Masteruppsatser / Psykologiska institutionen
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/36653
Filosofie masterexamen i missbruks-och beroendevetenskap med inriktning mot psykologi/ Filosofie masterexamen i missbruks-och beroendevetenskap med inriktning mot socialt arbete/ Masterexamen i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi//120 högskolepoäng
Browse
Recent Submissions
Item Sexualitet på livets höst - en tvärsnittsstudie av sexuell aktivitet och tillfredsställelse hos svenska 70-åringar(2025-07-01) Andersson, Agnes; Blomberg, Sara; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenSexuell hälsa har setts vara viktig för fysiskt och emotionellt välmående. Samtidigt förbises sexualitet i samtal med äldre personer, möjligtvis till följd av föreställningen om äldre som asexuella. Följande examensarbete ämnade undersöka sexuell aktivitet och sexuell tillfredsställelse hos ett urval 70-åringar boende i Göteborg. Deltagarna utgjordes av två kohorter av 70-åringar födda 1901–02 respektive 1944. Data, i form av självskattningar, hämtades från H70-studien som startade 1971. Resultaten visade att fler 70-åringar födda 1944 var sexuellt aktiva än jämnåriga födda 1901–02. Män uppgav sig vara mer sexuellt aktiva än kvinnor inom båda kohorterna. Vidare, rapporterade 65,3 % av sexuellt aktiva 70-åringar födda 1944 god eller mycket god sexuell tillfredsställelse. Ingen könsskillnad kunde identifieras gällande sexuell tillfredsställelse. Upplevd sexuell tillfredsställelse hade positiva samband med frekvens av sexuell- respektive samlagsaktivitet, annan närhetskontakt med partner och tillfredsställelse i samborelation/äktenskap. Relationsstatus och genomgången skilsmässa i livet hade inga signifikanta samband med sexuell tillfredsställelse. Frekvens av sexuell aktivitet hade, av tre undersökta variabler, starkast samband med sexuell tillfredsställelse. Resultaten indikerade att föreställningen om äldre som asexuella inte stämmer. Fynden kan vara hjälpsamma för professionella som arbetar med denna åldersgrupp genom att belysa äldre personers sexualitet och därmed bidra till att främja hälsosamt åldrande.Item The Unimportant Child – Experiences and Impacts of Growing Up With a Narcissistic Parent(2025-07-01) Alfredsson, Kristina; Knoke Lindqvist, Johanna; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenWhile narcissism has been researched for decades, little attention has been focused on children growing up with such a parent. Consequently, this studyaims to explore the childhood experiences of adult children who perceive their parents as narcissists, and the effect their upbringing had on their current lives. Data was collected by semi-structured interviews with six participants aged 21-59 . Interview transcripts were analyzed with Interpretative Phenomenological Analysis. Five themes emerged through the analysis: "Never got to feel important", "Isolation and control", "Love is a transaction", "Healing through knowledge and connection" and "Grieving a childhood that could have been". Findings suggest a long-term negative effect on self-image and relationships, which improved through learning and having meaningful connections to others.Item En jämförande långtidsuppföljning av digital och platsbaserad Föräldrakurs LAB(2025-07-01) Nilsson, Moa; Waters, Olivia; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenBarn med utagerande beteenden löper ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Preventiva föräldrastödsprogram ämnar motverka en sådan utveckling. Syftet med examensarbetet var att genomföra en jämförande långtidsuppföljning av den preventiva interventionen Föräldrakurs Lågaffektivt Bemötande (LAB), i digitalt och platsbaserat format. Studien hade ett naturalistiskt upplägg med kvantitativ metodik och kvalitativa inslag. Totalt 54 deltagare, varav 27 i respektive betingelse, fick i samband med första och sista kurstillfället, samt cirka ett år efter kursavslut besvara frågeformulär. På gruppnivå visade resultatet signifikanta förbättringar från förmätning till uppföljningsmätning i båda grupperna avseende upplevd föräldrakontroll, omfattning av problemskapande beteenden hos barnet samt förälderns upplevelse av beteenden som problematiska. Effekterna var mycket stora i digitalt format och ännu större i platsbaserat format. På individnivå observerades ingen signifikant skillnad mellan grupperna rörande kliniskt signifikanta förändringar. Ingen signifikant skillnad i deltagarnas nöjdhet med kursen framkom mellan grupperna och deltagarna rapporterade ett genomsnittligt betyg motsvarande "bra". Den kvalitativa analysen visade både likheter och skillnader mellan grupperna vad gäller upplevelsen av kursen. Sammanfattningsvis indikerar resultaten att föräldrakursen kan vara verksam och uppskattad i båda formaten, med en möjlig fördel för det platsbaserade. Resultaten bör tolkas med försiktighet med hänsyn till studiens begränsningar.Item The Double Empathy Problem Through a Phenomenological Perspective: Exploring Autistic People’s Experience of Empathy(2025-07-01) Hjert Uhlman, Alex; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenThe aim of this study is to increase knowledge about how autistic people experience empathy and elucidate their lived experiences through their own voices. Two questions were examined: (1) “How is empathy towards others experienced by a group of autistic individuals?” and (2) “How is empathy from others experienced by a group of autistic individuals?”. Data was collected through semi-structured interviews, wherein two female and five male autistic individuals between the ages of 23 – 53 participated. The study had a qualitative design, where the data was explored through interpretive phenomenological analysis (IPA). Four themes emerged: (1) Lost in transmission, (2) A conscious effort, (3) Mediated by familiarity and similarity, and (4) A balancing act. The results indicate that empathy can be an effortful process, where the participants aimed to improve mutual understanding. This was driven by an inherent interest in and concern for others. Results also indicate that empathy was experienced as less effortful in familiar and similar contexts. These findings point to the participants experiencing social motivation, interest in, and care for others. Followingly, clinicians should strive to familiarise themselves with the experiences of autistic people and open a dialogue with autistic clients about their preferred communication style.Item Att arbeta med mentaliseringsbaserad terapi för patienter i gränslandet mellan affektiva tillstånd och personlighetsrelaterade svårigheter(2025-07-01) Önell, Edith; Nordlund, Erik; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenTillgången till evidensbaserade psykologiska behandlingsformer för svår depression och ångestproblematik är begränsad. Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelser av att arbeta med mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för patienter med en primär diagnos inom ångest- och depressionstillstånd i kombination med personlighetsrelaterade svårigheter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta behandlare knutna till MBT-arbetet som bedrivs på Affektiv mottagning 1 och 2 vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Fyra kvinnor och fyra män deltog i studien. En tematisk analys av intervjumaterialet resulterade i två huvudteman och fem underteman. Deltagarna beskrev MBT som en betydelsefull behandling i mötet med patienter med affektiv och komplex psykiatrisk problematik. Därtill upplevdes det betydelsefullt att få arbeta tillsammans med flera behandlare. Vidare framkom upplevelser av metodens användbarhet och flexibilitet samt att behandlingen påverkas av att patientgruppen uppfattas fungera annorlunda än patienter med borderline personlighetssyndrom. Studien belyser behovet av att aktivera patienterna när MBT genomförs med en patientgrupp vars problematik kännetecknas av undvikande och internalisering. Med utgångspunkt i resultatet diskuteras utmaningar vid implementering av MBT för nya patientgrupper, men studiens slutsatser begränsas av att endast ett fåtal deltagare hade tidigare klinisk erfarenhet av metoden.Item Att fråga barn om våld – hur intervjuare hanterar intervjuguiden Risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn (iRiSk)(2025-07-01) Bryngelsson, Nina; Ternbom, Hanna; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenVåld mot barn är ett folkhälsoproblem. En del av socialtjänstens arbete är att göra barnavårdsutredningar när barn misstänks utsättas för eller bevittna våld i sin familj. Ett metodstöd för socialtjänsten i dessa utredningar är Risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn (iRiSk). Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur intervjuare hanterar iRiSk-intervjuguidens frågor om våld i intervjuer med barn mellan fem och åtta år som misstänks utsättas för eller bevittna våld i sin familj. Femton iRiSk-intervjuer analyserades med innehållsanalys. Intervjuarna avvek från intervjuguidens frågeformuleringar i 75 procent av frågorna. Två huvudteman angående på vilket sätt intervjuarna avvek kunde identifieras: hoppar över frågor (med två underteman) samt omformulerar frågor (med nio underteman). Att hoppa över frågor kan leda till att viktig information om barnets perspektiv på våldet går förlorad. En del omformuleringar verkar fungera som anpassningar som kan tänkas hjälpa barnet att berätta om sina erfarenheter av våld. Andra omformuleringar tyder på en bristande rutin i att administrera intervjuguiden. Den största andelen omformuleringar kan tänkas försvåra för barnet att förstå och svara på frågan samt försvåra för intervjuaren att tolka barnets svar.Item Attityder till att söka psykologisk behandling: En jämförelse mellan individer med svensk bakgrund och Mellanösternbakgrund(2025-07-01) Ahmed, Jinda; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenSyftet med studien var att undersöka om det föreligger skillnader i attityder till att söka psykologisk behandling mellan en mindre, icke-representativ grupp av individer, utan erfarenhet av psykologisk behandling mellan 15-35 år, med svensk respektive Mellanösternbakgrund uppvuxna i Sverige. Eftersom forskning på området är begränsad, hade studien en explorativ ansats. Enkäten Attitudes Towards Seeking Professional Psychological Help (ATSPPH) distribuerades genom icke-sannolikhetsurval (N = 130). Deltagare i åldern 19–24 år, och med en pågående eller avslutad universitetsutbildning, var överrepresenterade i stickprovet. För att jämföra attityderna mellan deltagare med svensk bakgrund med deltagare med Mellanösternbakgrund genomfördes ett oberoende t-test på hela ATSPPH-skalan, följt av ytterligare fyra oberoende t-test på de fyra delskalorna, för att identifiera specifika skillnader. Resultaten visade att deltagare med Mellanösternbakgrund hade mindre positiva attityder till att söka psykologisk behandling jämfört med deltagare med svensk bakgrund. Inga signifikanta skillnader sågs i erkännande av hjälpbehov och tolerans för stigma. Däremot visade gruppen med Mellanösternbakgrund lägre förtroende för yrkesverksamma inom psykiatrisk vård. Resultaten kan inte generaliseras till vare sig majoritetsbefolkningen eller till personer med Mellanösternbakgrund i stort, men antyder att attityderna hos deltagarna i denna studie med Mellanösternbakgrund är mindre positiva än hos deltagarna med svensk bakgrund.Item Fostering Innovation: The Mediating Role of Need Satisfaction between Managerial Need Support and Team Innovation Behavior(2025-06-30) Gheller, Benjamin Marcus; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenInnovation is essential for organizational survival and development. Intrinsically motivated individuals are more likely to exhibit innovative behavior, and Self- Determination Theory (SDT) suggests that intrinsic motivation requires three basic psychological needs: Autonomy, Competence, and Relatedness. Thus, it was hypothesized that managerial support of employees’ basic psychological needs would enhance need satisfaction and thereby promote team innovative behavior. It was further hypothesized that the autonomy relationships would be moderated by the restrictive work design of the sample. A pre-registered analysis was performed of 546 blue collar workers in four production companies in Sweden. Structural Equation Modeling (SEM) was used to test the mediation hypotheses, with multi-group analysis testing moderation. The results demonstrated that the relationship between managers’ support of autonomy and team innovative behavior was fully mediated by autonomy need satisfaction. Competence and relatedness did not demonstrate mediation. Work design autonomy did not moderate the relationships between autonomy dimensions. A supplemental second-order factor (SOF) of need support was created due to potential discriminant validity problems. The SOF of managerial need support demonstrated a full mediation effect through need satisfaction onto innovative behavior. This study demonstrated that managers could improve the innovative behavior of their employees via supporting their psychological needs.Item Am I an Adult yet? – Developing an Adult Identity in Emerging Adulthood.(2025-06-30) Dittmar, Sarah; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenThis study explored emerging adults’ identity development, with the aim of understanding how they develop their personal identity of becoming an adult. Semi-structured interviews were conducted with 10 participants about their personal experiences of becoming an adult. In a reflexive thematic analysis, I developed four themes: Measuring up to adulthood, Taking adult actions, Facing the unknown and Reflecting to grow. The themes showed that identity development was carried out in comparison to societal expectations of adulthood and that taking adult actions to establish independence, claiming responsibility and acknowledging one’s self-competence contributed to a sense of becoming an adult. Moreover, emerging adults experienced future uncertainties and struggled emotionally on their journey of becoming adults, which hindered them in identifying as adults. However, they made meaning out of these struggles and grew personally by reflecting on their past. The findings show that emerging adults perceived becoming, rather than being, an adult as part of their identity.Item Domstolars resonemang kring psykologiska faktorer och kvinnors psykiska hälsa efter upprepad våldsutsatthet(2025-03-18) Carlström, Marita; Fjällund, Ulrika; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenSyftet med denna studie var att undersöka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska hälsa efter upprepad utsatthet för våld. Skriftliga domar sammanställda av juristdomare (N = 23) undersöktes med tematisk analys. Målen omfattade minst en åtalspunkt för grov kvinnofridskränkning. Resultatet visade att kvinnornas minnesförmågor, framtoning och sätt att agera hade betydelse i domstolarnas bedömning av deras muntliga utsagor. Psykisk hälsa omnämndes i störst utsträckning utifrån juridiska formuleringar från olika brottsrubriceringar. När resonemangen gick utöver dessa juridiska formuleringar var det i korta ordalag. Slutsatsen var att domstolarna i vårt material i låg utsträckning tog hänsyn till att våldet hade skett upprepade gånger när de bedömde kvinnornas muntliga utsagor. Domstolarna i vårt material hade också varierande förståelse för konsekvenserna av att leva i en våldsam relation. Konsekvenser som kan försvåra möjligheten att leva upp till de krav som domstolar ställer vid en rättegång.Item I gränslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksförklaringar till sinnessjukdom i rättspsykiatriska undersökningar från 1947(2025-03-18) Nyström, Stina; Åkerlund, Hanna; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenKliniker behöver vara uppmärksamma på risken för att moraliska värderingar påverkar den psykiatriska bedömningen. Vilken diagnos som ställs får konsekvenser för vårdplanering och inom rättspsykiatrin även för frihetsberövande åtgärder. Beteendenormer varierar över tid och det är svårt att upptäcka hur samtida värderingar ser ut samt hur de kan influera bedömningar. En metodik för att öka förståelsen för skiften i vetenskapliga paradigm är att analysera historiska diagnostiska bedömningar och undersöka förekomsten av tidsenliga moraliska värderingar. Den aktuella studiens syfte var att kartlägga vilka typer av orsaksförklaringar till sinnessjukdom som byggde på normativa avvikelser och moraliska ställningstaganden som rättspsykiatriskt verksamma läkare använde som underlag vid bedömning av sinnessjukdom på 1940-talet. Utvalda delar av 12 rättspsykiatriska undersökningar analyserades utifrån tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet visade på en variation i biologiska, psykologiska och sociala orsaksförklaringar. Dessa identifierades av läkarna genom ett systematiskt letande efter avvikelser, från barndom till vuxenblivande. Samtliga undersökningar innehöll beskrivningar av explorandens - den undersöktes - sociala historia som underbyggde bedömningen. I diskussionen belyses hur orsaksförklaringar till psykiatriska symtom samspelar med samhälleliga normer och dessas relation till dagens praxis.Item Föräldrar-barnkommunikation, familjeklimat och anknytningens relation till problematiskt substansbruk i sena tonåren(2025-03-18) Dolk, Sara; Hakizimana, Stessy Jemmy Noella; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenProblematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utgör en risk för ungdomars utveckling. Forskning har funnit att föräldrar-barnrelation och hemmiljön är betydelsefull i förståelsen av problematiskt substansbruk. Dock är forskningen ofullständig eftersom studier mestadels har genomförts på kliniska grupper, och könsskillnader sällan tas i beaktning. Studiens syfte var att undersöka skillnader i uppfattning av föräldrar-barnkommunikation, familjeklimat och anknytning bland gymnasieungdomar i årskurs två, med respektive utan problematiskt substansbruk. Studien syftade också till att analysera om dessa faktorer kan förutsäga problematiskt substansbruk. Könsskillnader undersöktes både gällande upplevelser och prediktion. Studien utfördes i en svensk kontext baserat på data från forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development in Adolescence). Datan utgjordes av egenrapportering som analyserades genom tvåvägs oberoende variansanalyser samt logistiska regressioner. Resultatet visade att upplevelsen av föräldrar-barnkommunikation, familjeklimat och anknytning var lägre hos ungdomar med problematiskt substansbruk i majoriteten av aspekter jämfört med de utan. Könsskillnader i upplevelser observerades inom föräldrar-barnkommunikation och kontroll, där tjejer upplevde mer av detta jämfört med killar. Vidare fanns aspekter av föräldrar-barnkommunikation och konflikter i familjen kunna predicera problematiskt substansbruk för hela kohorten. Denna studies resultat kan vara viktig vid förebyggande arbete och behandling av problematiskt substansbruk bland svenska ungdomar. Detta gäller särskilt för interventioner där föräldrar involveras.Item Skolfrånvaro och ångest hos elever med autism(2025-03-13) Stenström, Katrin; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenStudien undersökte hur föräldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ångestnivåer och skolfrånvaro. Det undersöktes om barnens ångest hade något samband med hög skolfrånvaro och om föräldrarnas mående samvarierade med barnens ångest. För ändamålet distribuerades en digital enkät som besvarades av 179 föräldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet. Resultatet visade att bättre insatser i skolan kunde predicera lägre ångestnivåer hos barnen, vilket inte föräldrarnas kontakt med skolan kunde göra. Det förekom även en signifikant negativ korrelation mellan barnens ångestnivå och föräldrarnas välmående. Ångestnivåerna var signifikant högre i gruppen med hög skolfrånvaro än med låg skolfrånvaro. Rekommendationer för framtida studier är att sammanställa relevant skolstatistik om frånvaro och elevernas diagnoser, undersöka alternativa undervisningsformer och även undersöka behandlingsmetoder för psykiatrisk problematik i kombination med autism.Item Den fenomenologiskt svårbedömda patienten – en studie om overklighetskänslor(2025-03-10) Bergsten, Kristina; Rixman Schmidt, Lovisa; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenOverklighetskänslor, både som övergående symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), förefaller både underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsläget finns inga generella riktlinjer för bedömning och behandling. Denna studie syftade undersöka vilka erfarenheter kliniker inom primärvård och psykiatri har av att möta patienter som beskriver overklighetskänslor inför sig själva och omvärlden. Frågeställningarna undersöktes med hjälp av reflexiv tematisk analys av två fokusgruppsdiskussioner och tre intervjuer, där deltagarna utgjordes av både psykologer och fysioterapeuter med erfarenheter av att arbeta inom psykiatrin. Resultatet sammanfattas i fyra huvudteman: Det är otydligt vad overklighetskänslor är, Overklighetskänslornas uppkomst, Patienten som ensam i sin overklighet samt Läkning sker i kontakt med andra och kroppen. Några av de slutsatser som dras är att det är otydligt hur overklighetskänslor förhåller sig till andra dissociativa symtom, att vissa typer av overklighetskänslor är fenomenologiskt svårbedömda, samt att det råder otydlighet kring vad overklighetskänslor egentligen är.Item Psykedeliska substanser och kreativitet(2025-03-05) Kaymaz, Berin; Magnusson Wiles, Pia; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenSyftet med studien var att undersöka sambandet mellan användning av psykedeliska substanser och kreativitet, samt om intelligens och personlighetsdraget öppenhet modererar detta samband. Urvalet bestod av 223 deltagare, varav ungefär hälften hade erfarenhet av psykedelika. Undersökningen använde ett bekvämlighetsurval och inkluderade kortversioner av självskattningsformulär och tester såsom Alternative Uses Test (AUT), Short Scale of Creative Self (SSCS), Ravens matriser och Big Five Inventory (BFI-2-S) för att mäta aspekter av kreativitet, intelligens och öppenhet. Analysen visade att intelligens interagerar med relationen mellan psykedelika och psykometrisk kreativitet, där personer med högre intelligens uppvisade ett starkare positivt samband för både fluiditet och flexibilitet. Däremot hade psykedelisk användning i sig inget påtagligt samband med psykometrisk kreativitet. För självskattad kreativitet fanns ett starkt samband med öppenhet, där hög grad av öppenhet var positivt relaterade till kreativitet. Däremot interagerade inte öppenhet med sambandet mellan användning av psykedelika och självskattad kreativitet. Implikationer för framtida forskning inkluderade att utforska neurobiologiska mekanismer och sociala faktorer samt olika former av kreativitet för att bidra till en djupare förståelse av psykedelikans möjliga samband med dessa faktorer.Item Samband mellan stress, kvantitativa krav, självmedkänsla och empatitrötthet hos psykologer(2025-02-24) Lennell, Mikaela; Pettersson, Sophia; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenSyftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan stress, kvantitativa krav i arbetet, självmedkänsla och empatitrötthet hos psykologer som arbetar med behandling. Vidare var syftet att undersöka huruvida graden av självmedkänsla har en interaktionseffekt på relationen mellan stress och empatitrötthet. Deltagarna bestod av 101 psykologer inom offentlig och privat verksamhet. Studien var en tvärsnittsstudie där data samlades in genom en enkätundersökning. Variabler som undersöktes var stress, kvantitativa krav, självmedkänsla och empatitrötthet. Data undersöktes med korrelationsanalyser, hierarkisk multipel regressionsanalys och moderationsanalys. Resultaten visade signifikanta positiva samband mellan stress och empatitrötthet samt kvantitativa krav och empatitrötthet. Vidare fanns ett signifikant negativt samband mellan självmedkänsla och empatitrötthet. Kvantitativa krav och självmedkänsla var fortfarande signifikanta prediktorer vid justering av kön, ålder, år i yrket och arbetsplats, medan stress ej längre kunde ses predicera empatitrötthet. Ingen interaktionseffekt av självmedkänsla på relationen mellan stress och empatitrötthet hittades. Slutsatser som dras är att stress, kvantitativa krav och självmedkänsla har ett samband med empatitrötthet hos psykologer. I syfte att minska empatitrötthet skulle självmedkänsla kunna vara en hjälpsam förmåga att träna upp som psykolog. Vidare belyser studiens resultat vikten av en balanserad arbetsmiljö där stress och kvantitativa krav skulle kunna vara viktiga faktorer att se över för arbetsgivare.Item Does attachment style moderate the correlation between extraversion and subjective well-being?(2025-02-06) Ardin, Pia; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenThe purpose of the present study was to investigate if attachment style affects the association between extraversion and subjective well-being (SWB). Data was collected through a web-based questionnaire, responded by 350 Swedish adults. The questionnaire contained items regarding extraversion, SWB and attachment style. A moderation analysis was conducted, testing the hypothesis that attachment style moderates the positive correlation between extraversion and SWB. The results showed that a fearful attachment style does moderate the relationship between extraversion and SWB. Conclusions that can be drawn from this are that extraverts with a fearful attachment might suffer more from their attachment style than their introverted counterparts. Possibly due to introverts with a fearful attachment style being more comfortable alone.Item Upplevd stress, emotioner och arousal i relation till motstånd mot förändring i organisationer(2025-02-04) Andersson, Kristian; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenSyftet med föreliggande experimentella studie var att undersöka hur sambandet mellan upplevd stress och motstånd mot förändring, medierat av emotioner, modereras av arousal i en föreställd organisationsförändring. 370 deltagare genomförde en online-enkät på svenska där de självskattade upplevd stress, emotioner och motstånd mot förändring. Deltagarna randomiserades till en manipulation som syftade till att skapa variation i arousal. Upplevd stress hade en signifikant positiv effekt på motstånd mot förändring och en signifikant negativ effekt på emotioner. Emotioner hade en signifikant negativ effekt på motstånd mot förändring och fungerade som mediator mellan upplevd stress och motstånd mot förändring. Arousal påverkade inte sambandet mellan upplevd stress och emotioner och hade inte heller någon signifikant effekt på sambandet mellan upplevd stress och motstånd mot förändring via emotioner. Resultaten indikerar att sambanden mellan upplevd stress, emotioner och motstånd mot förändring är stabila och att arousal inte modererar dessa samband. I linje med tidigare forskning stöds beskrivningen att motstånd mot förändring är en stabil, dispositionell egenskap. Samtidigt visar resultaten att benägenheten att motsätta sig förändring kan förstärkas av upplevd stress och negativa emotioner, både individuellt och i samverkan. Ledare bör prioritera arbete med upplevd stress och emotioner för att minska motstånd mot förändring i organisationer.Item Starka känslor där det redan finns starka känslor – Psykologperspektiv på menscykelpåverkan vid emotionellt instabilt personlighetssyndrom(2025-01-17) Ahderinne, Isabel; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenPsykologer som behandlar patienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) ställs inför flera utmaningar i sitt arbete, en av dessa är hur deras patienter påverkas av sin menscykel. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur psykologer är insatta i, förstår och arbetar med menscykelns påverkan på symptom vid EIPS. En tematisk analys av intervjuer med sex psykologer resulterade i fyra huvudteman och elva underteman. Resultaten lyfte psykologernas upplevelse av att vissa av deras patienter påverkas starkt av sin menscykel och att kunskap om menscykeln kan vara en tillgång i behandlingen de ger patienterna. Studien belyste också att psykologernas kunskap varierade mellan individer och att psykologerna önskade mer utbildning inom ämnet. Resultaten visade även på utmaningar för att inkorporera menscykeln i behandling. Slutsatser som dras är att de deltagande psykologerna ser premenstruella förändringar i symptomuttryck vid EIPS, psykologerna ser kunskap om menscykeln som en tillgång i behandling och önskar mer utbildning och rutiner kring ämnet.Item Behandlingslängdens betydelse för behandlingsutfall vid samtalskontakt mot alkoholberoende(2024-12-16) Larsson, Anna; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionenI studien undersöktes om längden på en psykodynamisk samtalsbehandling med 78 alkoholberoende individer var relaterad till behandlingsutfall. Deltagarna delades in i tre grupper med olika behandlingslängd, där behandlingslängden anpassades till deltagarnas behov. De som behandlats längst hade initialt en högre genomsnittlig alkoholkonsumtion per vecka, uppfyllde fler diagnoskriterier för alkoholberoende och diagnosticerades som alkoholberoende i större utsträckning. När uppföljning gjordes två och ett halvt år senare fanns inga skillnader i alkoholrelaterat behandlingsutfall mellan grupperna. Resultaten kan vara en effekt av att behandlingslängden anpassats efter hur svår problematiken är. De med längst behandling hade förbättrats mest, varför det inte går att utesluta att behandlingslängden har betydelse för behandlingsutfall. Men resultaten kan också exempelvis bero på regression mot medelvärdet.