Kandidatuppsatser, Dietistprogrammet

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/28575

Browse

Now showing 1 - 20 of 186

Precisionsnutrition vs. Standardiserade Kostråd Finns det en effekt med precisionsnutrition jämfört med standardiserade kostråd för viktnedgång? - En Systematisk Översiktsartikel
(2025-03-26) Feizi, Zuhal; Johansson, Gusti; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska översiktsartikel är att undersöka det vetenskapliga underlaget om precisionsnutrition har en större effekt på viktnedgång jämfört med standardiserade kostråd vid övervikt och obesitas hos vuxna personer. Metod: En litteratursökning utfördes och inkluderade randomiserade kontrollerade humanstudier som undersökte viktförändringar med hjälp av precisionsnutrition. Inklusionskriterierna omfattade vuxna över 18 år med ett BMI över 25. Datainsamlingen utfördes genom sökningar på PubMed och Scopus med specificerade sökord och filter. De använda sökorden var "Precision nutrition", "Personalized", "Diet", "Weight loss", "Obesity", "Biomarkers", "Gene", "Metabolomics", och "RCT". Efter granskning av relevanta artiklar och bedömning av risk för bias, analyserades resultaten för att kvantifiera skillnaderna mellan interventions- och kontrollgrupperna. Risken för bias granskades enligt "Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier" från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Evidensstyrkan graderades enligt GRADE-metoden, Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation (GRADE). Resultat: Resultatet av litteratursökningen visade på 226 träffar. Efter att ha läst åtta artiklar i sin helhet, inkluderades två av dem i den systematiska översikten. En tredje artikel inkluderas genom referenslistan från en rekommenderad studie. Bland de inkluderade studierna bedömdes två ha hög risk, och en studie bedömdes ha låg risk för bias. Resultaten visade ingen signifikant skillnad i viktnedgång mellan interventionsgrupperna som fick följa kostråd baserade på precisionsnutrition och kontrollgrupperna som fick standardiserade kostråd. Slutsats: Tillförlitligheten för att kostråd baserade på precisionsnutrition inte visar någon signifikant effekt på viktnedgång jämfört med standardiserade kostråd är måttlig (+++).
Bör synbiotika ingå i behandlingen av PCOS? Effekten av synbiotika på lipidprofilen - En systematisk litteraturöversikt
(2025-03-26) Nilsson, Lina; Örnberger, Tove; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka det vetenskapliga underlaget för om synbiotika har någon effekt på lipidprofilen hos kvinnor med diagnostiserad PCOS Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var kvinnor med diagnostiserad PCOS enligt Rotterdamkriterierna, RCT-studier, studier skrivna på svenska eller engelska och uppföljningstid under minst tolv veckor. Exklusionskriterier var intervention kombinerad med annan ytterligare behandling än synbiotika.Valda utfallsmått var HDL, LDL, triglycerider och totalkolesterol. De inkluderande studierna granskades för att bedöma risk för bias enligt SBU:s granskningsmall “bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))”. Tillförlitligheten av resultatet evidens graderades enligt The Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluations ( GRADE). Resultat: Litteratursökningen resulterade i 16 träffar. Sex artiklar lästes i fulltext varav ytterligare tre exkluderades. En av de tre utvalda studierna bedömdes ha måttlig risk för bias och två bedömdes ha låg risk för bias. För utfallsmåttet totalkolesterol visade resultaten på samstämmighet – ingen effekt observerades. För utfallsmåtten LDL, HDL och triglycerider var resultaten däremot inte samstämmiga – effektens riktning varierade bland studierna. Slutsats: Resultatet visar ingen tydlig effekt av synbiotika på triglycerider, LDL och HDL med låg tillförlitlighet (++). Vidare har synbiotika ingen effekt på totalkolesterol med måttlig tillförlitlighet (+++).
Låg-FODMAP kost, en del av behandlingen av inflammatorisk tarmsjukdom? En systematisk översikt om effekten av låg-FODMAP kost på IBS-symtom och sjukdomsrelaterad livskvalitet hos IBDpatienter.
(2025-03-26) Basic Knezevic, Sabina; Wilhelmsson, Sara; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att utvärdera evidensen för att låg-FODMAP (Fermenterbara, oligo-, di- och monosackarider, polyoler) kost har en effekt på IBS–symtom (Irritable Bowel Syndrome) och sjukdomsrelaterad livskvalitet hos personer med diagnosticerad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna Pubmed och Scopus. Inklusionskriterier var vuxna >18 år som var diagnostiserade med IBD (Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit). Studierna skulle mäta utfallsmåtten sjukdomsrelaterad livskvalitet (health-related quality of life, HR-QoL) eller IBS-symtom mätt med IBS-SSS (Irritable Bowel Syndrome-Severity Scoring System). Exklusionskriterier var artiklar skrivna på andra språk än svenska eller engelska, annan intervention än låg FODMAP kost, färre än 15 deltagare och andra typer av studier än randomiserade, kontrollerade studier (RCT). Granskning av risk för bias gjorde med hjälp av SBU:s mall, även en sammanvägd bedömning av studiernas resultats tillförlitlighet gjordes med GRADE först individuellt av författarna och sedan gjordes en gemensam bedömning. Resultat: Sökningen resulterade i 61 unika artiklar varav sex lästes i fulltext. Av de sex inkluderades totalt fyra artiklar. Av de inkluderade studierna bedömdes två ha måttlig risk för bias och två ha hög risk för bias. Samtliga studier påvisade en positiv effekt av låg FODMAP kosten, HR-QoL ökade och IBS-symtomen minskade. Slutsats: Resultaten visar att interventionen låg-FODMAP kost möjligtvis kan minska IBS-symtom, jämfört med kontrollgrupper (++, låg tillförlitlighet). Resultaten visar att interventionen låg-FODMAP kost möjligtvis kan leda till förbättrad sjukdomsrelaterad livskvalitet, jämfört med kontrollgrupper (++, låg tillförlitlighet).
Mättnadshormon ökar vid intag av sockeralkohol En systematisk översikt över erytritols effekter på kolecystokinin och aptitupplevelser
(2025-03-26) Sademyr, Leia; Flink, Lisa; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Denna systematiska litteraturöversikt syftar till att undersöka och sammanställa den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol påverkar frisättning av aptithormonet kolecystokinin (CCK). Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där sökningar utgick från två databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade studier. Intervention var intag av lösning sötad med erytritol och utfallsmått inkluderade frisättning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en normalfördelad, frisk, vuxen population. Resultat: Litteratursökningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju lästes i fulltext. Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanställda underlaget visade en statistisk signifikant effekt på frisättning av CCK vid intag av 50–75 g erytritol jämfört med vatten. Dock sågs ingen statistisk signifikant effekt på upplevelserna av hunger och mättnad. Tillförlitligheten av det sammanvägda resultatet ansågs vara måttlig gällande frisättning av CCK (+++) och låg (++) för upplevelser av hunger samt mättnad enligt GRADE. Slutsats: Litteraturöversikten visar att intag av erytritol ökar frisättningen av mättnadshormonet kolecystokinin (CCK) jämfört med vatten, med måttlig tillförlitlighet (+++). I dagsläget finns dock inga indikationer för att erytritol, jämfört med vatten, påverkar upplevelsen av hunger eller mättnad. Tillförlitligheten för dessa utfallsmått bedöms som låg (++). Vidare forskning är nödvändigt för att undersöka effekter på aptitupplevelser, viktbalans och mättnadshormoner vid intag av konventionella livsmedelsprodukter sötade med erytritol.
Har probiotikabehandling effekt på symptom vid atopisk dermatit? En systematisk översikt över det vetenskapliga underlaget bland barn och ungdomar.
(2025-03-26) Jonsson, Julia; Holmberg, Ida; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka om intaget av probiotika minskar symptomen vid diagnostiserad atopisk dermatit (AD) mätt med SCORing Atopic Dermatitis (SCORAD), hos individer sex månader till 19 år. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Scopus. Sökningen genomfördes som en avancerad sökning med fyra sökblock. Block ett riktades mot populationen, block två mot AD och block tre mot probiotika. Som avgränsning inkluderades ett fjärde sökblock för randomiserade kontrollerade studier (RCT). Inklusionskriterier var RCT:er som undersökt effekten av supplementering med levande probiotika på SCORAD. Populationen var individer sex månader till 19 med AD. Exklusionskriterier var kombinerade interventioner, andra allvarliga sjukdomar samt studier som publicerats före 2014. Studier som uppfyllde kriterierna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall “Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))”. Därefter utfördes en evidensgradering enligt GRADE. Resultat: I den här systematiska översikten inkluderades fyra RCT:er.Tre av studierna visade på en signifikant minskning i SCORAD i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Däremot blev resultatet för den fjärde studien inte statistiskt signifikant och minskningen i SCORAD var större i kontrollgruppen jämfört med interventiongruppen. Slutsats: Resultaten visar att probiotika kan minska symptomen vid AD, mätt med SCORAD, men tillförlitligheten för det sammanvägda resultatet var låg (++). Således finns det inte tillräckligt med vetenskaplig evidens för att rekommendera användningen av probiotika som behandling vid AD. Framtida forskning kan bidra med evidens för vilken typ och dos av probiotika som har störst effekt på symtom vid AD.
Fett med kokosfett? En systematisk översiktsartikel om kokosfettets påverkan på den postprandiella triglyceridprofilen
(2025-03-26) Häger, Hanna; Ryhed, Hilda; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka om intag av kokosfett, i jämförelse med annan källa rik på mättat fett, har en annorlunda påverkan på postprandiella triglycerider i blod. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Scopus och baserades på tre sökblock utformade efter MeSH-termer och dess synonymer. De inkluderade studierna skulle vara RCT studier som undersökte postprandiella triglycerider i blodet mätt som AUC och maxvärde. Interventions- och kontrollgruppen skulle vara kokosfett respektive annan källa till mättat fett. För inkludering skulle postprandiella blodprover tas över en period om minst 6h. Deltagarna skulle vara vuxna >18 år som inte medicinerades med blodfettssänkande läkemedel eller hade en pågående allvarlig sjukdom. De inkluderade studierna kvalitetsgranskades enligt mallen ”Bedömning av randomiserad studie (effekt av att tilldelas en intervention)” framtagen av SBU och Cochranes ”Revised Cochrane risk-of-bias tool for randomized crossover trials”. För att bedöma tillförlitligheten till resultatet gjordes en evidensgradering enligt GRADE. Resultat: Sökningen resulterade i 421 unika träffar. Av dessa lästes 13 artiklar i fulltext varav tre inkluderades i översikten. Samtliga studier bedömdes ha måttlig risk för bias. En studie påvisade lägre postprandiella triglyceridnivåer för kokosolja jämfört med smör och ister, både avseende AUC och maxvärde. Resultaten var statistiskt signifikanta. Två studier visade ingen effekt. Slutsats: Resultatet från denna systematiska översikt visar inte på att kokosfett har en annorlunda påverkan på postprandiella triglycerider i blod jämfört med annan källa till mättat fett. Tillförlitligheten till resultaten för båda effektmåtten, AUC och maxvärde, bedöms som låg [++].
Aminosyratillskott – en möjlig behandling mot muskelförtvining? En systematisk översikt på personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom
(2025-03-26) Spatocco Johansson, Gloria; Burman, Natascha; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur intag av aminosyratillskott påverkar kroppssammansättning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteratursökningen genomfördes i två databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari – mars 2024. Inklusionskriterierna till denna översiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade på humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna undersöka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott gällande påverkan på kroppsammansättning. Studierna exkluderades om de skrevs på annat språk än svenska och engelska eller om de baserades på djurstudier. Utfallsmåtten var FFM och LBMI/FFMI. Studier som mötte inklusionskriterierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall “Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT) ” och evidensgraderades enligt GRADE (Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation). Resultat: Sökningen resulterade i 133 unika träffar, varav nio artiklar lästes i fulltext. Av dessa inkluderades fem artiklar i denna systematiska översikt. Utifrån denna granskning av studier är det sammanvägda resultatet att aminosyratillskott inte är relaterat till varken FFM eller LBMI hos personer med KOL. Slutsats: Det finns mycket låg tillförlitlighet (+) för att intag av aminosyratillskott har en påverkan på FFM och LBMI hos personer med KOL.
Kan medelhavsliknande kost bromsa utvecklingen av åldersrelaterad kognitiv nedsättning? - En systematisk översiktsartikel
(2025-03-26) Estving, Emma; Loy, Vanessa; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med den här systematiska översikten är att undersöka det vetenskapliga underlaget för om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av åldersrelaterad kognitiv nedsättning. Metod: Litteratursökningarna genomfördes i Scopus och PubMed. Sökningarna delades upp i tre sökblock: ”diet, mediterranean”, ”Cognitive decline” och ”RCT”. MeSH-termer för varje block inkluderades i sökningarna i databaserna. Inga sökfilter nyttjades. Utöver sökningarna i databaserna sökte författarna efter ytterligare studier i två systematiska översikter på ämnet. Alla artiklar lästes sedan på titel/abstract av författarna gemensamt och sållades utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Kvarstående artiklar lästes i fulltext individuellt av författarna och vilka av artiklarna som skulle inkluderas i analysen diskuterades gemensamt. Författarna bedömde sedan studiernas risk för bias individuellt och diskuterade resultatet för att nå en gemensam bedömning för varje studie. Dataextraktion för respektive studie genomfördes gemensamt av författarna. Slutligen bedömde författarna tillförligheten av de inkluderade studierna individuellt. De individuella bedömningarna jämfördes och diskuterades för att nå konsensus. Resultat: Tre studier inkluderades. Risken för bias bedömdes hög för två av studierna respektive låg för en. Riktningen på effekten av interventionen var positiv. Effekten av medelhavsliknade kost på åldersrelaterad kognitiv nedsättning var statistiskt signifikant i två av tre studier. Slutsats: Medelhavslikande kost kan ha en bromsande effekt på åldersrelaterad kognitiv nedsättning, men tillförlitligheten för evidensen enligt GRADE är låg (++). Det krävs ytterligare forskning inom detta område för att påvisa effekten av en medelhavskost på kognitionen. Detta i form av RCT-studier med en studielängd på minst tre år som mäter kognition med hjälp av kompositmått. Dessutom kan studierna med fördel undersöka en bredare population som inkluderar individer utan modifierbara riskfaktorer och med normalvikt.
Folsyra för en godare koll på glukoskontroll - En systematisk översikt om folsyratillskotts effekter på insulinresistens hos vuxna med typ 2-diabetes mellitus
(2025-03-26) Norlén, Björn; Asadzadeh, Daniel; Alkoteesh, Reem; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Att undersöka det vetenskapliga underlaget för effekten av folsyratillskott på insulinresistens hos vuxna ≥18 år med typ 2-diabetes. Metod: För litteratursökningen användes databaserna PubMed och Scopus. Sökorden som användes var bland annat “type 2 diabetes mellitus”, “non-insulin dependent diabetes mellitus”, “folic acid”, “folate”, “folate supplementation”, “random*”, “control*”, “trial*”. Inklusionskriterierna var vuxna ≥18 år med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ≥2 veckor, publicerade på svenska eller engelska, inkludera utfallsmåtten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll får placebo eller treatment as usual. Exklusionskriterier var insulinbehandling, gravid eller ammande. Risk för bias utreddes individuellt och oberoende av författarna via mallen ”Bedömning av randomiserad studie (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))” från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och evidensstyrka bedömdes med mallen ”Underlag för sammanvägd bedömning av resultatets tillförlitlighet enligt GRADE” som tillhandahölls av Göteborg Universitet. Resultat: Litteratursökningen gav 860 unika träffar, varav 38 lästes i fulltext. Tre studier inkluderades sedan i översikten. De inkluderade studiernas risker för bias ansågs alla vara måttliga. HbA1c sänktes mer i interventions- än kontrollgruppen i alla studier, men bara signifikant i två studier. En studie visade signifikant sänkning av HOMA-IR, den andra studien observerade en icke-signifikant sänkning och den tredje visade en sänkning till fördel för kontrollgruppen där p-värde ej redovisats. Slutsats: Det finns måttlig tillförlitlighet (+++) till att intag av folsyratillskott (5mg/dag) sänker HbA1c hos vuxna med typ 2-diabetes. Det finns dock låg tillförlitlighet (++) till att interventionen inte sänker HOMA-IR hos dessa vuxna.
Kan en ketogen kost hjälpa personer med migrän? En systematisk översikt om en ketogen kosts eventuella påverkan på migrän
(2025-03-26) Gustafsson, Anja; Thulin, Dante; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka och sammanställa det vetenskapliga underlaget kring huruvida en ketogen kost minskar antal migränattacker och antal dagar med migrän hos personer med migrän. Metod: För att besvara syftet valdes en systematisk litteraturöversikt. Sökning gjordes i PubMed och Scopus med hjälp av fyra sökblock. Utfallsmåtten var antal dagar med migrän samt antal migränattacker. Artiklar om en ketogen kost och dess påverkan på migrän identifierades först genom att läsa igenom abstract och titel. Vid genomläsning valdes de artiklar som uppfyllde kriterierna ut och de granskades sedan systematiskt med hjälp av GRADE. Resultat: Sökningen genererade 78 unika artiklar, varav tre ansågs uppfylla kriterierna för att inkluderas. Två av studierna visade signifikanta resultat att en ketogen kost minskar antal dagar med migrän. Studiernas interventionseffekt var fyra dagar (p=0,014) respektive 3,7 (p=0,0001) dagar färre av migrän jämfört med kontrollgruppen. Resultatet för om en ketogen kost minskar antal migränattacker var tvetydligt, då endast en studie visade ett signifikant resultat (p<0,00001). Tillförlitligheten att en ketogen kost minskar antal dagar med migrän är låg (++). Tillförlitligheten att en ketogen kost minskar antal migränattacker är mycket låg (+). Slutsats: Resultaten visar att det finns en möjlighet att en ketogen kost minskar antalet dagar med migrän (++, låg tillförlitlighet). Resultaten visar att det inte finns någon samstämmighet att en ketogen kost minskar antal migränattacker (+, mycket låg tillförlitlighet). På grund av den låga tillförlitligheten är det idag inte möjligt att fastställa att en ketogen kost kan minska antal migränattacker och dagar med migrän. Baserat på nuvarande forskning går det inte att fastställa några rekommendationer huruvida en ketogen kost hjälper mot migränsymtom.
Choline supplementation does not have an impact on blood lipids - A systematic review on the effects of oral supplemental choline on blood lipid profile
(2025-03-26) Skaldeman, Angelica; Stridsberg, Rebecka; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Aim: The aim of this project is to systematically summarize and review evidence from randomized controlled trials on the potential effect of choline supplementation on blood lipids low-density lipoprotein (LDL), high-density lipoprotein (HDL), and total cholesterol (TC). Methods: The literature search was conducted in the PubMed and Scopus databases in January 2023. The outcome measures were LDL, HDL, and TC. The intervention group was assigned dietary supplements with choline and the control group was assigned a placebo. The criteria for inclusion were individuals aged 18 and above, and in the studies considered, choline was solely administered orally. The criteria for exclusion comprised individuals under the age of 18, studies that were not RCTs, studies employing a control method other than a placebo, and studies written in languages other than Swedish or English. Studies that met the selected criteria were quality-reviewed according to the SBU’s template “assessment of randomized studies (effect of being assigned an intervention (ITT))” and evidence-graded according to GRADE. Results: The literature search resulted in 266 matches. Fourteen articles were read in full text, out of which two were included in this systematic review. The two included studies constituted a study population of a total of 83 people and were assessed to have a low as well as moderate risk of bias. The interventions spanned a duration of eight to twelve weeks. No statistically significant effects were observed for the outcome measures LDL, HDL, nor TC. The result consistently showed that oral supplementation of choline has no effect on these outcome measures in adults over 18 years. Conclusion: There is high certainty (++++) evidence to suggest that oral supplementation of choline has no effect on LDL, HDL, or TC.
Bör kolhydratintag begränsas vid polycystiskt ovariesyndrom? Effekten av en kalorirestriktiv lågkolhydratskost på vikt, midjeomfång och testosteron hos kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom och övervikt.- En systematisk översikt
(2024-02-20) Arnborger, Julia; Järnvall, Amanda; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med den här översiktsartikeln är att studera litteraturen som finns kring effekten av en energirestriktiv lågkolhydratkost på vikt, midjeomfång och testosteronnivåer hos kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och övervikt jämfört med en energirestriktiv kontrollkost. Metod: Studier inkluderade i denna översikt skulle undersökte kvinnor mellan 16-45 år diagnostiserade med PCOS enligt Rotterdam-kriterierna. Interventionen i de inkluderade studierna skulle enbart vara en lågkalorikost innehållande <40 E% kolhydrater. Kontrollkosten behövde ha jämlik energirestriktion med annan makronutrientfördelning. Studier med annan samtidig intervention exempelvis träning eller läkemedel exkluderades. Litteratursökningen genomfördes i PubMed och Scopus. De inkluderade studierna bedömdes för risk för bias samt grad av tillförlitlighet med hjälp av GRADE. Resultat: Sökningen resulterade i 123 artiklar som screenades med titel och abstract, varav 19 lästes i fulltext och två uppfyllde inklusionskriterierna. En av studierna hade hög risk för bias i samtliga utfallsmått och den andra studien hade måttlig risk för bias i samtliga utfallsmått. För utfallsmåttet midjeomfång visade resultaten på samstämmighet, i båda studier observerades en minskning. För utfallsmåtten vikt och testosteron var resultaten inte samstämmiga. Följsamheten till interventionskosten var bristande i båda studierna, i ena studien åt deltagarna 52.5 E% istället för <40 E% och i den andra studien åt deltagarna 27 E% istället för <20 E% kolhydrater. Slutsats: Det går inte utifrån studierna som analyserats i denna översiktsartikel att bedöma om en lågkolhydratkost är fördelaktig vid PCOS. Tillförlitligheten för utfallsmåttet midjeomfång är låg (++) och tillförlitlighet saknas (0) för utfallsmåtten vikt och testosteron.
Medelhavskostintervention minskar graden av depression hos vuxna - En systematisk översikt
(2024-02-09) Wlodarski, Jacob; Stagfeldt, Ted; Lööw, Madelene; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska översikt var att undersöka medelhavskostens påverkan på grad av depression hos vuxna personer med depression. Metod: Sökningar utfördes i databaserna PubMed och Scopus under mars 2023. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier, vuxna ≥18 år med diagnostiserad depression enligt självskattningsformulär eller medicinskt utlåtande. Utfallsmåttet var grad av depressionssymtom mätt med skalorna MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale), BDI-II (Beck Depression Inventory II) eller DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale). Artiklar som inkluderat fler interventioner i sina studier än kostintervention eller artiklar som ej var skrivna på engelska exkluderades. De studier som mötte kriterierna inkluderades och kvalitetsgranskades enligt SBU:s (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) granskningsmall ”Bedömning av randomiserade studier – effekt av att tilldelas intervention”. Den sammanvägda tillförlitligheten för studiernas resultat bedömdes enligt GRADE (Grading of Recommendations Assessment Development and Evaluation). Resultat: Litteratursökningen resulterade i 169 unika träffar. Artiklar som lästes i fulltext var 18 st varav tre artiklar inkluderades i denna systematiska översikt. Risken för bias var måttlig i två utav studierna och hög i tredje studien. Resultatet var samstämmigt mellan studierna som visade att medelhavskost kan påverka graden av depressionssymtom hos deprimerade vuxna ≥18 år. Minskning i grad av depressionssymptom i interventionen jämfört med kontrollen resulterade enligt följande: HELFIMED –43,6 %, SMILES –62,8 % och AMMEND –69,9 %. Slutsats: Medelhavskost kan minska graden av depressionssymtom. Det vetenskapliga underlaget visade Måttlig tillförlitlighet (+++).
Effekt av blåbär på blodlipider En systematisk litteraturöversikt om effekt av blåbärsintag på blodlipider.
(2024-02-09) Welander, Vendela; Morell, Viktoria; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet är att sammanställa det aktuella forskningsunderlaget för att undersöka om intag av blåbär förändrar lipidnivåer hos män och kvinnor ≥18 år jämfört med att inte inta blåbär. Metod: I denna systematiska översiktsartikel har en litteratursökning genomförts. För att specificera undersökningsområdet har arbetet avgränsats till män och kvinnor ≥18 år med interventionen intag av blåbär (osötade färska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har jämförts mot inget blåbärsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har undersökts var förändring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen för inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionslängd på ≥1 vecka. Identifierade unika artiklar lästes i fulltext och inkluderades utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Därefter genomfördes en granskning av studiekvalitet med hjälp av granskningsmallen ”Bedömning av randomiserad studie (effekt av att tilldelas en intervention)” av Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (SBU), samt granskning av evidens med hjälp av mallen ”Underlag för sammanvägd bedömning av resultatens tillförlitlighet enligt GRADE”. Därtill gjordes en resultatextraktion för att sammanställa data och sammanfatta det aktuella forskningsläget. Resultat: Resultaten visade ingen effekt av intag av blåbär på utfallsmåtten TC, TG, LDL och HDL med låg tillförlitlighet (++). Resultaten saknar statistisk signifikans förutom i en artikel där resultatet visade en sänkande effekt på TC och LDL med statistisk signifikans. Slutsats: Ett intag av blåbär har ingen effekt på lipiderna TC, TG, LDL och HDL, vilket har låg vetenskaplig tillförlitlighet (++). En artikel visade statistisk signifikans för en sänkning av TC och LDL, övriga resultat saknade statistisk signifikans. Detta innebär att det i dagsläget inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att rekommendera ett ökat intag av blåbär för förbättring av lipider. Vidare forskning krävs med fler studier och längre interventionslängd för att kunna dra en säker slutsats och se om blåbärsintag har effekt på lipider över tid.
Hur påverkas lipidnivåerna av ägg vid diabetes typ 2, prediabetes och metabolt syndrom? En systematisk litteraturöversikt
(2024-02-09) Henriksson, Alma; Woivalin, Ellen; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Att en kost rik på mättat fett har en negativ inverkan på blodlipider har länge varit klarlagt. Däremot råder delade åsikter om effekterna av kolesterolintag på lipidnivåer hos personer med blodlipidrubbningar. Många kolesterolrika livsmedel innehåller också en stor andel mättat fett. Ägg- och kolesterolintag likställs ofta eftersom ägg är det mest kolesterolrika livsmedel som äts i större mängd. Ägg innehåller dock en liten andel mättat fett. Personer med diabetes typ 2 (T2D), prediabetes (PreD) och metabolt syndrom (MetS) är patientgrupper som behöver uppmärksamma sina lipidnivåer noggrant. Vi vill därför undersöka hur ett regelbundet intag av ägg påverkar HDL- och LDL-kolesterolnivåer hos vuxna med T2D, PreD och MetS. Metod: I denna systematiska översikt undersöktes randomiserade kontrollerade studier (RCT) som jämförde ett högt äggintag med ett lågt äggintag. Kriterierna för ett högt intag definierades som sju eller fler ägg i veckan och två eller färre ägg i veckan för ett lågt intag. En samtidig energirestriktion i interventionen och äggvita som kontroll användes som exklusionsskriterier. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Scopus. Inkluderade studier bedömdes för risk för bias enligt SBU:s mall "Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention)" och resultatens tillförlitlighet graderades enligt GRADE. Resultat: Vid litteratursökningen identifierades 60 unika artiklar varav fem lästes i sin helhet. En artikel exkluderades efter fulltextläsningen då den inte uppnådde inklusions- och exklusionskriterier. Efter bedömning av risk för bias exkluderades ytterligare en studie som bedömdes ha hög risk. Slutligen inkluderades tre artiklar som alla bedömdes ha måttlig risk för bias. Samtliga studier visar att äggintag inte ger någon effekt på HDL. En av studierna visar en statistisk signifikant sänkning av LDL. I de två övriga studierna gav äggintag ingen statistisk signifikant påverkan av LDL. Slutsats: Denna systematiska översikt visar att ett regelbundet äggintag i upp till tre månader inte ger en negativ effekt på HDL för personer med T2D, PreD och MetS. Resultatet för effektmåttet HDL bedöms ha hög tillförlitlighet (++++). Vidare forskning krävs angående långtidseffekterna av äggintag och HDL. Det förblir oklart hur LDL-nivåer hos personer med T2D, PreD och MetS påverkas av ett regelbundet äggintag, men våra resultat verkar tyda på att det inte ger en negativ effekt. Då resultaten i studierna inte är samstämmiga krävs ytterligare forskning för att fastställa effekten av äggintag på LDL. Resultatet för effektmåttet LDL har låg tillförlitlighet (++).
Har koffein en omedelbar effekt på energiintaget? En systematisk litteraturöversikt Malin Foxing
(2024-02-09) Foxing, Malin; Sandström, Sofia; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka evidensen för huruvida koffein kan ha en omedelbar effekt på energiintaget hos vuxna ≥ 18 år. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed och Scopus den 21 mars 2023. Tillvägagångssättet för artikelurvalet var systematiskt och innefattade randomiserade kontrollerade humanstudier på en vuxen population. Artiklar som haft övervikt och/eller obesitas som specifikt inklusionskriterium exkluderades. Studierna skulle undersöka koffeininnehållande drycker och/eller koffein i kapsel- eller tablettform i kombination med dryck jämfört med placebo. Utfallsmåttet var det omedelbara energiintaget efter koffein- administration. Energiintaget skulle ha uppmätts vid efterterföljande ad libitum-måltid, senast tolv timmar efter intag av koffein. Studier som uppfyllde fastställda inklusions- och exklusionskriterier kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT)). Resultatets tillförlitlighet bedömdes enligt GRADE, The Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation. Resultat: Litteratursökningen resulterade i 342 unika artiklar. Av dessa lästes 14 artiklar i fulltext, varav fem inkluderades i den systematiska översikten. Risken för bias bedömdes som måttlig i samtliga studier. Ingen signifikant effekt av koffein på omedelbart energiintag vid ad libitum-måltid kunde påvisas. Resultaten hos ingående studier var samstämmiga, men viss variation förekom. Resultatet bedömdes ha måttlig tillförlitlighet enligt GRADE. Slutsats: Resultatet av denna systematiska litteraturöversikt visar på att koffein inte har någon omedelbar signifikant effekt på energiintaget. Tillförlitligheten till det sammanvägda resultatet bedömdes som måttlig (+++) enligt GRADE.
Viktreduktion inför IVF – påverkan på födelsetal och graviditetstal hos kvinnor med obesitas En systematisk översiktsartikel
(2024-02-09) Gunnarsson, Matilda; Lücke, Sophia; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte Syftet med den här systematiska litteraturöversikten var att undersöka evidensen för om en viktnedgångsbehandling genom energireducerad kost, med eller utan tillägg av fysisk aktivitet, inför in vitro-fertilisering (IVF) hos kvinnor med obesitas har en påverkan på födelsetal och graviditetstal. Metod Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed och Scopus den 23 januari 2023. Artikelselektionen utfördes systematiskt med hjälp av en avgränsad frågeställning samt inklusions- och exklusionskriterier. Populationen utgjordes av kvinnor med obesitas som planerade att genomgå IVF. Interventionen innefattade en viktminskningsbehandling genom energireducerad kost med eller utan tillägg av fysisk aktivitet med efterföljande IVF-behandling. Kontrollgruppen fick endast standardvård vid IVF. Utfallsmåtten som undersöktes var födelsetal samt graviditetstal. I urvalet ingick endast randomiserade kontrollerade studier (RCT) samt artiklar som var skrivna på engelska eller svenska. Granskningen av inkluderade studiers kvalitet utfördes med hjälp av SBUs mall Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelats en intervention ITT) och resultatens tillförlitlighet bedömdes enligt GRADE, The Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation. Resultat Litteratursökningen gav 224 unika träffar varav tio artiklar lästes i fulltext. Efter exkludering erhölls tre studier som inkluderades i den här systematiska översikten. Risken för bias bedömdes i två studier som måttlig och i en studie som hög. Studieresultaten visade på att en större andel födelsetal registrerades i interventionsgrupperna (interventionseffekt: 7,9 %, 106,0 %, 225,8 %). Två av tre resultat visade på en signifikant skillnad. Beträffande utfallsmåttet graviditetstal var interventionseffekten 13,5%, 63,3% och 253,0 %. Endast det sistnämnda resultatet visade på en signifikant interventionseffekt. Slutsats Enligt GRADE fanns det en låg tillförlitlighet (++) för att en viktnedgångs- behandling genom energireducerad kost inför IVF-behandling resulterar i ett högre födelsetal hos kvinnor med obesitas. Tillförlitligheten bedömdes även som låg (++) beträffande att interventionen ger ett högre graviditetstal.
Effekter av blåbärskonsumtion på normala blodglukos- och blodtrycksnivåer hos vuxna, En systematisk översiktsartikel
(2024-02-09) Liewendahl, Gabriella; Tunic, Irena; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av blåbärsintag på plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala nivåer av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Scopus där randomiserade kontrollerade studier eftersöktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosnivåer och blodtrycksnivåer samt utan funktionsnedsättning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var färska, alternativt frysta blåbär eller frystorkat blåbärspulver. Utfallsmåtten var P-glukos, SBP och DBP. Studier exkluderades om deltagarna hade diabetes typ 1 eller 2. Vidare uteslöts studier om blåbär blandades med andra livsmedel eller om studierna gjorts på djur. De utvalda artiklarna granskades med en granskningsmall, framtagen av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), för att bedöma risk för bias. Tillförlitligheten bedömdes enligt Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluations (GRADE) för utfallsmåtten P-glukos, SBP och DBP. Durationen på interventionerna fick inte understiga en vecka. Resultat: Risken för bias bedömdes som måttlig för de inkluderade studierna. Resultatet visade samstämmigt att ett intag av färska blåbär eller frystorkat blåbärspulver inte har signifikant effekt på P-glukos eller SBP och DBP hos vuxna med normala nivåer av P-glukos, SBP och DBP. Slutsats: Det finns låg tillförlitlighet [++] till att intag av blåbär inte har effekt på P-glukos eller SBP och DBP hos vuxna med normala nivåer av P-glukos, SBP och DBP.
Kan medelhavskost förbättra graden av depression hos deprimerade vuxna? - En systematisk översiktsartikel
(2024-02-09) Laatikainen, Mathilda; Al khatib, Zena; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka om medelhavskost (MD) påverkar graden av depression hos vuxna personer med depression. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Scopus i januari 2023 efter randomiserade kontrollerade studier (RCT). Sökningen utgick från tre block, där ett block innefattade depression, det andra blocket innefattade MD och det tredje blocket var RCT. Inkluderad population var vuxna (18–65 år gamla) män och kvinnor med kliniskt diagnostiserad depression eller självrapporterad depression de senaste två månaderna eller längre. Utfallsmåttet var grad av depression mätt med hjälp av validerade mätinstrument. Interventions- och kontrollgruppen var MD respektive habituell kost. Andra studietyper än RCT exkluderades. RCT skrivna på andra språk än svenska och engelska, inte hade grad av depression som ett primärt utfall exkluderades också. De inkluderade studierna granskades utifrån sin risk av bias med hjälp av SBU:s granskningsmall “Bedömning av randomiserade studier” samt evidensgranskades enligt Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluations (GRADE) för studiernas sammantagna resultat. Resultat: Sökningen resulterade i 150 unika artiklar. Av dessa 150 granskades 12 artiklar i fulltext, varav två artiklar inkluderades i denna systematiska översiktsartikel. Totalt ingick 249 deltagare. De inkluderade studierna visade en signifikant förbättring av grad av depression hos studiedeltagarna. Trots detta, bedömdes det sammantagna resultatet av de inkluderade artiklarna vara av låg tillförlitlighet. Slutsats: MD bidrar med en signifikant förbättring på grad av depression hos vuxna med depression enligt de inkluderade studierna i denna systematiska översiktsartikel. Dock är det sammantagna resultaten av de inkluderade studierna av låg tillförlitlighet (++, låg tillförlitlighet).
Har blåbär en effekt på HDL och LDL? En systematisk översikt bland vuxna med metabola syndromet
(2024-02-09) Kinberg, Matilda; Witte, Moa; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska översiktsartikel var att undersöka evidensen för om intag av blåbär har en effekt på blodlipider mätt som HDL och LDL hos vuxna med metabola syndromet. Metod: Litteratursökningar genomfördes i databaserna Scopus och PubMed den 23 mars 2023. Sökningen baserades på tre stycken block. Ett block inkluderade de olika typerna av blodfetter, det andra blocket inkluderade randomiserade kontrollerade studier (RCT) och det tredje blocket inkluderade blåbär. Intervention skulle vara intag av blåbär och utfallsmått skulle vara low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiepopulationerna skulle bestå av vuxna ≥ 18 år som uppfyllde minst tre av fem kriterier för metabola syndromet. Exklusionskriterier var interventioner som innebar ett tillskott av specifika extraherade näringsämnen från blåbär, studier med flera interventioner pågående samtidigt samt djurstudier. Endast RCT:er skrivna på svenska eller engelska inkluderades. För varje inkluderad studie bedömdes risk för bias enligt en granskningsmall framtagen av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Därefter genomfördes en sammanvägd kvalitetsgranskning enligt Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluations (GRADE). Resultat: Litteratursökningen gav 136 unika träffar. Efter att studier exkluderats utifrån titel och abstract lästes elva artiklar i fulltext. Av dessa inkluderades tre studier i denna systematiska översiktsartikel, med ett deltagarantal på totalt 207 personer. Studierna pågick i sex veckor, åtta veckor respektive sex månader. Frystorkade blåbär av sorterna Vaccinium Corymbosum och Vaccinium ashei användes som studieinterventioner. Endast ett resultat i en av studierna kunde påvisa en statistiskt signifikant ökning i HDL. Denna var dock mycket liten. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde uppvisas i LDL. Slutsats: Det finns måttlig tillförlitlighet (+++) för att intag av blåbär inte har någon effekt på HDL- och LDL-nivåer hos vuxna män och kvinnor med metabola syndromet.

Browse

Recent Submissions