Masteruppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/18313

Browse

Now showing 1 - 20 of 35

Snö, blod och körsbärsblommor: Lexikografisk behandling och språkbrukares beskrivning av färger i svenska språket
(2023-02-10) Andersson, Susanna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna masteruppsats undersöks hur färger kan förklaras med ord. Med utgångspunkt i teoretisk lexikografi analyseras definitioner av elva färgbeteckningar – SVART, VIT, RÖD, GUL, GRÖN, BLÅ, BRUN, ORANGE, ROSA, LILA och GRÅ – i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO 2021). En enkätundersökning bland ordbokens mål-grupper (N=523) belyser ordbokens språkliga och kulturella förankring i valet av referensobjekt, färgens lexikala prototyp. Beskrivningar av de elva färgbeteckningarna i SO (2021) inleds vanligtvis med relativsatsen ”som har färg som ...”. Satsen följs av en eller flera av tre definitions-typer: (1) definition genom referens till prototypiskt objekt, (2) definition genom relation till andra färger, samt (3) definition genom fysiska egenskaper. Nio av de elva färgbeteckningarna definieras genom referens till objekt. I jämförelsen mellan dessa och de alternativ som respondentgrupperna identifierar som mest typiska för respektive färgbeteckning i enkäten, råder högst samstämmighet mellan SO (2021) och de respondenter som har svenska som förstaspråk och som har bott största delen av sitt liv i Sverige (n=436) eller i Finland (n=54). En majoritet i samtliga respondentgrupper stödjer ordbokens val av referensobjekt för BLÅ, VIT och ORANGE, och avvisar ordbokens val av referensobjekt för GUL, BRUN och SVART. Respondentgrupperna är mest oense om bästa exempel på ROSA, som SO (2021) inte definierar genom referensobjekt. Oenigheten om ROSA ses även inom gruppen respondenter med svenska som förstaspråk som bott största delen av sina liv i Sverige; en grupp som i övrigt uppvisar få ålders- och könsbaserade skillnader i val av referens-objekt. Sammantaget visar analysen att valen av referensobjekt i SO (2021) i huvudsak är språkligt och kulturellt förankrade såväl hos ordbokens målgrupper, som universellt i tidigare internationell forskning. Samtidigt identifierar uppsatsen en rad inkonsekvenser i definitionsmetoder och definitionsvokabulär, och kan därigenom bidra till kommande uppdateringar av ordboken.
Skriftlig språkutveckling i svenska hos ungdomar som är födda och bosatta i utlandet med engelska och svenska som L1. En frekvensanalysstudie
(2022-12-05) Harkin, Regina; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Syftet med denna undersökning är att med s. k. frekvensanalys undersöka på vilket sätt två elevers skriftliga språk i svenska utvecklades under en period på två år och fem månader. Studien är en longitudinell fallstudie om två elever som är födda och bosatta utanför Sverige, har engelska och svenska som förstaspråk och deltar i en skolform som bedrivs på elevernas fritid som heter kompletterande svenskundervisning i utlandet (“Svenska skolan”). Eleverna var elva respektive tolv år i studiens inledning och 13 respektive 14 år vid studiens slut. Under större delen av studiens tidsspann bedrevs undervisningen på distans på grund av de stränga restriktioner som rådde i landet under coronapandemin. Eleverna arbetade då hemma med olika skriftliga uppgifter som ligger till grund för studien. Med analysmetoden frekvensanalys undersöktes 25 av deras texter med avseende på sju språkliga drag; ordföljd i bisatser med satsadverbial, reflexiva possessiva pronomen, stavning av vissa verb, perfektparticipkongruens av partikelverb, passiv form, sammansättningar och uttryckssätt för framtid. Resultatet visar att elevernas svenska skriftspråk karaktäriseras av crosslinguistic influence (transfer) samt variabilitet och icke-linjäritet. Generellt var det svårt att utröna en tydlig språkutveckling från materialet. Vissa språkdrag som förväntades utgöra svårigheter ur ett inlärningsperspektiv behärskades väl medan en del språkdrag utgjorde svårigheter under hela tidsperioden. En inter-individuell skillnad var elevernas olika språkbehärskning gällande passiv form och uttryckssätt för framtid. Vidare verkade eleverna föredra perifrastisk passiv framför morfologisk vilket är intressant eftersom den morfologiska är vanligare i svenskan. Avslutningsvis bidrog elevernas regelbundna arbete med sina hemuppgifter både till att deras skriftliga språkkunskaper bibehölls vilket är i linje med aktuell heritage language-forskning och att några språkdrag i viss mån utvecklades målspråksenligt.
”Och min värld har blivit större”- En studie om flerspråkiga identiteter i dagens Sverige
(2022-11-02) Bušić, Vesna; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Syftet med denna studie har varit att belysa hur fyra personer som kom till Sverige som flyktingbarn från Bosnien under 1990- talet förhandlat sina identiteter utifrån språk, valmöjligheter och agency. I studiens fokusgruppsamtal där deltagarna, som är i 30-årsåldern idag, diskuterar användning av sina språk får vi insikt i hur de positionerar sig och positioneras av andra så väl i samtalet som i sina berättelser om språkanvändningen över tid. Fokusgruppsamtalet har transkriberats och analyserats med hjälp av innehållsanalys där studiens centrala teman har utkristaliserats, nämligen språkbyte och språkbevarande samt identitetsförhandlingar och agency. Studiens resultat övernsstämmer med den poststrukturalistiska synen på identitet som snarare är dynamisk, motsägelsefull och flerdimensionell än statisk och essentialistisk (Block, 2006; Pavlenko & Blackledge, 2004). Deltagarna visar agency när de tar kontroll över sina liv genom att göra självständiga val som bland annat rör bevarandet av modersmålet vilket gör de, och inte deras föräldrar, huvudansvariga i denna process. Studiens deltagare låter sig inte kategoriseras in i de förutbestämda, statiska grupper som de var tvungna att förhålla sig till i början, vid ankomsten till Sverige. De poängterar att deras värld, över tid har kommit att bestå av fler valmöjligheter med olika identitetsalternativ som inte är etnicitetsbaserade. Med sina språkliga och sociala resurser är de idag rustade att både förhandla och omförhandla sina nya och gamla identiteter samt motstå de oönskade.
”Han ler inte längre. Vad ska jag göra?” - en studie om en lokal rekontextualisering av en policy för mottagande av nyanlända elever
(2022-10-25) Johansson, Beatrice; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur en lokal policy för mottagande av nyanlända elever rekontextualiseras lokalt i en skola. Studien synliggör de språkideologiska länkar och diskurser om flerspråkighet och nyanlända elever som framträder i denna rekontextualisering samt de hinder och möjligheter för rutinens utformning som framträder. Studien använder en kvalitativ metod med intervjuer, deltagande observationer och kritisk diskursanalys. Resultatet visar att den aktuella policyn har en låg förankring på skolan och då rutinens syfte är att skapa en likvärdig utbildning för alla elever i kommunen blir rutinens låga förankring också en fråga om hur likvärdig den utbildning som erbjuds de nyanlända eleverna i kommunen faktiskt är. Resultatet visar också hur förberedelseklassens funktion tycks ha rekontextualiserats från förberedelseklass till introduktionsundervisning där två olika diskurser kopplat till likvärdighet framträder i denna rekontextualisering. Vidare visar resultatet att de nyanlända elevernas ämneskunskaper kartläggs i låg utsträckning vilket kan påverka elevernas möjlighet att ta del av en likvärdig utbildning som tar sin utgångspunkt i deras språkliga behov och förutsättningar. De nyanlända elevernas situation i helklass är ett annat viktigt resultat som bland annat visar på hur undervisande lärare upplever en otillräcklighet i att stötta de nyanlända eleverna i ”ordinarie” undervisning. Slutligen framträder i policyaktörernas yttranden diskurser om flerspråkighet som en resurs men också som en börda. Närvaron av en språkideologisk utgångspunkt där svenska är standardspråket, tillsammans med en diskurs om olikhet, där flerspråkiga elevers behov konstrueras som avvikande, skapar tillsammans en negativ bild av flerspråkighet där flerspråkiga individer konstrueras som avvikande vilket påverkar rutinens utformning i verksamheten.
Vad ska vi läsa idag? En kvalitativ studie av litteracitetspraktiker och litteracitetshändelser i studiehandleding på modersmål
(2022-10-25) Svensson, Annalena; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Uppsatsen behandlar studiehandledning på modersmål och textens betydelse i dessa sammanhang. Syftet är att undersöka vilka litteracitetshändelser och litteracitespratiker som realiseras i den observerade studiehandledningen. För att skapa en så bred bild som möjligt har både observationer av studiehandledning på modersmål gjorts och lärare i so-ämnena samt svenska som andraspråk intervjuats. I en poststrukturalistisk teoriram har texten fått stå i centrum. Texten har en central roll i utbildningssammanhang och så även i studiehandledning på modersmål. Luke och Freebodys (1990) Four Resources Model har legat till grund för analysen av det insamlande materialet som utgörs av observationer. Resultaten visar att studiehandledning på modersmål innebär både läsning, samtal och att formulera svar både muntligt och i skrift och innebär en mer komplex praktik än vad som framkommer i skolans styrdokument. Ämneslärares erfarenhet av studiehandhandledning på modersmål har belysts genom intervjuer.
Ordinlärning i L2-svenska: En studie om lexical inferencing och strategianvändning av andraspråkselever på Språkintroduktion och gymnasiet
(2022-05-04) Karimi, Saadat; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I den här uppsatsen undersöker jag inlärning av svenska som andraspråk hos två grupper av ungdomar på en gymnasieskola i Sverige. Fokus i studien riktas mot användningen av ordinlärningsstrategier vid andraspråksinlärning hos dessa informanter, dvs. vilka typer av strategier och hur inlärares användning av dessa strategier kan beskrivas med särskilt fokus på bestämning av okända ords betydelser. Fokus riktas även mot betydelsen som användningen av dessa strategier har på informanternas resultat. Särskilt fokus riktas på användningen av strategier när eleverna härleder och/eller genererar de okända för dem ords betydelser utifrån sammanhanget under läsprocessen, vilket kallas lexical inferencing (LIF) inom språkvetenskap. I studien tillämpas think-aloud- metoden för undersökning av informanternas färdigheter i lexical inferencing, dvs. informanterna informerar muntligt sina tankar och slutsatser om de okända ords betydelser i den givna läspassagen. I studien görs analys och förs resonemang och diskussion om varför vissa strategier används och vilka implikationer dessa kan ha på mer eller mindre framgångsrik ordinlärning. Studiens resultat visar bl.a. att informanterna använder sig av hela spektrumet av kognitiva, metakognitiva, sociala och affektiva strategier, men att de använder sig av dessa strategier i olika stor utsträckning och i olika grad av skicklighet. Studiens resultat visar också att det är svårt att påstå något entydigt om sambandet mellan användning av inlärningsstrategier och framgång i LIF eller om samvariation mellan strategierna, men att det finns indikationer på samvariation mellan kognitiva och sociala strategier, mellan kognitiva och metakognitiva strategier samt mellan affektiva och metakognitiva strategier. Det finns äver indikationer på hur dessa påverkar framgången i LIF och ansats till att förklara varför dessa samvariationer leder till mer eller mindre framgångsrik härledning görs i studiens analys- och diskussionsdel.
Namnet ska ge rötter, men också vingar – En sociolingvistisk undersökning av invandrade föräldrars namnval till sina svenskfödda barn
(2021-10-01) Sjödin, Elaine; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I föreliggande kvalitativa studie undersöks vilka faktorer invandrade föräldrar kan se som väsentliga när de väljer namn till sina svenskfödda barn samt om namnvalen kan ses som en del i en identitetsskapande process. Om så är fallet undersöks om det finns någon konflikt mellan olika identitetsframställningar. Det överordnade syftet med studien är att se om invandrade föräldrars val av förnamn till sina svenskfödda barn kan betraktas som en social handling. Det vill säga om de med hjälp av namnet önskar identifiera barnet med en viss kulturell grupp och därigenom positionera det socialt. Materialet som ligger till grund för de slutsatser som dras har samlats in med hjälp av sex semistrukturerade intervjusamtal med invandrade föräldrar som fött barn i Sverige samt ett mer informellt samtal med ett par som väntar barn. Intervjudeltagarna har olika etnisk bakgrund, vilket ses som en fördel i studien. Analys och tolkning görs utifrån ett poststrukturalistiskt teoretiskt perspektiv där språk, ideologier, makt och identitet är tätt sammanlänkade. Namn ses i studien som ett språkligt element med betydelse liksom språkliga element i övrigt. Det visar sig att för de intervjuade föräldrarna, är valet av namn till de svenskfödda barnen inte något enkelt, då många hänsyn tas. Både estetik, uttal, betydelsemässiga och identitetsrelaterade faktorer är väsentliga för dem. Uppkallning används också i ett par fall. Föräldrarnas val kan ses som en del i en identitetsskapande process, i vissa fall tydligare än i andra. Däremot upplever föräldrarna sällan någon konflikt mellan olika identitetsframställningar, även om analysen visar att det implicit kan finnas en sådan. Valen av namn kan i de flesta fall ses som en social handling där föräldrarna med hjälp av namnet som en språklig resurs försöker positionera sitt barn. Föräldrarna förhåller sig på olika sätt till maktstrukturer i majoritetssamhället. I de fall något sådant förhållande inte framgår kan det bero på att föräldrarna inte upplevt sig vara symboliskt dominerade eller upplevt att deras eget utländskt klingande namn varit en negativ identitetsmarkör.
Diskurser och diskurspositioneringar i det globaliserade klassrummet
(2021-08-16) Andersson, Mariella; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I dagens globaliserade klassrum möter lärare en heterogen skara elever. Den här studien är skriven inom svenska som andraspråksfältet och det övergripande syftet är att undersöka och synliggöra hur lärare arbetar med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på olika högskoleförberedande gymnasieprogram och inom olika gymnasieämnen. Utgångspunkten i studien är att via diskursteorin undersöka vilka diskurser rörande språk, flerspråkighet, höga förväntningar och explicit stöd som framträder i klassrummet via lärare och elevers tal, reflektioner och ageranden och hur lärare och elever positionerar sig själva och varandra i förhållande till de diskurser som framträder. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fältveckor genomförts i årskurs 2 i en klass på Teknikprogrammet och i en klass på Naturvetenskapsprogrammet. Under dessa fältveckor genomfördes 21 lektionsobservationer och flertalet fältsamtal med elever och lärare. Det som studiens producerade data visar är att det förekommer programdiskurser. Eleverna anpassar sig till den enskilda lärarens klassrumdiskurs och förståelse av explicit stöd samt att det finns en flerspråkighetsnorm där vissa språk och kulturer premieras. Eleverna positioneras som ansvarstagare för sina studieresultat på båda programmen och det förekommer en diskrepans i hur lärare finns tillgängliga under dagar då undervisningen, på grund av Corona, genomförs på distans. De implikationer som återfinns är att undervisningen inte anpassas utifrån individens förutsättningar och förkunskaper vilket i vidare bemärkelse innebär att skolans likvärdighetsuppdrag inte uppfylls. Kunskapsbidraget i studien är sammanfattningsvis att de nyanlända och flerspråkiga eleverna inkluderas i vi:et på nationella program men att det finns ideologier som påverkar lärare på program- och individnivå som i sin tur påverkar elevers rätt till en undervisning där de utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina egna förutsättningar. De slutsatser som dras är att lärare i hög grad kan behöva medvetandegöras om hur deras ageranden påverkar handlingsutrymmet för elever på individnivå i klassrummet. De ideologier som formar lärares förståelse för flerspråkighet och explicit stöd behöver diskuteras och problematiseras så att programdiskurser och enskilda klassrumsdiskurser kan utmanas och omformas till förmån för diskurser som gynnar elever i det globaliserade klassrummet.
”Varför lyste hans öron röda?” Appraisal i noveller och textsamtal i svenska som andraspråk
(2021-08-16) Bohlin, Gisela; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I studien analyseras känslor och värderingar i noveller ur en antologi för andraspråksundervisning i syfte att belysa komplexiteten i det språk som andraspråksinlärare möter i narrativa texter. Utifrån begrepp inom appraisal-teorins ramverk har evalueringar i narrativa texter kunnat identifieras, kategoriseras och analyseras. Appraisal-teorin belyser evaluerande språk utifrån ett system som beskriver hur och av vem värderingar och känslor etableras, förstärks och till vem de riktas (Martin & White 2005:9). Analyser av två noveller visar att evaluerande semantiska resurser genomsyrar narrativa texter och att dessa resurser kan realiseras och samverka på olika sätt i en berättelses dramaturgi, persongalleri och sensmoral. Skillnaderna mellan novellerna är i detta avseende relativt stor. I studien undersöks även hur andraspråksinlärare uppfattar evalueringar och hur de går tillväga för att tolka dessa i novellerna. Det framgår genom textsamtal att evaluerande semantiska resurser kan bära på viktig information som är central för förståelse av en narrativ text och att andraspråksinlärares läsförståelse påverkas av hur dessa resurser realiseras och samverkar i texterna. Även om deltagarna i studien har god läsvana visar sig tolkning av behaviorala processer, kroppsliga uttryck, adjektiv, metaforer och graderingar (exempelvis förstärkningsord) vara stora utmaningar. Det visar sig emellertid att evalueringar kan samspela och förstärka genretypiska drag vilket kan ge deltagarna textuella ledtrådar som underlättar läsförståelsen. En implikation för andraspråksundervisning är således att det är betydelsefullt att särskilt uppmärksamma evaluerande semantiska resurser vid litteraturläsning och att appraisal-analys kan vara ett stöd i lärares planering av ett litteraturmoment.
Klassrumsinteraktion och skrivdiskurser i samhällskunskap i Gymnasieskolans Språkintroduktionsprogram – en språkdidaktisk studie
(2020-06-11) Hagström, Björn; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med föreliggande studie är att undersöka och analysera interaktionsmönster utifrån två lärares undervisning i samhällskunskap på Språkintroduktionsprogrammet. Vidare undersöker jag skrivhändelser och skrivpraktiker och dess syften i undervisningen. Dessutom undersöks huruvida lärarnas egna utsagor om undervisningen överensstämmer med vad som observeras i undervisningen. Undersökningen sker på en gymnasieskola i två olika elevgrupper. Resultaten baseras på insamlat material genom observation av undervisning och intervjuer av lärare. Resultat från studien visar att det finns en variation av olika interaktionsmönster som fyller olika funktioner i undervisningen till exempel att lärare använder påståenden som får en frågefunktion eller att när lärare ger elever ökad grad av kontroll över undervisningen öppnar det upp för interaktionsmönster som inte knyter till undervisningens ämnesinnehåll. Elevers vilja till initiativ i interaktionen visar på en strävan till aktörskap hos eleverna att göra sin röst hörd. Analysen tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivets syn på lärande och synen på språket som medierande redskap. Analysen grundar sig i systemisk-funktionell lingvistik och språkets interpersonella funktioner och Bernsteins teoretiska ramverk med begreppen klassifikation, inramning och reglerande- och instruerande diskurs. För att analysera olika typer av skrivpraktiker och dess syften i undervisningen tillämpas Ivanič skrivdiskurser.
”Är det rätt?” Klassrumsinteraktion och positionering mellan vuxna L2-inlärare i en svenska som främmandespråkskontext
(2020-02-17) Kölling, Yvonne; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
For foreign language learners, possibilities of interaction in the L2 often are very restricted in everyday life. Classroom interaction between learners (peer interaction) plays therefore an important role in foreign language learning, especially in case of relatively small languages as Swedish. One of the characteristics of peer interaction is that language expert positions are more open for negotiation than in conversations with L1-speakers or teachers. Different theoretical perspectives link problems in communication which can make participants language expertise relevant to learning, and the study focuses therefore on repair and negotiation of expert positions. It analyzes interaction between participants learning Swedish as a foreign language in a German non-formal adult education institution, based on audio-recordings of peer interaction in two language courses with 16 participants. Drawing on conversation analysis the study examines which kinds of repair are used and how they are used, how participants use the common language German (mostly L1) as a resource and how expert positions are negotiated in repair sequences. Findings show that participants make use of peer interaction for ”doing being a language learner” with a distinct orientation to correctness and learning, and in frequent metacommentaries position themselves unexpectedly explicitly to their own process of language learning. The other common language/L1 is used as an important resource in handling the balancing between orientation to learning, progress in conversation and the social relationships. Expert positioning is done in ways that make the expert position fluid, relevant only temporarily and open to all participants, which leads to that participants question both their own and the others language expertise. The study concludes with reflections on the implications of the results for foreign language instruction.
Internationella studenters uppfattningar om litteracitetspraktiker utifrån ett flerspråkighetsperspektiv
(2020-02-17) Lundström, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
The last decade has seen a large influx of international students enrolling in Swedish universities, some of whom seem unfamiliar with the literacy taught within in their subjects. From a multi-lingual perspective and within a social-cultural framework this thesis project has explored three commom challenges with academic literacies in pre-paratory courses for international students: referencing, personal pronouns in aca-demic writing and the use of digital tools. The thesis reports an exploration of these challenges within a small group of multilingual students, brought up and schooled in Asia. The study was guided by four research questions, focusing on identifying chal-lenges within the above-mentioned areas and exploring how these challenges were accounted for by the students themselves. The results show that textual borrowing was a prominent challenge among the stu-dents. Some students related these challenges to differences in in-text conventions between Sweden and their home country. Furthermore, drawing attention to oneself by an I form and overusing I forms were two challenges accounted for in the data. The challenges with digital tools were related the use of digital platforms: finding course material, sending assignments, and digital communication between students and teachers. Referencing, the overuse of personal pronouns in academic texts and the use of digital platforms were described as emotional challenges by some students.The findings indicate that the extent to which academic literacies pose a challenge to the students largely depends on whether or not the students regard their previous knowledge and multilingustic competences as valuable resources in the new academic environment.
Aktionsforskning på sfi. En studie om att effektivisera undervisningen av partikelverb
(2019-10-25) Thorén, Lisa; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Som sfi-elev är det viktigt att snabbt bygga upp ett stort ordförråd för att nå målen för den sista kursen på sfi, kurs D. Det finns dock många faktorer som gör att det kan vara problematiskt att bygga upp ett stort ordförråd och när en viss nivå har uppnåtts i språket räcker det inte med att memorera konkreta ord utan inläraren behöver även lära sig abstrakta ord samt få en förståelse för hur ord kan kombineras och vilken underliggande betydelse ord har. I denna studie har jag i min roll som sfi-lärare fokuserat på hur jag kan stödja eleverna i min klass med deras ordinlärning på avancerad nivå. Jag valde att begränsa studien till partikelverb och undersöka om min undervisning om dessa skulle kunna effektiviseras genom att använda ett begreppsbaserat arbetssätt som tydliggör olika partiklars olika betydelser. Jag undersökte även vilket av två material som bäst hjälpte eleverna med deras inlärning av partikelverb, ett material fokuserade på bilder och ett på exempelmeningar. Studien har ett kognitivt och sociokulturellt fokus och pedagogiken som användes utgick främst från det kooperativa lärandet. Metoden som jag använde var aktionsforskning, bland annat för att kunna främja ett demokratiskt perspektiv där elevernas åsikter påverkade utvecklingen av undervisningen. Resultatet antyder att elevernas förståelse av partikelverb, både receptivt och produktivt, ökade under studiens gång. Mest markant ökade den receptiva läsförståelsen för de partiklar där materialet i undervisningen bestod av bilder. I den produktiva förmågan i skrift fanns det ingenting i studien som indikerade att de olika materialen hade olika inverkan på utvecklingen. Under studiens gång hade jag möjligheten att, med stöd av eleverna, effektivisera min undervisning av partikelverb. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att ett begreppsbaserat arbetssätt med både bilder och exempelmeningar hade en positiv inverkan på mina elevers begreppsförståelse av de utvalda partiklarna samt ledde till en ökad förståelse av systematiken kring partikelverb.
Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper. Om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning
(2015-10-19) Sandell Ring, Anniqa; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
The purpose of this case study is to reach a deeper understanding of the process whereby the knowledge and experiences of newly arrived students are mapped when they start their education at their new school. A sociocultural perspective is taken, in which learning and knowing are seen as situated processes and where interaction during the mapping activities is regarded as a series of occasions where the resources and knowledge of the students are construed and validated. Research on and knowledge of newly arrived students’ learning process in the Swedish school context are lacking in the Swedish school (Bunar 2010, 2012; Skolinspektionen 2009, 2014). The methodological approach chosen is qualitative with an emic perspective. Observations of the mapping process and interviews with the teachers and their principal charged with that responsibility were conducted. The research questions guiding this study are: What information about the students is collected? How is this information collected? How is the collected information used in the continuing education? What promotes and restrains the expected outcome of the mapping process? Several different mapping activities are conducted in and outside of the preparatory classroom. Particularly group activities where newly arrived students' interact are seen as valuable sources of information about knowledge, cognitive skills and social capabilities of the students. Mapping and teaching are closely linked and the mapping process is incorporated in the teachers’ overall formative assessment. Through the involvement of mother tongue teachers in the process, the students' linguistic resources are made use of in the mapping process as well as in their learning. The contribution of multilingual teachers in the process also facilitates the identification of the zone of proximal development (Vygotsky 1978). The group of teachers surrounding the newly arrived students manifest a combined broad subject matter and linguistic competence, which facilitates both the mapping process and the use of the information in the further education of the students'. Participating teachers as well as their principal point to the lack of time for a deeper collaboration and information exchange as the greatest challenge to the mapping process.
Vikten av pedagogisk kartläggning i arbetet med nyanlända elever
(2015-09-21) Kilim, Sejla; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
The purpose of this study is to explore and describe how a number of schools do pedagogical mapping on newly arrived students’ knowledge and abilities, and how they use the results of the mapping to arrange and adapt the education for newly arrived students. The data consists of seven semi- structured interviews with teachers and teachers of special education and from classroom observation in five schools in different municipalities in Sweden. The findings in this study show that there are both differences and similarities between the five schools. The differences and similarities place these five schools in two groups. In one group there are three schools that have a higher number of students with immigrant backgrounds and newly arrived students. These schools use existing pedagogical mapping materials but adapt them for newly arrived students to better map their knowledge and abilities. The education for newly arrived students in these schools is in introductory classes and teachers use the pedagogical mapping to assess when or if a newly arrived student is ready to move to a regular class. The other group of schools consists of two schools that have a smaller number of students with immigrant backgrounds and newly arrived students. The education for newly arrived students in those schools is in regular classes. The newly arrived students have their education in Swedish as a second language outside the regular classroom with a teacher of special education. The teachers in special education use the same pedagogical mapping for students with Swedish as a mother tongue and for newly arrived students, to map their abilities and knowledge mainly in Swedish and mathematics. The aim of this study is to show the importance of pedagogical mapping of newly arrived students’ abilities and knowledge. The newly arrived students constitute a heterogeneous group with various abilities, knowledge and backgrounds. These students have in common that they have limited knowledge in Swedish. That does not mean that these students do not have other skills and knowledge that are important to develop for their further learning.
Med blicken mot språkutvecklande ämnesundervisning. En studie om stöttning i undervisningen i Medicinsk grundkurs i två gymnasieklasser med flerspråkiga elever
(2012-06-28) Lupsa, Manuela; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med föreliggande arbete var att, utifrån två undervisningsgrupper, belysa hur ämnesundervisningen, med hjälp av stöttning, kan göras maximalt språkutvecklande. Uppsatsen grundar sig på en komparativ studie av undervisningen i karaktärsämnet Medicinsk grundkurs i en gymnasieklass och undervisningen i samma ämne i en Komvuxklass. Uppsatsen ansluter sig till ett sociokulturellt perspektiv på lärande genom språket och prövar Hammond & Gibbons (2005) stöttningsmodell för språkutvecklande ämnesundervisning. Metoden är kvalitativ och materialet består av ett urval av planerade lektionsaktiviteter samt av exempel på dialoger som förekommer i klassrummet. Resultatet av den första undersökningen visar att läraren, medvetet, väljer att utveckla sin kompetens och arbeta med olika stöttningsformer i undervisningen (ordkunskapsövning, nyckelschema, motsatser, synonymer, idiomatiska uttryck), men att de tryckta texterna som förekommer i undervisningen används sparsamt. Interaktionen i klassrummet är mestadels lärarinitierad och -kontrollerad och består av korta dialoger. Studien visar också att grupparbetet är en arbetsmetod som behöver organiseras för att ge resultat. Resultatet av den andra undersökningen visar att läraren väljer att tillsammans med eleverna diskutera texten i läroboken och att hon stöttar eleverna i sin kunskapsinhämtning. Det planerade interaktiva arbetssättet öppnar upp för meningsskapande dialoger om både språket och ämnet, men eleverna får inte tillfälle att ytterligare bearbeta ämnesstoffet inför examinationen. Av båda undersökningarna framgår att den teoretiska modell som består av två nivåer – en makronivå, planerade lektionsaktiviteter och en mikronivå, interaktionen i klassrummet – måste kompletteras med en tredje, den strukturella kontexten, en lika viktig stöttningsform som de andra två.
Ordförråd och läromedel En studie om ordförråd hos högstadieelever och ord i läromedel
(2012-04-18) Duek, Susanne; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Föreliggande arbete är en delstudie i projektet BIGFOT vid Institutet för Svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Uppsatsen har skrivits inom ramen för min masterutbildning i Svenska som andraspråk. Studien har främst en kvantitativ ansats men också kvalitativa inslag ingår, och den bygger på två analyser: dels ett frekvensbaserat ordtest som har utförts på fyra olika högstadieskolor i tre städer och dels en frekvensanalys av ord i läromedel. Ordtestet består av 64 testord hämtade från OrdiL-korpusens 1500 vanligaste ord, m a o är orden i testet mycket vanligt förekommande ord i läromedel för den testade åldergruppen. Texter hämtade ur fyra olika läromedel för ämnena samhällskunskap, geografi, matematik och biologi har också analyserats utifrån ordfrekvens. Av resultaten för de två analyserna har jag sedan försökt dra slutsatser hur elevernas förutsättningar att förstå ämnesinnehållet ser ut. Naturligtvis spelar en mängd faktorer in för förståelsen när man läser en text, men ordförrådet torde vara en mycket viktig del i det, inte minst för andraspråkselever som eventuellt inte har samma kulturella förförståelse som många gånger förutsätts i skolsammanhang. Resultaten pekar på att stora delar av testgruppen bestående av 255 elever, har luckor i ordförrådet på de testade orden. Andraspråkselever har lägre resultat och man kan också se en viss skillnad bland pojkar och flickor. Flickor når högre resultat både bland förstaspråkselever och bland andraspråkselever, men totalt sett har även manliga förstaspråkselever bättre resultat än både flickor och pojkar med svenska som andraspråk. Även startålder och sammansättning av elevgrupper på en skola tycks ha betydelse för resultaten. Av resultaten att döma kommer stora delar av hela testgruppen få svårigheter att förstå texterna, men hur undervisningen är upplagd är troligen avgörande och kan sannolikt kompensera för de brister i ordförrådet som eleverna generellt sett uppvisar.
Hellre kort än bra? Analys av serieöversättningens vanligaste problem utifrån en kommenterad översättning av Dylan Dog: Il signore del silenzio
(2012-01-23) Odencrants, Catharina; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I arbetet analyseras några av serieöversättningens allra vanligaste problem. Analysen utgår från en kommenterad översättning av nummer 39 av Dylan Dog, ett italienskt seriealbum i skräckgenren, som är mycket populärt i Italien. Analysens syfte är att undersöka orsakerna till de olika problemen, samt vilka översättningsstrategier som lämpar sig bäst för olika problemtyper. I analysdelen diskuteras fyra av de vanligaste problemen vid serieöversättning: utrymmesproblem, bild och text som en kontext, onomatopoetiska uttryck samt talspråkliga aspekter. I analysdelen lyfts typexempel på dessa problem fram och diskuteras ingående. Av resultatet framgår att den denotativa betydelsen nästan alltid prioriteras högst, även vid serieöversättning. Detta leder till att det oftast är de minst informationsbärande elementen som faller bort, när bortfall inte går att undvika. Eftersom texten i tecknade serier till största delen består av dialog, är det dock viktigt att behålla så många talspråkliga och onomatopoetiska element som möjligt. En god översättningsstrategi kan därför vara att så ofta som möjligt försöka ersätta dessa bortfall på andra ställen i texten, något jag har valt att göra flera gånger i översättningen av Il signore del silenzio. Den här typen av kompensationsstrategi går även att applicera på de talspråkliga elementen. Vad gäller onomatopoesierna är det en god idé att ha en preliminär strategi för hur de ska översättas innan man börjar översätta. En god tumregel kan vara att så långt som möjligt översätta en viss typ av onomatopoesi i KT med samma typ i MT.
Från h till e Översättning av ordlekar i Enrique Jardiel Poncelas roman Amor se escribe sin hache
(2011-10-25) Almqvist, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I detta arbete analyseras översättningar av ordlekar i skönlitteratur, och fokus ligger på Enrique Jardiel Poncelas roman Amor se escribe sin hache, publicerad 1929. Studien är indelad i tre analysdelar, varav den första delen behandlar neologismer, associationer, zeugman och likheter mellan ordklasser, den andra visar tendenser i översättningar av homonymer, medan den tredje och sista tar upp svårigheten med att översätta ett kapitel som i sig är en enda lång ordlek och som dessutom är mycket viktigt för bokens slutpoäng. I den sista delen diskuteras även problemet med bokens titel, som även den är en ordlek. Två teorier har applicerats på studien i syfte att se om de på något sätt kan hjälpa översättare att lösa problemet med översättning av ordlekar. Bistra Alexieva talar om ”domänkrockar” och menar att det är dessa olika krockar som ger upphov till det komiska, vilket innebär att man som översättare måste ta hänsyn till vilka domänkrockar som fungerar i målspråket för att lyckas med ordleken. Dirk Delabastita sätter istället upp en punktlista som översättaren kan följa. För varje ordlek bör man ta ställning till vilken punkt man vill och kan följa för att i största möjliga mån bevara den ursprungliga ordleken. Alexievas teori var till störst hjälp i den första analysdelen och slutsatsen som kunde dras utifrån detta var att denna teori kanske framförallt fungerar som en guidning i de fall där översättaren funderar på om det kan vara så att ordleken inte fungerar på målspråket just för att de domäner som används inte är lämpliga. Delabastitas punktuppställning var en stor tillgång då ett försök till generalisering gjordes vad gäller översättning av homonymer. Av 14 exempel var det i fem fall möjligt att behålla ordleken och i sex fall kunde delar av innehållet i dem behållas för att skapa nya ordlekar. Detta visade på att just homonymer är lättare att generalisera än övriga ordlekar, och mitt råd är man försöker göra dessa två val och använda andra tillvägagångssätt endast om dessa inte fungerar. Vad gäller det sista avsnittet utnyttjades ingen av de två teorierna. Det resultat som framgick av analysen var att om en ordlek ska behållas genom ett helt kapitel bör fokus ligga på en röd tråd. Man bör ställa sig frågorna: Vad har författaren för budskap? Finns det en viss stil som ska återges? Finns det liknande ord/ordlekar i svenskan som fungerar? I den översättning jag själv gjorde låg fokus på att hitta ord som i så stor utsträckning som möjligt hade samma innehåll som de i originalet och därmed kunde jag i mångt och mycket följa författarens röda tråd i originaltexten.
Bisats, fras eller samordning? En korpusbaserad studie av svenskans motsvarigheter till den franska verbkonstruktionen gérondif
(2011-10-25) Ericsson, Linn; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den franska verbkonstruktionen gérondif, som är mycket vanlig i både tal- och skriftspråk, saknar direkta motsvarigheter i andra språk. För översättare från franska kan gérondif därför utgöra ett problem. Den här studien är en korpusbaserad undersökning av svenska motsvarigheter till den franska gérondif-konstruktionen. Korpusen som ligger till grund för studien är en svensk-fransk parallellkorpus, le Corpus Parallèle Suédois-Français, som har byggts upp vid Göteborgs universitet. Den består av tio svenska romaner och deras franska översättningar samt tio franska romaner och deras svenska översättningar. De tio första exemplen på gérondif i varje roman, dvs. totalt 200 exempel, har använts i undersökningen. Exemplen delades in i sju kategorier beroende på gérondif-konstruktionens betydelse, dvs. vilken relation den uttrycker i förhållande till meningens överordnade verb. Betydelserna som uttrycks i kategorierna är en samtidighet, en tidsmarkering eller relationen medel, orsak eller villkor. Kategorin samtidighet, med sina tre underkategorier, samlade flest exempel. Den näst största kategorin i undersökningen är den där gérondif-verbet uttrycker en tidsmarkering i förhållande till det överordnade verbet, och därefter följer kategorin där gérondif-konstruktionen uttrycker medel, orsak eller villkor. Slutligen finns det en kategori som innehåller de exempel som uttrycker både tid och medel/orsak beroende på tolkning. Undersökningen visar på tydliga mönster vad gäller svenska motsvarigheter till gérondif. De vanligaste svenska motsvarigheterna är samordning, bisats, preposi-tionsfras eller ett motsvarande svenskt verb. Dessa motsvarigheter varierar beroende på kategori, dvs. beroende på gérondif-konstruktionens betydelse i förhållande till det överordnade verbet.

Browse

Recent Submissions