Kandidatuppsatser / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24179

Browse

Now showing 1 - 20 of 680

Idrott och psykisk hälsa
(2025-08-15) Månsson, Gustav; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Den väldokumenterade globala framfarten av psykisk ohälsa orsakar lidande och oförmåga till psykiskt välbefinnande bland många och i synnerhet hos ungdomar. Idag råder en debatt huruvida psykisk hälsa ska bli ett eget ämne i svensk skola. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i Idrott och Hälsas förstår och värderar sin roll i undervisning av psykisk hälsa. Frågeställningarna behandlar lärare i Idrott och Hälsas förståelse för (o)hälsa och psykisk (o)hälsa; hur undervisningen i psykisk hälsa utformas i praktiken & idrottslärares behov inom undervisning i psykisk hälsa. Metoden består av sex semistrukturerade intervjuer med behöriga gymnasielärare. Svaren spelades in, transkriberade och analyserades tematiskt. Vid analys, granskning och diskussion av intervjumaterialet kom de teoretiska ramverken KASAM (känslan av sammanhang) och Self Determination Theory (SDT) att användas. Ett ramverk som beskriver ett holistiskt hälsoperspektiv innehållandes dimensioner av fysisk, psykisk och social hälsa där välbefinnande uppnås genom en tillvaro som upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull. Utifrån givna tematiska analysen i relation till undersökningsområdena hittades olika resultat: Lärare förstår sin roll utmynnas i att vara en trygg vuxen i elevers närvaro, mentorsroll, konkretisering av frisk- och riskfaktorer, inkluderingsarbete i och utanför klassrumsmiljö och undervisning av känsliga områden som ätstörningar, kroppsideal och kost. Hälsoförståelsen bland respondenterna var holistisk och visade på stark korrelation mellan KASAM och övriga erkända myndigheters definitioner av (o)hälsa & psykisk (o)hälsa såsom Världshälsoorganisationen, Folkhälsomyndigheten och Socialtjänsten. Resultaten rörande gestaltning av undervisning visade på hur psykisk hälsa undervisas som underrubrik till andra undervisningsområden såsom ergonomi, träningslära, kroppsideal, ätstörningar. Lärarna menar på att psykisk hälsa undervisas indirekt genom fysisk aktivitet under lektionstid där psykiska hälsofördelar ingår i samband den aktivitet fysiska och sociala hälsodimensionen. Resultatet för framtida behov i undervisning i psykisk hälsa manifesterades genom mer tid, mer utbildning, tydlighet och mer resurser och befogenheter. Mer forskning krävs för psykisk hälsa i Idrott och Hälsa-ämnet och som uppmaning till framtida studier är betydelsen över tid och optimering av denna undervisning.
“Det kommer bli ungefär som det var förut”?
(2025-08-15) Jansson, Oskar; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
I takt med att samhället förändras ändras också synen på vad som ska läras ut och hur det ska läras ut (Linde, 2012). Läroplaner fungerar då som ett medel för att förmedla denna nya synen och styr till viss del vad lärare ska undervisa om och hur (Larsson 2016). Däremot hävdar Larsson att det är långt ifrån alltid som undervisningen, framförallt i idrott och hälsa, är i linje med styrdokumenten. I juli 2025 är det dags för en ny läroplan för gymnasieskolan att träda i kraft. Syftet med studien är att undersöka vad gymnasielärare i idrott och hälsa har för tankar kring den kommande gymnasiereformen samt hur organisatoriska och fysiska ramar spelar in i dessa tankar. Studien är kvalitativ för att få mer djupgående svar (Kvale & Brinkman, 2013) från de intervjuade lärarna kring deras tankar. Resultatet visar på att lärares tankar och attityder till Gy25 skiljer sig mycket åt. Hur mycket fortbildning de erhållit skiljer minst lika mycket och enligt studien finns det en stark korrelation mellan de två. Även andra faktorer som ålder och tidigare erfarenheter verkar vara faktorer som påverkar lärares inställning till den kommande gymnasiereformen
Friluftsliv eller tvångsluftsliv?
(2025-08-15) Bolinder, August; Gardell, Josef; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Vid undersökningar av friluftslivet i skolan framställs det som bristfälligt samtidigt som intresset för friluftslivet generellt ökar i samhället. Men varför unga vuxna väljer friluftslivet är relativt outforskat. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är således att undersöka och tematisera vad friluftsliv är för unga vuxna, vilka motiv och inspirationskällor de har till friluftsliv samt hur undervisningen i friluftsliv sett ut och påverkat dem. Resultatet visar att friluftslivet är under ständig förändring men innefattar oftast fysisk aktivitet i naturliga miljöer med vissa krav på utrustning, men betraktas även bland vissa som en känsla. Det som framförallt inspirerat unga vuxna till friluftsliv är familj, vänner, förebilder, sociala medier och fint väder. I linje med tidigare forskning och riksdagens mål är motiven till friluftsliv välmående, andlig välfärd, personlig utveckling och sökandet efter något ursprungligt. Unikt med denna studie är att gemenskap framträder som ett starkt motiv för friluftslivet. Friluftsundervisningen i ämnet idrott och hälsa karaktäriseras av sin frånvaro för informanterna men när den väl bedrevs hade den inslag av orientering, prestation och instrumentellt användande av utrustning. Undervisningen har inte varit en inspirationskälla till att informanterna bedrev friluftsliv idag, eftersom utevistelse bland annat ansågs som töntigt under skolåren och att tillhöra gruppen var viktigare än att bedriva sitt friluftsintresse. För att undervisningen i friluftsliv ska nå fler behöver det sannolikt bli en del av elevernas habitus. Studien utgör ett kunskapsbidrag till lärare i idrott och hälsa genom en vidare förståelse av friluftslivets mångfald och faktorer till att bedriva det. Genom synliggörande av inspirationskällor och motiv kan studien skina ljus på nya former och idéer för friluftsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och således ge inspiration till lärare för att bidra till utvecklingen av undervisning i friluftsliv
Generativ artificiell intelligens inom ämnet idrott och hälsa
(2025-08-15) Pettersson, Evelina; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Artificiell intelligens (AI) har påskyndat digitaliseringen av skolans lärmiljö och introduktionen av generativ artificiell intelligens (GAI), såsom ChatGPT, har skapat nya pedagogiska utmaningar. Exempelvis har svårigheten att avgöra vad som är elevproducerat jämfört med AI-genererat material lett till att traditionella skriftliga inlämningsuppgifter ifrågasatts som bedömningsunderlag. Tidigare forskning visar att idrottslärare ofta upplever implementering av digitala verktyg som utmanande medan GAI:s roll inom ämnet idrott och hälsa fortfarande är relativt outredd. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa förhåller sig till GAI samt utforska de pedagogiska möjligheter och utmaningar som GAI medför i ämnet. Undersökningen baserades på en kvalitativ intervjustudie med sex gymnasielärare i idrott och hälsa, vars empiri analyserades tematiskt. Resultaten tyder på att lärarna främst använder GAI som ett stöd i planering och uppgiftsskapande, men att tekniken samtidigt väcker frågor om fusk, källkritik och försämrad arbetsdisciplin. Samtidigt bedöms ämnet idrott och hälsa vara mindre påverkat av GAI än teoretiska ämnen då undervisningen i hög grad bygger på praktiska moment. Studien synliggör ett behov av ämnesspecifik AI-kompetens och tydliga riktlinjer för att säkerställa en medveten och etisk användning. Därmed utgör studien ett viktigt kunskapsbidrag för lärare, skolledare och lärarutbildningar och lyfter behovet av att inkludera även praktisk-estetiska ämnen i det pågående samtalet om AI i skolan.
Motivation som en grundsten i personlig träning
(2024-11-13) Svensson, Emelie; Toivanen, Rosaliina; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Hur människor definierar hälsa varierar, människor prioriterar även hälsan på olika sätt. Idag är det många som hoppar av träningen innan en beteendeförändring hinner ske. Det är viktigt att känna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ökning av kontroll, utveckling samt beteendeförändring. Motivationen är också nyckeln till effektivitet. Fysisk aktivitet kan leda till förhöjd självkänsla samt självbild, vilket ökar sannolikheten för hållbar hälsa. Syftet med studien är att se vilka faktorer som påverkar klientens motivation enligt de personliga tränarna. Metoden som används i studien är en kvalitativ undersökning där sju intervjuer med personliga tränare genomförs. Studiens resultat visar att faktorer som ökar motivationen bland annat är; glädje, autonomi, gruppträning, utveckling samt den personliga tränaren i sig. Faktorer som visar sig minska motivation är bland annat; förändringar i privatliv, dålig sinnesstämning samt att klienten inte når sina mål. De som visar sig vara faktorer för att bibehålla motivation är bland annat; positivitet samt utveckling. Faktorer som skapar motivation är bland annat; positivitet, trygghet, närvarande samt rådgivning. Slutsatsen som studien landar i är att det är viktigt att ha ett rådgivande och samarbetande förhållningssätt som personlig tränare. Den personliga tränaren bör också ta hänsyn till klientens egenskaper och anpassa träningen utefter klienten.
Köttsubstitut och dess näringsinnehåll - har vi koll?
(2024-10-04) Carlson, Stina; Potts, Kiama; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns gällande en mer växtbaserad kost, med särskilt fokus på konsumenters uppfattningar om näringsinnehållet. Definitionen av konsumenter i denna uppsats är individer som konsumerar köttsubstitut utan något krav på regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner för diverse företag av köttsubstitut. Köttsubstitut nämns i denna studie och definieras som texturerat växtbaserat protein och halvfabrikat. Studien består av kvalitativa och kvantitativa metoder och innefattas av en enkätstudie och tre semistrukturerade intervjuer. Resultatet har sedan analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Den kvantitativa delen analyserades utifrån statistikprogrammet SPSS (28.0.1.1. (14), IBM, 1989, 2021 Chicago, USA). Resultatet utifrån den kvalitativa metoden visade att producenters uppfattning av köttsubstitut var att underlätta för konsumenten och vara en övergång för att äta mer växtbaserat. 109 personer totalt deltog i enkäten. Utifrån svarsalternativen i enkäten framkom att konsumenterna klassade näringsinnehållet högt i köttsubstitut. Konsumenters uppfattning var att köttsubstitut inte ska jämföras med näringsprofilen hos baljväxter, utan se det som ett halvfabrikat. Marknadsföringen kring dessa produkter associeras med hälsa, vilket kan vara missvisande. Slutsatsen var att det finns risker med en ökad konsumtion av köttsubstitut, därför bör myndigheter ta ställning till denna nya produkt, annars kan utsatta grupper riskera att få bristsjukdomar.
Näringsstrategier i Allsvenskan - en organisatorisk vy på kostplaneringen inom svensk elitfotboll
(2024-09-27) Bergehed, Nils; Kinnander, William; Ljung, Philip; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Studien syftar till att undersöka nuvarande kost- och näringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enkätundersökningen, som baserats på UEFAs näringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, innehållande både kvantitativa och kvalitativa frågor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. Även kvalitativa intervjuer utfördes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition för besvarande av frågorna, dessa personer bekräftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna. Allsvenska fotbollsklubbar anger att de i viss utsträckning följer UEFAs kost- och näringsrekommendationer, men utrymme för förbättringar finns. Klubbarna var positivt inställda till ett utökat kostarbete, med diverse förslag på implementeringsmöjligheter. Dock var det största hindret resurser, mer specifikt ekonomin vilket inkluderar personal och tidsavsättning men även projektledning. Slutsats: Flera allsvenska fotbollsklubbar anger att de delvis följer UEFAs kostrekommendationer men har betydande förbättringspotential, särskilt genom att anställa kvalificerad personal och öka medvetenheten om RED-S. Trots brist på kvalificerad personal och resurser visar flera klubbar en vilja att integrera kunskap om RED-S. Klubbarna ser möjligheter att förbättra kostprogram och måltidsalternativ för att höja spelarnas näringsintag och prestation. Tidsbrist, ekonomiska begränsningar och brist på ledning försvårar dock effektiv implementering.
Skolfrukostens betydelse för elever, skolan och samhället
(2024-09-20) Ellegård, Emma; Källs, Hanna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Denna studie handlar om skolfrukost och dess betydelse för elever och skolmiljö. Syftet med studien är att undersöka skolor som serverar frukost, olika aktörer som arbetar med detta och ta del av deras erfarenheter kring fenomenet. Studiens frågeställningar är hur skolpersonalen uppfattar att skolfrukosten har påverkat elever och skolmiljö, vilken roll kan skolfrukosten spela utifrån ett socioekonomiskt perspektiv och hur skolorna kan servera skolfrukost med den ekonomi och resurser de har. Studien bygger på en flermetodsstudie med en kombination av kvalitativ intervjustudie, kvantitativ enkätstudie samt observationer. Webbenkäterna visar att majoriteten av skolorna inte serverar skolfrukost idag, men de ser ett behov av att göra det. Skolpersonalen som intervjuats uppfattar att skolfrukost ger elever mer ork och energi och leder till ökad koncentration och prestation i skolan. Skolfrukost kan även stärka de sociala relationerna mellan elever och lärare och minskar skadegörelse och godisköp. Studien indikerar även att skolfrukost är viktigt ur ett socioekonomiskt perspektiv och att fler måltider i skolan behövs för att jämna ut olikheter mellan barn och deras livssituation. Slutligen visar studien genom flera av skolornas egna erfarenheter och kreativa lösningar att skolfrukost inte behöver vara kostsamt. En satsning på skolfrukost kan alltså ge vinst tillbaka till samhället. Vår slutsats är att det finns tillräckligt med argument för att alla elever bör erbjudas gratis frukost i skolan. En skolfrukostreform nu borde vara lika självklart som en skollunchreform då.
Tränarskap inom fotboll, svårt eller lätt?
(2024-09-18) Agroth, Simon; Björkvall, Edvin; Myrberg, William; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Att vara tränare är en utsatt och prestationsbaserad position, vilket även styrks av Svenska Fotbollsförbundet (2018). Svenska fotbollsförbundet (2018) menar att det inte finns någon kravspecifikation för klubbar att följa vid uppföljning av en tränares prestationer, det är upp till varje klubb att bedöma prestationen själva. Därför är det oklart vad en tränare ska förhålla sig till. Vidare saknas relevant forskning som speglar erfarenheter hos tränarna gällande ledarskapsstilar och rekrytering inom den svenska fotbollen. Därför är syftet med det här examensarbete är att belysa hur tränare talar om skillnader mellan att vara aktiv tränare inom dam- och/eller herrfotbollen både gällande tränarskapet men också de erfarenheter som tränarna har av rekryteringsprocesser från såväl herrfotbollen som damfotbollen. Svenska fotbollsförbundet (2016) menar att rekryteringen av tränare är en investering till klubben och grundläggande till en utvecklad organisation. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts genom semistrukturerade intervjuer med tränare som utgår från en intervjumall för att besvara frågeställningarna. En kvalitativ innehållsanalys har sedan genomförts för att skapa fyra kategorier som ligger till grund för resultatet. Utifrån de fyra kategorierna går att utläsa att tränarna tror att erfarenhet väger tungt i en rekryteringsprocess, även om de menar att resultaten som en tränare har uppnått, väger tyngre. De skillnader som belyses av tränarna mellan dam- och herrfotboll är att damfotbollsspelare tenderar att ställa frågan varför till tränaren mer än vad herrspelare gör. Dessutom menar tränarna att damfotbollsklubbar tenderar att vara mer “öppen” i sin rekryteringsprocess av tränare än vad herrfotbollsklubbar är. Vidare nämner tränarna genomgående att fotbollstränare behöver använda sig av ett anpassat tränarskap som utgår ifrån den givna situationen. Tränarna betonar att tränarskapet som krävs är beroende av vilken grupp man tränar, är det ungdomar menar majoriteten att det krävs ett mer autokratiskt ledarskap, är det däremot vuxna spelare kan tränaren snarare tillämpa ett mer konsultativt ledarskap.
Återgång till idrott efter skada - tränarens perspektiv.
(2024-09-18) Bendiksen, Sofia; Lind-Olsson, Josephine; Strandberg, Emelie; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka perspektiv tränaren har på sin roll under processen då en idrottare ska återgå till idrott, samt vilka möjligheter och hinder de stöter på i sådana sammanhang. Metod: I denna studie har kvalitativ ansats använts i form av intervjustudie. För att kunna fånga tränarnas perspektiv på sin egen roll under idrottares återgång till idrott användes semistrukturerade intervjuer. För att rekrytera deltagare användes avsiktligt urval. Deltagarna var sex stycken till antalet och var från 23 till 56 år gamla. De kom från fem olika idrotter – volleyboll, fotboll, handboll, simning och synkroniserad konståkning. Resultat: Resultatet av tränarens uppfattning av sin roll visade att tränarna kände ansvar för stöttning, kommunikation, inkludering och hållbarhet. Resultatet av möjligheter och hinder visade på att hinder i tränarskapet kunde vara relationen mellan tränare och idrottare, beroende på dess kvalitet. Tränarna ansåg att kompetens, resurser och motivation var hinder när det kom till att hjälpa idrottare återgå till idrott. Omsorg betraktades som en möjlighet till att hjälpa idrottaren vid återgång till idrott. Slutsats: De slutsatser som drogs var att tränarna i studien var mycket väl medvetna om sitt stora ansvar för idrottarens återgång till idrott. Det visade sig genom att omsorg sågs som en möjlighet att hjälpa idrottare att återvända till idrotten.
En kvantitativ analys av skador på svenska orienteringsgymnasium.
(2024-09-18) Ericsson, Isac; Schimmele, Niklas; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skador hos orienterare på orienteringsgymnasium för att identifiera vilka skador som är vanligast, hur ofta och var de uppkommer samt under vilken månad flest skador inträffar. Vidare syftar uppsatsen till att utvärdera eventuella köns- och åldersskillnader samt att undersöka hur många skador som uppkommer i relation till träningsmängd. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning med en tvärsnittsstudie för att undersöka skador bland elever på svenska orienteringsgymnasier. Det är en retrospektiv studie där data samlades in från föregående år (2023). Bekvämlighetsurval användes för att rekrytera 144 elever (77 män och 67 kvinnor) i åldern 16–19 år från fem orienteringsgymnasium samt 12 tränare från dessa skolor. Analyser utfördes med statistikprogrammet SPSS. Resultat: Fotledsstukningar framträdde som den vanligaste akuta skadan, medan benhinneinflammation var den mest rapporterade överbelastningsskadan. Av alla rapporterade skador var 91,7 % lokaliserade till nedre extremiteten. Där de tre vanligaste skadelokalisationerna var: Fotled och fot (26 %), underben (25 %) samt knä (24 %). Resultaten påvisade en högre förekomst av överbelastningsskador (51,89 %) jämfört med akuta skador (34,85 %), med en genomsnittlig skadefrekvens på 1,22 skador per elev under 2023. Den rapporterade skadeincidensen per 1000 timmar träningsvolym på de inkluderade orienteringsgymnasierna är 3,33 +- 7,20 skador. Det rapporterades i genomsnitt 33,6 dagar då deltagarna var borta från löpning under 2023 på grund av skada. Under grundträningsperioden uppkom i snitt 3,5 akuta skador och 12,75 överbelastningsskador och under tävlingssäsongen uppkom i snitt 5,25 akuta skador och 8,13 överbelastningsskador. Flest antal skade uppkomster rapporterades i december (n=21). Under grundträningsperioden uppkom totalt i snitt 16,25 skador och under tävlingssäsongen uppkom i snitt 13,38 skador. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i skadefrekvens mellan olika årskurser, kön eller mellan RIG och NIU, även om vissa trender observerades. Tränarnas uppfattningar om skador stämde inte alltid överens med de faktiska resultaten.. Slutsats: Resultatet i denna studie bidrar till att öka förståelsen för skador på svenska orienteringsgymnasium.Vidare forskning behövs för att bättre förstå skaderiskerna och utveckla anpassade strategier för skadeprevention på orienteringsgymnasium.
Hjärnskakningar inom ishockey - En kvantitativ studie om hjärnskakningar inom svensk ungdomshockey
(2024-09-18) Brandsdal, Martin; Schiller, Viktor; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av hjärnskakningar bland unga ishockeyspelare, utforska hur spelarna påverkas av hjärnskakningar, belysa spelarnas kunskapsnivå kring hjärnskakningar och hjärntrappan. Metod: Enkätundersökning Resultat: Första frågeställningen om hur vanligt det är med hjärnskakningar bland unga spelare visar resultatet att det är väldigt vanligt. Resultatet visar att 54,7% har haft en hjärnskakning. Andra frågeställningen om hur spelarna påverkas av hjärnskakning visar resultatet att huvudvärk påverkar spelarna mest. Tredje frågeställningen kring spelarnas kunskaper visar att det inte finns något samband mellan spelarnas kunskaper kring risker med hjärnskakning och historia av hjärnskakning. En negativ korrelation mellan kunskaper om hjärntrappa och historia av hjärnskakningar hittades. Slutsats: Framtida forskning bör inkludera kvinnlig ishockey då det nyligen skett regeländringar vilket tillåter tacklingar samtidigt som kvinnor lättare drabbas av hjärnskakningar än män. Vi vill även uppmana till fortsatt forskning kring regeländringar och utbildningsprogram om prevention av hjärnskakningar. Vi tror inte lösningen är att förbjuda tacklingar utan fokusera på att utbilda klubbar, tränare och spelare kring fairplay, medvetenhet kring risker av hjärnskakningar men framförallt vikten av respekt mellan spelarna för att kunna minska förekomsten. Då litteraturen och enkäten tyder på att otillåtna tacklingar är den mest bidragande orsaken till hjärnskakningar.
Kosttillskott inom idrott och gym ̶ Kunskap och prevalens: kreatin, koffein, BCAA samt vitamin C och E
(2024-09-18) Forsman, Elias; Martinsson, Luke; Roos, Joakim; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalens av kosttillskotten kreatin, koffein, BCAA samt vitamin C och E bland svenska träningsaktiva, och hur bra deras uppfattning av kosttillskottens effekt på träning stämmer överens med aktuell forskning. Ytterligare syftade studien till att redogöra för skillnader i erfarenhet och uppfattning mellan kön, aktivitetsnivå, typ av aktivitet och olika åldersgrupper. Metod: För att undersöka frågeställningar utformades en kvantitativ webbenkät som distribuerades till aktiva gym- och idrottsutövare. Totalt 100 svar inkluderades i studien. Resultat: Hög kännedom fanns för respektive kosttillskott bland respondenterna, och hög grad användning med blandade erfarenheter rapporterades. Generellt fanns inte många signifikanta skillnader mellan kön, aktivitetsnivå, typ av aktivitet och olika åldersgrupper för respektive kosttillskott. Koffein var tillskottet med högst prevalens bland deltagarna följt av kreatin och BCAA. Vitamin C och E var kosttillskotten som hade lägst prevalens. Koffein var det som flest kände till, men uppfattningen kring effekter hade blandad överensstämmelse med forskning. Nästan alla respondenter kände till kreatin och deras kunskap om styrka/explosivitet och hypertrofi stämde överens med litteraturen, men övriga effekter hade blandade svar. Vidare hade uppfattningen kring BCAAs effekter blandad överensstämmelse med forskning. Vitamin C och E var kosttillskottet som respondenterna hade minst erfarenhet av och sällan märkbara effekter vilket generellt stämmer överens med litteraturen. Inga signifikanta skillnader mellan grupperna observerades sannolikt i följd av många “vet ej” svar. Slutsats: En viss okunnighet verkar finnas kring kosttillskotten kreatin, koffein, BCAA och vitamin C och E, och vissa gruppskillnader i kunskap och erfarenhet kan observeras beroende på kön, aktivitetsnivå, typ av aktivitet och ålder. Med fynden i denna studie går det dock inte att generalisera resultaten eller säkerställa exakta gruppskillnader.
Ungdomsfotbollsspelares kunskaper om prestationshöjande styrketräning
(2024-09-18) Gustafsson, Hampus; Sandulo, Emanuel; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Syftet med den här studien är att öka kunskapen om svenska ungdomsfotbollsspelares kännedom om hur man bäst ökar sin fotbollsprestation med hjälp av styrketräning. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes för att få en bred representation av ungdomsidrottare i hela landet, där syftet var att ge en övergripande bild snarare än att fördjupa sig i enskilda åsikter. Enkäter, som baserades på tidigare forskning, skickades ut till 303 fotbollslag över hela Sverige, och deltagarna var aktiva fotbollsspelare i åldrarna 15-19 år. Resultat: Betydligt fler ungdomsspelare svarade rätt på frågor om styrka (ca 45-70%) och muskler (ca 60-75%) än på frågor om explosivitet (ca 15-70%), där kunskapsvariationen var stor. Explosivitet var också det tema med flest "Vet ej"-svar, upp till 15% jämfört med max 5% för övriga teman. Dessutom svarade fler spelare fel på frågor om setvila för olika träningstyper än på övriga praktiska riktlinjer. Slutsats: Slutsatsen är att tränare måste ta ett större ansvar för att utbilda ungdomsspelare om prestationshöjande träning genom att integrera dessa element i träningsprogram och använda evidensbaserade källor. Det är också viktigt att framtida forskning undersöker hur ungdomar får tillgång till träningsinformation för att förbättra utbildningsmetoder och säkerställa korrekt information. Detta tillvägagångssätt säkerställer att spelarna får ut det mesta av sin träning, förbättrar deras prestation på planen och främjar en mer allsidig atletisk utveckling.
Mental hälsa i ungdomsidrott - Tränarnas perspektiv på mental hälsa hos unga idrottare
(2024-09-18) Boström, Rasmus; Stojanov, Dimitar; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Att förstå insikter och uppfattningar som ungdomsidrottstränare har om unga idrottares mentala hälsa, faktorerna som påverkar den samt vilka allmänna utmaningar idrottare ställs inför gällande mental hälsa. Metod: En tematisk kvalitativ intervjuanalysmetod användes för att utforska tränarnas perspektiv på idrottares mentala hälsa. Sex ungdomsidrottstränare med varierande bakgrund valdes ut för intervju och data samlades in genom strukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk kodning för att hitta förekommande kategorier och teman. Resultat: Deltagarnas svar visar att ungdomsidrottstränare är medvetna om att mental hälsa är avgörande för unga idrottares utveckling och prestation. Mental hälsa ses som en kombination av välbefinnande, glädje och motivation. Deltagande tränarna erkänner att ungdomsidrottare möter stress från både idrottsliga och personliga utmaningar, inklusive akademisk och familjär stress. De betonar vikten av att skapa en stödjande miljö, uppmuntra öppna diskussioner om mental hälsa och att vara en förebild. De erkänner också en viss begränsning i delar av sin kunskap om mental hälsa men värdesätter kontinuerligt lärande och kommunikation för att effektivt stödja idrottare. Det fanns flera mål som tränarna var eniga om, inklusive att ha förmågan att anpassa sig till sina idrottares behov och ambitioner, hjälpa dem att nå sin högsta potential och så småningom leda dem till självständighet. Slutsats: Ungdomsidrottstränare erkänner deras betydelsefulla roll för att främja mental hälsa bland unga idrottare. Fortlöpande utbildning, öppen kommunikation och att skapa en stödjande miljö som positivt påverkar mental välbefinnande är viktigt för idrottarnas utveckling. Framtida studier bör undersöka långsiktiga effekter som möjligtvis orsakas av tränarnas perspektiv på idrottarnas mentala hälsa. Ytterligare bör effekter på idrottares prestation och välbefinnande, effektiviteten av specifika utbildningar för tränare och effekterna av olika coachningsstilar i relation till idrottarnas mentala hälsa också undersökas.
Nudging i en rättspsykiatrisk miljö - En knuff till hälsosammare alternativ i kafeterian
(2024-09-17) Klasén, Lottie; Windahl, Elin; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Rapporten har riktat in sig på en kafeteria på ett rättspsykiatriskt boende, då övervikt och fetma ökar inom rättspsykiatrin i delar av landet. Syftet med denna studie var att genomföra och utvärdera en intervention med mål att inspirera till ett större intag av frukt och grönt för en bättre hälsa. Metod: Produkter av frukt och grönsaker utformades som tillägg i kafeterian. Nudging användes som en metod, varor placerades i ögonhöjd och mindre hälsosamma alternativ placerades med längre avstånd. Planscher användes för information samt ett utställningsskåp med information. Analys av kassakvitton före och efter interventionens start gjordes för statistik över försäljningen av olika varor. Intervjuer samt kvalitativ analys utfördes för en närmare insyn hos tre stycken kafeteriapersonal. Resultat: Resultatet visade på att det skedde en förändring i försäljningen och att interventionen var uppskattad. Siffror visade på att försäljningen av frukt och grönt hade ökat samt att försäljningen av godis, snacks och mindre näringstäta livsmedel hade minskat. Slutsats: Interventionen gav goda resultat trots en målgrupp med olika faktorer som påverkade. Utmaningen med att knuffa målgruppen i en hälsosammare riktning visade sig vara faktorer som drogsug, beroendebeteenden, mediciner samt varierande diagnoser.
Näringsberäkningar med Artificiell Intelligens
(2024-09-17) Sjöberg, Emma; Thiwång, Meri; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl ChatGPT näringsberäknar livsmedel och måltider baserat på fotograferade bilder tagna med mobiltelefon, jämfört med vägda och näringsberäknade måltider och livsmedel (Referens). Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ valideringsstudie. Metoden baseras på att jämföra näringsberäkningar genererade med hjälp av en referensmetod (DietistNet mm) samt näringsberäkningar gjorda med bildanalys som utförts av ChatGPT 4. Under tre dagar fotograferades tolv olika maträtter i olika storlekar. Nio av dessa tillagades från grunden och tre av dem var färdigrätter. Dessutom fotograferades samtliga komponenter som rätterna (exklusive färdigrätter) bestod av var för sig. Totalt analyserades 16 olika livsmedel (komponenter); n=3 stärkelserika livsmedel (pasta, ris, potatis), n=9 proteinrika livsmedel och n=4 portioner av olika grönsaker. Det totala antalet bilder uppkom till 52 stycken. De tagna bilderna matades in i ChatGPT var för sig tillsammans med en prompt där AI ombads att beräkna vikt, energi samt näringsinnehåll i maten. Samtliga rätter näringsberäknades även i kostberäkningsprogrammet DietistNet (Referens). För att kartlägga överensstämmelser och avvikelser mellan mätmetoderna jämfördes ChatGPTs beräkning och den manuella beräkningen med hjälp av fyra statistiska test. Resultat: Det upptäcktes ett signifikant (p<0,001) måttligt till starkt samband mellan ChatGPT och Referens vad gäller beräkning av vikt (g), energi- (kcal), kolhydrat- (g), protein- (g) och fettinnehåll (g). Vidare upptäcktes inga signifikanta (p<0,05) genomsnittliga skillnader mellan metoderna gällande tidigare nämnda variabler. Avvikelsen för genomsnittlig absolut procentuell avvikelse var högst för proteininnehåll (87%) och lägst för vikt (51%). Dessa höga värden påvisar förekomsten av större mätfel på enskilda bilder. Gällande differensen i vikt (g), energi (kcal), kolhydrater (g), protein (g) och fett (g) mellan Referens och ChatGPT, indikerar resultatet att mindre portioner överskattas och större portioner underskattas. Något som i sin tur indikerar ett konstant systematiskt fel. Slutsats: Det mest betydelsefulla fyndet i denna studie är att bildanalys med hjälp av ChatGPT 4, kan estimerade vikt samt innehåll av energi, kolhydrat, protein och fett i jämförelse med vägda och näringsberäknade livsmedel och sammansatta måltider (Referens). Två aspekter som är viktiga att tillägga är att ChatGPT 4 besitter tydliga brister vad gäller noggrannhet i beräkningarna och att mätfelet kan variera stort mellan enskilda bilder.
“Men jag tycker inte om ... potatisar och inte morötter heller. Kan vi inte sätta köttbullar istället?”
(2024-09-17) Kammouna Taha, Samaa Hanna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Syftet med denna uppsats var att analysera förekomsten av och i vilket sammanhang som mat och dryck framställs i barnboksserierna Alfons Åberg och Pettson och Findus för barn mellan noll och sex år. Metod: Uppsatsen är en dokumentanalys av samtliga bilderböcker i bokserierna Alfons Åberg (n=26) och Pettson och Findus (n=12). Relativa frekvenser beräknades för att redovisa förekomsten av olika livsmedel. Värden och sammanhang som relaterade till livsmedlen analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den mest förekommande livsmedelskategorin i båda bokserierna var “sockerrika livsmedel och fika” som förekom i 27,8% av uppslagen i Alfons-böckerna och 47,6% i Pettson-böckerna. Kategorin förekom i olika sammanhang i vardagen, till exempel kvällsmat. Dessa typer av livsmedel associerades med en god smak, glädje och välmående. Grönsaker, frukt och bär samt baljväxter förknippades med negativa värden så som oätlighet och användes som dekoration i bakgrunder. Slutsats: Sammantaget visade resultaten av denna studie att barnboksserierna Alfons Åberg och Pettson och Findus presenterade sockerrika livsmedel som något positivt, medan vegetabilier ofta associerades med negativa värden. Livsmedelskategorierna förekom i olika sammanhang, därav bland annat vardag, fika, kalas och firande. För att undvika felaktiga antaganden om kost uppmuntras föräldrar/vårdnadshavare att undervisa barn om hälsofrämjande kostvanor och förmedla nyttiga matbudskap.
(Hur) pratas det om matvanor efter en hjärt- kärlsjukdom?
(2024-09-17) Dahlqvist, Sofia; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste folksjukdomen ur ett globalt perspektiv och bara i Sverige är två miljoner människor drabbade. Det finns många faktorer som påverkar risken att drabbas. Modifierbara faktorer har dock visat sig stå för majoriteten av alla sjukdomsfall och av den orsaken kan en hälsosam kost, tillsammans med andra levnadsvanor, ha en avgörande roll i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdom. Att implementera hälsosamma matvanor efter sjukdom och som en del av behandlingen, verkar även det kunna resultera i hälsovinster och minska risken att återinsjukna. För patienter som är i behov av att förbättra sina levnadsvanor är en förutsättning att personal inom hälso-sjukvården undersöker dessa, förmedlar kunskap och erbjuder stöd. Syftet med studien är att utforska några personers reflektioner kring sin kost efter hjärt-kärlsjukdom, samt erfarenhet och upplevelser av råd och stöd gällande levnadsvanor Metod: Arbetet är av kvalitativ studiedesign och material samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tre män i åldern 59 – 67 år, vilka rekryterades via avsiktligt urval och hade diagnostiserats med hjärtinfarkt och/eller hjärtsvikt. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom en stor variation om i vilken omfattning deltagarna reflekterar kring sina matvanor efter diagnosen. Deltagarnas erfarenheter vad gäller råd och stöd på sjukhus var även det av varierat resultat, om än ett blygsamt inslag. Anhörigas kunskap och stöd framkom vara betydelsefullt. Samtliga deltagare hade en positiv inställning till att få (mer) kostråd och samtala om sina levnadsvanor och det påpekades att kosten borde vara av större prioritet inom vården och tidigare i livet. Slutsats: Hur mycket deltagarna reflekterar över sina matvanor kan utifrån studiens resultat tänkas bero på bland annat intresse, förståelse och kunskap kring maten. Deltagare med erfarenhet av dietist, kostråd eller kostbroschyr verkade i högre grad reflektera över sina matvanor än deltagare som inte fått ta del av detta. Genom att få kunskap om mat och andra levnadsvanors betydelse för hälsan kan det leda till ökad motivation hos individen att se över dessa och göra eventuella förändringar. Att erbjudas kostråd, samtal om levnadsvanor och uppföljning från hälso-sjukvårdspersonal var av intresse hos deltagarna, som efterfrågade ett större behov och påpekade förbättringspotential vad gäller flera åtgärder. Det visar på att hälso-sjukvårdspersonal har en viktig roll vad gäller att hjälpa patienter att hitta strategier för att främja hälsan.
Framgångsfaktorer för bibehållen viktminskning över tid hos individer med tidigare fetma
(2024-09-16) Kvarnström, Nina; Oinonen Stenmark, Wilma; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka hälsobeteenden som har visats vara mest effektiva för att bibehålla viktminskning hos individer med tidigare fetma. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där sex individer rekryterades genom reklamblad. Deltagarna som intervjuades hade tidigare haft fetma och lyckats gå ned till normalvikt och bibehållit denna under flera års tid. Resultat: Analysen av intervjuerna visade på flertalet strategier som varit av betydelse för att lyckas med viktkontroll. Trots den varierande naturen av dessa fanns det en genomgående röd tråd av ett holistiskt förhållningssätt. Förutom hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet visade sig även integrering av olika aspekter i livsstilen, såsom inre motivation, självreglering och socialt stöd, vara avgörande för att skapa en hållbar grund för vikthantering. Slutsats: Vår studie understryker att en ensidig syn på viktkontroll, genom enbart fokus på kost och träning, är otillräcklig. Istället betonar vi vikten av att förstå den komplexa samverkan mellan psykologiska, fysiska och sociala faktorer för att främja långsiktiga, hälsosamma beteenden som ligger till grund för bibehållen viktminskning.

Browse

Recent Submissions