Kandidatuppsatser, Folkhälsovetenskapligt program

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/3756

Browse

Now showing 1 - 20 of 111

En kartläggning av betydelsen av arbetsrelaterad commitment
Zwahlen, Madelene; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Den psykosociala ohälsan har blivit ett allt större folkhälsoproblem i vårt samhälle och arbetsplatsen är en av de arenor där denna negativa utveckling ägt rum. Fler och fler upplever ett stressfullt arbetsliv, en av målarenorna för det förebyggande arbetet är på arbetsplatsen. Commitment, att vara involverad i arbetet är ett begrepp som forskningen använt sig av. Det beskriver hur människor väljer att gå upp i sitt jobb alternativt distansera sig från det. Syfte: Det övergripande syftet är att kartlägga betydelsen av commitment på arbetsplatsen för individens hälsa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tolv artiklar. Resultat: Commitment har en mångsidig betydelse för den psykosociala hälsan såväl som för välmående. Commitment har återfunnits i studier vilka förklarar psykosociala besvär såsom utbrändhetssymtom, där dessa leder till minskad grad av commitment. Commitment har också hittas i studier vilka undersöker faktorer kring vad som påverkar välmåendet. Att vara involverad i arbetet kan bringa välmående och ses som en viktig del i ett gott arbetsklimat. Goda arbetsförmåner inverkade positivt på commitment såväl som trivsel med arbetet. Diskussion: Commitment kan tillsammans med yttre faktorer förklara dagens komplexa arbetsplatser och dess utmaningar i att reducera ohälsa och skapa hälsa. En paradox gör sig gällande. Beroende på yttre variabler och specifik kontext kan hög grad respektive låg grad av commitment bidra till psykosociala besvär såväl som välmående.
Barnkonventionen på familjecentraler - Personalens kunskap, arbete och utmaningar med barnkonventionen
(2020-09-21) Antonsson, Saga; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Arbetet med barns rättigheter är betydelsefullt då det påverkar barns uppväxt och hälsa. Barnkonventionen blev svensk lag 2020 och familjecentraler är en av de verksamheter som arbetar med barnkonventionen, för barns rättigheter och för att främja goda uppväxtvillkor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka personalens kunskap om barnkonventionen, hur familjecentraler arbetar med barnkonventionen samt vilka utmaningar som finns i arbetet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tematisk innehållsanalys har gjorts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 intervjupersoner på två familjecentraler. Resultat: Personalens kunskap om barnkonventionen varierar från bristfällig till viss kunskap. Personalen vid familjecentralerna arbetar dagligen för barnens bästa men arbetet är inte direkt kopplat till barnkonventionens artiklar. En utmaning är att anpassa insatsen efter familjernas behov, exempelvis vad gäller ansvar och autonomi. Diskussion/Slutsats: Ett vidare arbete med föräldrars delaktighet och samverkan mellan familjer och personal skulle främja arbetet med barnkonventionen. Praktisk kunskap om barnkonventionen saknas hos personalen och är nödvändig för att implementera och få god effekt med arbetet på familjecentralerna.
Fysisk aktivitet och stillasittande på arbetsplatser - En litteraturstudie om interventioner på arbetsplatser med intentionen att minska stillasittande och öka fysisk aktivitet
(2020-09-04) Silver, Linnea; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Stillasittande beteende ökar och långvarigt stillasittande medför flera hälsorisker. Fysisk aktivitet kan däremot ge flera positiva hälsoeffekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka olika interventioner med fokus på stillasittande och fysisk aktivitet samt vilken effekt de kan ha. Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie med en systematisk litteratursökning. Fyra databaser genomsöktes och 15 artiklar valdes ut, granskades och analyserades. Resultat: Studierna använde sig av olika metoder men alla hade någon form av intervention för att påverka stillasittande och/eller fysisk aktivitet. Genom analys av artiklarnas interventioner och resultat identifierades fem teman med några underteman: Ersätta stillasittande med fysisk aktivitet, Pauser från stillasittande, Uppmaningar till fysisk aktivitet, Arbetsmiljö: socialt stöd och fysisk arbetsmiljö samt Multi-strategiska interventioner. Diskussion/slutsats: Resultatet för studierna varierade. Olika metoder och interventioner användes men flertalet använde sig av multi-strategiska interventioner vilket verkade ha god effekt på stillasittande och fysisk aktivitet. Även stegtävlingar och arbetsmiljön uppmärksammades ha påverkan på skillnader i fysisk aktivitet och stillasittande. Vad interventionen primärt fokuserade på samt deltagarnas fokus och närvaro i interventionen kan påverka studiens effekt. Slutsatsen blev att det finns flera olika typer av interventioner som kan påverka fysisk aktivitet och stillasittande men viktigt att influera hela organisationer, samt stötta och motivera deltagarna.
Kan frivilligarbete påverka hälsan? - En explorativ studie om hur äldre upplever att deras hälsa påverkas av frivilligarbete.
(2020-09-02) Blomberg Zanders; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: I Sverige och många andra länder blir befolkningen allt äldre och antalet friska år hos den åldrande befolkningen ökar. Utifrån detta är det viktigt att skapa möjligheter till ett bra åldrande samt för de äldre att känna meningsfullhet och delaktighet i sin omgivning. Frivilligarbete är en sysselsättning som kan skapa möjlighet för de äldre att få social gemenskap och meningsfullhet i vardagen samtidigt som de kan bidra med sin kunskap och tid till samhället. Syfte: Syftet med studien är att ge ökad förståelse för äldres upplevelser och erfarenheter av att vara frivilligarbetare och hur det påverkar deras hälsa för att därigenom generera mer kunskap om betydelsen av frivilligarbete som hälsofrämjande aktivitet. Metod: Studien är explorativ med en induktiv design. Frivilligarbetare och volontärarbetare (n=14) från stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo i staden Göteborg i Sverige valdes ut genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Studien har en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer utfördes under fyra veckor under våren 2020 på både män och kvinnor. Resultat: Vid analysen av datamaterialet framkom fyra beskrivande teman: känsla av sammanhang, social isolering, hälsofrämjande och frivilligarbete med åtta underteman: vara en del av samhället, bli bekräftad, psykisk hälsa, fysisk aktivitet, empowerment, friskfaktorer, viljan att dela med sig och obetalt arbete. Slutsats: Studien visar att frivilligarbete har positiv effekt på den upplevda hälsan hos äldre. De faktorer som har framkommit som betydelsefulla är upplevelsen av att bli bekräftad och få uppskattning för de uppgifter som man utför. Kopplat till detta har även benämningen för hur man beskriver sitt obetalda arbete haft betydelse för hur man identifierar sig.
Kvinnlig könsstympning - En litteraturöversikt om kvinnlig könsstympning och kvinnornas erfarenheter av defibulation och klitorisrekonstruktion
(2020-08-14) Edvardsson, Ina; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Kvinnlig könsstympning (FGM/C) är ett globalt folkhälsoproblem som strider mot Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna. Trots de stora hälsokonsekvenserna som följer FGM/C finns det bristande forskning inom området, specifikt kring defibulation och klitorisrekonstruktion samt kvinnors erfarenheter av FGM/C, defibulation och klitorisrekonstruktion. Syftet med den här studien avser att undersöka och analysera det rådande kunskapsläget av kvinnors erfarenheter av defibulation och klitorisrekonstruktion för att påvisa dess utfall och möjliga kunskapsluckor. Studiedesign: Datainsamlingen baserades på P.I.C.O. modellen, vilken innebär att systematiskt söka vetenskaplig litteratur, där block och MeSH termer användes samt relevanta synonymer. Databaserna som användes var PubMed (nya), Scopus, CINAHL och PsycINFO. Datasökningen inkluderade artiklar på svenska och engelska, där artiklarna var peer-reviewed och relevanta med hänsyn till litteraturöversiktens syfte. Andra litteraturöversikter och motsvarande handlingar exkluderades. Resultat: 15 artiklar nådde inklusionskriterier, 12 antog kvalitativ ansats och tre mixad studiedesign. Tydliga sociala normer och stigmatisering relaterades till FGM/C och defibulation/klitorisrekonstruktion. Resultatet var homogent med tidigare forskning, vilken visar att defibulation och klitorisrekonstruktion är relevanta åtgärder för kvinnor med hälsoproblem till följd av FGM/C, men att det finns en osäkerhet i utfallen som bör tas hänsyn till. Resultatet påvisar även en stor komplexitet och heterogenitet inom området vilka måste tas hänsyn till vid implementering av interventioner. Majoriteten av erfarenheterna till defibulation eller klitorisrekonstruktion var positiva där de flesta hälsoproblem åtgärdades genom ingreppen. Dock är det viktigt att belysa att negativa hälsoutfall förekom och att det är ett outforskat ämne. Slutsats: Litteraturöversikten påvisar att defibulation och klitorisrekonstruktion är lämpliga för vissa kvinnor med FGM/C, med hälsoproblem. Det finns stora kunskapsluckor inom området och begränsad forskning. Litteraturöversikten indikerar därmed att defibulation och klitorisrekonstruktion kan förbättra hälsan hos kvinnor med FGM/C men att mer forskning krävs för att kunna påvisa säkra utfall.
Äldre kvinnors och mäns upplevelser av depression – En systematisk litteraturstudie med ett folkhälso- och genusperspektiv
(2020-04-21) Lundquist, Anna; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Äldre personers livslängd har ökat, vilket medför en större äldre befolkning än tidigare. Enligt en svensk studie är sannolikheten att någon gång drabbas av depression cirka 30 procent för kvinnor och cirka 20 procent för män. Forskningen rörande äldre personers upplevelser av depression är begränsad. Därför är det angeläget att undersöka vad äldre kvinnor och män har för erfarenheter av depression. Syfte: Målet med denna litteraturstudie var att undersöka vad det fanns för likheter och skillnader mellan äldre kvinnors och mäns upplevelser av depression, sett ur ett genusperspektiv. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och PsycINFO. Valda artiklar genomgick därefter en kvalitetsgranskning, enligt SBU:s, Fribergs och GRADE:s granskningsmallar, varpå en kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Det finns många likheter mellan äldre kvinnors och mäns upplevelser av depression, men något som skiljer dem åt är i många fall roten till deras känslor och tankar. Äldre mäns upplevelser hade bland annat sin grund i en upplevd oförmåga att leva upp till ideal om maskulinitet, medan äldre kvinnor såg sig själva som ansvariga för sin egen olycka. Slutsats: Denna uppsats har visat på en del skillnader och likheter mellan äldre kvinnors och mäns upplevelser av depression, men då granskningen är gjord på kvalitativa studier som i vissa fall hade små urval, krävs det ytterligare forskning för att säkerställa resultatens överförbarhet. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv skulle framtida interventioner kunna utformas med hänsyn till individuella behov och önskemål såväl som till gruppens behov.
Ensamkommande flyktingbarns hälsa - En litteraturbaserad studie
(2019-10-14) Axelsson, Elin; Jerenius, Mathilda; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Ensamkommande flyktingbarn har visats vara sårbara i och med komplexiteten i interaktionen mellan politisk ekonomi, sociala och psykiska faktorer som traumatiska upplevelser och separation från starka emotionella band. Olika styrande dokument har upprättats för att se till denna sårbarhet, de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter utgör två av dem. Syfte: Studiens syfte var att undersöka forskningsläget kring ensamkommande flyktingbarns hälsa. Metod: En litteraturöversikt gjordes, baserad på 14 studier om ensamkommande flyktingbarns hälsostatus. Studiernas metoder studerades och de hälsoeffekter som hittades tematiserades utefter Världshälsoorganisationen definition på hälsa i mentalt, socialt och fysiskt välbefinnande. Författarnas förs lag på åtgärder söktes i studiernas diskussionsavsnitt. Resultat: Ensamkommande flyktingbarn i de analyserade studierna har i större utsträckning upplevt trauman än barn som flytt tillsammans med anhörig. Mentala besvär i form av psykiska åkommor var det som framförallt presenterades i studiernas resultat, vanligast var depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Inom sociala hälsoeffekter presenterades beteendestörningar. Fysiska åkommor presenterades i få fall. I studier där författarna ger förslag på åtgärder på ensamkommande flyktingbarns hälsoproblem, var hälso och sjukvården representerad som en del i samtliga. Diskussion/slutsats : Ett holistiskt folkhälsoperspektiv saknas i de analyserade studierna om ensamkommande flyktingbarn. Kvalitativ forskning om ensamkommande asylsökande barns hälsa skulle bidra med kunskap om de olika faktorer som påverkar hälsan. Den metod och de mätverktyg som används vid bedömningen i studierna kan ifrågasättas ur ett barnrättsperspektiv. De hälsoeffekter som presenteras är bundna till frågeformulär, vad barnen skulle säga utan ramar att förhålla sig till saknas.
Now you see it, now you don’t - A literature-based study on identifying normative whiteness in relation to structural racism and social determinants of health
(2019-08-01) Voutilainen, Laura; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Background: Structural racism is increasingly regarded as a central issue for disparities in social determinants of health. Eliminating such structure can be seen as central for achieving racial health equity. What remains invisible in the scope of Public Health is, however, the role that normative whiteness plays in the process of creating and sustaining racial disparities in health and how this contributes to unequal access to those social determinants that may positively influence health. Aim: The aim of this explorative literature-based study was to research how whiteness manifests itself in structural and institutional contexts, to identify which intersectional perspectives were used to problematise whiteness, and to discuss its relevance for understanding inequalities in social determinants of health. Method: A literature-based review on whiteness in relation to structural and institutional racism was conducted based on the guidelines for a systematic literature review. Articles were selected through a systematic search. The identified literature was analysed guided by the framework of qualitative content analysis and the findings were discussed in relation to intersectionality theory, Critical Race and Whiteness theories and Public Health practice. Results: The systematic article search identified 12 articles. Main themes were located within the identified literature and further divided into subcategories based on findings. The results identified whiteness in relation to three categories: whiteness as embedded in language, whiteness in relation to segregation, and experiential differences of whiteness between people of colour and white people. Discussion: As a result of the explorative study method and lack of evidence-based literature, the results of the study were non-conclusive, but suggestive. More research is required on how whiteness may impact Public Health issues related to racial and ethnic segregation, racism and discrimination. Despite the challenges associated with studying whiteness, such research could provide an alternative framework for analysing racial inequities. Further, such research should consider applying the frameworks of intersectionality and Critical Race theories in order to better understand how whiteness affects the social determinants of health through multiple factors.
Intersektionalitet inom forskningsfältet äldre lhbtq-personers psykiska hälsa – en litteraturbaserad studie
(2019-06-12) Warkki, Isabell B.; Kashfi, Tina; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Forskningsfältet om äldre lhbtq-personers psykiska hälsa behöver utvecklas. Ett intersektionellt perspektiv kan bidra till att belysa gruppens heterogenitet, såväl som bidra med ökad kunskap om hur individers multipla sociala positioner interagerar. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur intersektionalitet används inom kvantitativ empirisk forskning om äldre lhbtq-personers psykiska hälsa. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes för att granska forskningsfältet om äldre lhbtq-personers psykiska hälsa. Genom en systematisk sökning identifierades 15 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i flertalet kategorier, och i vissa fall subkategorier, relaterade till denna studies frågeställningar. Den vanligaste nedre åldersgränsen var 50 år. Vidare var det enbart en studie som använt intersektionalitet som teoretiskt ramverk. Både en additiv ansats och en förståelse för att sociala positioner interagerar framkom. Heterogenitet diskuterades i relation till studiernas resultat, begränsningar och i relation till rekommendationer för framtida forskning. En övervägande majoritet av studierna hade inte en representativ studiepopulation. Diskussion/slutsats: Motiveringen till en nedre åldersgräns på 50 år baserades på en dominerande forskargrupps definition. Framtida forskning bör problematisera definitionen av ”äldre” och synliggöra heterogenitet utifrån ålder. Ett sätt att möjliggöra representativa studiepopulationer är att inkludera frågor om sexuell identitet och könsidentitet i befintliga befolkningsstudier. Forskningsfältets teoretiska underbyggnad bör utvecklas. Fokus från en additiv till en intersektionell ansats skulle inte bara synliggöra ”gruppen” äldre lhbtqpersoners komplexa verklighet, utan även möjliggöra behovsanpassade interventioner. Ett steg i rätt riktning är att först studera skillnader inom ”gruppen”, det vill säga att erkänna ”gruppens” heterogenitet. Nästa steg är att utveckla teorier och metoder för en intersektionell analys, då detta skulle bidra till en mer komplex förståelse av äldre lhbtq-personers liv.
Hälsovårdssökande beteende hos immigranter i Sverige
(2019-01-07) Nimar, Vidarah; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Hälsan i sig och möjligheten att söka vård vid nedsatt hälsa ingår i samhällets folkhälsoansvar. Det ansvaret omfattar även de migranter som finns i Sverige. Hur ohälsa tas omhand inom sjukvården och hur hälsoutvecklingen kan stödjas bland migranter har betydelse för hela samhället och samhällsekonomin. Syfte: Att ta reda på mönstret för migranter när det gäller att söka vård, vad man söker för, vilka hinder som kan finnas för vårdsökande, både bland migranterna själva och i vårdapparaten och hur dessa problem kan överbryggas. Metod: Detta är en litteraturbaserad studie. De metoder och den design som användes för att analysera och granska studierna baseras på STROBE och Malteruds granskningsmal för litteraturer studier samt GRADE för metodstyrkan. Resultat: I den systematiska sökningen identifierades 15 artiklar som uppfyllde sökkriterierna. Dessa användes för att svara på frågorna om vårdsökandet och utgjorde underlag för värderingen av den vetenskapliga styrkan när det gäller fynden relaterade till vårdsökandet. Orsaker till vårdsökande omfattade både infektionssjukdomar och icke smittsamma sjukdomar, bland dessa psykisk ohälsa. Det vårdsökande beteendet är bland annat knutet till kulturella uppfattningen om sjukdomars orsaker men också till språkproblem. Sjukvårdens organisation och personalens attityder utgör också hinder för ett adekvat vårdsökande bland migranter. Slutsats: Vårdsökande beteende hos immigranter i Sverige varierar beroende på bakgrund och etnicitet gällande olika sjukdomar och religiös tro. De mönster som påverkar vårdsökande beteendet är dock desamma hos alla grupper och styrs av kulturella och socioekonomiska faktorer liksom av litteracitet och språkbarriärer.
Organisatorisk och social arbetsmiljö i praktiken – utbildning som stöd för att främja hälsa i arbetslivet
(2018-09-24) Nykvist, Alma; Björkeryd, Julia; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: För psykosociala förhållanden i arbetslivet har organisatorisk och social arbetsmiljö en central betydelse. För att främja folkhälsan och minska ojämlikhet i hälsa är det viktigt att arbeta systematiskt och målmedvetet med arbetsmiljöförbättringar. Arbetsmiljöverket tog år 2015 fram föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Delaktighet och empowerment används som teoretiska utgångspunkter. Syfte: Syftet är att utvärdera Prevents företagsanpassade utbildning “OSA i praktiken” genom att undersöka hur den upplevts av HR, chefer och skyddsombud som gått den samt om de upplever att utbildningen stöttat arbetet med att tillämpa Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) i det systematiska och praktiska arbetsmiljöarbetet. Metod: Kvalitativ metod valdes för att besvara syfte och frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt sex personer från tre olika företag. Som analysmetod valdes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållet i utbildningen beskrevs av informanterna som informativt, tankeväckande och som en bra grund för det fortsatta organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet. Flera av informanterna uppgav dock att de fortfarande saknar viss förmåga att arbeta praktiskt med föreskriften. Utbildningen bidrog inte till att informanterna upplevde ökat inflytande över arbetsmiljön. Utbildningen gav dock deltagarna en samsyn kring frågorna. Slutsats: Utbildningen bidrog till kunskap, samsyn och delvis empowerment. För att öka förmågan att arbeta med föreskriften i praktiken behövs mer kunskap kring hur anställda kan inkluderas i arbetsmiljöarbetet. Denna utvärdering kan användas av Prevent för att utveckla sin utbildning.
Barnfattigdomen och dess konsekvenser - ett folkhälsoproblem. En litteraturbaserad studie med ett barnrättsperspektiv.
(2018-09-20) Mårtensson, Hanna; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Barnfattigdom är globalt sett ett utbrett problem som först i början av 1990-talet blev aktuellt och lyftes av de offentliga verksamheterna i Sverige. Inkomstklyftorna i Sverige ökar och senaste mätningarna visar att 12 procent av Sveriges barn lever i ekonomisk utsatthet. Risken är högre för barn i ekonomiskt utsatta hushåll att inneha lägre levnadsstandard, vilket kan innebära sämre hälsa och skolresultat. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att se på vilka sätt barn kan drabbas av ekonomisk utsatthet under uppväxten samt att se på vilka samband som kan finnas mellan ekonomisk utsatthet under uppväxten och problem med hälsa och sociala faktorer i vuxen ålder. Metod: En litteraturstudie genomfördes bestående av 14 kvalitetsgranskade artiklar, funna via databaserna Scopus och Social Science Database. Därefter utfördes en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns samband mellan flera av utfallen av barnfattigdom och ekonomiskt utsatthet och till utfall i vuxen ålder. Några av dessa utfall i vuxen ålder var ökad risk för missbruk, sämre självskattad hälsa, sämre ekonomisk läge senare i livet samt lägre utbildningsgrad. Diskussion/slutsats: Stöd för samband mellan ekonomisk utsatthet under uppväxten och sämre levnadsförhållanden under barnaålder och i vuxen ålder har hittats. Styrkan i sambanden varierar, men alla undersökningar visar att barn och ungdomar med mindre ekonomiska resurser är eller blir socialt utsatta i samhället.
Förebyggande folkhälsoarbete avseende munhälsa - En litteraturstudie om interventioner och teoretiska utgångspunkter för att förebygga karies hos barn och unga
(2018-09-17) Menike, Maria; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Tandhälsan är generellt sett god i Sverige men karies ökar i grupper med låg socioekonomisk status. Folktandvården är kostnadsfri för barn och ungdomar och det är viktigt att skapa god tandhygien tidigt i livet. Folktandvården behöver arbeta mer förebyggande med levnadsvanor för att motverka uppkomsten av karies. Därför är det viktigt att kartlägga vilka interventioner som har genomförts och undersöka interventionernas effekt på munhälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka effekten av hälsopromotiva interventioner med syfte att förebygga karies hos barn och unga. Metod: Litteraturstudie. Datainsamling i PubMed och Scopus. Kvantitativa och kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och utfall evidensgraderades i enlighet med SBU/GRADE. 13 artiklar granskades genom innehållsanalys. Resultat: Samtliga interventionsstudier gjordes med syfte att förebygga karies hos barn och unga för att främja en god munhälsa. Interventionerna delades in i tre olika kategorier: interventioner inriktade på vikten av tandborstning och fluoranvändning, interventioner inriktade mot riskgrupper i socioekonomiskt utsatta områden samt interventioner främst inriktade på samband mellan kunskap, attityd och beteende. Flera interventioner hade effekt på förekomst av karies och/eller ett ändrat munhälsobeteende. Gemensamt var att interventionerna syftade till att påverka levnadsvanor kring tandborstning och kost. I interventionerna ingick undervisning eller rådgivning kring munhälsa med grund i olika förändringsmodeller baserade på sambandet mellan kunskap, attityd och beteende. Den teoretiska utgångspunkten var främst kognitiva beteendestrategier. Konklusion: Det mest förekommande syftet med interventionerna handlade om att påverka vanor kring munhygien, främst tandborstning med fluortandkräm. Förebyggande tandvård är till största delen egenvård, och det är därför viktigt att föräldrar och vårdnadshavare tidigt skapar hälsosamma vanor när det gäller tandborstning.
Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser – En litteraturstudie om hälsofrämjande arbetsplatsinterventioner med ett organisationsteoretiskt perspektiv
(2018-06-26) Vånder, Emma; Stenberg, Frida; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Ett arbete är en stor del av många människors liv och kan påverka deras hälsa vilket gör arbetsplatser till en viktig arena för folkhälsoarbete. Forskning visar på vikten av att främja hälsan på arbetsplatser tillsammans med det förebyggande arbetet av ohälsa. Trots kunskap inom ämnet ökar antalet sjukskrivningar. Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka ett urval av hälsofrämjande interventioner som gjorts på svenska arbetsplatser mellan 2004 och 2018 med ett organisationsteoretiskt perspektiv. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes med kvantitativa och kvalitativa studier. Artikelsökningar utfördes i databaserna Scopus, Cinahl och Pubmed. De 14 inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och värderades vidare enligt GRADE. Artiklarna analyserades genom en innehållsanalys baserad på Fribergs modell. Resultat: Samtliga studier var interventionsstudier där hälsofrämjande insatser på arbetsplatser utvärderades eller implementerades. Tre olika typer av interventionsfokus identifierades, fysisk aktivitet, utbildning eller nya arbetssätt. Interventionerna riktades mot individnivå, organisationsnivå eller mot flera nivåer samtidigt och majoriteten av insatserna utfördes på kvinnodominerade arbetsplatser. Studierna visade på olika resultat även om de hade liknande fokus, exempelvis utbildning. Diskussion: De hälsofrämjande insatserna visade på varierande resultat även om aktiviteterna var likartade. Att endast lägga ansvaret på individen verkar inte lika hälsofrämjande som försök att förändra organisationen. Genom att främja hälsan på olika nivåer kan ett mer jämt resultat nås och klyftor mellan grupper minskas. Majoriteten av interventionerna riktades mot kvinnor eller kvinnodominerade arbetsplatser. De flesta av dessa interventioner utgick från att skapa förutsättningar för att hantera stress istället för att förändra de faktorer som skapar stress. Utifrån mytperspektivet kan hälsofrämjande interventioner ses som färdiga koncept och verka som sätt för organisationer att skapa legitimitet från omvärlden. Strävan för legitimitet skulle kunna verka för att fler organisationer försöker göra verksamheterna mer hälsofrämjande vilket i längden kan vara positivt för medarbetarna. Slutsats: Det är viktigt att hitta och angripa de faktorer som ligger till grund för den egna verksamhetens förhållanden. Det kan anses svårare och mer tidsödande till en början men kan i förlängningen leda till mer framgångsrika resultat. Hälsofrämjande arbetsplatser bör ses som en investering i den egna verksamheten.
Internet Gaming Disorder och Psykisk ohälsa - Spelande, depression och coping - En litteraturbaserad studie
(2018-06-20) Gustavsson, Martin; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Internet Gaming Disorder är ett beroendemönster som nyligen börjat uppmärksammas mer världen över. American Psychiratric Association har redan uppfattat beroendet som ett problem och WHO har år 2018 beslutat att preliminärt ta med det i ICD-11. Depression är ett stort folkhälsoproblem idag och är kopplat till flera beroendemönster. Syfte: Genom en litteraturgenomgång undersöka olika potentiella samband mellan IGD och depression samt rollen som coping skulle kunna spela hos individer med IGD. Metod: En litteraturbaserad studie av kvalitativa samt kvantitativa studier sökta och insamlade från databaserna Scopus, PsycINFO och PubMed. De artiklar som hittades granskades efter kvalitet och etik, 15 stycken valdes ut för innehållsanalys. Resultat: Korrelation mellan IGD och depression hittades i litteraturen. Inget orsakssamband kan konstateras. Coping beskrivs som medlare mellan dessa två och de individer som lider av IGD verkar vara mer benägna att falla in i dysfunktionella strategier för hanterandet av stressfyllda situationer. Slutsats: Samband mellan IGD och depression finns men sambandets riktning är oklart och behöver mer forskning. Dysfunktionell coping är vanligt hos individer med IGD och depression där yngre och män är särskilda riskgrupper.
Unga kvinnors inställning till och kunskaper om långtidsverkande preventivmedel – en litteraturbaserad studie
(2018-06-19) Janzon, Tove; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Unga svenska kvinnor genomgår årligen ett relativt stort antal aborter trots god tillgång till preventivmedel och preventivmedelsrådgivning. Forskning visar att långtidsverkande preventivmedel som spiral och p-stav med fördel kan användas för att minska antalet oönskade graviditeter. Dessa medel används dock i låg utsträckning av unga kvinnor. Syfte: Att kartlägga unga kvinnors inställning till och kunskaper om långtidsverkande preventivmedel (LARC). Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie som inkluderar 12 vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades och bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att de unga kvinnorna hade bristfälliga kunskaper om LARC och att de helst konsulterade sin vänkrets i preventivmedelsfrågor. Hinder för LARC-användande var rädsla för smärta/nålar, oro för framtida infertilitet samt biverkningar. Hälso- och sjukvårdspersonal som jobbar med preventivmedelsrådgivning baserade i stor utsträckning sin uppfattning om LARC på daterad fakta vilket påverkade de unga kvinnornas inställning till LARC. Diskussion: Resultatet visade att såväl kvinnorna som hälso- och sjukvårdspersonalen hade bristfälliga kunskaper om LARC vilket ledde till en generellt avog inställning till medlen. Brister i kommunikationen mellan kvinnorna och vårdpersonalen kan vara en bidragande orsak till att kvinnorna i stor utsträckning använder sig av otillförlitliga källor i sitt sökande efter information om preventivmedel. De nationella riktlinjer som finns kring preventivmedelsrådgivning behöver därför betonas tydligare vid ett framtida omformande av de nationella folkhälsomålen.
Pokémon Go och fysisk aktivitet – En litteraturstudie om användbarheten av aktiva mobilspel vid folkhälsoinsatser
(2018-06-13) Hansson, Susanna; Eriksson, Karolina; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Fysisk inaktivitet och stillasittandet ökar i Sverige och globalt sett vilket medför hälsorisker i form av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, vissa typer av cancrar och fetma. Det har på senare tid diskuterats hur aktiva tv- och mobilspel kan användas för att öka den fysiska aktiviteten. Ett exempel på detta är det Augmented Reality (AR) baserade spelet Pokémon Go. Det är därför angeläget att studera sambandet mellan Pokémon Go och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att studera sambandet mellan Pokémon Go och fysisk aktivitet samt hur aktiva spel kan användas vid folkhälsoinsatser. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna Scopus och Pubmed för att identifiera alla relevanta vetenskapliga artiklar inom området. Alla utvalda artiklar kvalitetsgranskades genom antingen STROBE-mallen eller Malteruds checklista. Därefter bedömdes evidensgraden med GRADE på studier som använt sig av utfallsmåttet steg/dag. Slutligen sammanställdes artiklarna genom en innehållsanalys. Resultat: Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar. Utifrån dessa kunde ett svagt samband mellan att spela Pokémon Go och en ökning av fysisk aktivitet identifieras. Främst var det lågintensiv fysisk aktivitet. Ökningen var störst bland de som tidigare varit mest inaktiva. Ett dos-respons samband kunde identifieras, där de som spelade mest fick en större ökning av fysisk aktivitet än de som spelade lite. Effekten av Pokémon Go på fysisk aktivitet avtog över tid. Aktiva spel kan vara användbara för att aktivera de mest inaktiva och spelandet kan vara ett komplement till andra interventioner för att öka fysisk aktivitet. Slutsats: Pokémon Go visades ha en kortvarig effekt på fysisk aktivitet. Aktiva spel kan användas i folkhälsoarbete för att minska stillasittande och inaktivitet, där det kan vara en fördel om spel utformas utifrån en teori, exempelvis Social Cognitive Theory. Vidare bör spelen vara anpassade för målgrupp och kontext, för att uppnå önskad effekt på fysisk aktivitet.
Kvinnors reaktioner och informationsbehov vid positivt HPV- resultat – en litteraturbaserad studie
(2018-06-12) Ryberg, Emma; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancerformen globalt och ett stort folkhälsoproblem. Den orsakas av cellförändringar som är resultatet av en kvarstående infektion med Humant papillomvirus (HPV). HPV är en mycket vanlig sexuellt överförbar infektion som drabbar nästan alla sexuellt aktiva både män och kvinnor. Alla kvinnor mellan 23-64 år i Sverige kallas vart tredje-femte år på screening med gynekologiska cellprover. Detta görs för att upptäcka tidiga cellförändringar. Cellprovet analyseras idag med cytologi men man kommer hösten 2018 att i vissa fall istället börja analysera cellproverna för HPV. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka reaktioner och informationsbehovet kring humant papillomvirus hos kvinnor 23-64 år. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. 16 artiklar valdes ut genom sökningar i databaser och manuell sökning i referenslistor. Tio artiklar var kvalitativa och fem artiklar var kvantitativa. En av artiklarna använde sig av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det fanns stora kunskapsbrister kring HPV. Ett positivt HPV- resultat orsakade psykosociala reaktioner såsom oro, skam, stigma, rädsla och chock. Det påverkar också relationer till partners. Kvinnorna hade ett stort informationsbehov kring HPV men för mycket information orsakade ökad oro. Det bästa sättet att ge information var genom telefonsamtal eller personliga möten där frågor kunde ställas direkt. Broschyrer var också ett bra alternativ då dessa kunde läsas var och när det passade kvinnorna. De flesta kvinnor valde att söka mer information på internet vilket kunde vara problematiskt då det fanns mycket felaktig information och det var svårt att veta vilken information man kunde lita på. Diskussion: Kvinnorna hade övervägande negativa reaktioner kring ett positivt HPV-resultat. Informationsbehovet var stort trots att för mycket information visade sig ge ökad oro. Sättet informationen gavs på var viktigt. Det fanns inget konsensus kring när den bästa tidpunkten att informera om HPV var.
Kost, tarmflora, och dess påverkan på psykisk hälsa - En litteraturstudie med fokus på depression, ångest och psykiskt välbefinnande
(2018-06-07) Laigård, Henrik; Sigurdsson, Linus; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Det finns forskning som stödjer tanken att tarmfloran kan påverka hur en individ mår psykiskt. Det finns även forskning som stödjer tanken att diet påverkar tarmfloran och även kan ha en association med diagnoser som depression och ångest. Dock är ämnet fortfarande relativt outforskat. Denna litteraturstudie har som mål att avgöra det rådande forskningsläget gällande frågan. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan diet, tarmflora och psykisk hälsa. Metod: Studien är en litteraturöversikt, 16 artiklar utgjorde datamaterialet, dessa kvalitetsgranskades, evidens graderades och analyserades. Resultat: Artiklarna i studien var flertydiga. Det fanns artiklar som påvisade minskning i ångest, depressiva symtom och förbättrat psykiskt välmående med hjälp av probiotika. Det fanns även resultat som visade på att inget samband fanns. Kost och bättre psykiskt välbefinnande associerades med ett hälsosamt kostmönster. Dock var det vetenskapliga underlaget begränsat för samtliga utfall som studerades. Slutsats: Det verkar som en större genomslagskraft sker ifall en intervention ges till personer som redan lider av psykisk ohälsa. Men mer forskning krävs inom detta område för att kunna avgöra kausala samband mellan diet, tarmflora och dess möjliga påverkan på psykisk hälsa.
Hälsosamma arbetsplatser – En systematisk litteraturöversikt med ett folkhälsovetenskapligt perspektiv
(2018-06-07) Hjortskog, Erica; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Arbetsplatsen har en stor betydelse för arbetstagarnas hälsa och välbefinnande samt även för folkhälsan. Därför är det viktigt att öka kunskapen om hälsosamma arbetsplatser, vilket inte är så väl beforskat. Syfte: Att undersöka hur hälsosamma arbetsplatser kan skapas. Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i två databaser och 555 studier hittades varav 13 studier valdes ut utifrån syfte och urvalskriterier. En kvalitets- och evidensgranskning gjordes av de valda studierna. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod vilket gav fem teman. Resultat: Organisationsstrukturer som gynnar hälsan, en god arbetsmiljö, engagerande ledare, ett gott arbetsklimat och en sund livsstil var arbetsrelaterade faktorer som kan skapa hälsosamma arbetsplatser. Slutsats: Många olika arbetsrelaterade faktorer kan sannolikt spela roll för hälsosamma arbetsplatser. Nyttan med att skapa en sådan arbetsplats är en ökad arbetsnärvaro vilket är positivt för både folkhälsan och för arbetsplatsen. Dock behövs det mer forskning inom detta fält och inte minst med ett fokus på genus.

Browse

Recent Submissions