Kandidatuppsatser / Institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för kulturgeografi (2013-)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/31775

Browse

Now showing 1 - 20 of 200

Förutsättningar för modern godsdistribution genom ett UMC i Eriksberg, Göteborg. En GIS-baserad analys
(2025-08-26) Skog, Markus; Ekengren, Ruben; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Denna uppsats undersöker samt diskuterar genomförbarheten av ett urbant mikrokonsolideringscenter (UMC) som optimeringsåtgärd för godstransporter i stadsmiljö ur ett markanvändnings-, transporttillgänglighets- och lämplighetsperspektiv i en given stadsdel i Göteborg. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att analysera förutsättningarna för ett modernare godsdistributionssystem i en urban kontext i Sverige. Göteborg som geografisk plats för att studera detta fenomen bedöms vara mycket lämplig på grund av de många logistiska implikationer Göteborgs hamn skapar för godsrörelserna i och runt staden. Ett sekundärt syfte med uppsatsen är också att visa potentialen i att integrera godstransportplanering med modern stadsplanering, där städernas livskvalitet är i framkant av moderna stadsplaneringsideal. Detta görs med hjälp av flera kvantitativa metoder, däribland ett ramverk för att analysera lokaliseringsproblem för godskonsolideringsutrymmen i innerstadsområden som är utformat för att användas inom en GIS-miljö. Resultaten i denna uppsats visualiseras med hjälp av flera kartor. Totalt identifierades sex lokaliseringsområden i den primära analysen med varierande grad av lämplighet utifrån en utvärderingstabell. Slutsatserna visar på att det finns en mångsidighet i lokaliseringsalternativen, samt att samverkan mellan olika aktörer är avgörande för genomförbarheten av ett UMC som lösning. Datatillgängligheten begränsar analysens djup vilket därför gör analysen i denna uppsatslämplig att agera som en utforskande och inspirerande analys för vidare forskning kring ämnet.
Grön, grönare, grönast. En jämförande studie av riktlinjerna 3-30-300 i tätorterna Göteborg, Borås och Hönö & Öckerö
(2025-07-31) Bast, Erika; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Increasing climate change, increased urbanisation and densification is putting more pressure on greenery in cities. At the same time, urban green space is competing with all other forms of land use in cities, and often loses in favour of commercial land use. Additionally, there are many different guidelines regarding urban green space and many different methods to measure it. A way of combining all these methods and guidelines is 3-30-300. The guideline states that there should be 3 visible trees from every home, place of work and school; 30% canopy cover in every neighbourhood and 300 meters to the nearest green space. Swedish cities, which in many ways face the same challenges with densification and climate change, have different approaches to green planning. Based on this, there is an interest in empirically investigating how well 3- 30-300 is fulfilled in different urban areas based on size, land use and green planning. This study has compared the urban areas Gothenburg, Borås and Hönö & Öckerö. The results show that none of the urban areas fully meet the requirements for 3-30-300. 3 trees was the goal achieved the least. Only Borås reached an overall canopy cover of 30%. The 300 meters to the nearest urban green space was the guideline most frequently achieved in all three urban areas. This can be related to Swedish green planning and the urban areas’ own goals and guidelines. As a guideline, 3-30-300 is useful for measuring and comparing between neighbourhoods, areas and cities. The guideline is limited in being rigid in its design, being limited to city limits and requiring adaptation to local conditions, causing the guideline to be redundant. This makes the guideline inappropriate in many contexts.
Nu laddar vi Göteborg! En studie om optimal lokalisering av laddstationer för tunga fordon
(2025-07-31) Asklin, Lovisa; Bräutigam, Louise; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
The establishment of charging stations for the electrification of heavy-duty trucks is a crucial component in reducing carbon emissions, which is one of the goals outlined by the EU. Despite ambitious targets for transitioning heavy vehicles to electric power, several challenges hinder progress. Notably, there is insufficient research on the development of charging infrastructure and stations, contributing to uncertainty regarding responsibility for funding and planning the electrification process. In alignment with EU goals, the City of Gothenburg has devised a plan for electrifying its fleet of heavy vehicles, aiming for all such machinery and transport vehicles to operate on electricity by 2030. However, the plan highlights a deficiency in public charging stations within Gothenburg, underscoring the need for further infrastructure development to facilitate this transition. To determine suitable locations for new public charging stations in Gothenburg, two primary methods were employed. First, a literature review was conducted to examine previous studies, their methodologies, and the challenges associated with development that could impact the analysis. Second, several supplementary interviews were carried out to address local conditions that are not readily identifiable through academic literature. Furthermore, Geographic Information Systems were utilized to visualize spatial patterns and provide a geographical framework for the analysis. The findings indicate multiple areas deemed relevant for the establishment of charging stations. However, two specific locations were selected as optimal sites: Importgatan and Kallebäck/Delsjömotet. These locations were chosen based on their accessibility from a mobility perspective, given their proximity to major highways. Importgatan offers strong accessibility due to its integration with various activities and businesses in the vicinity, while Kallebäck/Delsjömotet is considered advantageous due to its connection to Landvetter, which serves as a key logistics hub for Gothenburg. Additionally, both identified sites have access to the electrical grid, which is a crucial factor.
Urbana värmeöar och rumslig ojämlikhet. En GIS-baserad studie av Göteborgs tätorter
(2025-07-31) Cervall, Joel; Högeryd, Joel; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
This bachelor's thesis examines the spatial distribution of urban heat islands (UHI) in the urban areas of Gothenburg, Sweden, and how exposure to these relates to income levels. The study is grounded in the increasing risks of heat in urban environments as a consequence of climate change and aims to highlight potential spatial inequalities in heat exposure. Based on previous research and with a framework in human geography, a quantitative analysis is conducted using Geographic Information Systems (GIS). Meteorological data is modeled through the Urban Weather Generator (UWG), and the risk analysis is based on the Swedish Public Health Agency’s method for assessing risk areas. These results are then linked to socioeconomic statistics from Statistics Sweden, with income levels represented in a 250- meter grid. The findings show that UHI risk areas vary across the city, with some concentration in central Gothenburg. Grid cells with lower income levels display a slightly higher exposure to UHI risk, though the correlation is not conclusive. The results reveal significant variation in relative temperatures and no clear pattern or strong link to income. Thus, the study illustrates both the variation and complexity of spatial heat exposure. While UHIs are a well-documented phenomenon globally, the results indicate that they are not currently a pronounced issue in Gothenburg. However, the study points to potential for future development, such as including additional variables and higher-resolution meteorological data, to deepen understanding of UHIs in a Scandinavian context.
När centrum tystnar: En kvalitativ studie om invånarnas upplevelser av förändringarna i Eskilstuna centrum
(2025-07-31) Kamal, Dia; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Residents’ experiences of city centres are important for understanding how place identity is formed and transformed alongside broader societal changes. Previous research shows that shifting consumer habits, e-commerce, and the rise of external shopping centres have led to reduced commercial activity in urban cores. This, in turn, affects the attractiveness of the city and people’s connection to place. This study aims to explore how residents in Eskilstuna experience and relate to their city centre, as well as what changes they have observed over time. The study also investigates what residents believe is needed to make the city centre more vibrant, safe, and inclusive. The study is a case study of Eskilstuna’s city centre and combines both quantitative and qualitative methods. A digital survey was answered by respondents from various parts of Eskilstuna municipality. In addition, five semi-structured interviews were conducted with residents of different ages and life situations. The material was analysed thematically and organised around five themes: sense of place and identity, comfort and safety, consumption patterns, perceived changes over time, and future visions and suggestions for improvement. The results show that many residents have a strong emotional attachment to the city centre, often based on memories, daily routines, and social interactions. At the same time, the centre is perceived as more desolate today, with fewer shops, empty storefronts, and reduced activity. Especially older respondents expressed sadness and a sense of loss, describing the centre as having "lost its soul." Safety was generally perceived as sufficient during the daytime but more uncertain in the evening, due to the lack of people and activity. Respondents expressed a desire for more cultural events, small local businesses, better lighting, and access to non-commercial public meeting spaces. The study shows that despite the decline in physical retail, the city centre still holds significant symbolic and social value. A more inclusive and participatory approach to urban planning could help revitalise the city centre and ensure that it remains a meaningful and vibrant place in the future.
Det globala matpusslet, klimat och matsäkerhet i samspel. En kvantitativ och kvalitativ studie av matsäkerhet i Filippinerna, Vietnam och Thailand 2000–2023
(2025-07-31) Allén, Jasmine; Jodensvi, Victoria; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Food is an essential requirement for life, and access to nutritious and safe food is crucial. Despite an increased global food production, millions of people still suffer from hunger due to unequal distribution, poverty and rising food costs. Previous research has highlighted the importance of global trade structures, agricultural value chains, and climate change separately, but there is a lack of studies that analyze how these factors interact and affect food security. This essay aims to examine how food insecurity in the Philippines, Vietnam and Thailand has been impacted by trade, agricultural policies and climate change during the period 2000–2023. To answer the research questions, our method consists of a quantitative secondary analysis and a qualitative document analysis. The secondary analysis includes statistics on world markets prices for commodities and agricultural inputs as well as the country's import and export. The document analysis is based on national policies and international reports that highlight the role of agriculture and markets, the impact of climate change and water resources. The overall findings of this study show a clear correlation between world market prices and the countries’ import and export quantities, as well as between fertilizer prices and consumption. Furthermore, it is evident that national policies, the position of farmers in the markets, access to water resources, and extreme weather significantly impact food security. The results confirm the complexity and mutually dependent factors that influence access to food in these countries and that global food trade can both contribute to and undermine food security. Overall this essay provides a comprehensive overview of how trade, policies and climate change together affect food security.
Platsanknytningens betydelse för hyggesfritt skogsbruk. En studie av förhållandet mellan enskilda skogsägares platsanknytning och deras inställning till hyggesfritt skogsbruk
(2025-07-31) Ericson, Vendela; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
The way forestry is practiced today in Sweden has shown to be insufficient in relation to the country’s national environmental goals, especially the goal Living Forests, which is showing a negative trend. To support more sustainable forestry, alternative methods have been discussed, with continuous-cover forestry being one of the most prominent. Many studies suggest that the ecological benefits of continuous-cover forestry are greater than those of clear-cutting, but it is still only used to a limited extent. Since half of Sweden’s productive forest land is owned by private forest owners, who have a high degree of freedom in choosing forest management methods, it is important to understand what influences their choices. Place attachment is a concept that is increasingly used in research on land ownership and how it affects forest owners’ decisions. The aim of this study is to examine how private forest owners’ place attachment influences their attitude towards, and willingness to use continuous cover forestry. The theoretical framework of the study is based on a three-part model of place attachment, which includes the dimensions: person, place, and relationship. To answer the research question, qualitative semi-structured interviews were carried out with private forest owners. The results show that the different dimensions of place attachment influence forest owners’ attitudes and use of continuous-cover forestry in different ways. A strong influence was seen from the physical appearance of the forest. At the same time, the results indicate that values play a greater role in the choice of forestry method than the forest’s physical form—if the values around climate and environmental goals are strong enough. Viewing the forest as an economic resource, along with forestry knowledge, also proved to shape these values. Overall, values appear to be the strongest driving force behind forest owners’ practical decisions.
Miljörättvisa. Tillgänglighet till grönområden i Göteborg, Mölndal & Partilles kommuner
(2025-07-31) Turesson, Moa; Wilde, Jonas; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Att ha ett grönområde tillgängligt i närheten av den egna bostaden är av stort värde och bidrar med många hälsofördelar, som bland annat ökad fysisk aktivitet och minskade stressnivåer. Att undersöka vilka som har tillgänglighet baserat på socioekonomiska faktorer är intressant då det kan visa om en ojämn fördelning finns. Miljörättvisa är en teori som betonar vikten av att samhällsgrupper ska ha likvärdig tillgänglighet till grönområden samt processerna bakom dess distribution. I denna studie undersöks miljörättvisa och tillgänglighet till grönområden i de tre svenska kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille. Grönområdena som ingår i analysen är naturreservat, urbana grönområden och “alla grönområden”, innehållande de två föregående samt skogar och egna digitaliserade grönområden. En GIS-analys i form av buffrar på 400 meter används runt inkomstrutor (250 x 250 meter) med medianinkomst. Andelen grönområden inom rutorna och buffrarna sammanställs för varje enskild ruta. Resultaten visualiseras i fyra kartor, en för medinainkomsten per ruta, en för de olika grönområdenas geografiska spridning och två för andel grönområde per ruta. Kartorna visar en relativt stor geografisk skillnad i tillgänglighet. För att undersöka om korrelation mellan tillgänglighet till grönområden och inkomstnivå återfinns skapas tre diagram. Trendlinjer, tillhörande R 2 -värden samt korrelationskoefficienten beräknas för respektive typ av grönområde. Ingen korrelation uppträder mellan variablerna och enbart svaga tendenser till samband finns. Diagrammen visar att tillgängligheten till grönområden är jämnt fördelad mellan inkomstgrupperna. Resultatet sätts i förhållande till miljörättvisa och det konstateras att ingen miljöorättvisa finns sett till distributionen. Skillnader i kvalitet av grönområden samt förekomst av negativa miljöföreteelser analyseras däremot inte och diskuteras i liten utsträckning. De andra aspekterna av miljörättvisa, erkännande och deltagande, exkluderas från studien.
Skogens sociala värden. En jämförande studie över planeringen av kommunägd skog
(2024-08-09) Lie, Karin; Christiansen Rudhe, Teresia; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Förtätningen av städer skapar en utmaning för bevarandet av de tätortsnära skogarna. Värden som skapas av människans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala värden, som visat sig ha en stor betydelse för folkhälsan. Då många kommuner äger tätortsnära skog, är det av intresse att studera hur de planerar för skogens sociala värden. Tätortsnära skogar har en stor potential att bevara biologisk mångfald, som också kan möjliggöra sociala värden, samtidigt som främjandet av biologisk mångfald riskerar att hamna i konflikt med människans upplevelser och intressen. Syftet med studien har varit att undersöka hur kommuner resonerar kring och planerar för skogens sociala värden i den kommunägda skogen, genom att jämföra storstadskommunen Göteborg med landsbygdskommunen Vetlanda. Studien har undersökt likheter och skillnader mellan kommunerna, samt huruvida det finns konflikter mellan arbetet med sociala värden och biologisk mångfald. Det har gjorts genom analys av kommunala dokument och intervjuer med kommunala tjänstepersoner, utifrån landskapsperspektivet som ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan kommunerna. Planering och förvaltning av skogens sociala värden sker på liknande sätt, med fokus på friluftsliv och pedagogik, men kommunerna använder olika skogsbruksmetoder vid avverkning för att främja de sociala värdena. Det finns en skillnad i balansen mellan biologisk mångfald och skogens sociala värden där Göteborg har större ekonomiska och politiska förutsättningar att främja friluftsliv medan Vetlanda prioriterar arbetet med biologisk mångfald och naturvård. I båda kommuner påverkas skogens sociala värden av exploatering men Vetlanda ser större möjligheter att påverka planprocessen. Informationsspridning om död ved ses i båda kommuner som ett effektivt sätt att motverka konflikten mellan biologisk mångfald och människan i skogen. De konflikter som synliggjorts, såsom biologisk mångfald och exploatering, är viktiga att uppmärksamma i samhällsplaneringen.
Solcellsanläggningar på landsbygden, vad säger lokalbefolkningen? En studie om lokalbefolkningens uppfattningar av solcellsanläggningar
(2024-08-09) Sjöstrand, Emma; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
I samband med en ökad efterfrågan och större behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanläggningar på mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt krävs ett hänsynstagande till lokalbefolkningen som får anläggningen placerad i sin närhet. Tidigare forskning har visat att både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter går att koppla till närboendes acceptans. Studierna visar att närboende generellt sett motsätter sig den förändring som sker i deras lokalsamhälle och omgivning, men samtidigt att detta kan motverkas genom kompensation och insatser. Denna studien har undersökt fem olika anläggningar i Västra Götalands län med syftet att redogöra för lokalbefolkningens uppfattningar av närliggande solcellsanläggningar. Detta har genomförts med en enkätundersökning med koppling till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Enkätens svar har därefter analyserats med hjälp av en deskriptiv analys i form av skift, tabeller, och diagram. Utöver detta har en stor del av svaren även analyserats med en korrelationsanalys för att undersöka samband mellan variabler. Slutligen har den öppna frågan analyserats med en tematisk analys och kopplats till övrig data. Resultatet visar att både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter spelar roll för lokalbefolkningens uppfattningar. De ekonomiska aspekterna hade en aning mer negativ ton och respondenterna har svarat att det saknar ekonomiska fördelar för lokalsamhället. Samband visar att kompensation och vinster kan öka acceptans. Gällande de sociala aspekterna spelar framförallt platskänsla, landskap och det visuella en viktig roll. Korrelationerna och kommentarer visar på att närboende lägger stor vikt vid det visuella och den förändring som sker av omgivningen. Vidare upplever respondenterna att anläggningarna är viktiga för miljön och den gröna omställningen, samtidigt är det väsentligt att ta hänsyn till såväl mark som natur. Generellt sett visar studiens resultat på en neutral uppfattning, följt av en mer positiv uppfattning kopplat till aspekterna. Sambanden visar även att många faktorer hänger ihop med varandra.
Framtida utmaningar för Serviceresor Göteborg. En fallstudie om äldres mobilitet och en åldrande befolkning
(2024-08-09) Karlsson, Sandra; Magnusson, Adam; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i Göteborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande år för hela staden. I denna fallstudie undersöks Serviceresor Göteborgs verksamhet där vi ser att de äldre resenärernas möjligheter att förflytta sig riskerar att försämras på grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Serviceresor Göteborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att påverka resenärernas mobilitet negativt. För att besvara syftet och tillhörande frågeställningar så har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse. Dessa informantintervjuer har genomförts med tjänstepersoner som arbetar på Serviceresor Göteborg. Tidigare forskning visar att de äldre lever längre idag jämfört med tidigare generationer och att de lever mer aktiva liv. Serviceresor Göteborg är den verksamhet i staden som ansvarar för att tillhandahålla särskild kollektivtrafik och Flexlinjen. En stor del av deras resenärer är äldre människor och det är därför av intresse att undersöka hur deras verksamhet arbetar mot den åldrande befolkningen och de äldres mobilitet. Resultatet visar att det finns mycket Serviceresor Göteborg kan arbeta med internt för att hantera effekterna av den demografiska utvecklingen och att tillgången av resurser, både i form av ekonomiska medel men också förare, kan ses som avgörande för att de inte ska påverka resenärernas mobilitet negativt. Samtidigt visar det sig att det är ett komplext problem med ett flertal faktorer som ligger utanför deras påverkan som kräver samverkan och lösningar från andra aktörer i samhället.
Byggande för gemenskap - en studie av bostadsblandningens roll för social sammanhållning
(2024-08-09) Svensson, Alva Lo; Rosin, Axel; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Utifrån ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning på grannskapsnivå kan bidra till en ökad social sammanhållning och en högre livskvalitet för de boende i dessa grannskap. Bland forskare råder det däremot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanhållning verkligen är, då studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ämnar att undersöka social sammanhållning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresrätter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper. För att besvara studiens forskningsfrågor användes en kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning. Studieområdena omfattades av tre bostadsblandade bostadsområden i Sveriges två största storstadsområden; Stockholm och Göteborg. Det insamlade materialet har analyserats utifrån tre dimensioner av social sammanhållning: sociala relationer, inställning till det kollektiva samt identitet & platsanknytning. Resultatet visade att det fanns en relativt god sammanhållning inom de undersökta områdena. Däremot pekade lite mot att detta skulle bero på bostadsblandning då graden av umgänge över de olika bostadstyperna var relativt låg. Samtidigt fanns det en variation i resultatet mellan olika demografiska grupper, oberoende av bostadstyp. Det gick även att urskilja ett samband mellan fler och/eller djupare relationer inom bostadsområdet och en högre grad av upplevd social sammanhållning, särskilt vad gällde dimensionerna sociala relationer och identitet & platsanknytning.
Kvinnors underrepresentation inom delade mobilitetstjänster. Aktörers perspektiv på orsaker och lösningar
(2024-08-08) Eklund, Julia; Larsson, Martina; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Utvecklingen av delade mobilitetstjänster, såsom bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framhållits som lovande lösningar för att adressera de utmaningar som präglar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tjänster huvudsakligen används av män. Det finns också en brist på kunskap om varför kvinnor är underrepresenterade i användningen av delade mobilitetstjänster och hur dessa tjänster kan anpassas för att gynna kvinnors rörlighet. Denna uppsats bidrar till att öka förståelse för de hinder som begränsar kvinnors jämställda användning av delade mobilitetstjänster samt vilka anpassningar som kan göras för att bättre tillgodose kvinnors rörlighet. Genom att teoretiskt utgå från idén om genuspräglade erfarenheter, analyseras och tolkas kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktörer inom området. Resultaten visar att delade mobilitetstjänster för närvarande främst gynnar traditionellt manliga erfarenheter medan traditionellt kvinnliga erfarenheter missgynnas. Detta indikerar hur delade mobilitetstjänster präglas av ett maskulint planeringsideal, där utformningen och planeringen av dessa tjänster till stor del baseras på en manlig norm. Det framkommer även att kvinnliga erfarenheter hindras i två huvudsakliga skeden, dels vid övervägandet att testa tjänsten, dels under den faktiska användningen. Även om delade mobilitetstjänster har potential att gynna kvinnliga erfarenheter, utnyttjas denna potential inte fullt ut för närvarande. För att skapa ett hållbart och inkluderande transportsystem är det av yttersta vikt att aktörer inom delad mobilitet tar itu med de nuvarande hindren, utnyttjar de potentialer som finns och anpassar tjänsterna efter kvinnors erfarenheter och förutsättningar.
Bostadsnära natur - Gamla lösningar på nya problem?
(2024-08-08) Kjellman, Lucas; Sjöström, Victor; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Göteborgs stad växer och befolkningsprognosen pekar på att 153 000 nya göteborgare kommer att ta plats i staden. Livet i städer är förknippat med stress, fysisk och psykisk ohälsa. Ekosystemtjänster är ett alternativ för att motverka de negativa aspekterna förknippat med stadslivet. Ekosystemtjänster som erbjuds i den bostadsnära naturen har varit fokus för studien. Forskning visar att 300 meter är ett gränsvärde för hur långt människan är villig promenera för att nyttja ett naturområde ofta. Således är det av vikt att de ekosystemtjänster som erbjuds i den bostadsnära naturen är i balans med efterfrågan. Studien utgår från ett socio-ekologiskt teoretiskt ramverk som innebär att människan påverkas av naturen men att naturen även formas av människan. Den bostadsnära naturen har värdesatts olika beroende på rådande planeringsideal och samhällsklimat, människans behov av naturen har inte förändrats utan snarare ökat. Med detta i åtanke har studien försökt fånga de planeringsideal som står bäst i relation till önskade kvalitéer från befolkningen. Metoden för studien har varit semi-strukturerade intervjuer med invånare i Göteborgs stad, urvalet av respondenter rekryterades ur den valda populationen som var Göteborgs invånare. Metod för analys genomförs med en tematisk analys där fyra huvudteman identifierades: bostadsmiljö, ekosystemtjänster, social hållbarhet och planeringsideal. De fyra huvudteman presenteras i resultatet och ligger till grund för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien kom fram till att de kulturella ekosystemtjänsterna var de högst premierade i den bostadsnära naturen. Tillsammans med hög biologisk mångfald och möjlighet till sociala aktiviteter. Planeringsideal som utmärkte sig var de med fokus på människans upplevelsevärden av den bostadsnära naturen. Planering för framtidens städer kräver ett samarbete mellan planering och boende för att uppnå ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer för människan och naturen.
Den barnvänliga staden och delaktighet för barn och unga. Fallet Masthuggskajen
(2024-08-08) Bäckstedt, Malin; Johansson, Cecilia; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Masthuggskajen genomgår nu en omfattande omvandling från industrihamn till en modern stadsdel med bostäder, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en möjlighet att studera hur en stad växer och förändras och vilka utmaningar och möjligheter detta medför. Denna studie syftar till att undersöka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifrån begreppen barnvänlig stad och delaktighet. Resultatet visar ett behov av ökat engagemang vad gäller implementerandet av konceptet barnvänlig stad samt ett behov av en mer inkluderande dialogprocess med stadens barn och unga. Studien bidrar till en djupare förståelse för vilken möjlighet barn och unga har att uppleva och interagera med sin stadsmiljö.
Vem bestämmer i Biskopsgården? En studie om medborgardeltagande
(2024-08-06) Leufkens, Juni; Norin, Vega; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Uppsatsen undersöker medborgardeltagande med fokus på planprogrammet Biskopsgården. Detta planprogram innebär stora förändringar inom planområdet, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att undersöka hur berörda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsgården. Uppsatsen utgår från frågeställningar som berör medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser krävs för produktivt medborgardeltagande. Studien har genomförts genom intervjuer med yrkespersoner och en boende som är lokalt aktiv i Biskopsgården, samt en enkätstudie riktad till Biskopsbor. Tidigare forskning har undersökt relationen mellan medborgardeltagande och olika samhällsgrupper, där resultatet har tytt på högre deltagande i planeringsprocesser hos resursstarkare grupper. Annan forskning har även undersökt maktrelationer mellan tjänstepersoner och medborgare, där man anser att makten föreligger hos tjänstepersoner. Man har även diskuterat hur bristande struktur och ramar kan leda till missvisande deltagande processer, samt hur planerarens roll kan påverka hur mycket resurser som förläggs på medborgardeltagande. Uppsatsresultatet visar att det finns skilda uppfattningar mellan boende och yrkespersoner om hur påverkansbara beslut är. Yrkespersoner anser att alla beslut är öppna för påverkan, medan boende framhåller att deras åsikter inte beaktas i beslutsfattandet. Samtidigt visar de boende på högt engagemang då de gärna vill påverka i Biskopsgården. Dock anser de att det hade behövts mer och tydligare information för att medborgardeltagandet skulle blivit produktivt. Samtliga yrkespersoner framhåller vikten av medborgardeltagande, men har skilda åsikter om hur processen bör genomföras. En del menar att det behövs tydliga ramar för att uppnå produktivitet, andra att det behövs tidigt dialogarbete. Uppsatsen inleds med en teoretisk inramning samt en sammanfattning av planprogrammet Biskopsgården. Därefter följs en kunskapsöversikt över tidigare relevant forskning. Detta följs av en kontextbeskrivning av Biskopsgården idag, för att sedan beskriva den utförda studiens metod. Sedermera ett resultatkapitel som följs av analys och diskussion. Slutligen sammanfattas uppsatsen i ett slutsatskapitel.
Vägen mot hållbarhet: En fältstudie om allemansrätten, miljömässig - och social hållbarhet vid Kungsledens norra signaturled.
(2024-08-06) Laksonen, Emma; Öhrlund, Alvina; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Denna uppsats undersöker begreppet hållbar naturturism i kontexten utav Sveriges kändaste vandringsled, Kungsleden. Genom en fältstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att undersöka allemansrätten, den miljömässiga- och den sociala hållbarheten i området. Utmaningarna med att balansera naturvård med turismutveckling studeras utifrån miljöpåverkan och intressekonflikter. I en tid där naturturismen står inför utmaningar syftar studien på att bidra med forskning i hur en långsiktig hållbarhet ska bibehållas. Fyra utmaningar har identifierats kring en hållbar naturturism. En växande naturturism och ekonomiska incitament, slitage och ekologiska effekter på naturen, intressekonflikter i de svenska fjällen samt huruvida allemansrätten kommer regleras i framtiden. Den miljömässiga hållbarhetsfaktorn utvärderar nivån av slitage kring platsen samt de strategier som appliceras för att främja en hållbar turism. Den sociala hållbarhetsfaktorn utvärderar de intressekonflikter som finns mellan platsaktuella aktörer. Uppsatsen utvärderar även aktörers attityder angående allemansrätten samt deras syn på eventuella regleringar av rätten för att säkerställa miljöskydd.Genom en att analysera friluftsliv, naturturism och naturvård undersöker studien den komplexa interaktionen mellan mänsklig rekreation, miljöbevarande och rätten till naturtillgång. Genom att uppmärksamma dessa sammanlänkade värden strävar forskningen efter att ge en djupare förståelse för naturturismens nuvarande situation vid signaturleden och att erbjuda rekommendationer för framtida hållbara förvaltningsmetoder. Sammantaget finns det en stark samstämmighet till ett bevarande av allemansrätten. För en långsiktigt hållbar naturturism nämns vikten av socialt ansvar, nudging och dialog
Kvinnors upplevda trygghet vid Frölunda Torgs spårvagnshållplats
(2024-08-02) Ruttledge, Cira; Hernevik, Linnéa; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Denna studie undersöker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Frölunda Torgs spårvagnshållplats i Göteborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska miljön som påverkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ökad förståelse för hur Frölunda Torgs spårvagnshållplats uppfattas och kan utformas från kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid spårvagnshållplatsen Frölunda Torg. Intervjuerna gjordes med personer som bodde eller arbetade i området och som ofta besökte spårvagnshållplatsen Frölunda torg. Studiens resultat visar att kvinnor upplever otrygghet vid Frölunda torgs spårvagnshållplats under kväll och natt. Känslan av otrygghet leder till hjärtklappning, stress och oro som varar under kortare tid. Kvinnorna föreslår 1.Användning av grönska, 2. Ersättning av betong, 3.Konst, 4.Ökad övervakning, väktare, kameror och täta avgångar med vagnar, 5.Mer ljus samt 6.Öppna upp området.
Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och möjliggör en etablering i Sverige?
(2024-08-02) Tivesten, Märta; Lorentzson, Moa; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Akvaponik beskrivs som en innovation som kan främja hållbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ännu inte har nått kommersiell framgång. Tidigare forskning identifierar flera hinder för en etablering av systemet i olika delar av världen, men situationen i Sverige är mestadels outforskad. Denna studie undersöker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifrån ekonomiska, regelmässiga, sociala och miljömässiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas. En tematisk analys av resultatet från semistrukturerade intervjuer med svenska verksamhetsutövare visar att kommersiell akvaponik i Sverige möter flera hinder, vilka försvårar dess etablering. Svenska verksamheter är inte ekonomiskt lönsamma, vilket beror på höga ekonomiska kostnader samt låg konkurrenskraft och produktivitet. De hindras även av befintlig lagstiftning, vilken begränsar möjligheter till ekonomiska bidrag och tillstånd, och förbjuder ekologisk certifiering. Befintliga attityder och brist på kunskap inom och utanför verksamheter, samt en begränsad tillgång till produktionsyta, stabil energi och billiga insatsvaror, utgör sociala respektive miljömässiga hinder. Ekonomisk lönsamhet kan främjas av kostnadsreducerande åtgärder, ökad finansiering, skattereformer, storskalig produktion och diversifiering. Regelmässiga hinder kan förebyggas av ny lagstiftning som tillåter ekologisk certifiering, och i högre grad beviljar tillstånd och bidrag, med nya metoder för rättslig prövning. Kunskapsbrist kan motverkas genom utbildningsinsatser och effektiv marknadsföring, medan miljömässiga hinder kan överbryggas genom strategisk lokalisering, effektiv resursanvändning samt inkludering av akvaponik i fysisk planering, i såväl urbana som rurala områden. Parallellt med ökade forskningsinsatser, bedöms ett samarbete mellan aktörer från både näringsliv och offentlig sektor vara en förutsättning för kommersiell framgång utifrån samtliga aspekter. Med hänsyn till teorin om Gartner Hype Cycle och Sustainability Transitions Theory, saknas skäl till att utesluta en framtida etablering av kommersiell akvaponik i Sverige, givet att befintliga hinder åtgärdas. Samtidigt är det omöjligt att fastställa om en etablering är möjlig, vilket motiverar ytterligare forskningsinsatser inom ämnesområdet.
Rättvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tjänsten Teletaxi bidrar till hållbar tillgänglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
(2024-08-02) Berntsson, Amanda; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Denna uppsats undersöker DRT-tjänsten Teletaxi i Odense, Danmark för att se hur tjänsten förhåller sig till hållbar mobilitet och socialt hållbar tillgänglighet. Vidare syftar studien till att undersöka hur resmönster hos de boende i områden med Teletaxi förändrats sedan implementeringen av tjänsten. Få studier har gjorts om DRT-tjänster i icke-urbana områden och de som gjorts utgår ofta från ett ekonomiskt eller miljörelaterat perspektiv, där de sociala aspekterna gällande hållbarhet inte tas i åtanke. Uppsatsen utgår från ett tidsgeografiskt perspektiv samt utifrån begreppen socialt hållbar tillgänglighet och transportfattigdom för att undersöka vad som påverkar en hållbar mobilitet och människors vardagsliv och resmönster, samt hur tjänsten kan förbättras för att bidra till en socialt hållbar tillgänglighet. Genom en enkätstudie av huvudsakligen boende och besökare i områden där Teletaxi finns tillgänglig framkommer flera punkter som är problematiska för att Teletaxi ska kunna bidra till en hållbar mobilitet i Odense. De socialt hållbara aspekterna har glömts bort vid implementeringen av Teletaxi, något som reflekteras i studiens resultat gällande respondenternas resmönster, där de upplever svårare resor och svårare att få sin vardag att hänga samman efter implementeringen av Teletaxi. Vidare identifieras respondenternas önskemål, preferenser och behov gällande utformningen av Teletaxi, genom vilka olika förbättringsförslag läggs fram som kan bidra till att Teletaxi bättre bidrar till socialt hållbar tillgänglighet och motverka social exkludering.

Browse

Recent Submissions