Masteruppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/19455

Browse

Recent Submissions

Now showing 1 - 6 of 6
  • No Thumbnail Available
    Item
    ”DET SKA JU VARA ROLIGT…” Lärares erfarenheter av insatser inom taluppfattning i förskoleklassens matematikundervisning
    (2025-02-10) Alhäll, Kristina; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
    Aim: The aim of this study is to explore the experience of preschoolclassteachers support to students who indicates or apprehends to need intervention in number sense (at-risk students) after the mandatory mapping in mathematics in preschoolclass. How do preschoolclassteachers administrate support to at-risk-student regarding number sense? Theory: Sociocultural learning theory and Zone of proximal development-theory supports the understanding of the findings. Method: A qualitative study of participating observations, semi-structured focusgroupinterview and interview with teachers in preschoolclass run by a thematic analysis. Results: The study shows two ways the school administrates support at school to the at-risk student, within the classroom with their teachers and outside the classroom with a special needs educator. Within the classroom teachers find ways to integrate and support the at risk students by organising education in smaller groups, giving the student support with focus by sitting with them at each lesson, using visual aid and concrete materials to enhance communication. The study show preschoolclassteachers whom struggle with keeping the advanced students stimulated and learning while teaching the at-risk- students. The school also support through informing student’s guardians about student’s learning and provides them with a digital service to enhance the student’s learning in number sense, at home.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Utvecklandet av Grit och Dynamiskt mindset inom matematikundervisning
    (2019-09-16) Barbazewski, Thina; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
    Background: Angela Duckworth, (2017), professor of psychology, claim that some people have so called Grit, while other people do not have it. Grit can be translated or interpreted as a form of perseverance or internal drive. Duckworth further believes that students who have Grit are fighting and not giving up while student without Grit do not even try to face challenges because they are afraid of failure. Grit is a personality trait that a person can develop. This means that you can have Grit but you can also get Grit if you change your mindset. According to Boaler (2017) students need to fail to learn, that is when the brain develops, and in the mathematical subject, students can encounter failure more often than in other subjects. Purpose: The purpose of the study was to find out how teachers experience that they treat failure in mathematics with students, and to find out how teachers consider themselves in their teaching in mathematics to develop Grit and Dynamic Mindset to students. Selection: 20 mathematic teachers who teach mathematics, in different grade courses in elementary school, participated in the interview study. The participants came from different elementary schools in a common municipality in southern Sweden. Method: Qualitative Interview study with a phenomenology approach. Results: The teachers in the study expressed that they teach to develop Grit and Dynamic Mindsets to students. In particular, the teachers expressed their general aptitude for formative assessment and feedback, giving clear goals to the student, to train and repeat, to have a good classroom climate and to adapt the teaching. The teachers in the study stated that they try to avoid failures in mathematics, which according to the teachers, was easier to avoid at low level schools, where there are no grades. In order to avoid failures, the teachers in the study expressed that they use repetition and training, they discuss with the students that they must fail to learn and they also have a good and permissive classroom climate where it is ok to ask and to answer wrong, without the student feeling ridiculous. Conclusion: To develop Grit, teachers can be better at rewarding hard work, getting students to understand the importance of hard work, have high expectations for students, and providing reasonable demands on students. In addition, teachers can also be better on inviting and talking about people who worked hard to achieve success, as well as having a good relationship with parents, where parents get insight into hard work paying off. In order to respond to failures, teachers can be better by establishing a good relationship with the students and by not trying to avoid failures. Instead, teachers should teach students that failure is important for developing the brain. In addition, the teacher can work more to give the students understanding that learning is the important and not the grade.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att tala om och genom bilder. En studie om yrkesspråk inom arkitekturutbildningen
    (2010-09-06) Gayatri Kristoffersson, Marie; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
    Abstrakt Denna studie handlar om arkitekturutbildningen på högskolan och hur student och lärare diskuterar ett projektförslag där bildrepresentationer används för att samtala om ett aktuellt idéförslag och yrkesprofessionella problemlösningar. Studien under-söker hur tolkning av bilder växer fram och för ett yrkesprofessionellt samtal vidare, vilka roller bilder får i detta utbildningssammanhang samt vad bilder och bildhanter-ing kan erbjuda i detta samtal. I det studerande fallet utvecklas samtalet kring en bild som beskriver en utemiljö (man diskuterar ritning utifrån det som kallas för en situationsplan). Samtalet söker sig fram genom frågor och beskrivningar om vad olika grafiska tecken på ritningen står för eller föreställer i verkligheten och i analysen kan man iaktta hur aktörerna tycks acceptera stora skiftningar i den språkliga tolkningen under tiden samtalet ut-vecklas. Även växlingen mellan att beskriva vad man ser genom olika perspektiv (som helhetsperspektiv eller detaljperspektiv) accepteras utan att missförstånd upp-står i den gemensamma tolkningen. Parternas agerande visar något av vad bildförståelse kan vara, där bildförståelsen i detta fall blir ett sätt att söka sig fram till förståelsen av vad verkligheten kan bli ge-nom de förslag som arkitekturstudenterna visar. I detta kommunikativa sökande med hjälp av bilder, kan man kanske föreslå att medaktörernas samtal växer fram ur ett flexibelt förhållningssätt till det som sägs. I den studerade situationen utvecklas dialogen genom att medaktörerna prövar sig fram till en gemensam tolkning genom att skifta fokus mellan olika tolkningsperspektiv och jämföra dessa med varandra.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Läxa - Vad styr? En studie i makten kring läxor
    (2010-09-06) Keszei, Marianne; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
    Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxdiskurser. Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra. Läxans historik och direktiv i läroplaner och skollagstexter använder jag också som grund för förståelsen av materialet. Metod: Jag använder en kritisk samhällsvetenskaplig metod som ansats i uppsatsen. Mitt material, som jag behandlar med hjälp av diskursanalys, består av bloggar och kommentarer från artiklar i nättidningar. Jag använder också artiklar från tidningar och Internet. Dessutom har jag gjort ett antal ostrukturerade intervjuer och observationer. Resultat: Det är föräldern som är i centrum i diskurser kring läxa. Lärare och elever är andra huvudaktörer kring läxan. Eleven tar lite plats i de diskurserna om läxa jag kommit i kontakt med i min undersökning. En dominerande norm med läxan tycks vara att den är ett förgivet taget fenomen som är skyddat av diskurser, vars innehåll bärs upp av alla aktörer som verkar kring läxan. Läxan diskuteras i undersökningar och i media utan att begreppet nyanseras. Det tycks vara gamla normer om läxa från tidigare läroplaner som används som argument till varför och hur läxor skall användas i kombination med att vår nuvarande läroplan inte skriver något om läxa. Läxan tycks vara ett ämne som används i politiken vilket kan ha inflytande på läxans diskurser. Makten kring läxans berättigande kan tyckas vara så fast att när olägenheter kring läxan uppstår förändrar man inte läxan. I stället hittar man nya vägar utanför skolan för att lösa problemet. Ett sådant sätt kan vara det aktuella ämnet i diskurser om läxa just nu som handlar om utomstående läxhjälp. Man kan uppfatta att läxan används som teknik för att disciplinera föräldrar till att ta ansvaret för sina barns skolframgång. Bestraffning för de föräldrar som inte lyckas kan vara dåligt samvete och känsla av misslyckande. Elever kan med läxans hjälp disciplineras till att bli lydiga och nyttiga samhällsmedborgare som tar ansvar för sig själva. Bestraffning för de som inte lyckas kan vara risken att bli exkluderad. Diskussioner om läxans pedagogiska värde och effekter tycks inte vara vanligt förekommande i diskurser om läxa.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Discerning competence within a teaching profession
    (2010-02-04T12:23:29Z) Larsson, Jonna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
    This study gives voice to the discernment of competence within the teaching profession. The overarching aim of the study was to find out what teachers themselves perceive as competence in connection with what they do in practice. The aim is also to reveal if therre are similarities an differences between the teacher`s and the researchers discernment of competence - and to discuss this in connection with teacher competence. The theoretical starting-point of the study is variation theory, whose significant feature is the concept of variation, which can be understood as an interest in different ways that a phenomenon can be understood. Developmental pedagogy is also used as a theoretical perspective, where variation and discernment are used as tools for grasping the link between teachers perceptions of competence and their actions. Further, developmental pedagogy is used as a means of enhancing the teachers own meta-reflective ability. Eight teachers were shadowed with a video camera in their ordinary settings for one day. These teachers then took part in stimulated recall sessions based on three sequences drawn from the video observations. The focus of all the stimulated recall situations was to give each of the participants an opportunity to discern what she considered to be her competence as a teacher judging from her own presence i the setting. The results show that teachers and researchers discernments of competence fall into four qualitatively different categories: (i) pedagogical knowledge, (ii) pedagogical intentions, (iii) pedagogical considerations and (iv) pedagogical assets. The main difference between the teachers and the researchers discernments concern the notion of the space given to the children. While teachers appear to be passive, they reflect on what step to take next while putting their pedagogical intentions into practice. The study also shows that the participating teachers have no difficulty describing or talking about what they think is their teaching competence.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Matematik i förskoleklassen. En totalundersökning där en kommuns samtliga förskoleklasselevers matematiska kunnande kartläggs, i ett formativt syfte.
    (2009-09-24T09:35:33Z) Fredriksson, Marie; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
    Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kunskapsdiagnoser i matematik, kartlägga och analysera tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass och att diskutera resultaten i ett formativt syfte för ökad måluppfyllelse. Teori: Diamantdiagnoserna som används är uppbyggda i en hierarkisk förkunskapsstruktur och diagnostiserar det matematiska innehåll som visat sig lämpligt för denna typ av diagnosform. Innehållet i den diagnos som används i studien är motiverat utifrån ämnesdidaktisk teori om hur barn bygger upp sin kunskap i matematik och utifrån forskning om deras förmåga att abstrahera. Fokus är på den tidiga förståelsen för grundläggande aritmetik, tal- och antalsuppfattningen. Det har visat sig vara av avgörande betydelse att kontinuerligt utvärdera och kartlägga elevers kunskaper för att undvika att elever hamnar i svårigheter och för att öka måluppfyllelsen och att denna kartläggningen börjar redan så tidigt som inför skolstarten. Den formativa bedömningen har visat sig ha stor effekt på utbildningskvalitén. Det ställer dock stora krav på läraren att veta vad elever skall förstå och kunna samt hur man skall skapa inlärningssituationer som får dem dit. Det vill säga både ämnesteoretisk, ämnesdidaktisk och pedagogisk skicklighet krävs. Dock behöver god utvärdering inte kopplas till specifik undervisnings- eller inlärningsteori. Metod: Diamantdiagnosen Förberedande aritmetik har använts som ett instrument för att samla in resultat om tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass. I en pilotstudie har ett antal elever intervjuats, dessa intervjuer analyseras kvalitativt i syfte att klargöra diagnosinstrumentets reliabilitet och validitet samt för att beskriva hur elevernas förståelse av innehållet kan uttryckas, tolkas och förklaras. En jämförande innehållsanalys av elevsvaren görs i relation till de teoretiska utgångspunkterna. En större intervjustudie har genomförts där alla elever i förskoleklass i en kommun har deltagit, en totalundersökning i kommunen. Syftet med den större undersökningen är att generalisera resultaten om tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklassen. Resultaten presenteras kvantitativt i form av frekvenstabeller. En diskussion om resultatens betydelse för den fortsatta undervisningen redovisas. Resultat: Resultatet som framkommer av pilotstudien är att diagnosen förberedande aritmetik fungerar väl för att användas som underlag för att ta reda på elevers tal- och antalsuppfattning inför skolstarten. Reliabilitet och validitet kan anses vara hög. Resultaten från totalundersökningen visar att de allra flesta elever har mycket goda förutsättningar för att börja med grundläggande aritmetiska beräkningar och att de allt sämre resultat som svenska elever visar upp i senare skolår inte verkar bero på brister i de förutsättningar elever har då de börjar skolan. Dock finns variation i elevernas kunnande och detta visar på vikten av att ha god kännedom om varje elevs utgångsläge för att kunna individualisera undervisningen. Bakomliggande teori pekar på att det ställs stora krav på såväl att utforma som att använda ett diagnosinstrument och goda ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper föra att kunna använda resultaten i ett formativt syfte där resultaten får styra upplägg och innehåll av fortsatta undervisningen. Som det ser ut idag så visar forskning på att undervisningen inte tar elevernas förutsättningar som utgångspunkt i tillräcklig utsträckning.