Högskolepedagogisk skriftserie

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/39105

Tidigare namn: "PIL-enhetens skriftserie"

Browse

Now showing 1 - 11 of 11

Drama Pedagogy in Specialist Nursing Education in Care for Children – Learning about Conflict Management
(Centre for Culture and Health, University of Gothenburg, 2020) Lepp, Margret; Wigert, Helena; Höglund Arveklev, Susanna; Larsson, Stina; Berg, Linda; The unit for Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL), University of Gothenburg
Knowledge of conflict management is necessary to avoid the negative impact conflicts can have on patients, relatives, students, healthcare staff, and healthcare organisations. This report examines the use of drama pedagogy to support student learning about conflict management in the specialist nursing programme with specialisation on health and medical care for children and adolescents. It integrates drama pedagogy, nursing, healthcare education, and healthcare sciences into the teaching to support student learning about conflict management. The report illustrates a teaching module on conflict management with drama pedagogy in the course Advanced assessment and nursing interventions in relation to illness in children and adolescents, (OM5510), 15 credits. This module is based on policy documents, research results involving drama exercises, Forum Play, and theories of conflict management from the international DRACON project (DRAma and CONflict resolution). The DRACON project has been developed and implemented in Australia, Malaysia, and Sweden. The course is offered in the specialist nursing programme once a year at the Institute of Health and Care Sciences at Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden. The report has been prepared for drama teachers and other teachers looking for knowledge about how drama pedagogy can be used at the master’s level, such as in specialist nursing education.
Drama Pedagogy in Nursing Education – Learning about Conflict Management
(Centre for Culture and Health, University of Gothenburg, 2019) Lepp, Margret; Larsson, Stina; Höglund Arveklev, Susanna; Berg, Linda; The unit for Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL), University of Gothenburg
Knowledge about conflict management is necessary in today’s increasingly stressful working environment in the health and medical system, because the working climate affects the staff and increases the risk of interpersonal conflicts. If these conflicts are not resolved or if they are dealt with incorrectly, they can have a negative impact on both the organization and the healthcare staff and patients. The present report deals with how the subjects nursing, conflict management and drama education can be integrated and used to support nursing students’ learning with focus on conflict management. The report highlights the teaching component of conflict management in the course Leadership and Learning (OM4380) 15 ECTS credits. The course is given during the last year of a total of three years in the nursing programme at the University of Gothenburg, the Sahlgrenska Academy, the Institute of Health and Care Sciences. The teaching task of conflict management with drama has been implemented since 2008. The report is intended to be used as an educational tool and is aimed at anyone who seeks knowledge about how drama education can be used with focus on conflict management. It is aimed at students, teachers and practically active in education, health and care where the meeting between student, caregiver, patient and related party is crucial for the development of professional competence and high quality of care.
Drama pedagogy in Nursing Education – Learning about care, encounters and communication
(Centre for Culture and Health, University of Gothenburg, 2019) Berg, Linda; Höglund Arveklev, Susanna; Larsson, Stina; Lepp, Margret; The unit for Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL), University of Gothenburg
A good understanding of communication skills is a core element of nursing education. High demands are placed upon nurses for professionalism and competence in their encounters with patients, relatives, colleagues and students. Professional interaction means adapting one’s manner and behavior according to the requirements of the situation. There is therefore a need for pedagogical methods that help students reflect upon their communication patterns in clinical practice. Drama pedagogy is one such method that enables self-reflection and reflection through dialogue with others. How the disciplines of care and drama pedagogy can be integrated in order to enhance students’ learning is described in the report: Drama pedagogy in Nursing Education – Learning about care, encounters and communication. This report presents a section of the course Nursing in Health and Illness (30 credits) that forms part of the nursing programme at the University of Gothenburg. The report is designed to be used as a pedagogical tool by anyone who is interested in how drama pedagogy might be used to enhance healthcare education. It is written primarily for students, teachers and practitioners in healthcare, where the encounter between caregiver and patients and their relatives may be decisive for the development of professional competence and quality care.
Dramapedagogik i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar – studenters lärande om konflikthantering
(Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet, 2020) Lepp, Margret; Wigert, Helena; Höglund Arveklev, Susanna; Larsson, Stina; Berg, Linda
Kunskap om konflikthantering är nödvändig då konflikter kan ha en negativ påverkan på såväl patienter, närstående, studenter och vårdpersonal som hälso- och sjukvårdsorganisation. Föreliggande rapport handlar om att med dramapedagogik stödja studenters lärande om konflikthantering i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Ämnena dramapedagogik, omvårdnad, vårdpedagogik och vårdvetenskap integreras i undervisningen för att stödja studenters lärande om konflikthantering. Rapporten belyser ett undervisningsmoment om konflikthantering med dramapedagogik i kursen Avancerad bedömning och vårdhandlingar vid ohälsa hos barn och ungdomar, (OM5510), 15 hp. Undervisningsmomentet bygger på styrdokument, forskningsresultat som berör dramaövningar, Forumspel och teorier om konflikthantering, från det internationella DRACON projekt (DRAma and CONflict handling). DRACON har utvecklats och genomförts i Australien, Malaysia och Sverige. Kursen ges i specialistsjuksköterskeprogrammet, en gång per år, vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Rapporten riktar sig till dramapedagoger och lärare som söker kunskap om hur dramapedagogik kan användas på avancerad utbildningsnivå, som exempelvis i specialistsjuksköterskeutbildning.
Dramapedagogik i vårdutbildning – sjuksköterskestudenters lärande om konflikthantering
(Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet, 2018) Lepp, Margret; Larsson, Stina; Höglund Arveklev, Susanna; Berg, Linda
Kunskap om konflikthantering är nödvändig i dagens alltmer stressfulla arbetsklimat inom hälso- och sjukvårdssystemet eftersom arbetsklimatet påverkar personalen och ökar risken för interpersonella konflikter. Om dessa konflikter inte löses eller om de hanteras på ett felaktigt sätt, kan de ha negativ påverkan på såväl organisation som sjukvårdspersonal och patienter. Föreliggande Rapport handlar om hur ämnena omvårdnad, konflikthantering och dramapedagogik kan integreras och användas för att stödja sjuksköterskestudenters lärande med fokus på konflikthantering. Rapporten belyser undervisningsmomentet konflikthantering i kursen OM4380 Ledarskap och lärande, 15 hp. Kursen ges under sista året av totalt tre år i sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Undervisningsmomentet konflikthantering med drama har genomförts sedan 2008. Rapporten är tänkt att användas som ett pedagogiskt verktyg och riktar sig till alla som söker kunskap om hur dramapedagogik kan användas med fokus på konflikthantering. Den vänder sig till studenter, lärare och praktiskt verksamma inom utbildning, vård och omsorg där mötet mellan student, vårdare, patient och närstående är avgörande för utvecklingen av professionell kompetens och hög vårdkvalitet.
Dramapedagogik i vårdutbildning – sjuksköterskestudenters lärande i omvårdnad med fokus på bemötande och kommunikation
(Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet, 2016) Berg, Linda; Höglund Arveklev, Susanna; Larsson, Stina; Lepp, Margret
Kunskap om bemötande och kommunikation är centralt i sjuksköterskeutbildningen. I den framtida yrkesrollen ställs höga krav på professionalitet och kompetens i mötet med patienter, närstående, kollegor och studenter. Ett professionellt bemötande innebär att man kan korrigera och anpassa sitt förhållningssätt efter situationen. Det finns därför behov av pedagogiska metoder som stärker studenten i att reflektera över förhållningssätt och handling i klinisk praktik. Dramapedagogik är en metod som ger den möjligheten, både till självreflektion och till reflektion i dialog med andra. "Dramapedagogik i vårdutbildning – sjuksköterskestudenters lärande i omvårdnad med fokus på bemötande och kommunikation" handlar om hur ämnena omvårdnad och dramapedagogik kan integreras och användas för att stödja studenters lärande. Boken belyser ett undervisningsmoment i kursen Omvårdnad vid hälsa och ohälsa (30 hp) inom sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet. Boken är tänkt att användas som ett pedagogiskt verktyg och riktar sig till alla som söker kunskap om hur dramapedagogik kan användas i vårdutbildning. Den vänder sig till studenter, lärare och praktiskt verksamma inom vård och omsorg där mötet mellan vårdare, patient och närstående är avgörande för utvecklingen av en professionell kompetens och hög vårdkvalitet.
”Vi är nog inte så mycket sämre nu längre”. Didaktiska konsekvenser av erfarna pedagogers byte av undervisningsspråk.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-11-13) Henning, Martin; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Syftet med detta arbete är att undersöka konsekvenserna för undervisningens praktiska didaktik av erfarna pedagogers byte av undervisningsspråk. Bakgrunden är den förskjutning mot undervisning på engelska som skett i Sverige och många andra europeiska länder. I arbetet sammanfattas en del av den litteratur som behandlar utvecklingen mot Engelska som lingua franca (ELF) inom högskolan, och en koppling görs till de tänkbara didaktiska konsekvenserna av denna utveckling. Intervjuer har genomförts med två erfarna lärare, för att få en bild av deras bild av omställningens följder. Samtidigt som det är väldokumenterat att flexibiliteten och spontaniteten blir mindre och känsligheten i språket lägre vid byte av undervisningsspråk till ett andraspråk, behövs mer interaktion mellan lärare och studenter för att etablera samförstånd i undervisning på engelska. Det står klart att utmaningarna att åstadkomma detta är större på ett andraspråk. Ett sätt mildra denna motsättning, är att använda fler språkliga och didaktiska ”kompensatoriska strategier”. I arbetet diskuteras några av dessa, med slutsatsen att en större medvetenhet hos lärarna om de didaktiska villkoren för undervisning ”på engelska som lingua franca” kan göra stor positiv skillnad i konkreta undervisningssituationer.
‘Am I being heard?’ The ‘voice of’ students with disability in higher education: A literature review
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-06-09) Lane, Linda; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Research in higher education suggests the need for higher education to show greater understanding and awareness of the lived experiences of disabled students. These sources argue that knowledge and understanding of barriers that this group of students face maybe conducive to facilitate inclusive and effective teaching strategies. Although the needs and rights of disabled students as learners in higher education are officially recognized, there remains a gap between changes guaranteed by legislation and actual support and accommodation available in higher education institutions. Researchers have attempted to bridge this gap by listening to the ‘voice of’ disabled students and actively engaging them in higher education research on issues concerning them. The aim of this review article is to contribute new knowledge by mapping students with disability experiences of barriers to higher education as they emerge in research conducted by scholars who specifically elicit their voice. The review documents the experiences of students in 41 studies between 1996 and 2013. Findings suggests that listening to the voices of disabled students may be an appropriate method to engage students and encourage inclusive participation in actions to dismantle barriers and resolve challenges to the benefit of both students with disability and higher education institutions.
Kärleken till komplexiteten. En pedagogisk reflektion över svindelns nödvändighet i konstvetenskaplig undervisning.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) von Rosen, Astrid; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
I undervisningen i ämnet konst- och bildvetenskap ställs läraren inför utmaningen att hantera studenternas ibland frustrerade och vilsna möte med komplexa studieobjekt. I denna artikel ställer jag följande huvudfråga: På vilka grunder kan man som lärare förstå och hantera studenternas frustration och vilsenhet inför komplexiteten? Syftet med undersökningen är att problematisera och teoretiskt benämna det jag kallar för kärleken till komplexiteten. Mitt arbete fokuserar särskilt på den dimension som berör lärarens och/eller forskarens medvetenhet i den pedagogiska gärningen. Jag vill bidra med ett teoretiskt förankrat underlag för fortsatta konstruktiva diskussioner kring de utmaningar det innebär att undervisa inom ett humanistiskt fält där outtömlig komplexitet hör till grundförutsättningarna. Min undersökning har resulterat i idén om en svindelns pedagogik där kärleken till komplexiteten ges utrymme inom undervisningens ramar.
En reflektion kring constructive alignment
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) Salmijärvi, Susanna; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Hur ska vi universitetslärare förmedla de krav som vi ställer på våra studenter utifrån de program- och kursmål som formulerats? I denna text görs en teoretisk prövning av ett populärt svar på frågan. Åtminstone enligt en tolkning av John Biggs idé om konstruktiv länkning (constructive alignment) bör de krav vi ställer på våra studenter explicitgöras för dem. Studenter ska alltså medvetandegöras om de krav som ställs på dem, genom att vi talar om för dem vilka kraven är, så att de kan sträva efter att uppnå dessa. Biggs hävdar att ett explicitgörande av kursmål leder till två positiva konsekvenser för studenterna: de blir motiverade och lär sig saker på djupet. I denna text görs först en distinktion mellan en explicit och en implicit tolkning av Biggs modell av konstruktiv länkning. Medan en implicit tolkning av Biggs modell är någorlunda okontroversiell och praktiskt användbar, argumenteras det att en explicit tolkning av modellen inte nödvändigtvis leder till de konsekvenser Biggs hävdar att den leder till. Det finns åtminstone andra saker som kan få studenter motiverade och som gör att de lär sig saker på djupet än ett explicitgörande av lärandemål. Mer generellt hävdar Biggs att utbildning kan bli mer effektiv om den planeras utifrån hans modell om konstruktiv länkning. I denna text ifrågasätts huruvida det alls är önskvärt att använda sig av Biggs modell, även om den visar sig vara mycket effektiv för genomströmning och så vidare. Som motvikt till effektiviseringsidén ställs idéer om bildning och ett livslångt lärande.
Feministiska ambitioner i det teknovetenskapliga klassrummet
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) Ottemo, Andreas; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
I denna artikel diskuteras svårigheter förenade med att omsätta feministiska ambitioner och genusvetenskapliga lärdomar i högre teknisk utbildning. Med utgångspunkt i en läsning av ett urval texter som diskuterar utbildning i natur- och teknikvetenskap utifrån ett genusperspektiv samt via några empiriska nedslag hämtade från en egen undersökning görs två poänger. Den första är att det inom forskningen om genus, teknik och utbildning finns ett teoretiskt problem i hur man inkorporerar kön i sina analyser. Det argumenteras för att detta kan förstås som en konsekvens av att mycket av den kunskap som högre teknisk utbildning kretsar kring vänder sig bort från det i vid mening ”mänskliga” och i sin reduktionism och sitt privilegierande av det kontextlösa istället framträder som ”subjektslös”. Två huvudsakliga sätt att i forskningen hantera denna ”subjektslöshet” beskrivs, och båda kritiseras för att de, på olika sätt, tenderar essentialisera förståelsen av kön. Artikelns andra poäng är att detta får problematiska pedagogiska konsekvenser för den som söker arbeta med feministiska ambitioner inom ingenjörsutbildning. Dessa diskuteras och avslutningsvis argumenteras också för hur man som högskolepedagog med feministiska ambitioner kan närma sig dessa frågor på ett delvis annat sätt.

Browse

Recent Submissions