Högskoleexamen
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/23257
Browse
Recent Submissions
Item Vagnmakeriet i förändring. En trädgårdshistorisk undersökning(2016-11-21) Sjökvist, Kajsa; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdÅr 1904 köps tomten i västra delen av Nora stadskärna i Västmanland av familjen Johansson. Bostadshus, verkstad och uthus byggs och en trädgård anläggs. Prydliga odlingskvarter uppförs med köksväxter och rader med bärbuskar och fruktträd enligt egnahemsträdgårdens ideal. Nyttoodling är det som gäller främst, men prydnadsväxter får sin beskärda del av trädgården vid bostadshusets entré. Karl Axel Johansson arbetar som snickare i vagnmakeriverkstaden och hans son John tar sedan vid. Teknisk utveckling och nya samhällsideal medför förändringar, både av verkstaden men också i trädgården med dess utseende och funktion. Funkisepoken öppnar upp trädgårdarna och lägger en gräsmatta på plats för de tidigare nyttoodlingarna. Rena linjer anses vackert och öppna ytor för lek och sport anses viktigt. Odlingen är nu till för familjens samverkas skull och i lärande syfte för barnen. Vagnmakeritomtens trädgård har någon gång efter 1960 lagts igen med gräsmatta och alla gångar har gräsbelagts. Till sist träder Den praktiska villaträdgårdens ideal in och det ser jag tecken på i materialet om vagnmakeritomten, gångar asfalteras och prydnadsväxterna ska vara i form av vintergröna och taggiga buskar och planteras i stora grupper. Trädgårdsodlingen är nu reducerad till att vara en hobby och för att barnen ska få plocka sig lite bär. Vagnmakeriet och dess trädgård genomgår en renovering åren 2004- 2006. Man läggen ny grusgång, planterar en färgsprakande perennrabatt, och byggnader och staket tas om hand med ett eklektiskt och samlat intryck som resultat. Vagnmakeribyggnaden uthyrs som kontorslokaler.Item Hur valet av bruk påverkar sprickbildningen i tegelmurverk(2015-06-04) Nordbladh, Fredrik; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem Platsanalys, grunden för en gestaltningsprocess(2015-02-03) Vidstige, Erik; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdToday’s short-term approach to the garden constructions and the design process needs to evolve and become more focused on long term. It is common to adapt the growing site to the plants aesthetic features. The procedure should be reversed and the site should create the framework for the design. By identifying already existing conditions of the growing site during the site analysis, the first step towards a change can be taken. Therefore, I have researched the possibility for a development of the site analysis procedure. The work process has been divided into two phases. In the first phase I have study the agriculture’s, the forestry’s and the garden culture’s different methods and procedures for identifying site-specific conditions. The scale and the various focus of the horticultural specializations creates different procedure for the analyses. The literature study resulted, in the second phase, in a compilation of factors that affect the plant site and how they can be identified. The compilation of factors then was adapted to the function of a site analysis. This thesis work is designed to serve as support for the site analysis. With this thesis work a first step towards the development of the site analysis is taken. By further adjusting the usability and applying the developed site analysis to a design project, additional exploration and development can be made.Item Härjedalens fjällängar – en flygbildsstudie över igenväxningen av subalpina ängar(2014-05-22) Pettersson, Markus; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdOvergrowth in the mountains has become a well-studied topic in recent years. Interest in the issue has become big by global warming, which is expected to change the mountain environments. In this study, I’ve look at an alternative explanation for the regressive succession, namely the cessation of usage. The purpose of this study was to investigate the overgrowth of ten traditional mowed meadows in the mountain birch forest in Härjedalen to see if overgrowth differ and if this can be traced to grassland management. Using historical maps, historical aerial photographs and modern aerial photographs, a quantitative comparative study of overgrowth has been made. The practical approach to process mapping and aerial photography material has been made through the computer-based analysis program ArcGIS 10.1. As a theoretical background, literature on birch forest biodiversity, mountain agriculture history and succession ecology has been studied. The result is that all out of these ten meadows has grown back by a certain percentage, which varies between 16 % and 81 %. Based on the reduction that has occurred, the average speed of overgrowth can be calculated, as well as making a hypothetical calculation of when the meadows have become overgrown by 100 %, assuming that the regressive succession is linear. With these hard data, an interpretation has been made for the future of biodiversity in the mountain birch woods and the meadows. The future scenario for biodiversity is that it decreases. With both habitat loss and fragmentation in the mountain birch forest also reduces the prospects for the extinction debt of species may remain to keep a viable population. This can take place already within a period of 10 years. If the owergrowth of the meadows continue in the future, the diversity of traditionally favored species will reduce.Item De indledende procedurer i en designproces. Planlægning af agroforestry ved, Mariestad, Sverige(2014-05-22) Kristoffer, Kiel Nielsen; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem Halvklovsknuten i sterset på Gisslebo(2013-08-23) Daniels, Erik; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem Horisontell stabilitet i traditionellt japanskt bostadsbyggande(2012-07-02) Lindström, Lars; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem Jämförelse av tre olika material till stråtak(2012-06-14) Coumans, Colette; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem En hemträdgård -med inspiration från trädgårdar 1850-1930(2011-12-13) Nyström, Viola; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem Bladverkens färg och form. Färgschema som redskap vid undersökning av Lindplanteringen(2011-11-24) Andersson, Christel; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem Listragning i lerbruk(2011-09-02) Sagemark, Johan; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdEn undersökning rörande listdragning i lerbruk har utförts. Tre olika lerbruk utvärderades på testytor. Resultaten visade att alla tre bruken gav lister med skarpa linjer och släta ytor. Ett av bruken valdes sedan ut till listdragning på en uppmurad rörspis. Följande examensarbete innehåller bakgrund, en beskrivning av arbetet som utförts samt en sektion om resultat, ställningstaganden och diskussion.Item Lunettfönster - lötningsteknik i den runda karmöverdelen(2011-07-04) Vihemäki, Pihla; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem Strandrabatten i Mariestad med skötselbeskrivning(2010-11-15) Håkansson, Frida; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem En rabatt till minne av Sabina 5 år(2010-11-03) Oldenburg, Maria; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvårdItem Tilläggsisolering av timmerstommar med alternativa isoleringsmaterial(2010-09-20) Odén, Pär; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvård