Rapporter AMM GU (2010-)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/34412

Browse

Now showing 1 - 20 of 32

Hållbart arbetsliv i bilindustrin: Vikten av psykosociala faktorer, kön och yrke
(Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-11) Gyllensten, Kristina; Torén, Kjell; Hagberg, Mats; Söderberg, Mia; Göteborgs universitet
Syfte: Syftet med denna fall-kontroll studie var att undersöka sambandet mellan psykosociala faktorer och fortsatt arbete efter 62 års ålder i en grupp anställda inom bilindustrin. Metod: En inbjudan att delta i studien skickades ut till alla som var anställda på Volvo Cars i Västra Götaland åren 2005-2015, som antingen gick i pension i åldern 55-62 eller som arbetade till 63 års ålder eller längre. Psykosociala variabler såsom krav och kontroll samt ansträngning och belöning mättes via en enkät. Multipla regressionsmodeller användes för att undersöka psykosociala variabler och pension, mellan 572 fall som hade fortsatt arbeta ≥ 63 års ålder och 771 kontroller som hade gått i pension <63 års ålder. Resultat: I helgrupps- och könsstratifierade analyser framkom inga associationer mellan krav- och kontrollvariablerna och pension. Däremot var höga krav och låg kontroll (spänt arbete) relaterat till pension innan 63 års ålder bland arbetare med manuella yrken. Spänt arbete och obalans mellan ansträngning och belöning var relaterat till fortsatt arbete efter 62 års ålder bland manliga tjänstemän, men dessa effekter försvann i justerade modeller. Sammanfattning: Sammanfattningsvis fann denna studie att spända arbetsvillkor var relaterade till pension före 63 års ålder bland arbetare i manuella yrken.
Climate and Health - A summary of knowledge
(Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-10-05) Fagerberg, Björn; Forsberg, Bertil; Hammarstrand, Sofia; Maclachlan, Laura; Nilsson, Maria; Olin, Anna-Carin
In summary, we believe that climate change is a major threat to our health. The greatest direct threats are: 1. Lack of food and clean water 2. Heatwaves 3. Changing spectrum of disease Secondary effects may be at least as serious, and include increased risk of conflicts due to lack of food, water and arable land, as well as increased migration. The effects on people’s mental health are also likely to be significant; primarily among those who are directly affected by extreme weather events, for example, but also in the form of greater worry and anxiety about the consequences of a changing climate. Globally, the effects are very unevenly distributed, and rising temperatures will hit poor countries hardest of all, while in the Nordic region the effects are likely to be less serious from the global perspective. Nevertheless, we are already seeing the effects of a warmer climate in the shape of increased risk of heatwaves and forest fires. We still have a lot to gain in this part of the world from limiting climate impact as much as possible!
Klimat och hälsa - En kunskapssammanställning
(Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-06-05) Fagerberg, Björn; Forsberg, Bertil; Hammarstrand, Sofia; Maclachlan, Laura; Nilsson, Maria; Olin, Anna-Carin
Sammanfattningsvis anser vi att klimatförändringarna är ett stort hot mot vår hälsa. De största direkta hoten utgörs av brist på mat och rent vatten, värmeböljor och ändrat sjukdomspanorama. De sekundära effekterna kan bli minst lika allvarliga som en ökad risk för konflikter pga brist på mat, vatten och odlingsbar jord, och ökad migration. Effekterna på människors psykiska hälsa kan också bli betydande; främst förstås de som direkt drabbas vid t ex extrema väderhändelser, men också i form av ökad oro och ångest över vad ett ändrat klimat kan medföra. Effekterna globalt är mycket ojämnt fördelade, och temperaturökningen kommer drabba fattiga länder hårdast, sannolikt kommer effekterna i Norden vara mer begränsade i ett globalt perspektiv. Icke desto mindre ser vi redan nu effekter av ett varmare klimat, med ökad risk för värmeböljor och skogsbränder. Även vi har mycket att vinna på att begränsa klimatpåverkan så långt som möjligt! Hösten 2019 gav vetenskapsakademiernas gemensamma organ i Europa, EASAC ut en sammanställning av det vetenskapliga underlaget över vilka hälsoeffekter av klimatförändringar vi kan förvänta oss med fokus på Europa. Bilden är alarmerande. Vid 2° C temperaturhöjning kan vi t ex förvänta oss en överdödlighet på drygt 130 000 personer per år i Europa enbart beroende på värmeböljor år 2100. Men EASAC konkluderar också att snabba och avgörande åtgärder för att minska växthusgasutsläppen för att hålla temperaturökningen under 2° C över förindustriell nivå, skulle reducera riskerna för de värsta hälsoeffekterna. Den goda nyheten är att viktiga åtgärder mot klimatförändringarna dessutom har positiva effekter på hälsan: utfasning av fossila bränslen är en första viktig åtgärd. De bidrar idag till den största andelen av utsläppen av växthusgaser, och 22 påverkar också vår hälsa. Exponering från fossila bränslen har globalt beräknats ge upphov till 3.6 miljoner förtida dödsfall om året [15]. Enligt den senaste rapporten från UNEP krävs en minskning av utsläppen av växthusgaser med 7.6 % per år mellan 2020 och 2030 globalt om man skall kunna uppnå 1.5 ° C målet [67]. Även ändrade matvanor med minskat köttintag och ökad konsumtion av frukt och grönsaker minskar utsläppen av växthusgaser och har starka positiva effekter på vår hälsa. I ett globalt perspektiv är produktionen av mat också en av de stora utsläppskällorna av växthusgaser. Dessutom är den mat som produceras, processas och marknadsförs en viktig orsak till ohälsa genom att vara för fet, söt och salt och leda till för högt kaloriintag, överkonsumtion av rött kött och charkuteriprodukter [68]. En optimal klimatsmart kost skulle kunna reducera antalet förtidiga dödfall med cirka 20 % per år [22]. Lösningar finns alltså inom räckhåll och mycket kan göras baserat på befintlig kunskap. Som även EASAC påpekar, har vetenskapssamhället en viktig roll att spela för att sprida information om klimatförändringarnas hälsoeffekter, men också det stora behovet av förändring och åtgärder för att minimera temperaturökningen. För att på politisk nivå kunna genomföra nödvändiga åtgärder krävs ett starkt mandat för dessa åtgärder. Därför är ökade kunskaper om effekterna av ett förändrat klimatet ett viktigt steg. Vi har i modern tid inte tidigare mött ett större hot mot folkhälsan. Därför har vi inom sjukvården en speciellt viktig roll som kunskapsspridare, för att förebygga de värsta effekterna. Vi borde också föregå som goda exempel, t ex genom att minska resursslöseriet i vården, och bidra till en minskning av vårt klimatavtryck. Vi lever i en tid av ökad global välfärd. Aldrig tidigare har så många människor haft så goda förutsättningar för en bra hälsa. Lyckas vi inte lösa klimatfrågan kommer vi inte kunna uppnå god och jämlik hälsa för alla. För en god hälsa är vi helt beroende av tillgång på mat, rent vatten, utbildning, ekosystemtjänster, rättvisa och fred. Allt detta riskeras om vi inte anpassar oss till, och vidtar åtgärder, mot klimatförändringar.
Underlag för information om covid-19 vid trångboddhet och flergenerationsboende
(Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-04-23) Jakobsson, Kristina; Al-Nahar, Lina; Jakobsson, Eskil; Hansson, Erik; Magnusson, Maria; Frey, Bodil; Albin, Maria
Trångboddhet är en välkänd riskfaktor för luftvägsinfektioner. Att bo flera generationer tillsammans under trånga förhållanden gör det särskilt svårt att skydda de äldre som löper ökad risk för svår covid-19 infektion. De vanliga råden, som ges av svenska myndigheter har hittills inte varit anpassade till sådana boendesituationer. En arbetsgrupp från de arbets- och miljömedicinska enheterna i Göteborg, Lund och Stockholm tillsammans med personer med särskild erfarenhet av praktisk hälso- och sjukvård och hälsoinformationsarbete i trångbodda och mångkulturella områden, har tagit fram ett första underlag för anpassad smittskyddsinformation. Det bygger på existerande information från såväl svenska som internationella myndigheter och organisationer. Folkhälsoenheten vid Angereds Närsjukhus/Sjukhusen i väster, som har lång erfarenhet av metodutveckling för folkhälsoarbete med fokus jämlik hälsa, har därefter gett synpunkter på materialet. Underlaget har faktagranskats av Per Björkman, professor i infektionsmedicin med inriktning mot globala hälsofrågor, Lunds universitet.
Covid-19 i trångbodda förorter och på äldreboende - Samverkande strukturella faktorer?
(Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-04-16) Hansson, Erik; Jakobsson, Kristina
Syftet med denna studie är att kartlägga olika strukturella förhållanden i Stockholm, Göteborg och Malmö som hypotetiskt skulle kunna bidra till den ökade Covid-19 frekvensen i vissa förorter. Kartorna visar att trångboddhet överlappar med lågt bilägande, låg utbildning, hög andel hushåll med både äldre och yngre medlemmar och hög andel undersköterskor och vårdbiträden. Denna rapport kan inte visa på orsakssamband mellan samhälleliga faktorer och spridning av covid-19, men belyser tydligt att det finns en strukturell ojämlikhet i våra storstäder, som kan ha betydelse för risken för smittspridningen. Åtgärder för att bryta smittkedjor är angelägna.
En rapport om studiemiljö, stress och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2017-10-02) Söderberg, Mia; Wastensson, Gunilla; Eriksson, Helena; Torén, Kjell
Rapporter från både Göteborgs universitets Akademihälsa och Sahlgrenska akademin Studentkår har uppmärksammat en hög förekomst av överbelastning och psykisk ohälsa bland studenter vid Sahlgrenska akademin. Därför beslöt Sahlgrenska akademins dåvarande dekan Olle Larkö, att utföra en studie om upplevd stress, studiemiljö och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter. Uppdraget att genomföra studien tilldelades Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin & Göteborgs universitet. Det övergripande syftet var att undersöka studiemiljöns betydelse för studenternas grad av upplevd stress och hälsa som underlag för förebyggande åtgärder. Övriga frågeställningar var om det fanns skillnader avseende sådana variabler mellan könen eller mellan studenter på olika program. Frågeställningarna undersöktes via en webenkät som skickades till alla studenter som under HT-2016 aktivt studerade vid något grundutbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin. Enkäten mätte företrädelsevis olika psykosociala aspekter i studiemiljön, såsom studieintensitet, möjligheter till inflytande, socialt klimat och hur man upplevde föreläsare och kursledare. Som utfall utvärderades grad av utmattning, ångest- och depressionssyndrom, om man sökt vård pga. sina studier eller starkt övervägt att avbryta sin utbildning. Utav 3961 tillfrågade, besvarades enkäten av 2398 studenter, vilket innebär en svarsfrekvens på 61%. Svarsfrekvenserna skiljde sig mycket mellan olika program, vilket man bör ha i åtanke när man tolkar resultaten för enskilda program. Sammanfattningsvis, trots många positiva aspekter såsom engagemang, stimulans och bra social gemenskap, rapporterade Sahlgrenska akademins studenter en hög förekomst av krävande och stressande studieförhållanden och en utbredd psykisk ohälsa. Studenterna vid Sahlgrenska akademin går på krävande utbildningar som ska förbereda dom för yrken med högt tempo och stort ansvar gentemot andra människor. Detta kräver god stresstålighet, men också att man kan känna igen mekanismer som kan orsaka stress och att man har kunskap om hur man kan skydda sin hälsa. Idag läggs stort ansvar för den egna hälsan på studenterna själva. Man bör diskutera huruvida inte universitet bör ha en tydligare och mer ansvarstagande roll i att minska förekomst av skadliga studieförhållanden och stärka studenternas förmåga att hantera krävande förhållanden och därmed bättre förbereda dom inför arbetslivet. Förslagna åtgärder bör därför fokusera på utökad tillgång till stresshanteringsprogram, förändra kulturer där stress och att må psykiskt dåligt ses som en svaghet, schemaläggning som gynnar tid för återhämtning och lyfta positiva och hälsofrämjande aspekter av fysisk aktivitet.
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i Ronneby
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2019-12-16) Xu, Yiyi; Li, Ying; Scott, Kristin; Lindh, Christian; Jakobsson, Kristina; Fletcher, Tony; Ohlsson, Bodil; M Andersson, Eva; Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska universitetssjukhus; Lunds universitet; London School of Hygiene and tropical Medicine
I december 2013 upptäcktes höga halter av högfluorerade ämnen (så kallade PFAS) i ett vattenverk, som försörjde ⅓ av hushållen i Ronneby kommun med dricksvatten. För att undersöka om PFAS-föroreningen har lett till en ökad förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar genomfördes en stor registerstudie, som inkluderade över 63 000 personer, som någon gång varit folkbokförda i Ronneby under perioden 1980-2013. Deras bostadsadresser under den tid de bott i Ronneby har legat till grund för klassificering av deras exponering för PFAS i dricksvattnet – en tidig period 1985-1994, en mellanperiod 1995-2004 och en sen period 2005-2013. Vi har anledning att tro att halten av PFAS i dricksvattnet ökade successivt och att den var som högst under den sena perioden (2005-2013). En person kan ha varit exponerad (dvs ha bott på adress med förorenat vatten) under en eller flera av dessa tidsperioder. De flesta personerna (2/3) hade dock aldrig bott på adresser med förorenat vatten. Det finns misstankar om att PFAS, som hamnat i mag-tarmkanaler, skulle kunna påverka tarmslemhinnan, och i förlängningen kunna bidra till att en inflammatorisk tarmsjukdom utvecklas. För att undersöka detta hämtades uppgifter om diagnoser av inflammatoriska tarmsjukdomar (ulcerös kolit, Crohns sjukdom och ospecificerad kolit) från det nationella patientregistret. För att undersöka om det fanns ett samband mellan PFAS-exponering och inflammation i tarmslemhinnan analyserades också förekomsten av markörerna calprotectin (som ofta används vid diagnos av inflammatorisk tarmsjukdom) och zonulin (mest använd inom forskning) i avföring bland 189 personer. För diagnosen ulcerös kolit sågs inte någon ökad risk bland dem som bott på adresser med förorenat vatten jämför med dem som aldrig bott på adress med förorenat dricksvatten. För Crohns sjukdom liksom för ospecificerad inflammatorisk tarmsjukdom sågs en lätt ökad risk bland personer som enbart under perioden 1985-1994 men aldrig senare bott på adress med PFAS-förorenat dricksvatten. Däremot sågs inte någon ökad risk bland dem som vi bedömer har varit högst exponerade för PFAS, dvs hade bott på adress med förorenat dricksvatten under senare tidsperioder (1995-2004 eller 2005-2013). Personer med högre halter av PFAS i blodet hade lägre grad av inflammation i tarmen, mätt med markörerna calprotectin och zonulin. Den samlade bedömningen är därför att vi inte har kunnat påvisa att det finns ett orsakssamband mellan exponering för PFAS i dricksvattnet och en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom. Detta är en delstudie inom Ronneby PFAS Research Program (pfas.blogg.lu.se).
Sömnstörning av stomljud från tågtrafik i tunnel
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2019-10-28) Ögren, Mikael; Sandström, Loisa; Jerson, Tomas; Persson Waye, Kerstin
Denna rapport redovisar översiktligt resultaten ifrån forskningsprojektet ”Sömnstörning av stomljud från tågtrafik”. Projektet finansierades av Trafikverket, och pågick under perioden 2016 – 2018. Under projektets gång genomfördes två sömnförsök i ljudmiljölaboratoriet vid arbets- och miljömedicin, ett pilotförsök med totalt 5 deltagare och ett huvudförsök med 23 deltagare. Resultaten av sömnförsöken redovisas i två publikationer, en konferensartikel (Smith, Ögren, Ageborg Morsing, Jerson, & Persson Waye, 2018) och en artikel i tidskriften ”Building and environment” (Smith, Ögren, Morsing, & Waye, 2019). Konferensartikeln och de ljudfiler som togs fram för studien finns tillgängliga på svensk nationell datatjänst, en databas för öppna forskningsdata på följande URL: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd1056 Huvudartikeln kommer att göras tillgänglig på samma plats från och med december 2020, fram till dess har förlaget Elsevier ensamrätt på artikeln.
Sköldkörtelsjukdom i Ronneby
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2019-06-28) M Andersson, Eva; Scott, Kristin; Xu, YiYi; Li, Ying; S Olsson, Daniel; Fletcher, Tony; Jakobsson, Kristina; Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen; Arbets- och miljömedicin Syd, Institutionen för Laboratoriemedicin, Lunds universitet; London School of Hygiene and Tropical Medicine, London, UK
I december 2013 upptäcktes höga halter av högfluorerade ämnen (så kallade PFAS) i ett vattenverk, som försörjde ⅓ av hushållen i Ronneby kommun med dricksvatten. För att undersöka om PFAS-föroreningen har lett till en ökad förekomst av sköldkörtelsjukdomar genomfördes en stor registerstudie, som inkluderade över 63 000 personer, som någon gång varit folkbokförda i Ronneby under perioden 1980–2013. Deras bostadsadresser under den tid de bott i Ronneby har legat till grund för klassificering av deras exponering för PFAS i dricksvattnet – en tidig period 1985–1994, en mellanperiod 1995–2004 och en sen period 2005–2013. Vi har anledning att tro att exponeringen ökat successivt och har varit som högst under den senaste perioden. Uppgifter om sköldkörtelsjukdom erhölls från det nationella patientregistret och läkemedels-registret. För hyperthyreos (sjukdom med överproduktion av sköldkörtelhormon) sågs ingen ökad risk bland kvinnor som bott på adresser med förorenat kranvatten, jämfört med dem som alltid bott på adress med rent vatten. Bland männen fanns det så få observerade fall att risker inte kunde beräknas. Mönstret var likadant när vi också tog hänsyn till om man haft förorenat vatten på arbetsplatsadressen. För hypothyreos (sjukdom med underproduktion av sköldkörtelhormon) sågs inte någon ökad risk bland män som bott på adresser med förorenat kranvatten, jämfört med dem som alltid bott på adress med rent vatten. Bland kvinnorna fanns en lätt överrisk bland kvinnor som bott på adresser med förorenat kranvatten under tidigare perioder, medan de som exponerats under den senaste perioden inte hade någon förhöjd risk. Mönstret var likadant när vi också tog hänsyn till om man haft förorenat vatten på arbetsplatsadressen. Vi har även använt läkemedelsregistrets uppgifter om uthämtning av receptbelagda läke-medel för att få en bild av sjukdomsförekomsten hos besökare vid de olika vårdcentralerna i Ronneby och i en grannkommun. Det fanns inte någon ökad uthämtning av läkemedel mot sköldkörtelsjukdomar på recept utskrivna vid vårdcentralen i Kallinge (förorenat område) jämfört med övriga vårdcentraler i Ronneby eller i grannkommunen Karlshamn. Den samlade bedömningen är därför att vi inte har kunnat påvisa att risken för sköldkörtel-sjukdomar har varit ökad bland personer som bott eller arbetat på adresser med PFAS-förorenat vatten i Ronneby. Detta är en delstudie inom Ronneby PFAS Research Program.
The Importance of Low Frequency Masking on Auditory Perception. Literature Review.
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2017-08-25) Kalafata, Stamatina; Persson Waye, Kerstin
In this review, previous studies on the effect of the low frequency masking on speech comprehension are presented. First the theoretical background of masking focusing on low frequency masking of speech is presented. Previous studies and experiments that analysed low frequency masking patterns are reviewed and used as baseline knowledge for further investigation on speech intelligibility for normal hearing and hearing impaired people. Furthermore the combined effect of the reverberation and noise on speech intelligibility, before and after acoustical treatments of different rooms, was reviewed and presented in this report. The review showed that low frequency noise is an efficient masker of speech and lead to reduce speech intelligibility because of the increase of masking of higher frequencies (upward spread of masking) which is strongly dependent on the level and frequency of the masker. Especially maskers up to 350 Hz at sound pressure levels that normally occur at public spaces (offices, schools etc.) were indicated as efficient maskers of speech with the masking effect to increase with the increase of low frequency components in the masking noise. Hearing impaired people are strongly affected by the combined effect of reverberation and noise which makes it difficult to communicate in noisy environments. Spaces with poor acoustic properties increase the masking of higher frequencies (especially in speech) by lower frequency speech components. Finally, the importance of a good acoustic environment for speech intelligibility especially for vulnerable groups such as young and old, non native listeners and people with hearing impairments, was documented and presented.
Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2017-08-24) Persson Waye, Kerstin; Smith, Michael; Ögren, Mikael
Lågfrekvent buller omfattar frekvensområdet 20 till 200 Hz. Sverige har sedan 1996 haft rekommenderade värden för bedömning av störning och annan hälsopåverkan av lågfrekvent buller i den allmänna miljön. Dessa utgår från tredjedelsoktavbandsnivåer vilka inte bör överskridas och återfinns i Folkhälsomyndighetens allmänna råd för buller inomhus (FoHMFS 2014:13). Det har visat sig att riktvärdena för lågfrekvent buller åberopas relativt ofta, och anses väl fungerande av miljöinspektörer som använder dem i sitt arbete. Motsvarande konstruktion av rekommenderade värden för lågfrekvent buller finns sedan 2005 även i arbetsmiljön. Denna rapport sammanställer forskningsresultat kring effekterna av buller innehållande låga frekvenser inomhus i bostäder.För att översiktligt studera vilka källor utöver de redan välkända kontinuerliga källorna (motorer, fläktar, pumpar och kompressorer) som riskerar att ge höga inomhusnivåer i det lågfrekventa området har vi utgått från ett antal mätningar av olika källor, framförallt trafik och tågtrafik. För de källor där endast utomhusnivån är undersökt har vi räknat om till inomhusnivåer med hjälp av uppmätt ljudisolering i villor. För en kortaste utvärderingstid om 30 sekunder riskerar lastbilar, bussar och diesellok att ge upphov till höga nivåer i de lägsta tersbanden utan att Trafikverkets A-vägda riktvärden överskrids. Detsamma gäller höghastighetståg, men här är materialet mycket begränsat. Det är lägre risk att buller från vindkraftverk överskrider tersbandsnivåer så länge som utomhusriktvärdet uppfylls, men marginalerna är små varför det inte går att utesluta i enskilda fall. För varierande och transient buller som lågfrekventa fordonspassager som sker med viss regelbundenhet, men antalet händelser varierar beroende på trafikflödet, är det vår uppfattning att störning och hälsopåverkan inomhus från dessa källor bör utgå från de tersbandsnivåer som anges i Folkhälsomyndighetens allmänna råd för buller inomhus (FoHMFS 2014:13). Det saknas dock tillräckligt underlag för att avgöra hur denna typ av buller skall värderas i förhållande till nämnda tersbandsnivåer. Nuvarande kunskapsläge talar för att hänsyn bör tas till hur ofta händelserna förekommer, speciellt nattetid. Utifrån studier av buller där vi saknar specifikation av lågfrekvensinnehållet, men som rör godståg, flyg och lastbilsbuller kan man se att när antalet händelser ökar över ett vist antal, typiskt 2 till 8 per timme, ökar störning och sömnpåverkan väsentligt. Vår rekommendation är att mätning och värdering av varierande och transienta ljud studeras ytterligare och att ett förslag tas fram som säkerställer korrekt mätteknik samt är kopplat till människans respons på låga frekvenser.
Airdrome Aviation Safety Climate Questionnaire (ADASCQ). Utveckling av enkätinstrument för att mäta organisationsklimat för hög flygsäkerhet vid flygplatsarbete.
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2017-08-24) Törner, Marianne; Pousette, Anders; Vega-Matuszczyk, Josefa; Björk, Kenneth
Att de flygplan som används i flygtrafiken är oskadade är självklart en viktig förutsättning för flygsäkerheten. När flygplanen befinner sig på mark sker en mängd olika operativa moment i och omkring planen, ofta under tidspress, och som involverar ett stort antal individer, organisationer, och olika typer av teknisk apparatur. För att flygplanen inte ska komma till skada i dessa operationer måste de utföras enligt tydliga procedurer, med kunskap och noggrannhet och med hög grad av koordinering av olika moment och aktörer. Detta ställer höga krav på de formella säkerhetssystemen. Men flygsäkerheten påverkas även av individuella och sociala fenomen. De sociala förutsättningarna handlar om hur sociala normer ser ut och utvecklas på arbetsplatsen. Här blir fenomen som säkerhetskultur och säkerhetsklimat betydelsefulla. En förutsättning för att kunna arbeta med att utveckla flygsäkerhetsklimatet så att det än bättre stöder en hög flygsäkerhet vid flygplatsarbetet är att man kan skaffa sig en uppfattning om kvaliteten på säkerhetsklimatet. Är det högt eller lågt? Vilka är de svaga punkterna, som behöver åtgärdas? Och vilka är de starka sidorna, som man bör gynna ytterligare? Ett sätt att mäta säkerhetsklimatet är genom enkät. Denna delrapport ger en teoretisk bakgrund till begreppet säkerhetsklimat och beskriver sedan utvecklingen av ett enkätinstrument för att mäta flygsäkerhetsklimat vid flygplatsarbete; Airdrome Aviation Safety Climate Questionnaire, ADASCQ.
Technical Report - Half-lives of PFOS, PFHxS and PFOA after end of exposure to contaminated drinking water
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2017-05-31) Li, Ying; Mucs, Daniel; Lindh, Christian; Tallving, Pia; Fletcher, Tony; Jakobsson, Kristina; Swetox, Karolinska Insitute, Unit for Toxicological Sciences-Södertälje; Occupational and Environmental Medicine, Lund University; Occupational and Environmental Medicine, Scania Region; London School of Hygiene and Tropical Medicine
The present knowledge on PFAS elimination in humans after the end of a dominating source of exposure is scarce. For PFOS and PFHxS only data from fluorochemical workers exist, while a few studies in general populations have reported data for PFOA after end of exposure by drinking water. We here report the first results of analyses of half-life for PFOS, PFHxS and PFOA in a Swedish general population with high exposure in drinking water following cessation of exposure, and compare with hitherto unpublished data on PFOS and PFOA elimination from the C8 study in Ohio, USA. Among 106 persons observed between 6 and 33 months after end of exposure to contaminated drinking water, the shortest half-life was observed for PFOA, mean 2.7 years. The half-life for PFHxS was twice as long, 5.3 years. For PFOS the mean was 3.4 years. The interindividual variation was substantial, with a threefold difference between the 5 and 95 percentiles. In addition, there were also a few extreme outliers. The estimates are well in line with observations in retired fluorocarbon workers, and with observations on PFOA half-live from the C8 study.
Physiological Reaction – Thresholds to Vibration During Sleep
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2015-11) Smith, Michael; Ögren, Mikael; Persson Waye, Kerstin
The World Health Organization Night Noise Guidelines for Europe 2009 report that there is sufficient evidence for biological effects of noise on sleep, starting at LAF,max,inside=32 dB. Alterations in sleep structure and electroencephalogram (EEG) awakenings start to occur at LAF,max,inside=35 dB. Changes in cardiovascular activity during sleep also occur as a result of noise exposure, but threshold levels have not been determined. Noise from freight trains in particular has been found to cause more frequent awakenings and stronger cardiac response than passenger trains. In the field, freight trains are often accompanied by low frequency vibration, with amplitudes commonly around 0.4 – 1.5 mm/s (comfort weighted) near railway lines. As with noise, moderate to high level vibration from freight has been shown to contribute towards cortical EEG reactions and changes of heart rate during sleep. However, it is not presently known at what threshold levels physiological effects due to vibration begin to occur. The research group aimed to identify a physiological reaction threshold to vibration during sleep. An initial pilot study was conducted to give a first indication of where such a threshold might lie. A subsequent larger-scale main study further investigated the vibration level response threshold, and also provided knowledge regarding what physiological response occur at 0.4 mm/s, the current lowest limit value enforced for new railway lines in Sweden. Changes in sleep stage and awakenings were observed at 0.4 mm/s, while indications were seen at 0.3 mm/s but not 0.2 mm/s. Changes in heart rate were seen at 0.3 and 0.4 mm/s, but not at 0.2 mm/s. This study found that the physiological effects and threshold levels for these WHO defined effects were 0.3 mm/s for changes in cardiac activity, and 0.4 mm/s for EEG awakenings and changes in sleep structure and fragmentation of sleep.
Organisationsklimat för högt luftfartsskydd vid flygplatsarbete. Utveckling av Airdrome Security Climate Questionnaire (ADSECQ)
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2015-11) Törner, Marianne; Pousette, Anders; Vega-Matuszczyk, Josefa; Björk, Kenneth; Högskolan Väst; Swedavia
En viktig förutsättning för att flygtrafiken ska kunna bedrivas säkert är att personer och farliga, förbjudna föremål som kan hota luftfartsskyddet inte ges tillträde till flygplatsens behörighetsområden eller till flygplanen eller utrustning eller funktioner som är betydelsefulla för flygplanens säkerhet. För att säkerställa detta finns säkerhetsledningssystem på flygplatserna. Dessa system omfattar såväl tekniska delsystem för säkerhetskontroll, som rutiner och procedurer för upprätthållande och utveckling av hög nivå på luftfartsskyddet. De anställda på flygplatsen har därmed en avgörande betydelse för luftfartsskyddet, och alltså blir inte bara tekniska och strukturella utan även individuella och sociala fenomen viktiga att beakta. De sociala förutsättningarna handlar om hur sociala normer med betydelse för luftfartsskyddet ser ut och utvecklas på arbetsplatsen. Sådana normer utvecklas på basis av vad de anställda uppfattar som viktiga värden i organisationen och gruppen, och dessa bedömningar baseras i hög grad på perceptioner (det man kan uppfatta med sina sinnen) och erfarenheter från det dagliga arbetet. Här blir fenomen som organisationskultur och organisationsklimat betydelsefulla. En förutsättning för att kunna arbeta med att utveckla organisationsklimatet så att det än bättre stöder en hög nivå på luftfartsskyddet vid flygplatsarbetet är att man kan skaffa sig en uppfattning om karaktären på säkerhetsklimatet för luftfartsskydd. Är det högt eller lågt? Vilka är de svaga punkterna, som behöver utvecklas? Och vilka är de starka sidorna, som man bör gynna ytterligare? Ett sätt att mäta säkerhetsklimat är genom enkät. Denna rapport ger en teoretisk bakgrund till begreppet säkerhetsklimat och beskriver utvecklingen av ett enkätinstrument för att mäta luftfartsskyddsklimat vid flygplatsarbete; Airdrome Security Climate Questionnaire, ADSECQ.
Hälsa och framgång! Organisationsklimat för hälsa, säkerhet, innovation och effektivitet. Slutrapport
(2015-03) Törner, Marianne; Pousette, Anders; Larsman, Pernilla; Eklöf, Mats; Hemlin, Sven
För att en konkurrensutsatt organisation ska vara framgångsrik på längre sikt så måste den hålla god effektivitet och produktivitet för att klara lönsamheten i global konkurrens, och upprätthålla god kvalitet inom ramen för hårt begränsade resurser. Men god effektivitet just nu är inte tillräckligt. Långsiktig framgång kräver också att man kan erbjuda goda arbetsförhållanden så att de anställda mår bra och inte kommer till skada, trivs med arbetet och är motiverade att göra ett bra jobb efter bästa förmåga. Dessutom måste organisationen vara innovativ, så att den kan ligga i framkant beträffande nya idéer och innovationer som kan tas i bruk för att utveckla verksamhet och produkter. Dessa mål kan kopplas till olika domänspecifika typer av organisationsklimat, exempelvis innovativitet, där ett sådant klimat utgörs av gemensamma perceptioner av hur organisationen värderar den specifika domänen, t.ex. innovativitet. Olika organisatoriska värden kan vara motsägelsefulla, såsom beskrivs i Competing values framework (CVF) (Quinn & Rohrbaugh, 1983). Detta gäller därmed även domänspecifika klimat. Exempelvis kan risktagande och ett klimat som stöder risktagande gynna innovatititet, medan det kan vara negativt för säkerheten eller den kortsiktiga effektiviteten. Organisationers framhävande av betydelsen att samtidigt nå olika typer av mål kan därför upplevas som paradoxala och ge upphov till målkonflikter. Lewis (2000) underströk betydelsen av att kunna hantera paradoxer i organisationer och föreslog transcendens som ett sätt för detta, d.v.s. ett andra ordningens tänkande där förhärskande antaganden undersöks för att konstruera ett ackommoderande perspektiv på motsatser. I detta projekt undersökte vi hur säkerhetsklimat, arbetshälsoklimat, innovativt klimat, produktionseffektivitetsklimat och formellt klimat, representerande de fyra kvadranterna i Competing values framework, relaterade till fyra essentiella organisatoriska utfall: anställdas hälsa och säkerhet, team effektivitet och innovationer. Vi undersökte även om ett ”G-faktorklimat” kunde identifieras som grep över de domänspecifika klimaten och som predicerade samtliga fyra utfall. Om så var fallet var ett tredje syfte att undersöka om denna klimat-G-faktor kunde ersättas av en G-faktor som indikerades av ett urval klimatfrågor som identifierats att representera innehållet i begreppet Perceived Organizational Support (POS), d.v.s. anställdas perceptioner att organisationen uppskattar deras bidrag och bryr sig om deras hälsa och välbefinnande (Eisenberger, Huntington, Hutchison, & Sowa, 1986). Om ett POS-relaterat G-faktorklimat identifierades ville vi undersöka om det hade betydande prediktivt värde för utfallen anställdas hälsa och säkerhet, team effektivitet och innovationer. Projektet genomfördes som en enkätstudie till fyra stora företag i Sverige, två inom gruvnäring och två inom bygg och anläggning. 894 av 1366 utvalda produktionsarbetare (65%), fördelade på 146 arbetsgrupper, besvarade enkäten. Eftersom organisationsklimat är ett socialt gemensamt fenomen gjordes samtliga analyser på arbetsgruppsnivå. Resultaten visade att en högre-ordningens G-faktor förklarade en substantiell mängd av den gemensamma variationen i de domänspecifika organisationsklimaten. Innehållet i G-faktorn kunde delvis representeras av POS. POS-G-faktorn predicerade utfallen anställdas sjukfrånvaro, olyckserfarenhet, team effektivitet och innovationer i likartad grad som de domänspecifika klimaten. Resultaten indikerar att POS representerar ett högre-ordningens organisationsklimat, och är en prediktor för centrala organisatoriska utfall. Att som en överordnad ledningsprincip erbjuda organisatoriskt stöd kan hjälpa de anställda att sammanjämka viktiga men synbarligen konflikterande organisatoriska mål. Som sådant kan POS underlätta hantering av paradoxer i organisationer genom transcendens (Lewis, 2000). Utvecklingen av POS understöds i en organisation som, genom sin ledning och sina organisatoriska strukturer, på ett övertygande och genuint sätt visar att man respekterar och värderar sina medarbetare genom att visa omsorg om dessas välbefinnande, och som visar uppskattning för medarbetarnas bidrag genom att inbjuda till delaktighet och ge stöd för medarbetarna att utföra sitt arbete väl. Vi menar att en sådan organisation erbjuder en källa för god självkänsla och bidrar till att fylla medarbetarnas existentiella behov av mål och mening. En sådan psykosocial miljö understödja även utvecklingen av tillitsfulla gruppklimat och ger aktörerna tillgång till såväl egna som kollektiva resurser och möjlighet och motivation att fullt ut utnyttja en bred repertoar av ageranden för att utföra sitt arbete på ett sätt som är tillfredsställande för såväl den anställda själv, som för organisationen.
Jämförelse av fysiologisk respons vid exponering för buller eller vibrationer
(Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Medicinska institutionen, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Enh för Arbets- och miljömedicin, 2014-10-30) Smith, Michael; Ögren, Mikael; Persson Waye, Kerstin
Högre säkerhet i livsmedelsindustrin. Ett interventionsprojekt för bättre säkerhetsklimat
(Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Medicinska institutionen, Avd för Samhällsmedicin och folkhälsa, Enh för Arbets- och miljömedicin, 2011-02) Törner, Marianne; Eklöf, Mats; Pousette, Anders; Stave, Christina
Akustikförsök - Forskarfredag 2010
(Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Medicinska institutionen, Avd för Samhällsmedicin och folkhälsa, Enh för Arbets- och miljömedicin, 2011) Persson Waye, Kerstin
God ljudmiljö i skola - samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram
(Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Medicinska institutionen, Avd för Samhällsmedicin och folkhälsa, Enh för Arbets- och miljömedicin, 2011) Persson Waye, Kerstin; Agge, Agneta; Lindström, Fredric; Hult, Maria

Browse

Recent Submissions