Humanekologi

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/28941

Browse

Now showing 1 - 20 of 27

Movement towards socioecological change: The case of Ecosomatics
(2024-03-19) Lagerman, Wilma; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Several scholars both within and outside the field of human ecology argue that the perceptual human-nature divide contributes profoundly to patterns of unsustainability and weak sustainability visible in the world today. Deliberately engaging in conscious bodily-felt contact with the natural environment is suggested to uncover appropriate, embodied angles to approaching ecology and the environmental crisis. Herein, ecosomatics represents an exemplifying case of practices meant to evoke a sense of connection with the more-than human. A growing subcategory to the more widely applied and studied field of somatics, definitions and uses for ecosomatics are currently underrepresented in academic literature. Through narrative and thematic analysis of qualitative interviews, it becomes discerned that ecosomatic practice appears to evoke experiences in long-term practitioners which enable perceptions of nature rooted in relationality and aspects of non-dualism to develop or deepen. These are described as leading to changes in behavioural patterns towards the more-than human characterized by values of care and non-violence. They are also described as leading to developments in practitioners' sense of self characterized by non-separateness from the organic world, a trajectory resembling that in deep ecology described as recognition of the ecological self. Ecosomatics is proposed as a method of experiencing an alternative lived experience of interrelatedness with the larger ecosystem, in contrast to cartesian dualism. This is depicted by practitioners as a powerful tool for enabling recognition of agency and responsibility – over simply intellectual conceptualization – in face of the environmental crisis.
Kulturmiljöer, förvaltning och klimatförändringar En kvalitativ fallstudie om Gathenhielmska kulturreservatet som ett social-ekologiskt system
(2022-02-02) Sandklef, Teodor; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
This papers aim is to investigate how cultural landscapes and management relate to climate patterns and some of its consequences. By doing so, the paper also seeks to apply Elinor Ostroms general framework for analyzing sustainability in social-ecological systems (2007, 2009; McGinnis & Ostrom, 2014). In recent years, cultural heritage has been recognized as being under serious threat from climate change of various forms. Extreme weather, raising see levels, wildfires et cetera, are all capable of damaging and destroying landscapes and the built environment. Because of this, heritage planning has now set its focus on how to adapt cultural landscapes to environmental hazards. In the nexus between cultural landscapes, management and the climate, there is a strong emphasis on sustainability. And this is where the idea of social-ecological systems come in hand. In this study a specific cultural heritage landscape in Gothenburg is conceptualized as a social-ecological system, with the purpose to better understand how the landscape and the associated management interlinks with some of the climate patterns in western Sweden. Furthermore, if this dynamic relationship is understood as a social-ecological system, the studies ambition is to provide some answers on how the associated management work with sustainability.
More sharing, more caring? Kumulativa effekter av delningstjänster: En kvalitativ studie om Leksaksbibliotekets påverkan på sina medlemmars inställning till hållbarhet
(2021-08-26) Feser, Marie; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
This thesis examines the views on consumption and sustainability held by members of sharing economy concepts and how their behavior is affected, using the example of Leksaksbiblioteket, a toy library in Gothenburg, Sweden. Building on previous research, qualitative interviews were analyzed thematically and put in a greater context using the model of the three spheres of transformation. The thesis shows that membership influenced members’ views and actions in regards of consumption and sustainability directly and indirectly. As transformation in one sphere causes transformations in the others, it can be said that sharing economy concepts have an immediate effect on sustainability by reducing consumption and more efficient use of resources, but also a collateral effect by challenging established norms of consumption, patterns of behavior and economic systems.
Hållbar utveckling för vem?: En studie av Skogsupprorets förståelse av konflikten mellan samer och skogsindustrin i Sveriges hållbara omställning
(2021-07-09) Pilblad Hjerpe, Saga; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Sverige ställer just nu om till en hållbar utveckling där ingen ska lämnas utanför. På grund av omställningen har utvinning av naturresurser i Sápmi ökat. Skogsråvaror har en betydande roll i omställningen, vilket medfört att befintliga markanvändningskonflikter mellan samer och skogsindustrin har intensifierats. Motståndshandlingar från samiskt håll har ökat under senaste tiden och ett nytt tillskott är Skogsupproret. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skogsupproret förstår konflikten mellan samer och skogsindustrin i Sveriges hållbara omställning. Studien fokuserar på vilka bakomliggande faktorer till konflikten och åtgärdsstrategier för att lösa konflikten som Skogsupproret lyfter fram. Med utgångspunkt i de teoretiska begreppen grön kolonialism, kapacitetsrättvisa och samisk miljörättvisa har en kvalitativ studie genomförts. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två medlemmar i Skogsupproret utfördes och ytterligare empiriskt material insamlades från Skogsupprorets Facebooksida samt från en podcast-intervju med två medlemmar. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analysmetod. Studiens resultat visar att de bakomliggande faktorer till skogskonflikten som Skogsupproret lyfter fram är skogsbrukets ohållbarhet, lögner, förtryck och passivitet. Resultatet visar även att de åtgärdsstrategier som Skogsupproret lyfter fram som lösningar på skogskonflikten är tre krav till svenska staten och Sveaskog: ”Stoppa skogsmissbruket”, ”Avkolonisera Sápmi” och ”Demokratisera vår skog”, synliggörande metoder samt förändrade synsätt kring hållbarhet. Vidare förstår Skogsupproret det som att en grön kolonialism sker när skogsbruket motiveras som en hållbar klimatstrategi trots att det hotar samernas traditionella livsstil samt ökar trycket på samerna som redan drabbas mest av klimatförändringarna. Skogsupproret kan uppfattas föra en kamp för kapacitetsrättvisa och samisk miljörättvisa. Kampen sker om kapacitet för samiska rättigheter, samisk kultur, traditionell kunskap, självbestämmande, politisk frihet och att leva det liv de vill. Slutligen väcks frågan om för vem det sker en hållbar utveckling i Sverige idag? Studien drar slutsatsen att samernas perspektiv inte tycks inkluderas tillräckligt i Sveriges hållbara omställning och att vidare arbete krävs för att den hållbara utvecklingen ska vara för alla.
Friterade sjöstjärnor, knöltångssallad eller panerad signalsjögurka till lunch?: En studie av svenska kustboendes acceptans till alternativa typer av havsmat
(2021-07-07) Bergström, Julia; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
This paper applies an explorative approach to research south Swedish coast inhabitants’ acceptance towards local non-traditional seafood. The paper’s basis is derived from a report that points out the potential of sustainable harvesting and cultivation of species groups belonging to cnidaria, crustaceans, molluscs, echinoderms, tunicates and algae along the Bohus coast. The Tripartite model of attitudes was utilized in order to map out the extent of acceptance. To reach a wider understanding, environmental tendencies and demographic information were adopted into the analysis. Results from 161 survey responses showed a mixed response where a minority of respondents displayed skepticism and low acceptance and the majority group had a neutral to high acceptance. The group with higher acceptance showed overall higher correlation with former experience, positive affective components and higher probabilities of testing, and also in general a higher degree of environmental tendencies. The results of the group of low acceptance had the same but opposite correlations. This generates the conclusion that increased experience and knowledge can foster higher acceptance, which is something that can also be identified as an opportunity in increasing acceptance. The willingness to try increased in situations where the individuals had to take less action themselves, such as cooking or buying at a food market. Demographic information did not carry any explanation of the acceptance. Obstacles to an increased consumption that were identified were low experience, level of disgust and low knowledge of methods of cooking and knowledge about the sustainability aspect. The paper expands the scope for multiple opportunities for increased sustainable consumption and further research in the field of alternative seafood.
Främmande arter - människor eller växter?: En idéanalytisk studie kring Nordiska motståndsrörelsens miljöpolitik
(2021-07-07) Sandqvist Johansson, Fanny; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Environmental politics and climate change are often associated with political groups that are a part of the left-wing. This study examines an exception from this; The Nordic Resistance Movement (NMR), which is the biggest Swedish Nazi group who have a strong emphasis of environmental issues. In their party programme and podcast NMR express that they want to create a society in harmony with nature and emphasize that natural resources should be used with the future in mind. At the same time, they have a fundamentally racist view on society and argues that humans consist of different races that should live apart from each other. This study aimes to examine the Nordic resistance movements environmental politics by studying their views on the relationship between human, animal and nature; how the view on humans influences their environmental politics and which environmental ethical theories and how ekofascism can be used to frame the environmental discourse of NMR. These questions have been answered from an environmental ethic perspective and analysed through Lindbergs qualitative analysis of ideas and ideological content where ideas and triades of ideas have been defined. The result shows that the relationship between human, animal and nature is based on the idea that the human is an animal and therefore a part of nature. The nature should be taken care of for its own sake, and therefore humans should let nature thrive without interference. NMR also expresses that the current system (described in the terms of liberal, capitalist and democratic) should be held responsible for the exploitation and commercialisation of nature. The movement's view on humans is combined with the environmental politics when the racial ideology also is illustrated when plants- and animal species are discussed in the same way as “human races”, where NMR express that “human races” also should be a part of biological diversity. The environmental ethical theories that have been identified in the material is deepecology and ecocentrism because NMR presents the idea that the nature has a value on its own. The ecofascist ideas can be seen when the ecological entirety is prioritised before living individuals. The previous research on this topic does not include different environmental ethic perspectives or the influence from racial ideology on environmental politics.
Flyga till skidsemestern: En intervjustudie om uppfattningar, dissonans och förnekelse hos flygresande skidåkare
(2021-07-07) Lundin, Nina; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Air travel has been pointed out as one of our times biggest challenges in fighting climate change. With increasing numbers of passengers and technical solutions to reducing emissions possibly decades away, the Swedish Environmental Protection Agency now claim it is the number of flights each person takes that needs to decrease. So why do we keep flying? One group with a strong incentive to limit the consequences of climate change are skiers. Dependent on preserving snow layers while also with a desire to travel, skiers are caught in a conflict of interests. Whilst several studies have examined skiers' responses to the effects of climate change, none have yet examined their responses to the knowledge of climate change and how it shapes their attitudes towards flying. This study applies theories from environmental sociology combined with previous studies on tourists' attitudes towards climate change and air travel to investigate why young skiers choose to fly to their vacation despite the high emissions released from air travel. Data on young skiers attitudes towards climate change and air travel was collected through 6 semistructured interviews and analyzed using a thematic analysis. In accordance with previous literature, the study found that the participants used mechanisms of denial and defence to downplay the importance of their behaviour and maintain a positive self-image. The denial was both implicatory, meaning the participants realized the climatic effects of air travel but did not see them as implicating a change in travel behaviour, and socially organized, created and reproduced in social contexts. As a result of this the participants did not consider emissions as a factor when choosing mode of transport, even though they often considered the environment in other personal choices such as consumption of food or clothing. These defences were shown to be a result of cognitive dissonance, the participants experiencing an inconsistency between their incentive to be environmentally friendly and their desire to travel. As a result of the social context surrounding air travel and climate change, as well as air travel being significantly cheaper and faster than other modes of transport, the participants managed to keep a negative outlook on flying while maintaining their habits of flying on vacation.
DIGGitalisering och hållbarhet: En kvalitativ studie om hur Myndigheten för digital förvaltning kan använda digitalisering som verktyg för att uppnå hållbarhet
(2021-06-08) Håkansson, Malin; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Få har nog undgått att digitalisering och digitala fenomen är en stor och växande del av vår vardag. Digital hållbarhet, digital delaktighet, digital kompetens, digital service, digital samhällsutveckling och digitalt utanförskap. Den digitala eran är här för att stanna. Men vad innebär det egentligen? Och hur påverkar det hållbarheten? “DIGGitalisering och hållbarhet” är en kvalitativ studie om hur Myndigheten för digital förvaltning kan använda digitalisering som verktyg för att bidra till hållbarhet och uppfyllnad av de globala utvecklingsmålen för hållbar utveckling som formulerats i Agenda 2030. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som dyker upp i gränssnittet mellan hållbarhet och digitalisering samt vilka möjligheter digitalisering kan medföra i hållbarhetsarbetet. Genom att använda myndighetens verksamhet som fallstudie söker studien att bidra med förståelse för hållbarhet i relation till digitalisering och hur myndigheten genom sin verksamhet, kan bidra till hållbar utveckling. De globala utvecklingsmålen används som ett medel att kategorisera och exemplifiera hur deras olika ansvarsområden skulle kunna bidra till hållbarhet. Det teoretiska ramverket är format för att beskriva digitalisering som ett möjligt verktyg till hållbarhet, begränsat till de tre hållbarhetsdimensionerna samt resiliens. Med hjälp av dessa diskuteras det insamlade materialet, vilket har samlats in genom informantintervjuer med anställda på myndigheten samt granskning av centrala dokument. Materialet har sedan kategoriserats med hjälp av ett kodschema och vidare legat till grund för en tematisk analys där huvudsakliga och underliggande teman har identifierats. De fyra huvudsakliga teman är Möjligheter, Öppna data, Utmaningar och Beröringspunkter. Resultatet redogör för vilka av delmålen för hållbar utveckling som har direkta och indirekta kopplingar till Myndigheten för digital förvaltnings verksamhet. Det var nödvändigt att analysera kopplingarna enligt delmålen då alldeles för breda antaganden kunde göras från målens rubriker. Resultatet visar att myndigheten har flera möjligheter att bidra till hållbarhet och målens uppfyllande men de behöver först ha mer kunskap om avväganden mellan de tre hållbarhetsdimensionerna. Det finns också avgörande utmaningar som försvårar hållbar digitalisering, till exempel resurser för samverkan och oklara intentioner med digitalisering. . Slutsatsen är att myndigheten bör fokusera på hur de kan bidra till hållbarhet genom att arbeta med socioekonomisk inkludering och måluppfyllnad av Agenda 2030 genom öppna data.
Household Waste Segregation: Lessons from Poland
(2021-03-01) Stelmach, Alexander; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
One of the problems facing the world in the twenty-first century is the management of municipal waste, a problem where the household plays a key role in the process through its interaction with the municipal waste management system. How this interaction works is dependant not only on the design of the municipal waste management system, but also on the individual households. This study introduces the topic of household waste segregation, and finds that there is a lack of research with regard to how the various parameters of the dwelling affect the rate of waste segregation in households. To address this lack of research, a review of previous studies from a variety of disciplinary fields was made, based on which a survey study was conducted through social media. The study which was performed in Poland had a total of 50 local respondents. To better understand the scale and importance of the underlying processes, a mixed methods approach was taken, where both qualitative and quantitative data were put through a three-step quantitative analysis to provide different perspectives. The first two steps analysed the correlations between various pairs of variables through a bivariate analysis and explored the relationships between various obstacles to household waste segregation as reported by the householders. Whilst this was enough to provide a limited understanding of the data, to understand the overall importance of these various factors in relationship to one another, a third step utilising a non-linear multivariate analysis was performed using a multilayer perceptron procedure which utilises machine learning to create a predictive model. The results indicate that the most important factor that influences household waste segregation is the willingness to exert effort, which can overcome obstacles faced in the process. The most frequent of these obstacles which was specified by 46% of the respondents is the availability of space at home to perform the segregation of waste, followed by the recyclability of waste which had 18%. The spatial factors ranked highly with regard to the householders’ rate of segregation, with the number of rooms per person ranking as the most important after the willingness to exert effort. In conclusion, the data in this study indicates that the most efficient ways to improve the rate of waste segregation among householders is through increasing the incentive to segregate waste, combined with the simplification of the recycling process through means that take into account the effort and space required, such as a reduction of categories into which waste needs to be segregated.
Medborgardialog i planeringsprocessen för utveckling av Arvika hamn - Verktyg för demokratiskt inflytande eller för legitimering av redan tagna beslut?
(2019-08-12) Andersson, Moa; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Syftet med uppsatsen är att utifrån ett governmentality-perspektiv undersöka medborgardialogen i Arvika kommun för att urskilja tendenser gentemot rationaliteterna decentraliserad deliberativ demokrati och urban neoliberalism, samt vad detta innebär för invånares rätt till staden. Studien ämnar därigenom att bidra med ökad kunskap till forskningsfältet om vid vilka premisser medborgardialogen kan bidra till ökad delaktighet och inkludering. Uppsatsen grundas i att tidigare forskning är tvetydig, där ett spår visar att medborgardialog kan stärka invånares makt och delaktighet, medan ett annat identifierar brister vad gäller inkludering och inflytande. Genom analys av dokument och intervjuer fastställs urban neoliberalism som den dominerande rationaliteten i och med medborgardialogens roll i att legitimera ett projekt som grundas i privatisering av bostäder, ett fokus på city branding och ekonomisk tillväxt. Detta får negativa konsekvenser för rätten till staden då invånare inte har möjlighet att påverka projektet i den utsträckning som de har ett behov av. I och med att medborgardialogen varit ett verktyg för urban neoliberalism, kan den inte sägas ha fungerat som ett verktyg för inflytande och rätten till staden i Arvikas fall.
Går det att odla platser? En explorativ studie över hur utformning och operationalisering i samband med urban odling utifrån kritisk placemaking kan bidra till hållbar stadsutveckling
(2019-08-12) Olsson Holm, Jennie-Ann; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Studien tar avstamp i problematiken kring tomrummet mellan visioner om hållbar utveckling och metoder för att uppnå detsamma. Urban odling har under de senaste 15 åren i ökad grad uppmärksammats för dess potential att bidra till hållbar stadsutveckling - ekonomiskt, ekologiskt och socialt (Lang, 2014). I fallet för denna studie undersöks en stadsodling i Vara, centralort i Vara kommun, där just glappet mellan vision och resultat av projektet visat sig påtagligt. Studiens syfte är därför att bidra till ökad förståelse för hur kritisk placemaking kan användas vid planering av offentliga platser samt att synliggöra vikten av att hänsyn tas till olika medborgarperspektiv i arbetet för hållbar stadsutveckling. Kritisk Placemaking handlar om att involvera medborgare i utvecklingen av platser, med målet att stärka banden mellan människor och platserna de delar (Toolis, 2017). Kritisk placemaking utgör i denna studie det teoretiska ramverket tillsammans med nyckelbegreppen hållbar utveckling, hållbar stadsutveckling och hur detta kopplas till urban odling. Uppsatsen bygger på en explorativ fallstudie, som utförts genom deltagande aktionsforskning, där det empiriska materialet samlats in från kommundokument, semistrukturerade intervjuer, en fokusgrupp samt observationer som analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys och processprinciper för kritisk placemaking som analytisk metod (Whyte et al, 1989). Studien visar att Vara kommun genom tillhandahållande av odlingslotterna givit de personer som idag odlar på Kvarngatan möjlighet att knyta an till platsen och erfara en rad sociala vinster. Brister i det operationella arbetet, främst i fråga om att ta hänsyn till och involvera medborgarna i utvecklingsprocessen, har dock lett till att deltagandet är lågt och att de samhälleliga vinsterna i en vidare mening är marginella. Det finns attityder inom kommunen som både hindrar och möjliggör vidare arbete som inkorporerar arbetsmetoder utifrån kritisk placemaking, främst handlar det om att kommunen behöver komma fram till vilken roll de ska inta i relationen till medborgarna i framtida utformning av offentliga platser för att möjliggöra hållbar stadsutveckling.
Vad är problemet? En WPR-analys av representationen av problem, subjekt och lösningsförslag i arbetet mot nedskräpning i Angered.
(2019-08-12) Hellsten Romeborn, Tanja; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
This thesis aims to broaden the perspectives on littering through a case study in Angered, a suburban area north of Gothenburg where littering has been identified as one of the major problem areas by citizens. The study is based on the governmentality inspired power analysis method WPR which examines how problems become problems based on how they are understood and thought of as problems and the consequences that follow. The focus of this study therefore is on the representations of subjects and problems in the national plan for littering prevention and four interviews of actors who, in one way or the other, deal with littering on a local basis. Through the analysis, five themes of solutions have been identified within the problem representations; ‘attitude and behavior changes through information/knowledge’, ‘attitude and behavior change through punishment’, ‘infrastructure and upkeep’, ‘cooperation and responsibility’ and ‘prevent waste creation’. The dominant representation tends to focus on the individual as the problem. hence the focus on changing the attitudes and behavior of the citizens is seen as the solution. To some extent ‘infrastructure and upkeep’ emerge as a representation and though it tends to target the individual also other aspects are considered. Some distinguish themselves from the general discourse by focusing on consumption and cooperation which contributes with a broader perspective on the problem. By scrutinizing the problem representation, a more holistic approach to littering can be achieved that discovers a broader set of aspects that otherwise would have easily been missed. This enables a more effective and long-term solution to littering.
Selling hope in Mozambique: Corporate framing and future forecasting of the natural gas development project Mozambique LNG
(2019-01-31) Cunningham Oldenvik, Sonya; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
The discovery of large quantities of natural gas just off the Northern Mozambican coast has stirred much speculation about what the findings will mean for the country’s economy, people and environment. The aim of this research is to identify how the future of Mozambique, as a result of natural gas development, is being framed by the consortium Mozambique Liquified Natural Gas (henceforth referred to as Mozambique LNG). Equally important is understanding what is being left out or downplayed in these framings. This is achieved by performing a comparative framing analysis which entails identifying frames found on the consortium’s website through a manual coding scheme. Those frames are then compared with research that frame possible futures for the Mozambican gas development using analytical forecasting tools. The main findings include how the consortium Mozambique LNG frame potential benefits for the people and economy of Mozambique, and exposes a lack of consideration for the effort needed to realize the future they have framed. The conclusion ought to be that informed positioning and decisionmaking require that optimistic corporate framings are balanced by looking outside the frame’s edges, at a wider spectrum of considerations.
Att våga se komplexa samband: En studie av hur Värnamo kommun kan arbeta med synergier och konflikter inom Agenda 2030
(2019-01-29) Sternad Fackel, Sandra; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
FN:s och den svenska statens vägledning till kommuner som vill arbeta med Agenda 2030 framhåller att alla globala mål hänger samman på ett positivt sätt. Det finns dock forskning, bland annat av Pradhan et al. (2017), som tyder på att situationen inte är fullt så enkel då det också finns konflikter som gör det svårt att uppnå flera mål parallellt. Därför syftar denna studie till att bidra med förståelse om hur kunskap om synergier och konflikter inom Agenda 2030 kan användas för att stärka kommuners hållbarhetsarbete. Uppsatsen utgör en fallstudie av Värnamo kommun och genomförs genom kvalitativa litteraturstudier, intervjuer samt en fokusgrupp. Resultaten tolkas utifrån Pradhan et al. (2017) samt de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Studien kommer fram till att Värnamo kommun satsar mer på frågor som rör ekologisk än social hållbarhet, men att organisationen på grund av konflikter mellan ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet ändå riskerar att bidra till miljömässig ohållbarhet. Uppsatsens viktigaste rekommendation till kommunen är att de bör arbeta mer tvärsektoriellt med hållbar utveckling samt analysera sina insatser utifrån synergier och konflikter. Genom att arbeta på ett sådant sätt minimeras risken för att hållbar utveckling inom vissa områden sker på bekostnad av ohållbarhet inom andra områden. Studien belyser därmed vikten av att våga och kunna studera de komplexa samband som finns inom hållbar utveckling.
Är djupekologin förankrad i dagens omställningsrörelse?: En explorativ studie om gapet mellan värdering och handling rörande Arne Naess djupekologi
(2016-09-28) Danielsson, Malin; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Studien syftar till att undersöka om djupekologin är förankrad i dagens omställningsrörelse samt söka förståelse kring ifall människor som ställer om till en ny världsbild lever enligt djupekologiska värderingar eller om det finns ett gap mellan värdering och handling. Studien närmade sig problematiken genom först en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka ifall omställningsrörelsen i Sverige instämmer med Arne Naess djupekologiska principer. Där visade resultatet att djupekologin är förankrad till 92 %. Därefter genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållningssätt till principerna och fånga upp gap mellan miljömässig värdering och handling. Intervjusvaren analyserades genom en teori bestående av främst James Blake (1999) men även resonemang av filosofin Chantal Mouffe. Analysen visade att det finns ett positivt förhållningssätt till Naess åtta principer i de allra flesta intervjuer och tendenser till djupekologiska resonemang. Dessutom finns det ett gap mellan värdering och handling och intervjuerna visade att faktorerna som ligger bakom gapet går att kategorisera till individuella, samhälleliga och praktiska hinder. Samtidigt finns det en medvetenhet kring värderingarnas rimlighet och en acceptans kring att en djupekologisk värdering inte nödvändigtvis behöver dras till sin spets.
Social hållbarhet i upphandling: En kvalitativ studie om hur social hållbarhet kan skapas genom de institutionella förändringar som sker vid införandet av den nya lagen om offentlig upphandling
(2016-04-13) Johansson, Amanda; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Many researchers argue that there is a need for institutional change to reach sustainable development. One example of such a change is the new law of public procurement that will be implemented through Swedish law in January 2017. This study therefore focuses on how institutional change, though public procurement, contributes towards social sustainability. Social sustainability has received critique for being broad and vague as well as often omitting political aspects entailed by the concept. This raises questions about the implementation of the new procurement law and to answer these questions a case study of how the municipality of Växjö works with sustainable procurement has been conducted. By analyzing central documents and interviewing actors involved this study aims to contribute to the ongoing debate about how social sustainability can be created though institutional change. Informed by the theories on institutional change and social sustainability, the study concludes that while the pathway towards social sustainability depend upon institutional change, there are hindrances for example related to the concepts vagueness and the distance between political and organizational work that is important to acknowledge.
Tillgång framför ägande: drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion
(2016-01-13) Örvall, Emma; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Uppsatsen har som syfte att undersöka fenomenet ”kollaborativ konsumtion” vilket förenklat kan beskrivas som ”tillgång framför ägande”. Med två kvalitativa metoder, litteraturgranskning och djupintervjuer, identifieras drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion. Uppsatsen undersöker även om och hur kollaborativ konsumtion kan vara en del av en ekologisk hållbar konsumtion. Materialet är analyserat ur ett humanekologiskt perspektiv med några av dess centrala teorier och begrepp. Resultatet visar att det är komplext att kartlägga drivkrafterna då kollaborativ konsumtion fortfarande är i ett tidigt skede och relativt outforskat. Det tycks finnas ett flertal drivkrafter som vart betydande, så väl; teknologiska, sociala, ekonomiska och ekologiska. Det finnas stor potential med kollaborativ konsumtion, men om den skall leda till en mer hållbar interaktion mellan människa och natur krävs det att hållbarhet är en uttalad och planerad del av verksamheten och mål, annars kan det leda till motsatt effekt genom hyperkonsumtion.
"I can't change my life situation": An exploration of the relation between agency and social structure for women in the fishery sector in Mangalore, India
(2014-10-21) Thorell, Ellen; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
A lot of people in the global south's fishery sector live in great poverty. Despite this there is a lack of research which comprises the importance of social sustainability as well as the role of women in the sector. The aim for this paper was to further the understanding of how much agency women in the fishery sector has within the current structures in their context. The research consists of interviews with four women selling fish at a market in Mangalore, with one clerk at the operating corporation and with one union worker. The results from these interviews are discussed together with previous research on agency and social structure. The results show that due to the prevailing structures, the women feel they have little ability to choose how they want to live. The results indicate a lack of resilience due to that the respondents need the market to survive, and if the fish at the market would decrease they would lose their livelihood. The women have low influence on the decisions that might affect the future of the fishery sector and the market. To increase the social sustainability in the fishery sector there is a need for a greater amount of dialog.
Vilka aspekter av förändring bör belysas i Gram Vikas arbete för hållbar utveckling?: En kvalitativ studie av en organisation i framkant
(2014-10-17) Eldin, Johanna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
The non-governmental organization Gram Vikas primary concern is to establish clean water in remote areas inhabited by often aggrieved tribals and low caste communities. Gram Vikas’ slogan is Water for dignity. It refers to that everybody, regardless whereupon the social ladder you are, are entitled to the most fundamental elements for a dignified life. The purpose of this essay is to highlight the factors that are important for a shift to a more equal and sustainable living. This is materialized through a deeper look into a non-governmental organization to evaluate how they incorporate sustainability into their projects and what they use as incentives to get people to change and develop their mindsetting. This Bachelor Thesis is based on two sets of interview studies conducted at the premises of the organization Gram Vikas in Orissa, India. One interview group consisted of staff from the organization, and one of women whose lives in some way are affected by Gram Vikas’ projects. Data is supplemented with observations of Gram Vikas’ field work. To relate previous research on the matter to fit the aim, social psychological concepts of behavior are looked into. In a project that is about implementing clean water in remote communities, women are the extensive winners. When people get to be a part of a slightly higher standard despite their position in society, a sense of self esteem grows. This is clearly noticeable, and it has allowed aggrieved people to strive for more in life. Conclusion of the study is that inclusion and joint participation is paramount to equalize hierarchical differences in society.
Skeppsbron: En väg mot ett mer integrerat hållbarhets- och klimatanpassningsarbete i Göteborg?
(2013-10-28) Herge, Anna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Att vi går en värld till mötes som blir mer och mer påverkad av klimatförändringarna är ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förändringar kommer att leda till, är osäkra. För att minska konsekvenserna av klimatförändringarna har fokus hitintills, världen över, legat på att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Under de senaste åren har dock forskare insett att det blir allt viktigare att även anpassa områden till klimatförändringarnas effekter. Klimatanpassning är extra viktigt i kuststäder, som är särskilt utsatta för havsnivåhöjningar och där även stora socio-ekonomiska värden är samlade. Samtidigt som anpassning får allt mer utrymme inom forskning och planering fortsätter arbetet med att göra städer mer hållbara inför framtiden. För att skapa en klimatanpassning som är hållbar över tid behöver dessa båda arbetsområden och målsättningar integreras. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad en sådan integrering sker i Göteborg idag. Detta görs genom en fallstudie av projektet ”Skeppsbron – ny mötesplats vid älven”. För att kunna utreda graden av integrering undersöks vilken uppfattning som finns kring hållbar utveckling i projektet samt vilken roll klimatförändringar har spelat under projektets gång. För att svara på uppsatsens frågeställningar används en s.k. convergent parallel design där två olika kvalitativa metoder har använts parallellt, dokumentanalys och semistrukturerade samtalsintervjuer. Dokumentanalysen görs på såväl styrande dokument för Göteborgs Stad, såsom budget och översiktsplan, samt kvalitetsprogrammet för Skeppsbron. Intervjuerna har genomförts med relevanta personer som på ett eller annat sätt varit delaktiga i projektet kring Skeppsbron – ny mötesplats vid älven. Studien visar att klimatanpassning integreras med hållbar utveckling på ett översiktligt plan i Göteborg idag, men arbetet skulle behöva konkretiseras och utvecklas ytterligare. Att beskriva vilka strategier som kan användas och sedan sprida dessa till flera delar av Göteborgs Stads verksamheter och nivåer är nödvändigt för att ytterligare integrera anpassning och hållbar utveckling. Det krävs också tydligare kopplingar mellan anpassningsstrategiernas påverkan på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet för att Göteborgs Stad i framtiden inte ska ångra genomförd anpassning.

Browse

Recent Submissions