C-uppsatser (- 2009)
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/31
Browse
Recent Submissions
Item Metoder för att reducera patienters oro och ångest vid magnetkameraundersökningar: Förbättring av patientupplevelsen(2020-08-05) Larsson, Sofia; Odeback, Isabelle; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: Magnetkameraundersökningar är en allt mer växande bilddiagnostisk metod som innefattar en högteknologisk miljö. Magnetkamerans miljö består av starka magnetfält och höga ljudnivåer som kan uppfattas som skrämmande. Vid magnetkameraundersökningar placeras patienten på en smal brits som förs in magnetkamerans tunnel som kan upplevas som ett trångt utrymme. Det är vanligt förekommande att patienter uppfattar magnetkamerans miljö och undersökningsförfarande som obehaglig, vilket kan ge upphov till oro och ångest. Konsekvenser av patientens upplevelser av obehag kan leda till att magnetkameraundersökningen uteblir. Röntgensjuksköterskans roll innefattar att lindra patientens obehag och lidande vid radiologiska undersökningar och arbeta för hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa metoder för att reducera patientens oro och ångest vid magnetkameraundersökningar. Metod: Metoden för studien var en strukturerad litteraturöversikt där kvalitativa och kvantitativa artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Studiens resultat belyser metoder som kan reducera patienters oro och ångest i samband med magnetkameraundersökningar. Resultatet av studien delades in i två huvudkategorier av metoder som kan tillämpas innan och under själva magnetkameraundersökningen. Metoderna som belystes i studiens resultat berörde hur information om undersökningsförfarandet kan framföras, god kommunikation i vårdmötet, sederingsalternativ och metoder som kunde påverka patientens sinnen och tankar vid magnetkameraundersökningen. Slutsatser: Sammanfattningsvis framgick det att olika metoder finns för att reducera patienters oro och ångest i samband med magnetkameraundersökningar. Metoderna som framgår i studiens resultat är varierande och ger möjlighet för anpassning utefter patienternas ångestnivå och personliga behov. Genom att ha standardiserad information kombinerat med anpassningsbara metoder efter patientens behov och önskan, kan röntgensjuksköterskan upprätthålla en personcentrerad vård.Item Fosterkonsekvenser till följd av röntgenstrålning – Vid konventionella och datortomografiska undersökningar i thorax-bukregionen(2020-08-05) Lövgren, Terese; Wilfer, Tanya; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: När Wilhelm Röntgen upptäckte röntgenstrålningen och dess förmåga att tränga igenom material, utvecklades snabbt bild- och funktionsmedicinen. Tidigt uppmärksammades dock flera fosterskador till följd av röntgenstrålningen, men sedan dess har aktivt arbete skett i syfte att minska skadorna. Skadorna som uppmärksammats var av stokastiskt- eller deterministiskt slag beroende på vilken effekt de har på kroppen utifrån stråldos. Eftersom stråldos inte kunnat mätas till fostret baseras stråldosen från en estimering och trots vetskapen att det finns risker så har antalet röntgenundersökningar på gravida kvinnor ökat markant under åren, vilket därmed medför en ökad strålning till fostret. Syfte: Syftet var att kartlägga vilka strålningsinducerade fosterkonsekvenser som kan uppstå till följd av enstaka thorax/bukundersökningar. Metod: Arbetet utfördes enligt metoden systematisk litteraturöversikt och har baserats på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Utifrån de olika resultaten i artiklarna uppmärksammades att det är en varierande men låg eller ingen risk för olika konsekvenser som cancer, missfall, missbildningar, prematur födelse och frivilligt avslutade graviditeter. Resultaten visade störst skillnad mellan exponerad- och oexponerad grupp inom konsekvensen att frivilligt avsluta graviditeten, där 4,7 procentenheter fler kvinnor i den exponerade gruppen valde att genomgå abort. Även en förhöjd risk på 3,2 procentenheter att födas för tidigt eller få missfall uppmärksammades i exponeringsgruppen. Aningen förhöjd koppling till AML (blodcancer) sågs även i exponeringsgruppen. Sammantaget var förekomsten av alla konsekvenser väldigt låga. Slutsats: Vid korrekt utförda röntgenundersökningar finns det inget starkt belägg för gravida kvinnor att oroa sig för barnets hälsa efter enstaka konventionell eller datortomografisk röntgenundersökning över thorax-bukområdet. Dock finns det okunskap hos blivande mödrar såväl som vårdpersonal gällande röntgenundersökningars effekt på foster. Därav bör det som målsättning föreligga arbete att sprida kunskap och avdramatisera oron för att säkert kunna bemöta kvinnans behov av röntgenundersökning utan att riskera fostrets hälsa.Item Kartläggning av icke-radiologers kunskap om röntgenstrålning - hur stor är medvetenheten gällande risker och effekter?(2020-08-05) Blom, Emmy; Ulvar, Miriam; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: Bildtagning av människors inre med hjälp av röntgenstrålning är en undersökningsmetod som med åren används allt mer i diagnostiskt syfte inom sjukvården. Röntgenstrålningen medför dock alltid en risk för patienten, vilken kan leda till både akuta och kroniska effekter i den biologiska vävnaden. Med denna vetskap poängteras vikten av att vårdgivarna har kunskapen och följer de riktlinjer och lagar som finns för att ge patienten en god och säker vård. Författarna anser dock utifrån egna erfarenheter att läkarnas remisser inte alltid är i enlighet med detta etiska förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga vilken kunskapsnivå läkare utan specialistkompetens inom radiologi har angående röntgenstrålning och dess risker för patienter och personal vid medicinsk bildtagning. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturöversikt. Till arbetet valdes 13 artiklar ut som hittades via sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet visar på en bristande kunskap bland samtliga läkare gällande röntgenstrålning i världen, gällande bland annat stråldoser och risker. Majoriteten av de läkare som visade på bristande kunskap visade även sig vara de som inte hade genomgått någon formell strålsäkerhetsutbildning, eller deltog i kunskapsutvecklande mötet alternativt aktiviteter. Slutsats: Läkare erhåller inte tillräcklig kunskap om röntgenstrålning under sin grund – eller specialistutbildning, vilket poängterar vikten av att desto fler kurser i ämnet måste introduceras. Läkarna behöver informeras desto mer gällande ALARA-principen tillsammans med strålskydd, för att främja en säker vård för patienten samt en säker arbetsplats för personalen. Även uppdaterande kurser bör implementeras för färdigutbildade läkare, för att främja att befintlig strålkunskap bibehålls.Item En bättre patientupplevelse inom radiologin genom god kommunikation i bemötandet.(2020-08-05) Kajdic, Alma; Slibar, Jaquline; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: God kommunikation i bemötandet mellan patient och vårdpersonal minskar risken för vårdskador och missnöje. Kommunikation mellan patient och personalen bidrar till att patienten upplever en trygghet och en delaktighet. Bristande kommunikation ses som en säkerhetsrisk och därmed kan vårdskador uppkomma. Röntgensjuksköterskor ska arbeta och utgå från de lagar och författningar som råder för att erbjuda en god och säker vård, detta genom att individanpassa kommunikationen till patienterna. En optimal kommunikation mellan personal och patient leder till optimala undersökningar. Syfte: Syftet för denna litteraturöversikt var att belysa hur kommunikation i bemötande kan påverka patientens upplevelse av oro vid en radiologisk undersökning. Metod: Metoden för denna studie är en strukturerad litteraturöversikt, där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet stärker att god kommunikation i bemötande är en av huvudgrunderna till patientens välmående och därmed minskad oro. Patienter som upplevde bristande kommunikation till röntgensjuksköterskan hade hög oro och panikkänslor. Konklusion: Kommunikation påverkar patienternas oros nivåer vid en radiologisk undersökning. Personalen har därmed ett ansvar för att erbjuda ett gott bemötande samt en god och säker vård.Item Datorstödd diagnostik: Tillförlitligheten i jämförelse med människan(2020-08-05) Bako, Lillia; Ferhady, Niloofar; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesLungcancer är den mest fatala cancerformen i Sverige och tidig upptäckt av sjukdomen ökar chansen för överlevnad. Datortomografi har visat vara den bästa modaliteten för att upptäcka nodulära förändringar och metastaser i lungorna. Radiologernas ökande arbetsbelastning minskar specificiteten i deras läsning, därför har datorstödda diagnostik systemet CAD skapats. Syftet med denna litteraturöversikten var att ta reda på om CAD som teknik är tillräckligt tillförlitlig jämfört med endast människan för att diagnostisera pulmonära nodulförändringar på datortomografibilder. Metoden var en litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar från senaste 20 åren granskades och analyserades. Resultat av aktuell forskning visar att när CAD används som second reader bidrar den till ökad noggrannhet i diagnostik av nodulära förändringar i datortomografibilden. CAD blir då en resurs och komplement till radiologens egen bedömning. Konklusionen av uppsatsen är att CAD tekniken skulle kunna ha en gynnande roll i diagnostikproceduren när den används som en andra granskning utöver radiologernas, däremot är den inte tillräckligt utvecklad ännu för att ersätta människan.Item Sjuksköterskors hantering av yrkesrelaterad stress(2014-12-02) Johansson, Emma; Larsson, Linnéa; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesStress kan beskrivas som en brist på balans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att handskas med dem. När stress blir långvarig och utdragen blir det till slut en bestående obalans mellan kroppens nedbrytande och uppbyggande funktioner. Det finns rapporter från de senaste tio åren som visar att sjuksköterskor upplever de högsta nivåerna av yrkesrelaterad stress inom hälso- och sjukvård. Det kan uppstå skadliga reaktioner i kroppen och påverkan kan uppkomma både psykiskt, fysiskt och socialt i till exempel omvårdnadsarbetet eller i organisationen. Det gör att sjuksköterskor sätter sin fysiska och psykiska hälsa på spel. Syftet är att identifiera faktorer som gör yrkesrelaterad stress hanterbart för sjuksköterskan. Metoden är en litteraturstudie som baseras på tolv vetenskapliga artiklar innehållande sjuksköterskors hantering av stress. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att kommunikation och stöd är viktigt både mellan chefer, arbetskamrater och familj för att hantera stress. Sjuksköterskans eget ansvar och egen planering före och efter arbetet gör att stress minskar. Sjuksköterskor hanterar stressiga situationer olika genom att tänka positivt, undvika, acceptera eller konfrontera. Stress kan minska genom att koppla bort arbetet på fritiden genom att delta i aktiviteter eller att reflektera och bearbeta. Slutsatsen är att flera faktorer har inverkan på hanteringen av stress och att en stressfylld situation hanteras individuellt men påverkas av andra faktorer från omgivningen.Item Erkännande av ojämlikheter – ett steg i rätt riktning(2014-12-02) Holmqvist, Caroline; Ryge, Helena; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesSjuksköterskan ska främja en god omvårdad och hälsa. Med detta kommer även ett ansvar att behandla personer med olika bakgrund på ett jämlikt sätt. Det finns forskning som tyder på att socioekonomiska faktorer påverkar den vård olika personer får och med det påverkas hälsan. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur sjuksköterskan kan gå till väga för att motverka ojämlikheter i hälsa. Metoden som valdes en litteraturöversikt med metasyntes, då ambitionen var att söka den forskning som fanns inom valt problemområde och se vad det kunde resultera i för att hjälpa sjuksköterskan i hens arbete för en jämlik vård och hälsa. De valda sökorden kombinerades i olika utföranden och användes ibland med trunkering för att bredda sökningarna. De resultat som framkom ur de granskade studierna har delats in i sex teman vilka är följande: erkännande av ojämlikheter, sjuksköterskans utbildning, kommunikation, sjuksköterskans ansvar och påverkan i samhället, kunskap om sin maktposition och utnyttjande av vården. De sex temana behandlade olika perspektiv vad gäller ojämlikheter relaterat till låg socioekonomisk status. Slutsatsen i denna uppsats kan sammanfattas med att vikten av medvetenhet kring ojämlikheter inte bör förringas och att det är det första steget i riktningen för att motverka ojämlikheter i hälsa.Item Palliativ sedering - En metasyntes(2014-12-02) Opazo, Cynthia; Player-Pellby, Linnea; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: Vård i livets slutskede är en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primära uppgiften är inte att bota. Den är att lindra samt göra patientens sista tid i livet så bekväm som möjligt. Palliativ sedering är en delvis ifrågasatt behandlingsmetod, men som ändå är vedertagen inom svensk och internationell sjukvård. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vård i livets slutskede. Metod: I uppsatsen, som är en metasyntes grundad på kvalitativa artiklar, analyseras texten utifrån Beauchamp och Childress fyra etiska principer, rättviseprincipen, icke- skadaprinicpen, göra gottprincipen och autonomiprincipen. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering differentierar och flera olika variabler påverkar erfarenheten, såsom utbildning, teamarbete, yrkeserfarenhet och vilket land sjuksköterskan arbetar i. Sjuksköterskan upplever det problematiskt att tala om palliativ sedering med sina patienter, då den utav samhället ses som tabubelagd. Denna svårighet kopplar sjuksköterskan också till andra yrkesgrupper och sjuksköterskan ser även svårigheter kring dosering av sederande läkemedel samt bedömning av icke behandlingsbara symtom. Sjuksköterskan vet inte om den palliativa sederingen påskyndar dödsprocessen, även om det ibland finns en undermedveten önskan om det. Sjuksköterskan särskiljer sig själv från patienten med olika avskiljningstekniker för att lätta den emotionella bördan. Samtidigt ses palliativ sedering som positiv då den bejakar sjuksköterskans önskan att göra gott och lindra lidande. Slutsats: Fortsatt forskning inom området är essentiellt för att öka sjuksköterskans vetenskapliga grund, för att möjliggöra utbildning och tydligare riktlinjer inom palliativ sedering.Item Kunskap eller bara talang? En begreppsanalys av fronesis i omvårdnad(2014-12-02) Reinhammar, Ylva; Simonsson Runger, Johanna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesInledning: Begrepp som ”tyst kunskap”, ”praktiskt vetande”, ”erfarenhetsbaserad kunskap” samt ”fronesis” har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lärandemomenten lades på ett tekniskt kunnande, på bekostnad av kunskaper kring det mellanmänskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förväntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvåras förståelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvårdnad samt hur det är relaterat till det praktiska utförandet. Begreppet fronesis väckte intresse och en önskan att fördjupa förståelsen av och att tydliggöra begreppet och kunskapsområdet kring det uppstod. Syfte: Att konkretisera och öka förståelsen för begreppet fronesis i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Metoden som användes var begreppsanalys enligt Walker och Avants (2011) modell. Resultat: Begreppsanalysens resultat identifierades sex karaktäristika som utgör begreppet fronesis; erfarenhet, dygd, handlingsorienterad, överläggande och reflekterande, lyhördhet för det unika och specifika i situationen och mellanmänskligt, och sex närliggande begrepp och synonymer; ”praktisk vishet”, ”tyst kunskap”, ”skilled know-how”, ”klokhet”, ”klinisk vishet - professionell vishet” och ”praxis”. Slutsats: Som praktisk implikation av resultatet föreslås att begreppet fronesis tydliggörs och införs i vårdutbildning och klinisk verksamhet. Denna form av kunskap praktiseras redan, fast odefinierad och ostrukturerad, och är grundläggande för god omvårdnad.Item Asylprocessen - hur påverkas den psykiska hälsan och vilka behov kan tillgodoses av sjuksköterskan.(2014-12-02) Chadi, Liess; Müller, Linn; Olofsson, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: Varje år drivs miljontals människor på flykt runtom i världen. Detta har ställt krav på mottagarländernas omhändertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som påverkar flyktingars psykiska hälsa under asylprocessen samt undersöka hur vårdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut. Teman arbetades fram genom gemensam granskning av artiklarna och återfinns som rubriker i resultatet. Resultat: Samtliga artiklar visade på en rad faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos asylsökande. Dessa utmynnade i följande teman; lång asylprocess, förvaringsenheter, diskriminering och rasism, sociala nätverk, nya kulturer och sammanhang. Många författare menade även att sjuksköterskan har en viktig roll att spela i samband med vård och omhändertagande av asylsökande. Slutsats: Vi konstaterar att flyktingmottagandet i många länder är undermåligt och bidrar till en ökad psykisk ohälsa bland asylsökande. Vi upptäckte två centrala punkter som enligt oss kräver större uppmärksamhet; dels att asylprocessens tidsåtgång kortas ner, dels att psykisk omvårdnad får ett större fokus.Item Att leva med stomi.(2014-12-02) Hellström, Sanaz; Hrybanova, Yana; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: För att behandla vissa former av cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan det ibland bli aktuellt för patienter att få en stomi. Att leva med en stomi är inte oproblematiskt, det kan ge upphov till komplikationer och det påverkar självbild och kroppsuppfattning vilket medför psykosociala konsekvenser för individen. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan vara betydelsefulla för dessa personers välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt med 11 studier med kvalitativ data. Resultat: Analysen resulterade i sex teman: känslor i relation till en förändrad kropp, bemästring/copingstrategier, begränsningar i det dagliga livet, behov av psykosocialt stöd, behov av information och undervisning samt kroppslig förändring. Deltagarna upplevde emotionell och fysisk lidande på grund av stomin vilket bidrog till att de upplevde psykosociala och funktionella begränsningar. Olika bemästringsstrategier användes för att klara av de utmaningar och svårigheter som stomin medförde. Stödet från anhöriga och vårdpersonal uppgavs som avgörande för patienternas anpassning och välbefinnande. Även undervisning och information uppgavs ha inflytande på patienternas fortsatta välbefinnande. Slutsatser: Stomianläggning medför fysisk förbättring men orsakar också upplevd nedsatt livskvalitet och välbefinnande som är relaterat till stomins utseende och funktion. Livet med stomi präglas av begränsningar och antagandet av olika bemästringsstrategier. Sjuksköterskan kan i sitt möte med patienten skapa utrymme för samtal och reflektion, individanpassa undervisningen om stomivård och, om möjligt, inkludera anhöriga i densamma.Item Att leva med stomi(2014-12-02) Leandersson, Jonna; Lindén, Mimmi; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: Livet med tarmstomi kan medföra stora förändringar i form av förlust av kontroll, rädsla och osäkerhet samt förändrad självbild och kroppsuppfattning. Utmaningen för sjuksköterskan blir därmed att undervisa och vägleda dessa patienter som befinner sig i en krissituation. Kunskap kring patienters upplevelser blir därför en viktig del av sjuksköterskans kompetens och kan innebära stora fördelar vid bemötande och omvårdnad av dessa patienter. Stomi är en konstgjord öppning som är kirurgisk anlagd på buken där avföring töms. Stomin kan vara temporär eller permanent och fås till följd av exempelvis olika sjukdomstillstånd så som inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektalcancer. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av att leva med stomi. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt baserad på 4 kvantitativa och 8 kvalitativa studier funna i databaserna Cinahl och Pubmed. Innehållet i studierna analyserades och därefter extraherades sex olika kategorier. Resultat: Dessa kategorier utgjordes av förlorad psykisk och fysisk kontroll, oro och osäkerhet, förändrad kroppsuppfattning och självbild, förändrad vardag och socialt liv, upplevelse av sjukvården samt anpassning och omvärdering. Slutsats: Slutsatsen blev att dessa personer upplevde en rad olika besvärande känslor och påverkan på det dagliga livet. Studien indikerade vikten av patienternas förberedelse inför livet med stomi där sjuksköterskans informativa och stöttande roll är av stor betydelse.Item Att vårda döende patienter – sjuksköterskors upplevelser(2014-12-02) Berglund, Charlotta; Ruthström, Nanna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesAtt vårda döende patienter ingår som en viktig del i sjuksköterskans profession och syftar till att lindra lidande och förbättra livskvaliten för dessa patienter och deras närstående. Vården av döende patienter baseras på den palliativa vården som vilar på fyra hörnstenar: symtomlindring, närståendestöd, teamarbete samt kommunikation och relation. Oavsett vårdkontext, kommer sjuksköterskan att möta döende patienter och skall därför kunna erbjuda god omvårdnad även till dessa patienter och deras närstående. Syftet med litteraturstudien är att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter. Litteraturstudien baseras på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som är analyserade enligt Fribergs modell för kvalitativ analys. Studiens resultat presenteras under fem teman med tillhörande subteman. De fem teman som framkommit är: Att göra gott för patient och närstående, att hantera situationen, att inte räcka till, förutsättningar och etiska dilemman. Sjuksköterskor upplever att deras arbetssituation är känslomässigt uttömmande och överväldigande. De har ett stort behov av olika strategier för att kunna hantera sin situation, både på arbetet och i privatlivet. Sjuksköterskorna strävar efter att bedriva god och personcentrerad omvårdnad vilket inte alltid är möjligt när förutsättningarna är bristfälliga eller helt saknas.Item ”Nu sticker det till” - Upplevelsen hos vuxna med stickrädsla eller nålfobi och hur sjuksköterskans kan bemöta och stödja dessa patienter(2014-12-02) Hammarroth, Emma; Mannhard, Maja; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBAKGRUND: Varje dag möter sjuksköterskor vuxna patienter med stickrädsla eller nålfobi. Detta är ett problem som behöver belysas mer. Rädslan för nålar kan medföra ett flertal konsekvenser för individen. Bland annat kan personen komma att undvika sjukvården vilket kan innebära hälsorisker. SYFTE: Syftet är att belysa upplevelsen hos vuxna patienter med stickrädsla eller nålfobi samt hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa patienter. METOD: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar uppsökta i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Sökord som användes var bland annat Phobia, needle*, pain, anxiety, nurs*, venipuncture, patient och fear. Artiklarna kvalitetsgranskades och 14 stycken valdes ut till resultatet. RESULTAT/DISKUSSION: De upplevelser som framkom var både psykiska och fysiska samt påverkades av en mängd olika faktorer. Ångestreaktionen förstärks av det fysiska sympatikuspåslaget och vice versa. Sjuksköterskan kan på olika sätt bemöta detta problem och stödja patienten. Det finns många hjälpmedel till hands men det framkom att det mesta ligger i bemötandet. Hur sjuksköterskan pratar med patienten och vilka ord som används har stor betydelse.Item Sjuksköterskans delegering av arbetsuppgifter(2014-12-02) Salam, Mona; Ahmed, Oras; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesIntroduktion. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till vård- och omsorgspersonal. Delegeringar av arbetsuppgifter får inte göras slentrianmässigt eller på grund av personalbrist eller av ekonomiska orsaker. Delegering får endast ske när det är förenligt med god och säker vård, och den som delegerar har ansvaret för att mottagaren har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av ansvar vid delegering, för- och nackdelar med delegering samt möjligheter och hinder för en säker delegering. Metod. Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod för litteraturöversikt. Resultatet visar att sjuksköterskor är medvetna om sitt ansvar, men upplever ett missnöje över ansvaret och svårigheter i att följa lagen. De upplever en bristande kontroll och maktlöshet. Fördelar med delegering är att det kan få arbetet att fungera, det leder till möjlighet för utveckling för vård- och omsorgspersonal, och det leder till fördelar för patienten. Nackdelen är att delegeringar inte alltid blir säkra vilket leder till att patienten drabbas. Det finns olika möjligheter och hinder för en säker delegering. Dessa är kommunikation, sjuksköterskors tillgänglighet, ledarskap, ålder, erfarenhet, vård- och omsorgspersonalens kunskap och utbildning, attityd, personlighet och arbetsmoral. Slutsats. Lagar som reglerar delegeringen ställer höga krav på sjuksköterskor. Delegering minskar sjuksköterskans helhetssyn över omvårdnadsarbetet vilket riskerar patientsäkerhet och påverkar vårdkvalitet. Delegering kräver ett gott omdöme, och en tydlig kommunikation mellan sjuksköterskan och vård- och omsorgspersonal.Item Följsamhet i behandling av venösa bensår(2014-12-02) Svensson, Calle; Molin Olsson, Emma; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: Uppskattningsvis har cirka två procent av befolkningen någon gång under sin livstid haft ett bensår. Tittar man på enbart venösa bensår beräknas den siffran ligga på cirka 0,12-1 procent. Bensår är ingen sjukdom i sig utan ett symtom på någon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken är någon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensår är kompressionsbehandling. Följsamhet eller compliance handlar om i vilken utsträckning patienter följer råd, rekommendationer och ordinationer från läkare och annan vårdpersonal. Bristande följsamhet är ett problem både för den drabbade individen och för samhället. För individen leder det till ökat lidande och långsammare tillfrisknande. Syfte: Att förstå orsaken till bristande följsamhet vid behandling av bensår, samt att identifiera åtgärder som sjuksköterskan kan använda för att stärka följsamheten. Metod: Designen för arbetet är en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Resultat: Smärta är en del av svårigheterna hos patienter som lider av bensår och smärta är något som har inverkan på det dagliga livet och begränsar patienternas möjligheter till att vara följsamma. Det är vanligt att patienter med bensår har bristande kunskap om sina bensår och behandlingen. Relationen mellan sjuksköterskan och patient har betydelse för följsamheten och är relationen god så leder det till att patienter i högre grad är följsamma i behandling. En strategi som sjuksköterskor använde i de fall patienter inte ville genomgå kompressionsbehandling var att kompromissa. Slutsats: De konkreta åtgärder för att stärka följsamhet som följer av resultatet är att stärka patientens förmåga att hantera symtom, att ge information eller utbilda patienten och att arbeta för en positiv relation mellan patient och sjuksköterska.Item På olycksplatsen och i ambulansen – sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter prehospitalt(2014-12-02) Hellström, Anna; Ornstein, Malin; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: Prehospital akutsjukvård innefattar den vård som utförs utanför sjukhus. Prehospital akutsjukvård utförs främst av ambulanspersonal men kan vid större olyckor även inkludera organisationer som polis och räddningstjänst. Inom prehospital vård är prioritering är en viktig faktor för en fungerande organisation. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevs av många som komplex där bemötandet är en förutsättning för god vård. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter prehospitalt. Metod: En litteraturöversikt med induktiv innehållsanalys som innefattar elva vetenskapliga artiklar, varav två kvantitativa och nio kvalitativa. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde det prehospitala arbetet som krävande och kände en hög press utifrån. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevdes kräva god mental förberedelse för att fatta rätt beslut i de akuta situationerna. Vikten av att vara öppensinnad och inte döma en situation eller patients tillstånd förhastat påtalades. Tillfredställande kommunikation mellan samtliga inblandade var en viktig faktor för att optimera sjuksköterskans arbete. Ett gott samarbete mellan kollegor upplevdes ha en positiv inverkan på såväl enskild insatsnivå som organisationsnivå samt inge trygghet i beslutsfattandet. Konklusion: Sjuksköterskans upplevelse av prehospital vård innefattar flera betydelsefulla aspekter. Mental förberedelse och god kommunikation är centralt för sjuksköterskans upplevelse av den prehospitala vården. Sjuksköterskorna upplevde att arbetet påverkade dem emotionellt såväl positivt som negativt. Patienten, anhöriga och kollegor upplevdes vara betydelsefulla i den prehospitala vården.Item En sviktande vardag - Patientens upplevelse av att leva med hjärtsvikt(2014-12-02) Bylund, Viktoria; Väänänen, Eleni; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 30 000 svenskar med hjärtsvikt. Antalet drabbade förväntas öka i samband med en åldrande befolkning. Omhändertagandet av dessa patienter medför höga kostnader, främst inom slutenvården. Hjärtsvikt är i sig ingen sjukdom, utan en benämning på ett sjukdomstillstånd orsakat av annan sjukdom eller en störning av hjärtats funktion. Det innebär att hjärtats pumpförmåga har försämrats, vilket medför att hjärtat inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod och syre till kroppens vävnader och organ. Oberoende av vad som ligger bakom hjärtsvikten kan prognosen generellt beskrivas som allvarlig. Överlevnaden i hjärtsvikt minskar i takt med sjukdomens svårighetsgrad. Svårighetsgraden skattas enligt New York Heart Association (NYHA). Patienter som lider av hjärtsvikt upplever generellt sett en större nedsatt livskvalitet än patienter som lider av andra kroniska sjukdomar. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: Denna litteraturstudie är en sammanställning av tio vetenskapliga, kvalitetsgranskade artiklar. Resultatet illustrerar att hjärtsvikt är ett tillstånd som kan orsaka stora förändringar i patientens vardag, och leda till försämrad livskvalitet. De tre teman som framkom efter sammanställning av materialet var: förändrad fysisk förmåga och dess konsekvenser i det sociala livet, patientens upplevelse av vården och att hantera en ny vardag. Slutsats: Utifrån patienternas upplevelser framkom att det finns förbättringsmöjligheter inom omvårdnaden av hjärtsviktspatienter. Det finns ett behov av stöd, råd och information för att öka patienternas möjligheter att kunna hantera sin vardag. Genom att arbeta med personcentrerad vård samt ha en god teamsamverkan finns det goda möjligheter att stödja patienten till att kunna hantera utmaningarna i vardagen, och uppleva livskvalitet och känsla av sammanhang.Item Vikten av kulturell kompetens i sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer(2014-12-02) Emanuelsson, Ester; Blomqvist, Julia; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesIntroduktion: Sverige är ett mångkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen människor med olika kulturell bakgrund vilket ställer krav på kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvårdnad vilken har kritiserats för att kategorisera människor utifrån etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vårdas istället för personer, vilket går emot den personcentrerade vården som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrån. För att nå en djupare förståelse för detta problem krävs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mångkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med människor från andra kulturer än den egna. Metod: Litteraturöversikt där 11 kvalitativa artiklar analyserades. Litteratursökningen gjordes i Cinahl, PubMed, Scopus och PsycINFO. Artiklarnas likheter och skillnader analyserades och resulterade slutligen i tre huvudteman och nio subteman. Resultat: Det framkom tre teman samt nio subteman, (1) kommunikation med subteman språkbarriärer, ickeverbal kommunikation och tolk, (2) kulturella skillnader med subteman könsroller, känsloyttringar, familjerelationer och fördomar, (3) organisation med subteman tidsbrist samt okunskap och organisation. Kommunikationshinder och språkbarriärer framträdde som stora hinder och utmaningar, därför efterfrågades en större tillgång till tolk. Kulturella skillnader skapade ofta missförstånd och innebar större utmaningar. Det framträdde en omedvetenhet om egna fördomar och det efterfrågades utbildning både om andra kulturer och möjlighet till självreflektion. Konklusion: Resultatet synliggjorde behovet av kulturell kompetens samt ett organisatoriskt stöd.Item Undersköterskans kompetens i relation till att arbeta på dagverksamhet för personer med demenssjukdom(2010-07-16) Charlotte persson; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care SciencesBakgrund: I takt med att våra gamla blir allt äldre finns det många personer som lider av demenssjukdom och som kräver en speciell form av bemötande och omsorg. Många personer med demenssjukdom vårdas i hemmen av sina anhöriga och hemvården. Ett komplement till hemvården är dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till särskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom är ett komplext och krävande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stärks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet är att belysa hur personalen på dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krävs av dem kunskaps- och kompetensmässigt relaterat till de allmänmänskliga kompetensdomänerna. Metod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex undersköterskor har intervjuats med frågor som gav möjlighet att svara med egna ord. Resultat: Det visade sig att personalen besitter en stor yrkeskompetens som till stor del är erfarenhetsbaserad och går att koppla till de allmänmänskliga kompetensdomänerna. Personalen har stor förståelse för sjukdomen men anser att kompetensutveckling inom området är viktigt för det händer hela tiden nya saker inom forskningen. Slutsats: Att arbeta på dagverksamhet för personer med demenssjukdom utgör en liten del av omvårdnadsyrket, och genom att synliggöra personalens kompetens och vad det innebär att arbeta på dagverksamhet för personer med demenssjukdom stärks deras yrkesroll och gör att andra får upp ögonen för denna verksamhet som gör att fler personer trots demenssjukdom kan bo kvar hemma längre innan flytt till boende blir nödvändig.