D-uppsatser (- 2009)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/41

Browse

Now showing 1 - 20 of 49

Fyra öron är fler än två ögon
(2010-12-07) Alefjord, Annelie; Möller, Susanna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
SAMMANFATTNING Inledning: Brister i kommunikationen vårdpersonal emellan är en bidragande faktor till majoriteten av alla skador och missöden i vården. Anestesisjuksköterskan lämnar patienterna till en uppvakningsavdelning efter att anestesin har avslutats där hon ger en muntlig rapport till intensivvårdssjuksköterska. Den muntliga överrapporteringen har som syfte att säkerhetsställa kontinuiteten i vården. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskan är två olika specialistområden och ämnet kommer att beskrivas ur dessa två perspektiv. Syfte: Studiens syfte är att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor upplevelse av muntlig postoperativ överrapportering. Metod: En pilotstudie utfördes med fyra semistrukturerade intervjuer; två anestesisjuksköterskor respektive två intensivvårdssjuksköterskor för att pröva studiens hållbarhet. Resultatet av pilotstudien kommer att redovisas. För bearbetning och tolkning av intervjumaterialet användes kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim (2008). I den fullskaliga studien kommer 10-14 intervjuer att utföras. Resultat: Resultatet av pilotstudien fann flera faktorer som påverkade den muntliga överrapporteringen vilket presenteras under fyra kategorier: risk för informationsförlust, brist på avskildhet, möjlighet till feedback och oklar ansvarsfördelning. Slutsats: Studien uppvisade att sjuksköterskorna upplevde brister i samband med den muntliga postoperativa överrapporteringen. Vidare studier skulle kunna leda till att utveckla protokoll eller checklista. Det skulle kunna bidra till att reducera eller eliminera risken för informationsförlust. Nyckelord: , muntlig överrapportering,
Hur iranska äldre patienter och deras anhöriga upplever strokevården
(2010-12-07) Azad, Victoria; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Närståendes upplevelse av information i samband med att en anhörig överflyttas från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelning
(2010-12-07) Sjöstrand, Alexander; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
SAMMANFATTNING Introduktion: Patientens upplevelse av en överflyttning från intensivvården till vårdavdelning, liksom närståendes upplevelse av överflyttningen finns beskrivet i tidigare forskning. Denna forskning visar att överflyttningen kan vara en problematisk process både för patient och närstående samt att adekvat och kontinuerlig information är av stor vikt för de närstående. Det är dock få studier som beskriver kvalitén på den information de närstående får i samband med överflyttning. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av den information de får i samband med att en anhörig förflyttas från IVA till vårdavdelning. Metod: Intervjuer med närstående på intensivvårdsavdelning vars anhörig vårdats mer än sju dagar på IVA och sedan överflyttats till vårdavdelning. Resultat: Pilotstudiens intervjuer analyserades och fyra kategorier framstod. Resultatet visade att de närstående var nöjda med informationen men att de kände en oro för vårdavdelningens uppsikt. De närstående önskade att få en vårdplanering vid överflyttningen eller att det skulle införas ett ”sluss”-system. Diskussion: Eftersom de närstående var nöjda med informationen, men samtidigt hade oro för hur övervakningen skulle fortlöpa på vårdavdelningen behöver detta ventileras ytterligare. Kanske skulle nya rutiner införas eller tillsättas en sjuksköterska med specialuppgift att förbättra informationen mellan intensivvården och vårdavdelningen.
Att lyssna på musik under anestesi - patienters upplevelser
(2010-03-09T15:30:22Z) Trängeberg, Örjan; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion: Många studier i ämnet musiklyssning under anestesi beskriver hur fysiologiska parametrar påverkas hos patienter som får lyssna på musik under en operation. Kvalitativa studier saknas som beskriver hur patienten upplever att få lyssna på musik under anestesi. En omvårdnadsteoretiker, vars teori studeras, utgör bakgrunden till de vårdvetenskapliga utgångspunkterna. Begrepp som lidande och trygghet lyfts fram och sätts i relation till ämnet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att lyssna på musik under en handoperation i regionalanestesi. Metod: Pilotstudie med två deltagare, en man och en kvinna, konsekutivt utvalda. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket består av identifiering, kodning samt skapande av kategorier i en text för att få fram en bakomliggande innebörd i en texts innehåll. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra olika kategorier om hur patienterna upplevde att få lyssna på musik under anestesi. Dessa kategorier var: bort från verkligheten, positiv erfarenhet av att lyssna på musik, upplevelse av en inre frid och musik man själv tycker om. Diskussion: Musiklyssning har en funktion inom anestesin. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan har kunskap om musikens betydelse för patienten som en del i den individuella omvårdnaden. Det är viktigt att ta till sig kunskap som finns i ämnet. Denna pilotstudie visar på resultat som kan användas när beslut fattas om omvårdnadsåtgärder som är till gagn för patienten i en given vårdsituation.
”Det var bara att testa själv". En pilotstudie om vilket stöd mödrars erfarenhet av stöd från BVC efter att de slutat amma sitt barn före sex månaders ålder
(2009-12-14T15:39:02Z) Hård, Anna-Karin; Pettersson, Ylva; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Inledning: På BVC möter sjuksköterskan föräldrar och deras barn under barnens första år. Hon har här en betydande roll i att vägleda och stödja föräldrarna till att ge sina barn en hälsosam uppväxt. Få studier har visat på mammors behov och erfarenhet av stöd från BVC - sjuksköterskan efter nedläggning av amning före 6 månader ålder. Vi har i denna pilotstudie valt att undersöka dessa erfarenheter utifrån mödrarnas vardagsvärld. Syfte: Att få kunskap om vad modern upplever som stöd/icke stöd från BVC-sjuksköterskan när hon fattat beslutet att sluta amma. Metod: Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för analysering av pilotstudiens två intervjuer. Resultat: När intervjuerna analyserades framkom temat: mödrars efterfrågan och erfarenhet av stöd från BVC-sjuksköterskan efter nedläggning av amning. Resultatet presenteras utifrån fyra subteman: Upplevelsen av att sakna stöd och konkret information från BVC, upplevelsen av att söka bekräftelse från BVC, upplevelsen av att efterlysa en attitydförändring och upplevelsen av att få ett positivt bemötande. Diskussion: Vid analys av resultatet är författarna medvetna om sin egen förförståelse och bristande erfarenhet av intervjuver. Resultatet belyser tänkvärda och intressanta erfarenheter av hur mödrarna upplever stödet från BVC. Detta har sedan belyst utifrån tidigare forskning , vårdvetenskapligt perspektiv och teoretiska begrepp Slutsats: Vidare studier inom detta område kan generera kunskap som kan användas av BVCsjuksköterskor för att göra dem uppmärksamma på vilket stöd dessa mödrar efterfrågar. Resultatet kan förhoppningsvis förändra den attityd som enl. mödrarna råder på BVC.
I barnets försvar. RSV - spädbarnsföräldrars kunskaper och informationsbehov
(2009-12-14T15:30:03Z) Gole, Susanne; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Respiratorisk syncytial virus, RSV, har i princip drabbat alla barn innan de har fyllt två år. Hos små barn kan RSV ge svåra symtom samt orsaka komplikationer. I Sverige behöver runt 1-1,5 % av tidigare friska barn utan riskfaktorer vårdas på sjukhus på grund av RSV. Genom primärprevention kan man minska antalet nya barn som drabbas av sjukdom. Behov kan vara upplevda, uttryckta, relativa eller normativa. De upplevda behoven begränsas av människors insikter och kunskaper om vad som finns tillgängligt. Genom rådgivning av BVC-sjuksköterskan kan föräldrar bli empowered i föräldrarollen. Syfte Syftet med studien är att beskriva spädbarnsföräldrars kunskaper om RSV och deras upplevelser av informationsbehov från BVC-sjuksköterskan härom. Metod Pilotstudie med semistrukturerade intervjuer med två förstagångsföräldrar. Intervjuutskrifterna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Föräldrarna talade om olika sorters kunskaper som delades in i kategorierna befintlig kunskap, kunskapsbehov och tveksam kunskap under det övergripande temat kontroll i föräldrarollen. En förälder hade fått mycket information om RSV på BVC, den andra hade inte fått någon. Båda föräldrarna uttryckte behov av att få mycket information om RSV vid första kontakt med BVC. Diskussion Det är omvälvande att bli förälder och det är mycket kunskap man behöver få till sig. Det är av betydelse att som BVC-sjuksköterska kunna se att det föreligger ett normativt behov hos föräldrar att få information om RSV.
"Att inkludera pappan, utan att exkludera mamman". En pilotstudie - Pappans upplevelse av bemötande av sjuksköterskan på barnavårdscentralen
(2009-12-14T15:25:19Z) Stomberg, Jessica; Wikberg, Carl; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Inledning: Det är en unik händelse att bli förälder. Pappan har mindre kontakt än mamman med BVC de första månaderna. Pappor tar inte ut sin föräldraledighet i samma utsträckning som mammor. Det är av stor vikt och betydelse för pappan att bli bemött av sjuksköterskan som unik individ med egna specifika behov. Syfte: Att beskriva pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande på BVC. Metod: Pilotstudie, intervjuer med kvalitativ ansats. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes. Resultat: Vi har kommit fram till temat KASAM och kategorier: 1) Meningsfullhet 2) Bekräftelse känsla av tilltro/tagen på allvar och 3) Individanpassning/ begriplighet. Diskussion: Syftet med studien har uppnåtts genom att beskriva två pappors upplevelser av bemötandet från sjuksköterskan på BVC. Papporna upplevde överlag ett gott bemötande från BVC sjuksköterskan. KASAM som övergripande tema med kategorier speglar väl den beskrivning av pappornas upplevelse som resultatet visade. Slutsats: Pilotstudien kan ses som ett startskott för en intressant och viktig forskning kring pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande på BVC. Sjuksköterskan ska inkludera pappan utan att exkludera mamman.
Stop in the name of love. En pilotstudie om några ungdomars tankar kring oskyddat sex
(2009-03-24T16:29:35Z) Häggmark, Emma; Fjellman, Jennie; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Att skydda sig vid en sexuell kontakt är inte en självklarhet, orsakerna därtill är många, så även riskerna och konsekvenserna. Om vi kan förstå bakomliggande orsaker till att unga människor ibland inte skyddar sig vid sexuella kontakter kanske vi kan lära oss förebygga riskerna och skapa en säkrare sexualhälsa redan från unga år. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar mellan 15-18 år som besöker ungdomsmottagningen, i syfte att testa sig för STI-sjukdomar och/eller graviditet, tänker kring att skydda sig/inte skydda sig med kondom vid tillfälliga sexuella förbindelser. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av flera öppna frågor i semistrukturerad form. Den kvantitativa delen består av beskrivande och viss jämförande statistik. Antalet respondenter var 20st ungdomar i denna pilotstudie. I studien framkom att ”killarna” skyddade sig inte i lika stor utsträckning som ”tjejerna” vid senaste sexuella kontakten. Större delen av respondenterna av både ”tjejer” och ”killar” ansåg att det var bådas ansvar att skydda sig med kondom vid sexuell kontakt. Orsaker till varför kondom inte användes sammanfattades i kategorier och var exempelvis tanklöshet, förmodad trygghet, rädsla, känslan, bekvämlighet och alkohol. Kategorierna beskrivs var och en för sig och tydliggörs även genom citat som valts ut. Nyckelord: adolescents, attitudes towards condom use, contraception, sexual risk-taking och Sweden.
Förlösande Psykoprofylax? En pilotstudie om föräldrapars förlossningsupplevelse efter psykoprofylaxutbildning
(2009-03-24T16:28:24Z) Hallberg, Liselott; Lavebäck, Ulrika; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Syftet med detta arbete var att beskriva hur föräldrapar som gått psykoprofylaxkurs upplevt förlossningen och användandet av den förvärvade kunskap som kursen givit dem. Intresset för fenomenet framkom hos författarna efter förlossningspraktik, där det upplevdes att andning och avslappning tycktes vara till hjälp för födande kvinnor. Psykoprofylaxen som förlossningsförberedande metod har funnits i Sverige sedan i början av 1970-talet, trots detta finns det lite forskning kring dess effekt och utfall. För att få en ökad kunskap kring fenomenet utfördes en pilotstudie med en kvalitativ metod vilken hade en deskriptiv fenomenologisk ansats. Två föräldrapar som deltagit i psykoprofylaxutbildning intervjuades två månader efter förlossning. Resultatet av studien visade att psykoprofylaxmetoden gav föräldrarna en känsla av kontroll och trygghet inför förlossningen, men att förlossningens längd påverkade hur väl metoden kunde tillämpas. Förväntningarna på förlossningen och psykoprofylaxmetoden påverkade också upplevelsen av förlossningen. Essensen av fenomenet visade sig vara hanterbarhet i förlossningssituationen. Slutsatsen är att barnmorskor behöver mer kunskap inom psykoprofylax för att kunna stötta föräldrapar som valt denna metod. Mer forskning inom området krävs för att kunna utvärdera metoden och arbeta mer evidensbaserat kring den.
Kvinnors upplevelse av stöd under förlossning. En litteraturstudie om kvinnors upplevelse och behov av barnmorskans stöd under förlossningsprocessen
(2009-03-24T16:26:45Z) Engwall, Ulrika; Jansson, Sofia; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Den viktigaste faktorn för att kvinnan ska uppnå en positiv förlossningsupplevelse är stöd. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för barnmorskor bör kontinuerligt stöd och närvaro ges till alla kvinnor under förlossning. Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva forskning som berörde kvinnors upplevelse och behov av vårdpersonalens, framförallt barnmorskans stöd under förlossningsarbete. Studien bygger på resultatet från sex kvalitativa, tre kvantitativa artiklar samt två litteraturstudier. Vid analys av artiklarna har fyra teman framträtt: upplevelse av kontroll, känsla av trygghet och tillit, närvaro och bekräftelse och att vara delaktig som anses vara viktiga aspekter av stöd. I diskussionen framhålles att ett samband ses mellan de riktlinjer barnmorskor ska följa och det behov kvinnor har av stöd under förlossning. Vidare diskuteras svårigheterna i att implementera forskningsresultat kring kvinnors behov av stöd i förlossningsvården. Ytterligare forskning inom området behövs för att synsättet ska förändras angående kvinnors behov av stöd för att sedan utmynna i förändringar i praktiken.
Kvinnors upplevelse av akut kejsarsnitt. En pilotstudie
(2009-03-24T16:25:19Z) Isberg, Karoline; Palmquist, Nina; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Antalet akuta kejsarsnitt av fullgångna graviditeter har ökat under de senaste tio åren. Många kvinnor upplever det akuta kejsarsnittet som traumatiskt och drabbas av psykisk ohälsa under lång tid efter händelsen. Orsaker till detta kan vara besvikelse över att förlossningen inte blev vaginal, rädsla över barnets och sitt eget liv samt att inte känna tillit till personalen. Att skiljas från sitt barn efter förlossningen kan leda till svårighet att identifiera sig som mor. Det finns ett missnöje bland akut kejsarsnittade kvinnor med att den förlossningsförberedande informationen endast fokuserar på vaginal förlossning. Detta leder till att de känner sig oförberedda inför situationen. Viktigt under förlossningen är att kvinnor blir bekräftade av barnmorskan. Kvalitativa studier som belyser kvinnors upplevelse av akut kejsarsnitt är ett fåtal både nationellt och internationellt. Syftet med denna studie var därför att beskriva kvinnors upplevelse av akut kejsarsnitt ett år efter förlossningen. Studien har en livsvärldsansats. Det innebär att ta del av och försöka förstå hur kvinnor upplever ett akut kejsarsnitt, ett år efter förlossningen. Studien är en pilotstudie och intervjuer genomfördes med två kvinnor. Resultatet tydliggörs i fem innebördselement; bristfällig information, något oväntat, något overkligt, att få revansch eller att få barn på en räkmacka samt bekräftelse från barnmorskan. Det akuta kejsarsnittet upplevs inte som traumatiskt. Däremot beskrivs en känsla av overklighet. Informationen både före, under och efter förlossningen upplevs bristfällig, vilket bidrar till att det akuta kejsarsnittet kommer oförberett och oväntat. Att skiljas från sitt barn direkt efter kejsarsnittet framträddes som negativt och svårt. Betydelsefullt är att barnmorskans stödjande insatser ger känsla av bekräftelse. Underlaget för resultatet, två informanter är inte tillräckligt för att kunna dra några generella slutsatser, utan kan ligga till grund för en fullskalig studie med ett större antal informanter. Nyckelord: akut kejsarsnitt, upplevelse, intervju, barnmorska, livsvärld.
Kvinnors upplevelser av infertilitet. En metasyntes
(2009-03-24T16:24:01Z) Olsson, Elin; Wendelid, Linda; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Infertilitet är ett vanligt problem som ses i alla kulturer. Infertilitet innebär inte bara ett medicinskt problem utan har beskrivits som en livskris med psykologiska, sociala och emotionella aspekter. Syftet med denna studie var att genom en metasyntes analysera och syntetisera resultat från kvalitativ forskning om kvinnors upplevelser av infertilitet. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Fem kvalitativa artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning och syntetisering. Alla artiklarna bedömdes vara av god kvalitet och följande sex teman framträdde: Infertilitet som en essentiell del av livet, en pendling mellan hopp och hopplöshet, en upplevelse av utanförskap och isolering, infertilitetens påverkan på sexualitet och parrelationen, betydelsen och upplevelsen av infertilitetsbehandlingen och att hitta ny mening med livet. Resultatet visar att bildandet av en familj och att kunna få barn ses som meningen med livet. Infertiliteten upplevs som ständigt närvarande och en upplevelse av att pendla mellan hopp och hopplöshet beskrivs. Infertiliteten ger en känsla av utanförskap och isolering där upplevelsen av att inte känna sig jämbördig andra kvinnor belyses. En opersonlig och okänslig vård där ingen uppmärksamhet läggs på den känslomässiga utmaningen beskrivs. Infertilitetsbehandlingen ger dock en större självkänsla och upplevs som något positivt och viktig för många. Ett negativt påverkat sexliv och minskad sexlust beskrivs av flera som en effekt av infertiliteten och dess behandlingar. För att kunna gå vidare i livet framstår det som viktigt att göra upp nya planer för framtiden och att försöka finna positiva saker med att inte ha barn. Metasyntesens resultat kan hjälpa barnmorskor och annan vårdpersonal att utveckla ett bättre bemötande genom ökad förståelse för kvinnors upplevelser av infertilitet.
Kartläggning av kvinnor som söker vård under latensfasen. En retrospektiv studie
(2009-03-24T16:22:36Z) Bergelin, Linda; Shearer, Maria; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Förlossningens start är komplex och ej helt utredd. Latensfasen karakteriseras av tilltagande smärtintensitet och ökad frekvens på värkarna, cervixdilation på < tre centimeter samt att värkarna har mycket liten eller ingen effekt på cervix. Starten av latensfasen är en subjektiv upplevelse av kvinnan och det finns ingen enhetlig definition. Det är av stor vikt att skilja på latensfasen och den aktiva fasen för att undvika onödiga ingrepp under latensfasen. Kvinnor som inläggs för vård under latensfasen utsätts för signifikant ökad risk att utsättas för interventioner, så som amniotomi och syntocinonstimulering, dessutom avslutas förlossningen oftare instrumentellt eller med sektio. Syftet var att kartlägga förekomsten av kvinnor som sökte vård i latensfasen, vilka interventioner som genomfördes samt maternella och neonatala förlossningsutfall. Studien är en retrospektiv observationsstudie där kvantifierbar data systematiskt samlades in och sammanfattades i statistisk deskriptiv form. Studien innefattade en kartläggning av alla kvinnor som sökte och födde barn på Östra sjukhusets förlossningsenhet i Göteborg under tidsperioden 1 januari till och med 30 september 2005. I resultatet framkom att av de totalt antal sökande kvinnor under den aktuella tidsperioden var 14,8 % i latensfasen. Den grupp som oftast lades in under latensfasen var omföderskor utan tidigare vaginal förlossning (OUTV). Av de kvinnor som sökte vård under latensfasen stimulerades 52,4 % med syntocinon och hos lika stor andel utfördes amniotomi. Kvinnor som lades in under latensfasen utsattes i högre grad för interventioner än de som ej lades in. Det är av stor betydelse att enas om en definition av latensfasen för att så få interventioner som möjligt ska utföras under latensfasen. OUTV är en riskgrupp vad gäller interventioner, maternella och neonatala komplikationer och sektio. NYCKELORD: Latensfas, interventioner, förlossningsutfall, maternella och neonatala komplikationer.
Kvinnors upplevelse av kvalité i parrelationen. En jämförande pilotstudie mellan kvinnor med och utan barn samt en utvärdering av mätinstrumentet QDR36
(2009-03-24T16:20:40Z) Hansson, Annika; Rensfeldt, Ingrid; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Hur individen mår i sin parrelation är en av de viktigaste faktorerna för att nå välmående och tillfredsställelse i sin livssituation. Ett av barnmorskans uppdrag enligt Socialstyrelsen är att kunna ta initiativ till och vidta åtgärder som syftar till att främja hälsa och förebygga ohälsa. Barnmorskan ska kunna erbjuda kvinnan och paret information, undervisning och stöd i frågor som rör sexualitet, samlevnad, graviditet, förlossning och föräldraskap. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av kvalité i sin parrelation samt att undersöka om det förelåg någon skillnad i upplevd kvalité mellan de kvinnor som levde i fasta relationer med gemensamma barn och de som levde i relationer utan gemensamma barn. Därtill var syftet att undersöka om frågeinstrumentet QDR36 var ett lämpligt instrument för att mäta detta. En pilotstudie utfördes på 10 kvinnor. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevde god kvalité i sin parrelation. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna. QDR36 uppvisade god intern konsistens och god reliabilitet. Det är värdefullt med ett väl fungerande teamarbete inom mödrahälsovården för att kunna identifiera och hjälpa de kvinnor och par som är i behov av extra stöd. Ytterligare forskning vore värdefullt för att öka kunskaperna på området.
Pappors upplevelse av förlossningen - en metasyntes
(2009-03-24T16:18:45Z) Almström, Helena; Holmelind, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Tidigare har forskning fokuserat på kvinnan och hennes upplevelser av barnafödandet, de senaste åren har intresset ökat kring pappors upplevelse av graviditet, förlossning och anknytning till det nyfödda barnet. Syftet var att göra en metasyntes av kvalitativ forskning kring pappors upplevelse av förlossning. Begränsningar sattes till: fullgångna barn samt att pappan deltog vid förlossningen. Metasyntes innebär att en kvalitetsgranskning utförs på valda studier och en syntes av resultaten görs, för att få fram en djupare helhet. Metasyntesen för samman tidigare kvalitativa forskningsresultat. Ett återkommande problem med denna metodform är att det ofta grundar sig på litet material med få deltagare. I resultatet beskrivs kvalitetsbedömning av de valda artiklarna och deras resultat redovisas. I syntetiseringen av artiklarna framkom fem huvudkategorier: blandad inställning till föräldragrupp, olika roller, blandande känslor, att se sin partner lida var mycket svårt och barnmorskans stöd var centralt. Vissa huvudkategorier har även underkategorier för att få en tydligare bild av pappans upplevelse. Pappan behöver stöttning av personal för att kunna vara ett bra stöd till kvinnan under förlossningen. Förhoppningen är att denna metasyntes ska bidra till att barnmorskan skall få ökad förståelse kring pappans situation under förlossningen.
Postpartumsamtal. Kvinnors upplevelser av ett dåligt genomfört samtal
(2009-03-24T16:17:28Z) Meyer, Elenor; Jigneús, Maria; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Forskning har visat att tidigare erfarenheter påverkar kvinnans förlossningsupplevelser. Hur relationen mellan barnmorskan och den födande kvinnan kommer att bli beror till stor del av det första mötet dem emellan, blir kvinnan bekräftad och mött där hon befinner sig ökar möjligheten att hennes förlossningsupplevelse blir positiv. Ett sätt för kvinnan att bearbeta sin upplevelse i samband med förlossningen är att samtala om detta i ett så kallat postpartumsamtal. Detta samtal är menat att vara en förlossningsgenomgång med fokus på hur kvinnan har upplevt sin förlossning. Studiens syfte var att beskriva vilka faktorer som kvinnor inte var nöjda med i ett upplevt dåligt postpartumsamtal. Vidare var syftet att studera vilken betydelse det upplevt dåliga samtalet haft för kvinnorna, samt att identifiera om det fanns en fortsatt önskan om att få träffa den förlösande barnmorskan. Metoden innebar att åtta kvinnor som inte var nöjda med sitt postpartumsamtal identifierades via ett större projekt. Intervjuerna har analyserats utefter Burnards innehållsanalysmodell med kvalitativ inriktning. Resultatet visar att kvinnorna var missnöjda med att de inte fått samtal med den förlösande barnmorskan då hon hade kunnat förklara förlossningsförloppet. De hade även en önskan om att få samtala om förlossningsupplevelsen. Många kvinnor upplevde att samtalet kom alldeles för tidigt, att de inte hade hunnit landa i händelsen och därför ej kunde ta till sig samtalet. Det dåligt upplevda samtalet gav några kvinnor känslor av skuld och skam, andra upplevde ingen påverkan av det. Två av kvinnorna hade fortfarande ett halvår efter förlossningen ett behov av att få träffa den barnmorska som förlöste dem. Konklusionen är att kvinnor upplever att postpartumsamtalet är viktigt, det hjälper dem att bearbeta förlossningen. Samtalet bör prioriteras i vården så att alla kvinnor kan erbjudas ett samtal. Tiden för när ett samtal skall hållas varierar kvinnor emellan, det viktiga är att kvinnan hunnit landa i händelsen för att hon skall kunna tillgodose sig samtalet. Nyckelord: Postpartum, postpartumsamtal, samtal, rådgivning, bearbetning, förlossnings erfarenheter, kvinnor och barnmorska.
Skräckblandad förtjusning - Kvinnors känslor inför en ny förlossning
(2009-03-24T16:16:08Z) Jansson, Solveig; Rilby, Linda; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Kunskap om förstföderskors förväntningar och tankar inför förlossning finns väl beskrivet. Däremot finns det begränsade kunskaper om omföderskors förväntningar på förlossningen. Några av de faktorer som påverkar förlossningsupplevelsen är förväntningar inför förlossningen, upplevelsen av smärta och stöd. Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor inför tanken på en ny förlossning. Vi har fått ta del av ett större forskningsmaterial som är insamlat i en tidigare genomförd enkätstudie. Vi har valt att analysera materialet med hjälp av innehållsanalys. Resultat som framkom var att de känslor som kvinnor hade inför tanken på en ny förlossning var rädsla, längtan eller lugn/tillförsikt. Rädsla för smärta var den största rädslan, men det fanns även en rädsla för komplikationer för kvinnorna själva eller barnet. Rädslorna kunde bero på negativa upplevelser från förra förlossningen. Detta kunde leda till tveksamhet inför en ny graviditet och vissa tänkte kräva kejsarsnitt. Det fanns kvinnor som upplevt svår smärta eller komplikationer men ändå såg fram emot en ny förlossning, de använde barnet som motivation. Många kvinnor ville gärna föda fler barn, de hade en positiv erfarenhet och tyckte att det var underbart att föda. Sammanfattningsvis är det viktigt att barnmorskan hittar de kvinnor som är rädda inför förlossningen för att kunna stötta dem att skapa realistiska förväntningar inför förlossningen. För att barnmorskan ska kunna stödja kvinnan genom hela förlossningen är det viktigt att kvinnan upplever att barnmorskan visar att hon finns tillgänglig och att hon tar kvinnan och hennes smärta på allvar.
Killars upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning. En enkätundersökning i gymnasieskolan
(2009-03-24T16:14:43Z) Moestrup Jensen, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Sverige har sedan lång tid tillbaka en stark tradition av sexuell upplysning, bland annat genom sex- och samlevnadsundervisning i grund- och gymnasieskola. Vår sexualitet är i hög grad präglad av rådande sociala normer. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar samt oönskade graviditeter har under senare år stigit i ungdomsgrupperna, och det påverkar den sexuella hälsan negativt. Syftet med uppsatsen var att undersöka killars upplevelse av genomgången sex- och samlevnadsundervisning i gymnasiet. Detta undersöktes genom en pilotstudie i enkätform Enkäten bestod av 11 strukturerade frågor och en öppen fråga, och deltagarna var 15 killar i årskurs tre. Resultatet visade att killarna inte upplevde att sex- och samlevnadsundervisningen gett dem särskilt mycket ny kunskap och inte heller stärkt deras självkänsla, förmåga att sätta gränser eller hjälpt dem att bejaka sin sexualitet. Undervisningen hade i viss grad hjälpt en del av deltagarna att inte utsätta sig för risker. Killarna tyckte att värderingsövningar är en viktig del av sex och samlevnadsundervisningen, och knappt hälften av deltagarna tyckte att det var bra att det var personal utifrån som undervisade i ämnet. En jämförelse mellan enkätdeltagarnas svar och tidigare studier och litteratursammanställningar visade på vikten av att tillmötesgå ungas frågor och funderingar kring sex och samlevnad vid planering av undervisningens innehåll. Det är också av vikt att stärka samarbetet mellan skola och ungdomsmottagningen, då den svenska barnmorskan kan ha en viktig roll som förmedlare av kunskap kring sex och samlevnad till eleverna men också som samarbetspartner till ämnesansvarig lärare. NYCKELORD: Sexuell hälsa, unga killar, sex- och samlevnadsundervisning, sociala roller, värderingsövningar.
CTG-fosterövervakning vid normalförlossning. Barnmorskans känslor och upplevelser under utdrivningsskedet
(2009-03-24T16:13:25Z) Wallén, Maria; Moameni, Mitra; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Förlossning är akutsjukvård som innebär en viss mån av stress för barnmorskan som arbetar med det. CTG-övervakning är ett tekniskt hjälpmedel som barnmorskan har för att bedöma fostrets tillstånd. Utdrivningsskedet är den mest kritiska fasen för ett foster under förlossningen och CTG bör då användas kontinuerligt. Tidigare forskning talar för att barnmorskan har olika upplevelser av CTG-övervakning under utdrivningsskedet samt att det påverkar relationen till den födande kvinnan. Tidigare studier visar att barnmorskor upplever känslor så som begränsning, tvång, trygghet och säkerhet i relation till CTG. Undersökningar visar att barnmorskor tycker att det är svårt med CTG-kurvans tolkning och att CTG påverkar barnmorskans yrke. Pilotstudien syftar till att genom intervju beskriva barnmorskans känslor och upplevelser av CTG under utdrivningsskedet i samband med normal förlossning, samt utvärdera forskningsmetoden för att se om tillvägagångssättet passar i en fullskalig studie. En kvalitativ metod användes och öppna intervjuer gjordes med två barnmorskor. Intervjuerna granskades med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. I resultatet framkom två kategorier som beskriver barnmorskans upplevelser och känslor: känsla av trygghet och kontroll samt känsla av stress och rädsla, av CTG under utdrivningsskedet av en normalförlossning. Resultatet genererade begrepp som: trygghet, erfarenhet, kontroll, oro, rädsla och stress. Pilotstudien, i enlighet med tidigare forskning, visar att barnmorskor värderar erfarenhet som en faktor för ökad kunskap och självtillit gällande CTG-tolkning. Vår studie kom att påverkas av det tekniska redskapet STAN, som ingav barnmorskorna en trygghet i CTG-tolkningen. Resultatet från vår studie visar att barnmorskorna såg på CTG som en trygghet och att metoden var väl inarbetad på förlossningen och att deras erfarenhet gav dem kontroll. Emellertid vid avvikande/patologiska CTG-kurvor kunde barnmorskan få en känsla av rädsla och stress. Författarna anser att den öppna intervjun som metod är bra för att få barnmorskor att prata om sina känslor och upplevelser. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman anses även vara en bra metod för att koda och kategorisera vid en fullskalig studie.
Reproduktiv hälsa. En begreppsanalys av reproduktiv hälsa ur ett barnmorskeperspektiv
(2009-03-24T16:11:50Z) Aasma, Pia; Kusoffsky, Theresa; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Reproduktiv och perinatal hälsa är huvudområdet i barnmorskeutbildningen inom Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Begreppet har en naturlig relevans i utbildningen och används därför frekvent. Begreppet reproduktiv och perinatal hälsa knyter an till livets början och till mänsklig reproduktion i ett livscykelperspektiv. För att konkretisera begreppets betydelse och öka förståelsen för dess innebörd gjordes en begreppsanalys. Syftet med denna studie var att analysera reproduktiv hälsa ur ett barnmorskeperspektiv. Som metod för analysen valdes en hybridmodell, en modell som bestod av en teoretisk fas, en fältstudiefas och en sammanfattande analys. Hybridmodellen möjliggjorde ett barnmorskeperspektiv. Den teoretiska fasen utmynnade i en tentativ definition av begreppet reproduktiv hälsa. Fältstudiefasen utgjordes av en intervjustudie som analyserades med en kvalitativ ansats. Den sammanfattande analysen resulterade i en redefinition av begreppet reproduktiv hälsa. Det har blivit tydligt att begreppet är mångfacetterat och svårt att avgränsa. I ett globalt perspektiv är den reproduktiva hälsan ojämlikt fördelad. Det råder stora skillnader mellan länder och även mellan människor inom samma land. Detta beror främst på de maktstrukturer som omger ett samhälle såsom politik, ekonomi och religion. Ett samhälles traditioner och kultur är också av stor betydelse. Mänskliga rättigheter är grundläggande för ett samhälle om den reproduktiva hälsan skall kunna utvecklas. Reproduktiv hälsa omfattar allt som har med sexualitet och fortplantning att göra för både kvinnor och män under hela livet. Barnmorskan skall arbeta med att stödja och stärka kvinnor i samband med de naturliga övergångar samt identifiera avvikelser som sker i den reproduktiva hälsan under hela livscykeln. Barnmorskan skall bidra till en god graviditets- och förlossningsupplevelse för både kvinnan och mannen och få paret att växa in i och bli stärkta i sitt föräldraskap. Fertilitet, fortplantning, familjeplanering, graviditet, förlossning, amning, sexuell hälsa, abort, STI, gynekologiska hälsokontroller och klimakterierådgivning ingår i begreppet i ett barnmorskeperspektiv.

Browse

Recent Submissions