Kandidatuppsatser (Department of sociology and work science / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap)
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/29678
Browse
Recent Submissions
Item Är det mitt rum att kliva in i? - en kvalitativ studie om hur män i chefsposition uppfattar och hanterar klimakteriet som en arbetsmiljöfråga(2025-08-26) Nyström, Sara; Probert Rüdén, Erica; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapThis study investigates how male managers perceive menopause as a workplace health issue and how their perceptions shape the potential for organisational support. The following research questions guide the study: • How do male managers perceive and address menopause as a workplace health concern? • What organisational support structures currently exist or are needed The study draws on theories of gendered organisational and organisational silence, contributing to the work science field by linking occupational health to leadership and gender norms. Data consists of semi-structured interviews with male managers in Sweden, strategically selected to reflect variation in age, sector, and leadership experience. Thematic analysis reveals that menopause is frequently framed as a private issue, rather than an organisational one. While participants generally express openness to discussing menopause related symptoms, the term “menopause” itself is rarely used and often avoided. This suggests a discrepancy between willingness to engage and organisational silence, influenced by gendered expectations of leadership. Participants highlighted a need for increased knowledge and tools for support but expressed ambivalence towards formal policies, pointing to a gap between intention and practical action.Item Drivkrafter och strategier för fackligt engagemang - betydelsen av autonomi, kompetens och samhörighet för förtroendevalda och fackförbund(2025-08-26) Layton, Siri; Eriksson, Samuel; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapThis study looks at what motivates people to take on union roles in Sweden and how unions work to encourage such involvement. Our research is particularly relevant as Sweden has seen a significant decline in the number of union representatives over time. Using Self-Determination Theory, we explore how autonomy, competence, and relatedness affect motivation. Through interviews with seven people, four union staff members and three former representatives, we found that people join unions mainly to support shared values and make positive changes, not for rewards. Having real influence greatly increases motivation, while lack of time and lean workplaces are major obstacles. Unions focus on building skills through training but don't provide enough support for members autonomy and relatedness, even though this is vital for lasting engagement. Diminished power resources in the Swedish labor market through declining union density, more insecure employment forms, individualized wage systems, and weakened collective bargaining structures directly impact members' motivation by limiting their experience of autonomy in their roles. This research helps explain why fewer people are taking union roles in Sweden today and suggests how unions might better address members' basic needs in today's changing work environment.Item Illusionen om den onda och den galna - En analys av den svenska dags- och kvällspressens narrativ när män och kvinnor mördar(2025-08-12) Lilliestam, Klara; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapNyhetsmedia har mycket makt att forma uppfattningen om de fenomen det rapporteras om. Hur en berättelse framställs och vinklas är därför avgörande för bedömningen av karaktärerna i den och förståelsen för varför en händelse inträffat. Syftet med studien är att undersöka artiklar om kvinnor och män som har dömts för mord samt om porträtteringen skiljer sig åt mellan dags- och kvällspress. Frågeställningen för studien är följande: Hur porträtteras kvinnor och män som dömts för mord i den svenska dags- och kvällspressens narrativ? Det insamlade materialet omfattar tidningsartiklar om två fall där en man, respektive en kvinna, mördat sina föräldrar. Sammanlagt har nio artiklar från Dagens Nyheter och nitton artiklar från Expressen analyserats kvalitativt genom en narrativanalys på detaljerad meningsnivå. Studien har ett socialkonstruktivistiskt genusperspektiv och utgår från Nils Christies teori om ideala offer och förövare samt begreppet narrativ. Fallen tolkas även utifrån teman från tidigare forskning på ämnet som visat att kvinnor generellt sätt klassas som ’mad’ eller ’bad’ och män som mentalt instabila. Resultatet visade på att män kan dömas enligt samma narrativa analogier som kvinnor och kategoriseringar som tidigare forskning presenterat behöver alltså inte vara genusspecifika. Resultatet visade även på att kvinnor i narrativet kan tillskrivas flera olika teman i ett och samma fall. Resultatet visade dessutom att det finns tydliga genusstereotyper som bekräftas via nyhetsmedias språk.Item När barnet inte finns: Att skapa mening kring AI-genererade övergreppsbilder - En kvalitativ studie om hur AI-genererat övergreppsmaterial mot barn ramas in som socialt problem(2025-08-12) Govenius, Hanna; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapI takt med att teknologin utvecklas har nya former av sexualbrott mot barn uppstått, däribland AI-genererat övergreppsmaterial. Denna studie undersöker hur AI-genererad CSAM (Child Sexual Abuse Material) konstrueras som ett socialt problem av transnationella civilsamhällesorganisationer, med fokus på fem organisationer. Organisationerna som undersökts är: ECPAT Sverige, ECPAT International, Internet Watch Foundation, National Center for Missing & Exploited Children samt United Nations Interregional Crime and Justice Research Institute. Genom en kvalitativ inramningsanalys och teorin om sociala problem, har fyra rapporter och en artikel legat till grund för analysen i syfte att förstå hur problemet definieras, vilka åtgärder som föreslås samt vilka argument som används för att motivera handling. Analysen visar att det råder flera parallella och ibland motstridiga problemformuleringar. Teknologin beskrivs både som ett passivt verktyg och en aktiv normförskjutande kraft. Förövarrollen blir diffus i digitala miljöer och ansvaret sprids. Samtidigt betonas behovet av lagstiftning, samverkan och föräldraansvar, men skolans roll uteblir. Motiveringen till handling bygger på barnets sårbarhet och oro för en framtida normalisering av övergrepp. Därmed belyser studien hur civilsamhällesorgansiationerna formar den offentliga förståelsen av AI-genererad CSAM och bidrar till att definiera vad som räknas som ett samhällshot.Item Emotionell intelligens ur ett ledarskapsperspektiv - En studie om ledares uppfattningar och tillämpning av emotionell intelligens i arbetslivet(2025-08-11) Hedvall, Moa; Haraldsson, Nora; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapThe purpose of this study was to explore how leaders perceive, understand and apply emotional intelligence (EI) in their professional practice. A qualitative approach was used, and data were collected through semi-structured interviews with eight individuals in leadership positions across various sectors. The material was analyzed thematically, drawing upon Goleman´s Mixed Model of Emotional Intelligence and the concept of individualized consideration from transformational leadership theory. The findings indicate that all participants consider EI to be a central and valuable leadership competence. In particular, the importance of self-awareness, self-regulation, social awareness, and relationship management – the core components of Goleman´s model – was highlighted. Empathy, active listening, and the ability to adapt leadership strategies to the individual needs of employees emerged as key elements, especially in emotionally charged situations or during periods of organizational change. The participants also emphasized that EI develops over time through experience and reflection. This study has several limitations that should be acknowledged. The small sample size and the qualitative design mean that the results cannot be generalized to a broader population. Additionally, the participants’ similar understanding and responses regarding emotional intelligence may be influenced by social desirability bias, as leaders may present themselves in a favorable way. Since the interviews relied on self-assessment, there is a risk that actual behaviors may differ from described experiences. Furthermore, the researchers' prior knowledge and interest in the subject may have influenced both the design of the interview questions and the interpretation of the results.Item Jag ska göra mitt och sen går jag - En kvalitativ studie om hur vittnesplikten uppfattas och förstås av vittnen i brottmål(2025-08-11) Norman, Julia; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapThe duty to testify is a legal obligation in Sweden that some people may never have to consider or think about. Using Ewick and Silbey's (1998) critical sociological theoretical framework on legal consciousness as a theoretical starting point and analytical tool, the aim of this study is to analyze how people who testify in criminal cases understand and relate to the duty to testify and how this understanding relates to their legal consciousness. By analyzing these aspects of witnesses' experiences and perceptions, the complex dynamics that exist between social expectations and legal obligations can be illuminated. Semi-structured interviews were chosen as a data collection method to ensure that the study, in line with the purpose and research question, would rely on as authentic and credible a source as possible. The study identified six types of witnesses, categorized using the legal consciousness theory and presented through the concepts of the passive witness, the anxious witness, the principled witness, the competent witness, the lonely witness and the wounded witness. The study shows that witnesses' perceptions of the duty to testify are shaped by moral considerations rather than legal awareness. It also indicates that prior knowledge of the various aspects of the legal process can play a crucial role in individuals' experiences and understanding of the law. Additionally, the study demonstrates that emotional and psychological factors significantly affect the experience of the duty to testify, and that access to social support during the legal process is an important and positive part of a witness's experience of testifying in a criminal case. Finally, the research highlights that witnesses' perspectives and experiences are central factors influencing their future attitude toward testifying.Item VILJESTARK MEN VINGKLIPPT - En kvalitativ studie om sociala insatsgrupper (SIG) i Göteborg(2025-08-11) Isberg, Rebecca; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapSyftet med den här studien är att undersöka hur de yrkesverksamma inom sociala insatsgrupper (SIG) i Göteborg upplever sitt arbete med att hjälpa människor lämna ett liv av kriminalitet. Valet motiverades utifrån en identifierad forskningslucka mellan vad forskning på nationell kontra lokal nivå säger om effektiviteten av SIG, samtidigt som det är av intresse att se hur forskning om desistance står i kontrast till yrkesverksammas upplevelser. Genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem stycken yrkesverksamma inom SIG Göteborg ämnas det att förstå vad som leder till valet att påbörja ett avhopp, faktorer för att ett avhopp ska lyckas och hur detta står i relation till tidigare forskning. Av intresse är även om de yrkesverksamma upplever några hinder i sitt arbete och i så fall vilka. Genom en analys baserad på två teoretiska ramverk, bestående av Hirschis (2002) social control theory och Sampson och Laubs (1993) life course theory, så kunde flera viktiga slutsatser dras. Bland annat är trötthet i kombination med viktiga händelser den vanligaste anledningen till varför människor påbörjar ett avhopp. Samtidigt framkom det att framgångsfaktorer för ett lyckat avhopp är den egna viljan, brytandet med den kriminella kontexten samt skapandet av ett nytt pro-socialt sammanhang. Utöver detta är det relationella arbetet som SIG-koordinatorer utför en viktig framgångsfaktor i arbetet med avhoppare. De hinder som de yrkesverksamma stöter på i sitt arbete utgörs främst av svårigheter i samverkan med andra aktörer och myndigheter. Resultaten och slutsatserna får till stor del stöd av den tidigare forskningen, men vikten av den egna viljan skilde sig från vad tidigare forskning har påstått. Detta öppnar upp för vidare forskning hur relationen mellan tillgängliga resurser, den egna viljan och avhopp ser ut.Item Jag ska nog bara äta en halv semla - Kvinnors upplevelse av hälsorelaterad kommunikation på arbetsplatsen(2025-07-04) Malmström, Fanny; Johansson, Lisa; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapHealth and wellness have become central topics in today's working life, with many employers encouraging healthy lifestyles through activities such as health promotion, dietary advice and workplace exercise opportunities. However, these efforts may not be neutral, they intersect with societal norms regarding body ideals, health and morality. In this context, the workplace can become a site where health norms are communicated not only through formal communication, but foremost through informal, everyday interactions. This study explores women’s experience of evaluative and comparative health-related communication. This includes implicit and explicit norms and comments about food, exercise and health within public sector workplaces in Sweden. While health communication is often intended to promote well-being, it may also reinforce weight stigma, shame and social exclusion, particularly among women. To investigate this phenomenon, we conducted a qualitative, exploratory study based on ten semi-structured interviews with women aged 23-59, all employed in the public sector. Participants were recruited through convenience sampling, including outreach via personal networks and social media. The interviews were conducted via Zoom and analyzed using thematic analysis. Six main themes were identified in the interview material: emotional impact, values related to health, body and food, comparisons with others, comments from the surrounding environment, the influence of communication on the group and the individual and the categorization of individuals. The main result of the study is that evaluative and comparative health-related communication seems to be widespread in the workplace and is often experienced as emotionally taxing. Participants described how such communication triggered feelings of shame, inadequacy and frustration, and in some cases led to changes in behaviour, such as avoiding food in social settings or justifying their eating habits. Although some interactions were perceived as positive or motivational, participants felt that subtle comments, jokes or social comparisons contributed to an internalized pressure to conform to health ideals. Furthermore, the findings may suggest that these norms are reproduced mainly through implicit communication and that women play a central role in sustaining them. Younger participants frequently pointed to older female colleagues as primary actors in reproducing diet culture and health norms. In a broader perspective, the study contributes to theoretical discussions on social norms and weight stigma in organizational contexts. It highlights the need for increased awareness of how health-related conversations may affect workplace inclusion and individual well-being. Organizations should foster reflective communication where health promotion does not become a source of pressure or exclusion. Rather than prohibiting such conversations, the aim should be to create spaces where diverse bodies, behaviours and choices are respected.Item Inkludering av sexuella- och könsminoriteter i arbetslivet - Strategier, nyckelpersoners roll och utmaningar i organisationers inkluderingsarbete(2025-07-04) Hedlund, Emil; Braun, Mille; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapThe aim of this study is to explore how organizations and public authorities in Sweden work to promote the inclusion of Sexual and Gender Minorities (SGM) in the workplace. The study specifically focuses on strategies, the role of key actors, and the challenges and opportunities that arise in the practical implementation of inclusion efforts. While previous research on SGM in working life often focuses on individual experiences, this study aims to contribute a broader organizational perspective. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with key representatives in inclusion efforts from nine different organizations. The empirical material has been analyzed using thematic analysis, supported by a theoretical framework that includes the concepts of inequality regimes (Acker, 2006), psychosocial safety climate (Dollard & Bakker, 2010), as well as institutional theory (Meyer & Rowan, 1977). The results show a strong intention to work toward inclusion, with several organizations having implemented policies, training initiatives, and value statements expressing these ambitions. However, the findings also indicate that practical implementation is often uneven, dependent on individual engagement, and in some cases lacking sufficient support from leadership. As a result, inclusion efforts risk becoming symbolic rather than transformative. Some participants also described that employees do not feel safe being open about their identity, indicating a lack of psychological safety. In conclusion, inclusion work targeting SGM employees requires more than well-intentioned policies. A sustainable and effective approach needs to be structurally integrated and supported by leadership, clear responsibility and ongoing evaluation.Item HR-kompetens i en digital tidsålder AI och digitaliseringen inom HR - Vad krävs för att möta framtidens krav?(2025-07-04) Andersson, Linda; Lindoff, Madeleine; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapDetta personalvetenskapliga examensarbete syftar till att bidra med kunskap om hur digitalisering och teknikutveckling, med särskilt fokus på artificiell intelligens (AI), påverkar kompetenskraven inom HR-arbete i offentlig sektor. Studien undersöker vilka kompetenser HR-professionella anser vara viktiga för att möta framtidens krav, vilka av dessa de anser sig besitta idag, samt hur de uppfattar att AI och digitalisering kan förändra deras yrkesroll. Arbetet bygger på en flermetodsstudie med metodtriangulering där en kvantitativ enkätundersökning (N=50) kombineras med semistrukturerade intervjuer (N=6). Enkäten kartlade både uppskattad viktighet och självskattad nivå för såväl allmänna HR-kompetenser som AI-specifika kompetenser, medan intervjuerna fördjupade förståelsen för respondenternas upplevelser och perspektiv på yrkesrollens förändring. Human Capital Theory, Dunning-Kruger-effekten och Evetts professionsteori utgör de teoretiska ramar som används för att analysera resultaten. Resultaten från enkätundersökningen visar att samtliga undersökta kompetensområden bedömdes som viktiga för HR-rollen i en digital och AI-driven arbetsmiljö (medelvärden över 4 på en 5-gradig skala). Högst uppskattad viktighet hade områdena Kognition AI, Insats och stöd samt Strategiskt fokus och driv. Den självskattade kompetensen var dock generellt lägre än uppskattad viktighet. Wilcoxon Signed-Rank-tester visade en statistiskt signifikant skillnad mellan uppskattad viktighet och självskattad kompetens för samtliga områden. Det största upplevda kompetensgapet fanns inom de tre AI-relaterade dimensionerna. Intervjuerna fördjupar bilden och visar att AI framför allt ses som ett verktyg för att effektivisera administrativa uppgifter och frigöra tid för mer strategiska och mänskliga insatser. Kompetenser som lärvilja, förändringsbenägenhet, nyfikenhet, social förmåga, empati och kritiskt tänkande framhålls som centrala i en digitaliserad HR-roll. Samtidigt framkommer att organisatoriska förutsättningar och hinder, såsom lagstiftning, ekonomi och teknisk infrastruktur, påverkar digitaliseringsarbetet inom offentlig sektor. Lärande sker i stor utsträckning på eget initiativ. Sammanfattningsvis visar studien på ett tydligt kompetensgap inom AI-relaterade områden inom HR i offentlig sektor, trots att dessa kompetenser bedöms som viktiga för framtiden. Digitalisering och AI ses primärt som verktyg för att stärka HR:s roll och möjliggöra fokus på mänskliga aspekter, men möter organisatoriska hinder.Item Hur påverkar hybridarbete sociala relationer och samarbete mellan kollegor?(2025-07-03) Mawlud, Siva; Aziz, Renaz Hossein; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapThe aim of this study is to explore how working professionals experience their social relationships and collaboration with colleagues when working in a hybrid work environment. Hybrid work defines working both from home and at the office. This way of working became more common during and after the COVID-19 pandemic and has continued to be a part of many people’s everyday work life. The study is based on eight interviews with nine people from different jobs and parts of Sweden. A qualitative method was used, with semi-structured interviews and thematic analysis. Two key theories were used to understand the results: the Demand-Control-Support model by Karasek and Theorell (1990), and Sense of Coherence (SOC) by Antonovsky (1993). Results indicate both positive and negative sides of hybrid work. Flexibility is seen as a major benefit, as it helps to balance work and private life. At the same time, it becomes harder to maintain or build social relationships. Informal and spontaneous conversations, such as chatting in the hallway or having lunch together are less frequent. Some participants felt that relationships became more selective, and that new colleagues had a harder time becoming part of the group. Digital tools are widely used and support task-related communication, but they do not fully replace face-to-face interaction. Several participants said that conversations became more formal and focused on work tasks, which made social bands weaker over time. Some also felt unsure about contacting colleagues, especially for smaller questions or informal chats. Collaboration in hybrid settings was described as possible but more complicated. Being in different locations can lead to misunderstandings or delays, and it can be harder to stay informed about each other’s work. Several participants emphasized the importance of clear structure and expectations from the organization to make hybrid work function well. Physical presence at the office was often linked to more efficient collaboration and stronger inclusion in the team. These results show that hybrid work brings both opportunities and challenges. It allows flexibility and better balance between work and private life. At the same time, it can make it harder to build and maintain social relationships with colleagues, especially due to fewer informal meetings and spontaneous interactions.Item LEDARSKAPETS BETYDELSE INOM ÄLDREOMSORGEN - En kvalitativ studie om Leader-member Exchange Theory inom den svenska äldreomsorgen(2025-07-03) Cimen, Mert; Frimodig Martinsson, William; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapDetta examensarbete undersöker hur anställda inom äldreomsorgen upplever sitt ledarskap. Syftet är att få förståelse kring hur de anställda upplever “leader-member exchange” kopplat till sin chef via Leader-Member Exchange Theory. Studien bygger på en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 personer inom yrkeskategorierna vårdbiträde, undersköterska och sjuksköterska. Intervjupersonerna jobbar inom äldreomsorgen i den offentliga sektorn i Sverige. Resultaten visar att intervjupersonerna upplevde vissa delar inom LMX mer frekvent än andra. Kommunikation var något som återkom ofta i olika former, exempelvis genom att chefen var närvarande, lyssnande, tydlig eller gav klara besked. Att chefen agerade vänskapligt eller anpassade sitt beteende utefter varje unik person, något som är centralt inom LMX, var svårt att få bra svar på eller nämndes inte tillräckligt ofta för att bilda ett tema. Intervjupersonerna beskrev både positiva och negativa upplevelser som kopplades till deras upplevelse av LMX. Det beskrevs att chefen inte lyssnade, inte var närvarande, inte brydde sig om personalen och endast agerade utefter det mest ekonomiska alternativet. Samtidigt beskrev andra deltagare positiva aspekter inom LMX, som att deras chef lyssnade, var närvarande, agerade empatiskt och medkännande. Studien bidrar med insikter till hur LMX ser ut i praktiken och inte bara som teori.Item DET ÄR FOKUS PÅ DE SOM JOBBAR HEMIFRÅN MER ÄN FOKUS PÅ DE SOM VILL VARA PÅ ARBETSPLATSEN - En kvalitativ studie om de som blir kvar på kontoret i en hybridarbetsmiljö(2025-07-03) Lindén, Anton; Lövkvist, Theo; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapWith the recent emergence of hybrid work, research has almost solely focused on the experiences of remote workers. This study aims to shift the focus from the experiences of the remote workers, to the psychosocial work environment for the on-site workers when a majority of their colleagues are working remotely. This topic is of relevance within the field of Human Resource Management. It is also relevant within the public sector due to the differences in remote working opportunities for employees compared to the private sector. The aim of this study is to examine how hybrid work arrangements influence public sector employees' psychosocial work environment, as well as their perceived support and sense of belonging, for the employees staying on-site, whilst their colleagues are working remotely. A theoretical framework based on sense of coherence (KASAM), social support, and self-determination theory will be used to analyse and understand the empirical material. These theories can be used to understand the employees psychological well being, sense of support from their colleagues, and motivation. The study uses a qualitative method, based on thirteen semi-structured interviews with employees from three different public sector organisations. To analyse these interviews a thematic analysis was conducted to find codes and themes in the material. The thematic analysis identified six themes which include: loneliness, weaker relationships, perceived unfairness in attendance policies, and lacking informal communications. The digital platforms utilised by organisations function well for formal communications, however, they fall short as a platform for informal social interaction and support. When colleagues are absent from the office, employees' sense of coherence, sense of social support, and psychological needs within self-determination theory related to autonomy, competence, and belonging, are being negatively impacted. In conclusion the study finds that hybrid work arrangements have a significant impact on the on-site workers. Organisations should not solely focus on hybrid work arrangements, they should also take active steps to actively support social relationships by implementing policies such as predetermined joint office days to promote psychological well-being.Item SOFT GIRLS OCH SAMTIDA HEMMAFRUAR - En kvalitativ studie om traditionella livsstilar i ett (formellt) jämställt samhälle(2025-07-02) Bengtsson, Elin; Lindqvist, Malin; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapSyftet med den här studien är att undersöka vilka drivkrafter och motivationer som ligger bakom soft girl-idealet och det samtida hemmafru-idealet. Analysen utgår från Nancy Frasers (2022) beskrivning av social reproduktionsteori, Arlie Hochschilds (2012) teori om genusideologier i The Second Shift och Alva Gotbys (2023) teori om emotionellt reproduktionsarbete. Med hjälp av dessa feministiska teorier undersöker vi hur kvinnorna genom sina livsstilar förhåller sig till omsorgsarbete, könskodade roller, självförverkligande och lönearbete i ett samhälle som – åtminstone på pappret – kan tolkas som jämställt. För att undersöka detta är frågeställningarna för studien följande: Hur motiverar och beskriver soft girls och samtida hemmafruar sin livsstil? Vad finns det för skillnader och likheter mellan soft girls och samtida hemmafruar avseende detta? Hur kan deras livsstil förklaras i relation till ett formellt jämställt samhälle som Sverige? Vi har utifrån intervjuer, videoklipp på sociala medier och nyhetsartiklar gjort en tematisk innehållsanalys av kvinnornas egna berättelser gällande sina livsstilar. Resultatet visar att soft girls och samtida hemmafruar uppfattar sina livsstilar som fria val, ofta motiverade av kärlek till sina familjer och en önskan om ett mindre stressat, prestationsbaserat liv. Resultatet visar också att kvinnorna upplever sina relationer som jämställda, trots att de beskriver sig leva utifrån traditionella könsroller - där kvinnans hushållsarbete och barnomsorg rättfärdigas utifrån emotioner. Vår tolkning är att soft girls och samtida hemmafruar genom deras livsstil upprätthåller ojämlika maktstrukturer mellan män och kvinnor. Studien bidrar till en djupare förståelse kring hur könsnormativa roller uppkommer och verkar i ett formellt jämställt Sverige.Item Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett förändrat cyberlandskap(2025-06-30) Axerell Ehrenborg, Filippa; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapDenna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever förändringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att förebygga, hantera och anpassa sina interna säkerhetsåtgärder i en föränderlig omvärldsbild. Analysen utgår från två teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin används för att förstå myndigheter som kapabla väktare i den digitala miljön och hur säkerhetsåtgärder kan minska tillgängligheten för motiverade angripare. Teorin om risksamhället används för att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext präglad av osäkerhet, där riskbedömningar ofta grundar sig på framtida hot snarare än faktiska händelser. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från svenska statliga myndigheter, som har särskilt ansvar för Sveriges säkerhet och beredskap. Urvalet har varit strategiskt med inslag av snöbollsurval. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys där centrala teman identifierats och relaterats till teorierna. Resultatet visar att Sveriges Nato-inträde inte har lett till någon dramatisk förändring i antalet eller typen av cyberangrepp. Däremot uppfattas hotbilden ha breddats i takt med att fler myndigheter hanterar säkerhetsklassad information och att omvärldens säkerhet förändrats de senaste åren. Anpassningarna har främst skett genom interna utbildningsinsatser, förstärkt personalsäkerhet och införande av tekniska skydd, men ofta som ett svar på formella krav snarare än konkreta attacker. Samtidigt varierar säkerhetsmognaden mellan myndigheter, vilket skapar ett ojämnt väktarskap och därmed ett fragmenterat skydd. Många respondenter upplever brist på tydlig nationell styrning särskilt i frågor som rör hantering av Nato-relaterad information. Studien visar att myndigheterna tolkar sitt uppdrag som en del av ett kollektivt cyberskydd men att organisatoriska och strukturella förutsättningar ibland försvårar detta arbete.Item NÄR ANSVARET KOMMER FÖRE ERFARENHETEN - Om oerfarna mellanchefers upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i mindre restaurangföretag(2025-06-30) Engelin, Anton; Ahlgren, Morgan; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapNär individer går från att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppstår särskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande stöd. Denna studie syftar till att öka förståelsen för de psykosociala arbetsmiljörelaterade utmaningar som uppstår när oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangföretag. Följande frågeställningar ämnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmiljörelaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangföretag? Upplever oerfarna mellanchefer att de får organisatoriskt och socialt stöd från sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i sådana fall vilken typ av stöd? Med Krav, kontroll och stödmodellen som teoretisk utgångspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med mellanchefer inom restaurangbranschen. Teorins begrepp; krav, kontroll och stöd har använts för att analysera respondenternas upplevelser. Resultaten visar att respondenterna upplever höga krav från både överordnade och underordnade, i kombination med ett begränsat beslutsutrymme och där det ges otillräckligt organisatoriskt stöd. Det formella stödet från ledningen beskrivs som bristfälligt, vilket bidragit till känslor av otillräcklighet, stress och osäkerhet i rollen. Det sociala stödet som ofta kommer från kollegor anses vara värdefullt men är otillräckligt för att skapa en hållbar arbetsmiljö för de oerfarna mellancheferna. Studien bidrar därmed med kunskap avseende en ofta osynliggjord grupp inom arbetsmiljöforskning och understryker vikten av strukturellt stöd för att förebygga psykosocial belastning i rollen som mellanchef.Item Många bäckar små - Om motståndets uttryck och betydelse inom svensk supporterkultur(2025-06-24) Niklasson, Althea; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapI denna uppsats undersöks motstånd som en aspekt av supporterskap inom svensk fotboll. Uppsatsens syfte är att undersöka olika uttryck för motstånd inom supporterkultur samt redogöra för hur några av dessa uttryck ser ut och vart de riktar sig. Genom detta ämnar denna uppsats också att bidra till förståelsen kring somliga supportrars förmåga att engagera, mobilisera och uppnå gemensamma mål. Uppsatsens empiriska delar utgår från objektsorienterade kvalitativa intervjuer som gjordes av mig och med fem svenska fotbollssupportrar under 2024. Uppsatsens teoretiska delar är främst hämtade ur Mona Liljas och Stellan Vinthagens begreppsapparat och verk, främst Motstånd (2009). Resultatet visar att motstånd görs på många olika sätt inom supporterrörelser och bemöter angrepp och maktförhållanden från flera olika håll och att det formar mycket av den dynamik och de uttryck som finns i supportrars handlingar. Några uttryck för motstånd som jag kunde observera bland supporterrörelser var bland annat gemensamma aktioner och direkta handlingar för en levande läktarkultur, ett utformande av en kollektiv identitet och merchandise som en viktig aspekt av ett “motståndets vi”. Motståndets uttryck fann jag också var mångfacetterat på så sätt att det var både vardagligt och personligt förankrat såväl som organiserat och drivet av olika mobiliserande supporterkollektiv. Bland flera supportrar förefaller motstånd vara en självklar del i deras engagemang och det håll vartåt motståndet riktas, som ofta är auktoriteter, förbund, styrelser och andra som står i maktförhållande till supportrar. Jag fann också att många inom fotbollens suporterrörelser de facto upplever sig lyckas med att förändra och organisera emot det som inte anses vara dem till gagn.Item Jag är inte här för att träffa ett barn, jag visste att det var ni(2025-05-06) Dimle, Erik; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapSyftet med föreliggande virtuella netnografi är att ge en djupare inblick i varför civila pedofiljägargrupper har uppstått och vad för specifika moraliska motiv de har för att bedriva sitt arbete. Dessutom har pedofiljägargruppernas sätt att beskriva och legitimera sitt arbete på sociala medier undersökts. Frågeställningar: - Hur beskriver och legitimerar pedofiljägargrupper sin verksamhet på sociala medier? - Vilka specifika moraliska motiv anger pedofiljägargrupper för att bedriva sitt arbete? Teori: Randall Collins rituella interaktionsteori och Nils Christies teori om det ideala offret. Metod och material: Föreliggande uppsats bygger på kvalitativ metod. Genom en virtuell netnografi och analys av inspelade konfrontationer ges en bredare och djupare förståelse för pedofiljägargruppers interna drivkrafter, motivationer och verklighetskonstruktioner. Huvudresultat: Den gemensamma viljan att skydda barn mot pedofiler har gett upphov till bildandet av civila pedofiljägargrupper. Den starka moraliska aspekten att skydda barn har lett till omfattande stöd för pedofiljägargrupperna trots kritik gällande legalitet. Den starka gemenskapen inom grupperna är en förutsättning för deras fortsatta arbete.Item Desinformation och dess påverkan på socialarbetare - En kvalitativ studie om socialarbetarnas upplevelser av LVU-kampanjen(2025-03-28) Abyan, Ahmed; Miller, Cathrine; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapDenna studie undersöker hur socialsekreterare upplever och påverkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtjänstens arbete, särskilt i samband med den så kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från en större svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier för att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtjänsten och allmänheten. Socialsekreterare upplever att rykten om omhändertaganden av barn utan giltiga skäl inte bara försvårar deras arbete utan också påverkar deras emotionella välbefinnande negativt. Studien identifierar också hur socialsekreterare använder olika strategier för att bygga förtroende och hantera den stigmatisering och moralpanik som uppstår kring deras yrkesroll. Med hjälp av teorier om moralpanik, stigmatisering och diskurser belyser studien hur dessa faktorer påverkar socialtjänstens legitimitet och arbetsvillkor. Slutsatserna pekar på vikten av tydligare kommunikation och stöd till socialsekreterare för att motverka effekterna av desinformation och stärka tilliten till socialtjänstens arbete.Item FRÅN POLISENS PERSPEKTIV: ORSAKER OCH FÖREBYGGANDE ARBETE MOT UNGDOMSKRIMINALITET - En kvalitativ intervjustudie om polisers uppfattningar av ungdomsbrottslighet, dess orsaker och förebyggande arbete emot det(2025-02-20) Sternlycke Klang, Wilma; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapThis study will examine police officers’ perceptions and experiences on the reasons youth become involved in criminal activity, as well as their view on the preventive measures against it. The essay includes theories of social exclusion and labelling theory. This study is based on a qualitative method where semi- structured interviews was accomplished with five different police officers from Gothenburg. Through the interviews, it emerged that the police share peculiar experience and thoughts regarding the reasons of youth crime and its prevention work. Regarding the reasons, all police officers expressed that social exclusion in combination with lack of social control and disorder can have a major impact on a young person’s adoption of a criminal lifestyle. They also discussed a perspective of being “born into criminality”. This perspective could be problematic in which the police officers themselves risk labelling the youth as inevitably becoming criminals and thus confirming their perceived social exclusion. The same exclusion that seems to be a fundamental cause of youth crime. The police officers also discussed their preventive work against youth crime. One finding that is fundamental, according to the police, is early intervention. This means that authorities, including the police as far as they can, catch the youth early before they adopt a criminal lifestyle. They highlight a collaboration that is active right now between schools, social services, police and leisure, called SSPF. However, the police officers also argue for a critical view of the matter, in which we should stay conscious of ourselves. By staying critical and doing more research will we be better and can always do better regarding youth crime and its prevention.