Magisteruppsatser / HDK-Valand (2020-)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/62836

Browse

Now showing 1 - 20 of 46

Learning through the arts: A visual ethnography of educational practices at Arts Commons
(2025-06-05) Ljungqvist, Martin; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
This thesis investigates the educational practices of Arts Commons, a cultural institution in Calgary, Canada, with a focus on visual arts education. The study addresses three research questions: how visual arts-based educational strategies are enacted and facilitated at Arts Commons, what artistic and pedagogical methods support student participation, creativity, and social interaction, and how these practices might inform visual arts education in Swedish school contexts. A visual ethnographic methodology is used, grounded in sociocultural theory and concepts such as cultural mediation, the zone of proximal development, and collaborative learning. Field observations from week-long programs with elementary students and interdisciplinary Teaching Artists form the empirical foundation. Findings show that Arts Commons fosters a holistic and inclusive learning environment, where embodied, multimodal, and culturally responsive practices promote creativity, community, and intercultural understanding. These align with the Indigenous Education Holistic Lifelong Learning Framework. The study contributes to discussions on teaching artists, the role of cultural institutions in education, and the potential of alternative learning environments to support holistic student development, offering perspectives relevant to both Canadian and Swedish contexts.
JAEMIERAEDTIEB LEAB VAEDTSEHTEMINIE
(2023-06) Sandberg; Sandberg McGuinne, Johan; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
This essay, which serves as a response to the author’s translation of a set of South Saami short stories dealing with different aspects of death into Swedish, seeks to define translation between a colonial and an Indigenous endangered language as a three-fold activity, moving from translation as an act of violence, towards a discussion on the de/colonial therapeutical aspects of translation which culminates in on one hand an attempt to move towards a foundational definition of a South Saami Poetics of Translation and Death, which looks upon the cultural and linguistic aspects of Death amongst the South Saami, and, on the other, a poetic discussion on the cathartic qualities of translation in an endangered language community
Det ligger i luften En undersökning av ventilation och arbetsmiljö i trä- och metallslöjdsalar
(2022) Laurin, Markus; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
En god arbetsmiljö är en förutsättning för ett väl utfört arbete. Men har vi en god arbetsmiljö i skolan? Syftet med den här studien är att undersöka om slöjdsalar uppfyller de krav som lagen ställer på ventilation, alltså tillförande av ny luft och bortförande av gammal luft, samt bortförande och filtrering av förorenad luft. För att undersöka ventilationen har ett undersökningsprotokoll tagits fram utifrån de krav som ställs på ventilationen i en slöjdsal och sedan har femton slöjdsalar inspekterats med detta protokoll. Insamlade data har sedan analyserats i tabellform för att hitta mönster och avvikelser. Studien visar att även om slöjdsalarna har de system som krävs för godkänd ventilation så finns det stora brister i majoriteten av salarna, vilket framför allt handlar om eftersläpningar i service och underhåll av skolans allmänventilation samt slöjdsalens processventilation.
Läromedel i slöjden
(2024) Trobäck, Greger; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Studiens syfte var att empiriskt utreda hur läromedel i form av kompletterande filminstruktion påverkar undervisningen. Uppsatsen behandlar didaktik vid lärandet av handlingsburen kunskap i form av en slöjdteknik – att knyta band. Lärandemål, elevernas lärandesituation och lärarens arbetsmiljö stod i fokus för studien på en svensk mellanstadieskola. Studien genomfördes under sex lektioner där 64 elever och en lärare videoobserverades när en för eleverna ny slöjdteknik skulle läras. För att förstå hur läromedel i form av kompletterande instruktioner påverkar slöjd undervisningen testades uppställd hypotes med följdfråga och fokusområde. Studiens frågeställningar besvarades genom en kvantitativ och kvalitativ analys av videodokumentationer i klassrummet. Resultatet visade att elevernas lärandemål, lärandesituation och lärarens arbetsmiljö påverkades positivt av att lärarens förevisning kompletterades med filmade läromedels-instruktioner. Studien visade att analoga läromedelsinstruktioner, i form av text och bild, är mindre lämpliga vid undervisning av slöjdtekniken jämfört med digitala filmade läromedels-instruktioner. Med kunskap om hur olika former av läromedel påverkar undervisningen kan lärare ges möjlighet att utveckla sin undervisning. Med kunskapen kan läraren bättre bemöta fler elever med individuell anpassning av didaktiken, uppnå en bra lärandesituation med högre måluppfyllelse för eleverna och en rimlig arbetsbelastning för läraren. För att möjliggöra lärande via digitala medier, så väl som analoga tryckta medier, är det viktigt att skolor erhåller relevant infrastruktur och teknik för en bredd av läromedel. På så vis möts lärandebehov inom olika kunskapstraditioner på bästa vis och eleverna ges möjlighet till bred bildning.
Vad och varför i textilslöjdsalen
(2024) Fredriksson, Åsa; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Då slöjdlärare träffas och diskuterar slöjdämnet och slöjdundervisningen framkommer det ofta att utformningen av salarna och förutsättningarna för att undervisa kan skilja sig åt väsentligt skolor emellan. Storlek på sal, möblering, elevunderlag och budget är exempel på faktorer som kan vara mycket olika i olika skolor. Alla undervisande lärare förväntas följa kursplanen likvärdigt trots dessa olika förutsättningar. Syftet med studien var att få kunskap om vilka faktorer som påverkar slöjdlärare när de utformar sina salar och hur de resonerar kring dessa, vilket också efterfrågas i frågeställningen. Studien begränsades till textilslöjden och därmed textilslöjdsalar. I bakgrunden gjordes en historisk översikt av den pedagogiska slöjdens utveckling och en beskrivning av vilken typ av undervisning som förordas i slöjdens tidigare och nuvarande kursplaner. Tidigare forskning, som fokuserade på forskning där slöjdsalar eller slöjdens lärmiljöer studerats, visade att lärmiljön i klassrummet har stor betydelse för elevers kunskapsinhämtning. I denna studie användes en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes i kombination med enkätsvar och dokumentation av salarna. Genom att ha utgått från ramfaktorteorin och analyserat det insamlade materialet med inspiration av en hermeneutisk ansats, kom studien fram till åtta faktorer som påverkade salarnas utformning främst. De åtta faktorerna som framkom var salen, eluttagens placering, lärarens stil- och formspråk, säkerheten, intryck/visuellt brus och ordning, elever och anpassningar, budget/skolans ledning och symaskiner och arbetsbord. Faktorerna som inte är påverkbara av lärarna är till exempel storleken och formen på salen, hur eluttagen är placerade samt skolans ekonomi. De faktorer som är påverkbara av lärarna är till exempel hur man väljer att möblera eller dekorera salen, hur man gör anpassningar för eleverna eller hur man väljer att göra salen säker.
Att prata om annat än slöjdandet
(2024) Lundqvist, Louise; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Elevernas icke ämnesrelaterade kommunikation inom slöjdämnet är något som många är väl medvetna om, men som i liten utsträckning är forskat på. I denna studie har elevers egna erfarenheter, tankar och känslor kring detta studerats, genom semistrukturerade gruppintervjuer. Syftet har varit att få en ökad förståelse för hur elevers verbala kommunikation under slöjdlektionerna påverkar dem, bland annat i deras lärande och i deras välbefinnande på lektionerna, samt i deras lärandemiljö, men också att förstå vad de själva tycker och tänker om detta fenomen. Som bakgrund har både aktuell läroplan och de två senaste ämnesutvärderingarna i slöjd lyfts, samt tidigare forskning inom både klassrumsinteraktion och kommunikation inom slöjdämnet. Tidigare forskning lyfter både fördelar och pedagogiska möjligheter med denna icke ämnesrelaterade kommunikation. De nationella ämnesutvärderingarna belyser elevernas positiva tankar om sagda kommunikation, och i läroplanen går det att relatera detta till delar som handlar om normer, värden och värdegrund som alla lärare måste ta hänsyn till i sin undervisning. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har positiva tankar om den icke ämnesrelaterade kommunikationen i slöjdklassrummet, att de upplever att den ger dem motivation till ämnet i sig. De upplever att ämnets karaktär gör det möjligt att i större utsträckning än i andra ämnen prata om annat, och att de kan fokusera på sina arbeten samtidigt, vilket gör att de inte upplever det som att läraren heller störs av denna kommunikation. Eleverna menar dessutom att dessa konversationer i deras mening inte har någon negativ påverkan på deras lärande, utan snarare tvärtom i relation till motivationen det ger dem att gå till lektionen.
Det finns så mycket man inte har sett
(2024) Gedda, Jenniffer; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Den här studiens syfte är att undersöka elevers upplevelse av ett besök på museum i samband med slöjdundervisning. Materialet sätts i relation till slöjdens kursplaner från 1955 till 2022 för att undersöka vilket stöd museibesök haft i skolans styrdokument historiskt. Eleverna som studerades går i åk 9. Metoder för studien är observationer, kvalitativa intervjuer och stimulated recall. Datan samlades in i två skeden, först under museibesöket där deltagarnas rörelsemönster observerades och dokumenterades. Därefter genom intervjuer med tre av eleverna som deltog i observationen. I studien framgår att det under olika tidsperioder har funnits en varierad betoning på hur skolor ska arbeta med museum som pedagogiskt rum i slöjdundervisningen. Logistiska hinder och en strävan efter en mer jämlik skola kan ha bidragit till att museum successivt försvunnit från skolans styrdokument. Studien visar att eleverna, genom besök på museer, ges möjlighet att reflektera över historiska och kulturella hantverkstraditioner. Eleverna gjorde under intervjuerna associationer till känslor och minnen som dök upp under besöket. Genom att få möta olika tiders slöjd, hantverk och designföremål, kan elevernas kreativitet och inspiration till eget skapande väckas.
“Det är svårt att lära sig svarva hemma”
(2024) Kung, Matilda Therese; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
På grund av covid-19-pandemin tvingades större delar av samhällen stängas ned eller anpassas och ställa om till distans. Forskning har gjorts på olika konsekvenser omställningen fick och hur den upplevdes exempelvis inom lärarutbildningar men minimal fokus riktas mot de praktiskt-estetiska områdena. Intresset för denna studie är därför att kartlägga och beskriva hur slöjdlärarutbildningen som genomfördes under covid-19-pandemin upplevdes av studenter vid Göteborgs universitet (GU). Studien tar en fenomenologisk utgångspunkt och har genomfört fyra kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med slöjdlärarstudenter som påbörjade sin utbildning vid GU höstterminen år 2020. Genom en deskriptiv fenomenologisk metod analyseras informanternas svar och de mest centrala upplevelserna av fenomenet presenteras. Resultaten visar att essensen hos informanternas upplevelser bestod av tidseffektivitet, lugn, flexibilitet och frihet till priset av svårigheter, ensamhet, leda, förvirring, teknikstrul och avsaknad av det sociala. Resultatet visar alltså att informanternas upplevelser är fyllda med ambiguitet eftersom informanterna ser både positiva och negativa aspekter med de olika undervisningsformerna. I likhet med studiens tidigare forskning visar resultaten att studenter och lärare inte var förberedda på utmaningar som kom med tekniken och de ändrade sociala förhållandena. Resultaten visar även att det är möjligt att studera praktiska förmågor och kunskaper digitalt men att kvaliteten på undervisningen inte blir densamma som att studera på campus.
Kreativitet för framtiden
(2024) Wingfors, Simone; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Europakommissionen och OECD framhåller kreativitet som en viktig kompetens att främja inom utbildningssystemet. Kreativitet hos individer går att öva på och utveckla och i kursplanen för slöjd hävdas att slöjdämnet utvecklar kreativiteten. Syftet med studien har varit att belysa hur slöjdlärare resonerar kring kreativitet och dess roll i slöjdundervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer med sex slöjdlärare har en kvalitativ undersökning genomförts. Studien tar sin utgångspunkt i hur lärande kan förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv med särskilt fokus på Vygotskijs idéer om fantasins och kreativitetens roll. Resultaten har analyserats utifrån en egen tolkning av Vygotskijs teori om fantasins förutsättningar. Resultaten indikerar att majoriteten av lärarna anser att kreativitet är en central del av slöjdundervisningen och att undervisning för att främja kreativitet är viktig. Dock identifieras flera hinder för kreativa processer, däribland skolorganisatoriska aspekter så som tidsbrist, besparingar och betygspress. Dessutom kan elevers rädslor och brist på tålamod, samt lärarnas förhållningssätt utmana möjligheterna till kreativitet. För att främja kreativitet framhålls betydelsen av att eleverna besitter grundläggande kunskaper inom det de förväntas vara kreativa inom. Som främjande framhävs även tydliga ramar för skapandet, att eleverna känner inre motivation, samt en trygg lärandemiljö där misslyckanden är tillåtna. I studien betonas att lärare aktivt bör utforska och sträva efter en förståelse av innebörden av kreativitet samt hur den kan uttryckas inom slöjdundervisningen och hos eleverna. Avslutningsvis lyfts hur vi behöver öppna blicken för alternativa framtider och vikten av att förbereda eleverna för att möta kommande utmaningar med öppenhet och innovativt tänkande.
”Mer utomhuspedagogik åt folket”
(2024) Bergstrand, Jonathan; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Studiens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på användandet av utomhuspedagogik i undervisningen. Frågeställningarna har fokuserat på hinder och möjligheter, vad utomhuspedagogik kan bidra med samt hur det faktiskt ser ut i praktiken. I bakgrunden definieras de centrala begreppen utomhuspedagogik och utomhusundervisning. Mycket av den tidigare forskningen pekar på att utomhuspedagogik gynnar lärande och hälsa hos barn och unga. Studien tar avstamp i ett sociokulturellt och utomhuspedagogiskt perspektiv relaterat till Vygotskij tankar kring lärande. Data har samlats in med semistrukturerade intervjuer, där fyra verksamma slöjdlärare deltog i undersökningen via digitala intervjuer och resultatet analyserades med hjälp av en fenomenologisk metod. Intervjuerna genererade ett resultat som presenterades under rubrikerna Syftet med utomhuspedagogik, Utomhuspedagogik i praktiken och Positiva aspekter av utomhuspedagogik. Studiens resultat visar att användandet av utomhuspedagogik i slöjdämnet sker i varierande grad. Tekniken täljning i närområdet, exempelvis skogen, förekom som ett vanligt undervisningsupplägg. Resultatet visar även att utomhuspedagogik kräver mycket planeringstid och tillgänglighet till en god utemiljö. Informanterna lyfter att utomhuspedagogiken bidrar till flera positiva upplevelser och känslor. Vidare diskuteras utomhuspedagogikens koppling till slöjdämnets kursplan och hållbar utveckling.
Slöjd som integrationsämne?
(2024) Goldberg, Emma; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Denna studie utforskar slöjdlärares perspektiv på slöjdundervisning för nyanlända elever och undersöker möjligheterna att använda slöjd som ett verktyg för integration inom den svenska skolan. Genom en kvalitativ metodansats, där intervjuer med verksamma slöjdlärare står i centrum, syftar arbetet till att kartlägga de diskurser som formar lärarnas syn på slöjdundervisningen och dess roll som potentiellt integrationsämne. Analysen fokuserar på hur lärarna beskriver sina erfarenheter och uppfattningar om slöjdens pedagogiska värde och dess bidrag till nyanlända elevers språkutveckling och sociala inkludering. Resultaten från studien visar att slöjdämnet ses som en unik plattform där praktiskt lärande möjliggör en rad positiva effekter för nyanlända elever, såsom ökad självkänsla, förbättrad språkförmåga och stärkt social tillhörighet. Lärarna lyfter fram slöjdundervisningen som en miljö där nyanlända elever får utrymme att uttrycka sig genom interaktion med andra elever, lärare och material. Slöjdlärarnas berättelser belyser ett behov av mindre undervisningsgrupper och mer resurser för att slöjden ska fungera fullt ut som integrationsämne. Studien understryker också vikten av att skolledare och beslutsfattare ger tillräckligt stöd och resurser till slöjdlärare för att effektivt kunna genomföra denna typ av anpassad undervisning. Studien bidrar till den pedagogiska diskussionen om hur praktisk-estetiska ämnen kan spela en central roll i integrationsarbetet i skolor, och erbjuder insikter för hur skolor kan förbättra sina strategier för att möta ett alltmer diversifierat elevunderlag. Studien visar på slöjdens potentiella dubbla roll som ett ämne för både lärande/ämneskunskap och som ett socialt verktyg, vilket öppnar för vidare forskning inom området.
Slöjdlärarens kompetens i förhållande till undervisningen
(2024) Blom Pommerening, Matilda; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Studiens syfte var att belysa slöjdlärarens uppfattning om sitt agerande i undervisningen i relation till hantverksmässig och didaktisk kompetens. Frågor som besvarades av studien var: Hur och på vilket sätt slöjdlärare menar att de agerar vid instruktion av ett arbetsområde och vid påföljande undervisning samt vilka och med vilken motiveringar val görs i undervisningen i förhållande till slöjdlärarens kompetens. Studien genomfördes som kvalitativ enkätstudie med kvasi-kvantifierande inslag. Enkäten skickades ut digitalt till verksamma slöjdlärare i Sverige. Enkäten hade kvantitativa delar som sammanställdes i univariat analys som i sin tur analyserades med fenomenografisk analys tillsammans med den kvalitativa data som öppna frågor gav. Resultatet visade att slöjdlärare agerade utifrån tre kategorier anknutna till slöjdlärares uppfattning av sitt agerande i undervisningen. När lärare motiverat sina val och ageranden i slöjdundervisningen har valen kopplats till antingen hantverksmässig kompetens, didaktisk kompetens och/eller till olika hinder och möjligheter som påverkat lärarens val i undervisningen.
Slöjdlärares upplevelser av det demokratiska uppdraget
(2024) Möller Fogelqvist, Ann-sofie; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Studien har inspirerats av erfarenheter under verksamhetsförlagda undervisningsperioder där elever som öppet visar antidemokratiska åsikter och beteenden som homofobi och rasism uppmärksammats. Elevernas användning av kränkande ord och ageranden påverkar andra elever negativt och skapar behov av ett starkare fokus på skolans värdegrund och demokratiska uppdrag. Skolans uppdrag är inte bara att leverera fakta och kunskap, utan också att förmedla de demokratiska värden som vårt samhälle vilar på. Slöjd ses som ett praktiskt ämne vilket gör det intressant att undersöka hur slöjdlärare förmedlar och förankrar demokratiska värden enligt styrdokumenten. Genom en fenomenografisk ansats har fem slöjdlärare intervjuats om sina erfarenheter av värdegrundsarbetet. Resultaten visar att lärarnas upplevelser kan kategoriseras i tre huvudområden: relevans, komplexitet samt tids- och fokuskrävande natur. För det första anser lärarna att värdegrundsarbetet är relevant på grund av förekomsten av kränkningar i undervisningen och att samhället upplevs som normstyrt och splittrat, vilket påverkar elevernas interaktioner och behovet av att arbeta med värdegrunden. För det andra upplever lärarna värdegrundsarbetet som komplext. Det saknas enhetliga förhållningssätt och handlingsalternativ, vilket kräver att lärarna har uppdaterad kunskap och förmåga att hantera situations- och individspecifika utmaningar. Vidare visar resultatet att elever på olika skolor och med olika lärare får varierande utbildning i demokratiska värden, beroende på skolans och lärarens sätt att hantera värdegrundsfrågor. Slutligen är de åtgärdande metoderna tids- och fokuskrävande. Strategier som att stoppa, tillrättavisa, samtala och diskutera efter inträffade händelser tar tid från undervisningen och kan förskjuta fokus från ämnet slöjd. Studien visar också att skolans struktur för hantering av kränkningar påverkar den individuella lärarens arbetsbörda.
"Så, så många namn på sax"
(2024) Riisager, Felicia; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Uppsatsen syftar till att belysa nyanlända elevers erfarenheter och upplevelser av slöjdundervisningen och slöjden som ämne. Detta undersöks genom en kvalitativ intervjustudie genomförd på ett mindre antal nyanlända elever och tidigare nyanlända elever i årskurs nio på en grundskola i en stad i Sverige. Studien använder sig av en fenomenologisk teori där fokus läggs på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av fenomen i slöjdämnet. Arbetet bearbetar även tidigare forskning kring nyanlända elevers möte med skolan och praktisk-estetiska ämnen i förhållande till resultatet i studien. Resultatet pekar på att det som nyanlända elever upplever som svårt i slöjden är alla ord och namn på saker och ting. Det eleverna i studien upplever som negativt med ämnet är behovet av att ha kunskaper i svenska för att uppnå högre betyg, samt att skriva texter på svenska. Något eleverna upplever som positivt med ämnet är att det kan vara ett lugnt, givande och roligt ämne, för många elever, men studien visar också att det inte är så för alla. Eleverna berättar också under intervjuerna om att själva skapandet i sig är något som de upplever som positivt av flera anledningar. Det framkommer också att flera nyanlända elever har med sig kunskaper och erfarenheter i att slöjda hemifrån, kunskaper som kan komma till nytta för lärares pedagogiska arbete.
Varför slöjdundervisning i skolan?
(2024) Rannek, Elina; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Den här studien har för avsikt att belysa olika delar av slöjdämnets syfte i skolan, för att förstå hur eleverna uppfattar syftet med slöjd i skolundervisningen och i framtiden. I arbetet har tidigare ämnesutvärderingar och forskning av slöjdämnet år 1992, 2003 och 2013 redogjorts för. Forskning inom slöjdämnet har bidragit med att beskriva ämnet och även syftet med slöjd som skolämne (Carlgren m.fl, 2009:Westerlund, 2015). En kvantitativ enkät med kvalitativa inslag har legat till grund för undersökningen som gjordes med elever ifrån två olika skolor. Undersökningen gjordes för att ta reda på vad eleverna uppfattar att slöjdämnets syfte är och om slöjdkunskaper kan vara användbara för elever i ett framtidsperspektiv. Resultatet har visat att majoriteten av eleverna var positivt inställda till slöjdundervisningen och även att elever kunde finna olika syften med att utveckla slöjdkunskaper inför framtiden. Resultatdiskussionen beskriver att eleverna uppfattar syftet ur ett hantverksperspektiv. Diskussion förs vidare om vad eleverna uppfattade att syftet med slöjdämnet kan vara och eleverna lyfter fram föremålet och det egna skapandet som centrala delar i undervisningen. De beskriver nyttan av att ansvara över och driva en process, att de i slöjden får möjlighet att utveckla kunskap inom hållbar utveckling samt att hantera olika verktyg och tekniker men även att de uppskattar att få arbeta praktisk och estetiskt.
”Vi vill ju egentligen få elever som är som Greta Thunberg”
(2024) Widegren, Bojan; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Ansatsen med denna uppsats är att belysa hur fyra forskare ser på undervisning för hållbar utveckling. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer, och de medverkande är forskare inom antingen slöjd och hållbar utveckling eller bild och hållbar utveckling. De forskningsfrågor som besvaras är utformade för att belysa vilka kunnanden som undervisningen ska leda till, vad en gynnsam undervisning för hållbar utveckling kan innehålla samt hur undervisningen kan utformas för att främja hållbar utveckling. I analysen av materialet har ekopedagogisk teori använts för att förstå vilka delar som kan betraktas som centrala i lärandet för hållbar utveckling. I resultatet framkommer en mängd kunnanden som informanterna menar bidrar till hållbar utveckling. Att lära fakta och normer om material och konsumtion både lyfts fram och problematiseras i resultatet. Utvecklandet av immateriella resurser som kritiskt tänkande, påhittighet, problemlösning, kretslopps– och processtänk och att förstå sig själv som en del av naturen beskrivs bland annat som kunskaper som gynnar hållbar utveckling. Elevcentrerade undervisningsformer betonas som gynnsamma för hållbar utveckling. Informanterna argumenterar för att lärare behöver ha ett öppet och lyhört förhållningssätt och ta elevernas viljor i beaktande. En pluralistisk undervisning med demokratiska arbetsformer och ämnesövergripande undervisning lyfts fram som gynnsamt för hållbar utveckling. För att kontextualisera dessa idéer ges tre exempel på hur det kan göras i praktiken: storyline, textilgraffitti och materialexperiment.
Bland bildsaker & konstgrejer
(2023) Wahlberg, Agnes; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Syftet med denna studie var att undersöka bildsalens rumsliga och sociala miljö och dess betydelse förgymnasieelevers konstnärliga skapande utifrån en fenomenologisk ansats. Det friimsta fokuset låg på att försiå bildsalen som en plats för konstnärligt skapande utifrån elevernas upplevelser, men att ta del av bildlärarcns perspektiv ansågs samtidigt angeläget eftersom denne ansvarar för arbetet i bildsalen. Studien har därmed ämnat att besvara följande tre frågeställningar: (1) Vilka, om några, rumsliga aspekter i bildsalen är av betydelse för elevers konstnärliga skapande? (2) Vilken betydelse har samspelet mellan elever samt elev och lärare i bildsalen för elevers konstnärliga skapande? (3) Hur upplever eleverna bildsalen som en plats för konstnärligt skapande i förhållande till andra lektionssalar och rum? Detta undersöktes genom ett mikro-etnografiskt tillvägagångssätt bestående av klassrumsobscrvationcrsåväl som intcrvjusamtal med bildlärarcn och sju elever. Genom studien blev det tydligt att rumsliga aspekter i bildsalen som är av betydelse för elevers konstnärliga skapande är rummets rymd,jönster och ljussättning, samt tillgången till stora arbetsp/a,ser och rikligt med material. Även elevarbeten runtom i bildsalen upplevdes inspirerande och betydelsefulla. Det sociala samspelet i bildsalen i sin tur kunde fungera inspirerande och stöt1a11de, men även vara något som distraherade eleverna i deras konstnärliga skapande. Tydligt blev också att bildsalen ses som en säregen plats för ko11s1närlig1skapande, en sal som skiljer sig från andra, "vanliga'' ldassrwn. För flera av eleverna vardet den primära platsen för deras skapande.
Läromedel i slöjden - En observationsstudie om funktionen av analoga och digitala läromedels- instruktioner i skolans slöjdundervisning
(2024-05) Trobäck, Greger; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Studiens syfte var att empiriskt utreda hur läromedel i form av kompletterande filminstruktion påverkar undervisningen. Uppsatsen behandlar didaktik vid lärandet av handlingsburen kunskap i form av en slöjdteknik – att knyta band. Lärandemål, elevernas lärandesituation och lärarens arbetsmiljö stod i fokus för studien på en svensk mellanstadieskola. Studien genomfördes under sex lektioner där 64 elever och en lärare videoobserverades när en för eleverna ny slöjdteknik skulle läras. För att förstå hur läromedel i form av kompletterande instruktioner påverkar slöjd- undervisningen testades uppställd hypotes med följdfråga och fokusområde. Studiens frågeställningar besvarades genom en kvantitativ och kvalitativ analys av video- dokumentationer i klassrummet. Resultatet visade att elevernas lärandemål, lärandesituation och lärarens arbetsmiljö påverkades positivt av att lärarens förevisning kompletterades med filmade läromedels-instruktioner. Studien visade att analoga läromedelsinstruktioner, i form av text och bild, är mindre lämpliga vid undervisning av slöjdtekniken jämfört med digitala filmade läromedels-instruktioner. Med kunskap om hur olika former av läromedel påverkar undervisningen kan lärare ges möjlighet att utveckla sin undervisning. Med kunskapen kan läraren bättre bemöta fler elever med individuell anpassning av didaktiken, uppnå en bra lärandesituation med högre måluppfyllelse för eleverna och en rimlig arbetsbelastning för läraren. För att möjliggöra lärande via digitala medier, så väl som analoga tryckta medier, är det viktigt att skolor erhåller relevant infrastruktur och teknik för en bredd av läromedel. På så vis möts lärandebehov inom olika kunskapstraditioner på bästa vis och eleverna ges möjlighet till bred bildning.
En stöttande undervisning
(2022) Roininen, Tilda; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Following case study aims to investigate how the organizational, didactic and pedagogical factors affects the visual art education for students with neuropsychiatric disabilities in Swedish high schools. In the case study one visual art teacher describes their experiences of how different aspects of school’s organization as well as their personal strategies for educating students takes effect. The result of the study is based on interviews, observation and collection of lesson-material by the teacher. Through thematic analysis five themes are found in the results, which are interpreted through Vygotskij’s sociocultural perspective on learning. In summary the case study shows that the organizational factors impact the education, but mostly to the favor of the teacher. Resources such as support by special education- professionals are available and the knowledge about neuropsychiatric disabilities are well substantiated through further education for teachers. The dilemmas shown in the result instead revolves around the art curriculum in relation to neuropsychiatric disabilities. The teacher describes implementing several general adaptions to lesson-design to accommodate students with disabilities, as well as individual solutions in tuition and assessment.
Manuellt och intellektuellt arbete
(2023) Möller Fogelqvist, Ann-Sofie; Blom Pommerening, Matilda; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Nyttan med skolämnet slöjd är ifrågasatt från olika håll i samhället. Undersökningar visar att slöjden upplevs som ett rent praktiskt ämne och de kunskaper eleverna får med sig beskrivs som förlegade. Kursplaner uttrycker att arbetet i slöjd ska vara en förening av manuellt och intellektuellt arbete. I översikten undersöks vad som utmärker manuellt och intellektuellt arbete samt vad det innebär i förening. Forskningsöversikten bygger på studier från utvalda avhandlingar och artiklar vilka till största delen är samstämmiga. Forskningen pekar på att föreningen av teoretiskt och praktiskt arbete kan ses fungera på olika nivåer; dels som handling och tanke som sker samtidigt, dels som pendling mellan två olika stadier i en process. Forskningen beskriver också hur repetition av en handling kan automatiseras till att ingå i en rutin då handling sker utan reflektion. Forskningen visar också flera kunskaper och förmågor som elever får chans att utveckla genom praktiskt och teoretiskt arbete i förening. Däribland ett utvecklat seende som innebär att kunna se skillnader och likheter samt se en helhet. Vidare beskrivs föreningen av manuellt och intellektuellt arbete hjälpa till att utveckla kunskaper och förmågor som reflektion, problemlösning samt tolkning hos människor. Insikter som kan ses som aktuella och hållbara i kontrast till dagens snabbt föränderliga samhälle där rena faktakunskaper kan nås med en snabb sökning på en smart-telefon.

Browse

Recent Submissions