i maten. Det näst vanligaste rådet rör bakterier och bakterieprodukter av typen Proviva och Dofilus. Tyngdpunkten i de råd patienterna upplevt att de fått låg på fiberområdet såsom baljväxter, grovt bröd och till en del frukt och grönsaker. Den upplevda effekten av kostråden är inte tydlig då behandlingen i sig påverkar men många anser att de förändringar de gjort i kosten påverkat dem i viss mån. Intaget av vissa livsmedel avstås från i syfte att symtomlindra men ersätts inte vilket kan resultera i negativ energibalans. Alltså bör läkare, sjuksköterskor och andra som ger kostråd hållas uppdaterade om vilken evidens som finns. I professionell nutritionsbehandling ingår det att förse patienten med redskap för att uppnå energi- och näringsbalans.
Målgruppsanalys inför en samhällsintervention riktad till förskole- och skolbarn: Intag av livsmedelsgrupper som utgör fokus i interventionsåtgärder
(2011-02-28) Hermansson, Emma; Svensson, Maria; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Denna kartläggning ingår som en del i ett större forskningsprojekt, Idefics (Identification and prevention of Dietary and Lifestyle‐induced Health Effects in Children and Infants) som har tagits fram för att förebygga övervikt och fetma bland barn mellan 2‐4‐ och 6‐8 år i Europa. Syftet med vår kartläggning är att utifrån ett stickprov bestående av 100 barn ur Idefics population kartlägga livsmedelsintag. Detta som underlag för deras kommande intervention där två av nyckelbudskapen är att öka konsumtionen av vatten samt frukt och grönsaker. Även skillnader i livsmedelsintag mellan interventions‐ och kontrollgrupp, flickor och pojkar samt förskole‐ och skolbarn studeras. Studien är av kvantitativ karaktär och har genomförts med hjälp av retrospektiva kostintervjuer, kostregistrering samt livsmedelsfrekvensformulär. Skillnaderna mellan de olika grupperna studerades med Mann‐Whitney U‐test. Undersökningen visar på liknade resultat som tidigare kartläggningar över kostintag, nämligen att barn inte får i sig tillräckligt med frukt och grönsaker. Barnen når endast upp till drygt hälften av de nordiska näringsrekommendationerna på 400 gram frukt och grönsaker per dag och har en låg vattenkonsumtion. De retrospektiva kostintervjuerna visar att barnen i interventionsgruppen ligger närmare NNRs rekommendationer gällande frukt‐ och juiceintag än kontrollgruppen. Skolbarnen konsumerar söta drycker i större utsträckning än förskolebarnen och det verkar som om konsumtionen av söta livsmedel ökar mer jämfört med andra livsmedel hos skolbarnen. Livsmedelsfrekvensformulären visar på en mer frekvent konsumtion av råa grönsaker, godis och övriga sötsaker bland skolbarnen jämfört med förskolebarnen. Kartläggningen visar på behovet av preventiva samhällsinsatser riktade till barn där målet är att åstadkomma positiva förändringar i interventionsområdet för att i efterhand kunna se vilka insatser som haft störst effekt i arbetet mot övervikt och fetma bland barn.
After work kultur i en storstad
(2011-02-28) Ingemarsson, Camilla; Wernersson, Malin; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först på senare år blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man går direkt ut på krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual där man lämnar arbetsrollen för att ingå i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) påvisar att svenskarnas dryckesvanor har förändras. ”Helgsupandet” har till viss del övergått till nöjes- och njutningsdrickande och där har storstäder ett annorlunda dryckesmönster än småstäder (Sigfridsson 2005). Det innebär att man i storstäder konsumerar mer alkohol och även oftare, dessutom kan alkoholkonsumtionen i en större stad ske mitt i veckorna. En av anledningarna till att man börjar dricka alkohol är att man blir en del av gemenskapen där alkoholen skapar tillhörighet (Sigfridsson 2005). De viktigaste anledningarna till att man som gäst väljer att återkomma till en krog är sociala faktorer och atmosfäriska faktorer (Mossberg 2003). Detta innefattar till exempel andra kunder samt musikutbud och belysning. Likaså kan man se de avgörande faktorerna vid val av restaurangbesök. Aspekter som sällskap, tidpunkt och restaurangens läge är av betydelse (Ibid). Syftet med studien var att undersöka varför människor går på after work samt vad som är anledningen till att de valt det ställe de besöker. Vi ville också veta med vem man går på after work med. I undersökningen har även skillnader mellan mäns och kvinnors dryckesval identifierats. De metoder vi använder oss av i huvudstudien är intervjuer på krogarna samt observationer, där vi själva går på after work. Resultatet visade på att gratismaten spelade en stor roll för kroggästerna. Vår uppfattning var att det var den viktigaste aspekten till att folk valde att gå på after work. De reducerade priserna i baren var ytterligare en faktor som kom fram. Vid våra observationstillfällen från after work, fann vi att det mest var arbetskollegor som träffades. Männens dryckesval dominerades av öl vid observationerna och de flesta kvinnorna drack vin.
Lunchen på förskolan - en pedagogisk måltid?
(2011-02-16) Anund, Helena; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten – barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor. Måltiden med pedagoger som har kunskap om mat och hälsa kan vara ett bra pedagogiskt tillfälle att visa på goda matvanor. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ger inte pedagogerna några riktlinjer för hur de pedagogiska måltiderna ska realiseras. Syftet med arbetet var att undersöka vad pedagoger har för föreställningar om den pedagogiska måltiden på förskolan. Detta gjordes med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog nio personer som arbetar på förskola. Både förskollärare, barnskötare och kokerskor som åt tillsammans med barnen deltog. Både bekvämlighetsurval samt snöbollseffekten användes vid hopsättningen av fokusgrupperna. Det visade sig att det är framförallt maten, miljön och samtalet som håller ihop lunchen på förskolan. Pedagogerna ser den pedagogiska lunchen som en lugn stund på dagen där barnen får i sig näring för att orka på eftermiddagen. Den är även ett viktigt redskap i att göra barnen självständiga genom att de får social träning och tränar motorik. Barnen får även naturliga möjligheter att träna språk och matematik. Det är mycket runt en lunch, både före, under och efter som deltagarna tyckte var tillfällen att lära sig nya saker. Pedagogerna ansåg att de hade en stor roll, framför allt som förebild vid lunchen. I framtiden såg pedagogerna gärna små enheter med närhet till köket för att på så vis göra lunchen mer integrerad i det pedagogiska arbetet med barnen.
Att påverka sin hälsa - Uppfattningar om hälsorelaterade beteenden och om Hälsoteket i Angered
(2011-02-16) Tuomi, Minna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Hälsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lågutbildade och personer med låg social status har visat sig ha en sämre hälsa. En betydande orsak för den sämre hälsonivån är livsstilsfaktorer så som kost, fysisk aktivitet, eller brist på sådan, och stress. Dessa faktorer kan påverkas, någonting som Hälsoteket i Angered vill underlätta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och Lärjedalen. Men upplever folk att de kan påverka sin hälsa? Syftet var att ta reda på om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan påverka sin hälsa, och i hur stor grad de försökt göra det. Tio personer med divergerande kulturell bakgrund intervjuades. Undersökningen hade sin utgångspunkt i fenomenografin. Och resultatet analyserades med hjälp av transtheoretical model of stages of change (TTM) och social cognitive theory (SCT). Alla ansåg att de kunde påverka sin hälsa, tillvägagångssätten var dock olika. Områden så som kost, motion, självkänsla, stress och läsandet av religiös litteratur togs upp som viktiga för hälsan. Tre olika beskrivningskategorier gick att urskilja i fråga om hur långt man kommit med att påverka sina hälsobeteenden. Första kategorin hade hälsoproblem men såg inte hur de skulle kunna påverka dem. I kategori två hade personerna ändrat hälsobeteenden och i den sista kategorin hade man inga hälsoproblem och hälsosamma vanor var självklara. Tre nyckelord som var centrala för om man deltog i Hälsotekets aktiviteter eller inte var tid, intresse och platsen för aktiviteten.
Hälsofrämjande beredskap inför en framtida yrkesroll – Hälsobeteenden och uppfattningar om hälsa hos elever på ett omvårdnadsprogram
(2011-02-16) Eriksson, Anna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vård och omsorg tillhör en riskgrupp för ohälsa på grund av att arbetsmiljön påverkar personalens fysiska och psykiska hälsa negativt. Levnadsvanor angående bland annat mat, motion och användning av tobak har stor betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa. Omvårdnadsprogrammet är en treårig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen är att ge eleven den grundläggande yrkeskunskap och kompetens som krävs för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Syftet med uppsatsen är därmed att genom en kvantitativ enkät undersöka hur 52st elever på ett omvårdnadsprogram förhåller sig till hälsa och hälsobeteenden med fokus på elevernas levnadsvanor för att kunna främja sin hälsa i sin framtida yrkesroll inom vård och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hälsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hälsa mer än bara människans biologi. Majoriteten av elever värderar sin hälsa som ”bra” eller ” mycket bra”, dock värderar en stor andel elever sin hälsa som ”varken bra eller dålig”, vilket kan relateras till elevernas självupplevda somatiska och psykiska besvär. Eleverna anser i större omfattning att sin hälsa är ett resultat av sina egna handlingar. Undersökningen visar att elevernas matvanor med en oregelbunden måltidsordning ej motsvarar Livsmedelsverkets rekommendationer för livsmedelsval och måltidsordning. Mindre än hälften av eleverna äter frukost varje dag och majoriteten av elever behöver öka sin konsumtion utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer av fisk, grovt bröd, frukt och grönsaker. En tredjedel av eleverna på omvårdnadsprogrammet följer rekommendationerna för 30 minuter fysisk aktivitet per dag. Undersökningen visar att en tredjedel av eleverna på omvårdnadsprogrammet röker. Eleverna är medvetna om betydelsen av mat, motion och tobak för hälsan. Dock behöver eleverna inför hälsorelaterade beslut komma till insikt om sin egen handlingsförmåga för att inför den framtida yrkesrollen utgöra en friskgrupp och inte en riskgrupp.
Ungdomars resonemang kring livsmedelsval - Förslag på hälsofrämjande förändringar av en fritidsgårds kafé
(2011-02-16) Häger, Emil; Norling, Sandra; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Främjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar är ett viktigt folkhälsomål i Sverige och de offentliga miljöer där ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjälpa ungdomar att äta nyttigare är det också av betydelse att hänsyn tas till ungdomars egna åsikter gällande vad som påverkar deras matvanor. Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgård resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förändring av detta. Målet var att med utgångspunkt från resultatet från fokusgruppsintervjuer ge förslag på förändringar i kaféet för att främja hälsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 år i undersökningen. Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning är viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hälsosamma livsmedelsval. I en förändring av kaféet är det därför viktigt att man har ett brett, billigt och mättande utbud innehållande både nyttiga och onyttiga livsmedel. Sortimentet bör visas upp på ett sätt som inbjuder till köp och personalen ha en positiv inställning och uppmuntra hälsosamma matval. Särskilt tydligt i vår undersökning är att kafémiljön har mycket stark påverkan på ungdomars vilja att konsumera hälsosamma livsmedel. Ungdomarnas resonemang kring viljan att konsumera hälsosamma livsmedel visar på ett holistiskt synsätt varvid det enligt oss är väsentligt att ta hänsyn till flera faktorer om man ska lyckas med ett förändringsarbete.

Browse

Recent Submissions