Magisteruppsatser / Institutionen för socialt arbete

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/4570

Browse

Now showing 1 - 20 of 233

Kvinnan och det väntade barnet - Etiska dilemman i arbetet med graviditet och missbruk
(2025-08-28) Cajbrandt, Emma; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Background: This study is about women using drugs or alcohol during pregnancy. Focus in the study is to explore healthcare counsellors experience and challenges in their work with the mothers to be. The study highlights the counsellors work with the pregnant women’s perspective (supporting the mother to be) versus the unborn child’s perspective (protecting the child to be). The theoretical approach is ethical dilemmas and different ethical positions. Method: The study has a qualitative approach. Data has been collected by semi structured interviews with six healthcare counsellors, working with pregnant women having some type of substance abuse. Results: The counsellors are supporting the woman through her social situation. They support and help her in the ambivalence struggles that the pregnancy can bring, such as to keep the baby or have an abortion. It is also important that they work together with other professions to make sure she gets all the help she needs and that everyone works in the same direction. The counsellors have to work against resistance and sometimes motivate the women to come to them. When the addiction is too heavy and the woman can`t stop using drugs despite her pregnancy, the counsellors have to work in different ways to make sure that the fetus is as safe as possible and at the same time continue to support the woman. Conclusion: The study identified that the challenges are many and the dilemmas are constantly present in one or another way. It is not enough that the woman is tested for drugs once a week, it is a false control to think so. Even if the counsellors have to work both with the alliance to the woman and the support of the fetus, there is no question that the safety of the fetus weighs heavier than the relationship with the mother to be.
Män och självskadebeteende: En scoping review om förklaringsmodeller i vetenskaplig litteratur
(2025-07-03) Nygård, Natan; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
The aim of this thesis is to identify and summarize how scientific literature describes men with self-harming behavior and as the explanatory models used to understand such behavior, as well as to highlight how these models contribute to shaping the understanding of these men. Previous research has predominantly focused on individual, pathological or psychological explanations of self-harm, with women being the normative point of reference. A scoping review was conducted as the methodological framework, resulting in 25 articles being selected, charted and analyzed in order to identify eight explanatory models of self-harm among men. These included biological explanations, minority stress, interpersonal communication, emotional regulation, external factors, comorbidity, masculinity norms and intrapersonal challenges. These models were grouped into three broader fields of understanding: biological, psychological and societal. The material was analysed through the lens of social constructionism and theories of masculinity. This thesis discusses the importance of critically examining which explanatory models are made visible in scientific literature and which are left out. The dominance of psychological and intrapersonal explanations risks reinforcing individualising understandings while structural and societal aspects, such as masculinity norms, are often marginalised. This may influence how men with self-harming behaviors are perceived and supported in both clinical and societal contexts. By highlighting this imbalance, the thesis aims to contribute to a more nuanced and inclusive understanding of self-harm among men.
Droganvändning bland ungdomar. En kvalitativ studie om kuratorers uppfattningar om och erfarenheter av förebyggande arbete i förhållande till ungdomars droganvändning
(2025-07-03) Rosenö, Lisa; Mengesha, Soliana; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om kuratorers uppfattningar om och erfarenheter av förebyggande arbete i förhållande till ungdomars droganvändning. Det empiriska materialet för studien samlas in genom semistrukturerade intervjuer med sex olika kuratorer. Tematisk analys används för att bearbeta materialet. Vi har valt att använda socialkonstruktivism som en vetenskapsteoretisk utgångspunkt då den utgör en övergripande förståelseram för det fenomen vi undersöker. Vidare analyseras empirin med de teoretiska begreppen handlingsutrymme och klientkonstruktion. Resultatet visar att det råder delade uppfattningar om huruvida kuratorer inom ungdomsmottagningen arbetar förebyggande med droganvändning bland ungdomar. Kuratorerna ställer alltid frågor om droger, svaren hanteras sedan på olika vis. Därutöver ställs frågorna i olika syften, bland annat för att identifiera risk- och skyddsfaktorer och/eller som ett verktyg för att avgöra om en ungdom bör slussas vidare till andra instanser. Studien visar även att det råder flera utmaningar i det förebyggande arbetet, exempelvis till följd av drogliberalitet både bland ungdomar, deras föräldrar, och även bland de professionella själva.
Palliativ vård, vardagsliv och pressure specialist. En kvalitativ studie om hälso- och sjukvårdskuratorers erfarenheter och roll i förhållande till närståendes situation vid palliativ vård i hemmet.
(2025-07-03) Huss, Åsa; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med studien är analysera hälso- och sjukvårdskuratorers erfarenheter av palliativ vård i hemmet, med specifikt fokus på deras upplevelse av närståendes situation, samt de effekter vårdformen ger för deras eget arbete. Studien utgår ifrån en socialkonstruktionistisk ansats och empirin utgörs av nio respondenter, varav en fokusgrupp om sex deltagare, en parintervju och en individuell intervju. Analysen vilar på teorier om de-familiarisering/re-familiarisering, gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme och jurisdiktion. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorerna upplever närståendes situation vid palliativ vård i hemmet som komplex. Vården i hemmet för med sig konsekvenser som inte begränsar sig till bara fysiska och psykiska verkningar. Det innebär en belastning och en roll som informell vårdgivare, vilket kan väcka motstånd. Vidare framkommer att ett upprätthållande av vardagslivet kontrasteras mot ett liv i förändring. Hemmet såsom man känt det förändras och att privatlivet offentliggörs. Samtidigt exponeras också hälso- och sjukvården för flera aspekter av människors liv, vilket de professionella måste förhålla sig till. Hälso- och sjukvårdskuratorns roll är mångfacetterad. Det aktualiseras i samband med palliativ vård i hemmet, där människors livsvillkor, och sociala problem, förs i ljuset. De har då att hantera och förhålla sig till behov såsom de uppträder, önskemål och oro från både vårdpersonal och patienter/närstående, organisationens riktlinjer och samhällets resurser. Det tolkas som att de antar en roll som pressure specialist, vid vilken de befinner sig i spänningsfältet mellan olika stressorer, som de försöker hantera parallellt.
INFÖR DÖDEN ÄR VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer för palliativ vård i Sverige kopplat till ojämlik vård.
(2025-06-18) Hoffmeister, Carl; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Internationell forskning visar entydigt att den palliativa vården är ojämlik baserat på en rad sociala bestämningsfaktorer, som kön, ålder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsläget finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer för palliativ vård av vuxna som vänder sig till vårdpersonal, beslutsfattare och politiker. De är framtagna av Regionala Cancercentrum, Socialstyrelsen och Sveriges regioner i samverkan och ska fungera som stöd i det dagliga vårdarbetet, liksom i organiseringen av den palliativa vården i Sverige. Dessa riktlinjer utgör uppsatsens studieobjekt. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kritisk diskursanalys granska hur det sociala problemet ojämlik palliativ vård respektive socialt arbete och kuratorns roll framställs i de tre riktlinjerna. Som huvudteori och analysmetod har jag valt Norman Faircloughs version av kritisk diskursanalys, kompletterad med delar av foucaultiansk diskursanalys och diskursteori. För analysen av den sociala praktiken på övergripande nivå används Karen Healys teoretiska ramverk för samhällsdiskurser. I diskursanalysen framträder fyra huvudsakliga teman: ojämlik palliativ vård, socialt arbete och kuratorns roll, produktion och legitimering, samt kamp mellan samhällsdiskurser. Trots en uppenbart ojämlik palliativ vård är det sociala problemet till stora delar osynligt i de tre riktlinjerna, bortsett från ojämlikheter kopplade till ålder, bostadsort och medicinsk diagnos. Kuratorns arbetsuppgifter fokuseras på att erbjuda kvalificerat samtalsstöd till patienter och närstående, snarare än att adressera ojämlik vård kopplad till sociala bestämningsfaktorer. Eftersom problemet inte syns behöver det heller inte åtgärdas. Riktlinjerna är producerade av de tre centrala parterna inom den palliativa vården: professionen, arbetsgivaren och den granskande myndigheten, vilket resulterar i olika grad av legitimitet. Viss konkurrens kan anas men i stort kompletterar riktlinjerna varandra. I fjärde temat framgår att riktlinjerna domineras av de biomedicinska och nyliberala samhällsdiskurserna. Den psykologiska diskursen utmanar men varken den sociologiska eller den religiösa/spirituella lyckas ta plats. Den rådande diskursordningen behålls och ojämlikheterna förblir osynliga. Men som vårdens enda socialarbetare har kuratorerna både kunskap och möjlighet att ändra på det.
Liv i gränslandet mellan behov och begränsningar. En kvalitativ studie om patienters upplevelser av rättspsykiatrisk vård.
(2025-03-24) Larsson, Josefine; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med föreliggande kvalitativa magisteruppsats är att fördjupa förståelsen av patienters tillvaro och den vård de erhåller inom rättspsykiatrisk vård, genom att undersöka deras beskrivningar utifrån ett livsvärldsperspektiv. Studien vilar på socialkonstruktionism och fenomenologi som övergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av begreppen görande, varande, blivande och tillhörande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets osäkerhet, livsbetingelser, ett socialt nätverk av händer, sörjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av vården påverkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och vårdens förmåga att möta dessa behov. Om vården kan möta patienters behov, exempelvis genom meningsfulla aktiviteter, trygghet samt medicinsk och psykologisk behandling, upplevs vården som positiv. Under sådana förutsättningar kan de forma framtidsdrömmar och känna att vården stödjer både deras varande och blivande, vilket möjliggör ett blomstrande. Om vården däremot inte tillgodoser patienters behov – exempelvis på grund av frihetsberövandets begränsningar – kan motsatsförhållanden uppstå, vilket skapar negativa upplevelser som kan leda till ett vissnande. Studien bidrar med insikter om hur relationen mellan patientens behov och vårdens förutsättningar kan analyseras teoretiskt. Deltagarnas erfarenheter sätts i relation till bredare sociala normer, såsom vad som anses vara ett “gott liv” och ett "sörjbart liv". Denna förståelse belyser hur relationen mellan individuella upplevelser och samhällsnivån påverkar patienternas tillvaro och vårdens bemötande; en förståelse som är relevant för både hälso- och sjukvårdskuratorns arbete och vårdkedjan som helhet.
”Jag har öppnat Pandoras ask och hon är mitt ansvar nu, då måste jag veta vad jag ska göra” - En kvalitativ studie om kuratorers upplevelser av att bemöta och arbeta med kvinnor som har eller är utsatta för våld i nära relation
(2024-10-24) Blom, Hanna; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Studiens syfte var att undersöka kuratorers upplevelser av att möta och arbeta med våldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ansåg vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som förekommer. Resultatet grundar på nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer från olika geografiska områden i Sverige, verksamma inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod. Resultatet har analyserats med hjälp av tre teoretiska begrepp; traumatiska bandet, normaliseringsprocessen och handlingsutrymme. Studiens resultat betonar en gemensam uppfattning bland kuratorerna; för att identifiera våldsutsatta kvinnor krävs att frågor om våld ställs, inte enbart av kuratorer utan av flera olika yrkesgrupper, och att detta görs på ett adekvat och empatiskt sätt. Trots att det finns etablerade rutiner för professionella att ställa sådana frågor, brister detta. En annan gemensam uppfattning var vikten av att bemöta våldsutsatta kvinnor med empati, flexibilitet, lyssnande och stöttning för att skapa en känsla av trygghet. Kuratorernas tillvägagångssätt, erfarenhet samt kunskap framhävdes som avgörande för ett framgångsrikt bemötande och arbete. Teoretiska perspektiv spelar ofta en viktig roll i kuratorernas arbete då många kvinnor har genomgått en normaliseringsprocess och utvecklat olika känslor som påverkar dem och skapar det traumatiska bandet. Kuratorerna beskrev hur de anpassar sitt tillvägagångssätt baserat på kvinnans berättelse och behov och hur de är beroende av deras eget handlingsutrymme. En central slutsats är att behovet av fler stödinsatser och resurser för våldsutsatta kvinnor behövs, samt att fler yrkesgrupper som möter dessa kvinnor behöver öka sin kunskap för att hantera dessa ärenden och samverkan effektivt. Detta utgör en betydande utmaning för kuratorerna och begränsar deras handlingsutrymme, vilket i sin tur kan påverka kvinnors möjligheter till stöd och hjälp negativt.
“Delaktighet, närhet och glädje” vårdhundsförares erfarenheter av hundinterventioner till sjuka barn och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
(2024-09-23) Tran, Laura; Alsterberg, Pernilla; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med studien var att undersöka vårdhundsförares upplevelser av arbetet med hundinterventioner riktat till sjuka barn och till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Barnen som vårdhundsförarna mötte var somatiskt sjuka barn som vårdats på barnsjukhusens öppen och slutenvårdsavdelningar. Diagnoserna som barnen hade var främst olika former av cancer som till exempel hjärntumör och leukemi. Barnen hade även andra diagnoser såsom multipel skleros och diabetes. När det gällde neuropsykiatrisk funktionsnedsättning var det främst barn med ADHD och autism som avsågs. Materialet bestod av sex semistrukturerade intervjuer med vårdhundsförare med dubbelkompetens som hälso- och sjukvårdspersonal vid olika verksamheter runtom i Sverige. Av dessa var tre personer utbildade sjuksköterskor med specialistkompetens, en var barnmorska, en var skolsköterska samt en var både undersköterska och vårdlärare. Vi använde oss av kvalitativ metod och analyserade empirin med hjälp av tematisk analys. Den teoretiska referensramen utgjordes av KASAM och Empowerment. Studien visade att respondenternas erfarenheter säger att hundinterventioner var gynnsamt både för sjuka barn och för barn med NPF. Respondenterna var samstämmiga i att lyfta fram salutogena faktorer som hundarna bidrog med i arbetet. Några exempel på sådana faktorer var att hundens medverkan bidrog till fokusskifte, fungerade som brobyggare till behandling och i relationer samt ökade välbefinnandet och bidrog till kravlöshet. Respondenterna visade en medvetenhet om att arbetet med hundinterventioner hade sina begränsningar och inte passade för alla. De belyste även strukturella faktorer såsom politik, ekonomi och organisation vilka i hög grad styrde arbetet och påverkade vilka som erbjöds insatsen.
Vårdnadshavarnas upplevelser när deras barn drabbats av psykisk ohälsa. En kvalitativ intervjustudie med fokus på hur familjen påverkas och behovet av sjukvård utifrån vårdnadshavarnas perspektiv.
(2024-08-20) Mjörnerud, Emelie; Melander, Linda; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
När ett barn drabbas av psykisk ohälsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets vårdnadshavare som ansvarar för barnets mående och välbefinnande. Det finns en del forskning om hur vårdnadshavare och familjen påverkas av att deras barn lider av psykisk ohälsa samt hur de upplevt kontakten med hälso- och sjukvården, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om på vilket sätt barns psykiska ohälsa påverkar vårdnadshavarna och hur barnens hälso- och sjukvård påverkat familjen utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. Vi önskar få information om hur familjen påverkats och förändrats av barnets psykiska ohälsa, hur vårdnadshavarna upplever bemötandet från hälso- och sjukvården samt vilka faktorer som upplevdes främja eller hindra familjen och barnets tillfrisknande under vårdprocessen. Studiens metod har varit kvalitativ och empirin har samlats in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med totalt åtta vårdnadshavare. Vårdnadshavarna hade minst ett barn som har eller haft psykisk ohälsa under barndomen. Det erhållna materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Materialet har analyserats med hjälp av systemteori och emotionssociologi. Resultatet av studien visar att hela familjen påverkas då ett barn får psykisk ohälsa. Det visade sig att insikten om ohälsan var en process där barnens eskalerade beteenden och svikande humör bidrog till att vårdnadshavare sökte vård. Enligt resultatet påverkades vårdnadshavarna känslomässigt både av förändringen och vårdprocessen som ohälsan innebar. Det framkom bland annat att det fanns ett ökat behov av kontinuitet, information och snabbare hjälp av vården.
“Det finns en viss kraft i att ha erfarenheten” - Att engagera sig utifrån egen erfarenhet av självskadebeteende
(2024-06-27) Schöier, Sadhvi; Jervelycke, Josefin; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt självskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan använda sina erfarenheter i syfte att hjälpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var också att undersöka hur övergången från att vara hjälpsökande till att träda in i en mer hjälpande roll har sett ut. Frågeställningarna har fokuserat på att undersöka hur intervjupersonerna beskriver och förstår övergången från att ha varit hjälpsökande till att engagera sig och vilka svårigheter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller för dem, hur de använder sina erfarenheter för att hjälpa och stödja andra som går igenom liknande svårigheter samt hur de skapar en hjälpande roll. Metod: För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ studie med abduktiv ansats genomförts. Data samlades in genom sju semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultat: Studiens tre huvudfynd berörde hur intervjupersonerna upplever att det varit att lämna den gamla rollen, att ta sig an den nya rollen samt tankar kring identiteten som hjälpare inom organisationerna. Resultaten tolkades utifrån bland annat rollteorin, det dramaturgiska perspektivet, vändpunktsbegreppet samt begreppet professionell identitet. Slutsatser: Flera av intervjupersonerna upplevde att de genom att engagera sig utifrån egna erfarenheter blev stärkta i sig själva och att det kunde vara hjälpsamt för dem i sin fortsatta läkningsprocess. De upplevde också att, även när de lämnat den gamla rollen, fortfarande bar med sig rollrester från den gamla rollen. Flera deltagare beskrev händelser i sina liv som blivit extra viktiga för dem och möjliggjort att lämna sin gamla roll bakom sig.
Om att mötas i berättelsen när livet är svårt – det läkande narrativet. En litteraturstudie av hur det narrativa förhållningssättet behandlas i forskningsartiklar relaterade till hälso- och sjukvårdskuratorns psykosociala arbete
(2024-06-27) Patriksson, Maria; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
I det psykosociala arbetet som hälso- och sjukvårdskurator möter vi dagligen berättelser från personer med kroniska sjukdomar i svåra situationer vilket gör forskning kring det narrativa förhållningssättet betydelsefull. Narrativt förhållningssätt inom hälso- och sjukvården fokuserar på att hjälpa personer återta makt och kontroll av sina livsberättelser efter att sjukdom gjort inträde i deras liv (Silvén Hagström, 2022). Syftet med studien är att genom en litteraturstudie nå en kunskapsöversikt över hur det narrativa förhållningssättet behandlas inom forskningen i relation till hälso- och sjukvårdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade hälso- och sjukvården. Artiklarna har valts ut efter följande inklusionskriterier; kronisk sjukdom inom den specialiserade somatiska hälso- och sjukvården, utförd senaste 10 åren, på engelska, peer reviewd samt ett narrativt förhållningssätt. Avsteg motiveras med en särskild betydelse för studiens område. Studien undersöker forskningen kring det narrativa förhållningssättet utifrån ett intersektionellt perspektiv samt ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då det är i mötet med andra vi skapar förståelse, mening och identitet. Inom hälso- och sjukvården, och i samhället, finns maktstrukturer och förgivvettagna normer vilket är viktig att belysa för att arbeta mot en jämlik vård som är i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen som statuerar “vård på lika villkor för hela befolkningen”(SFS 2017:30). Resultatet visar på ett ökat behov av psykosocialt stöd inom hälso- och sjukvården som arbetar med att möta patienter i deras berättelser. Studien visar på att forskningen belyser följande delar; vikten av det professionella stödet, fokus på empowerment samt funktionalitetens betydelse. Resultatet visar att det narrativa förhållningssättet är nära knutet det intersektionella perspektivet då det handlar om att se hela människan och arbeta för att vården och samhället ska vara jämlikt och personcentrerat. Slutsatsen är att det narrativa förhållningssättet möjliggör en helhetssyn på personen framför oss och att berättelsen har en stor betydelse då den skapar mening likväl som den möjliggör ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården.
’’Utan behandlingsrelationen så finns det väldigt små utsikter’’ – En kvalitativ studie av hälso-och sjukvårdskuratorers syn på relationens betydelse inom ungdomsmottagningen
(2024-06-24) Ali, Diana; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Without the treatment relationship there are very few opportunities The aim of the study is to review the reflections of health social workers, regarding the treatment relationship with youths in youth guidance centers. The empirical data was collected with the help of semi-structured interviews with seven health social workers, throughout the period of March – April 2023. A thematic analysis was used as the choice of method, to analyze the transcriptions of the interviews. The results of the study indicate that the relationship between the health social worker and the youth plays a vital role in the treatment which they receive. According to the interviewees, an established relationship contributes to a sense of safety for the youth and is perceived as beneficial from a collaboration perspective. Regarding the ideal approach, the health social workers emphasized the importance of self-disclosure. This was motivated by the fact that it can contribute to a deeper understanding of the other person’s situation. The results also indicated that self-disclosure can be used as a tool to strengthen the alliance between them. Another important aspect of the approach is the use of humor. The interviewees expressed the importance of making the youth feel comfortable and de-dramatize the situation by being able to use humor in their interactions. Lastly the results showed that clarity also played an important role in the relationship establishment. By informing the youth of their responsibilities and what to expect from the professional relationship, the risk of misunderstanding was largely reduced.
Kompetensen i ambivalensen - Hälso- och sjukvårdskuratorer som möter transpersoner som patienter inom icke-transfokuserad vård
(2024-06-24) Holmberg, Eos; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Hälso- och sjukvårdskuratorer som profession utmärker sig i att de bedriver psykosocialt arbete i en medicinsk kontext. Bland kollegor som arbetar med diagnostisering och behandling av medicinska problem hos patienter, utformas snarare kuratorernas uppgifter av verksamheterna de jobbar vid, vad deras kollegor ser som ett problem och vad deras patienter uttrycker för behov. Transpersoner är en grupp som befinner sig, likt hälso- och sjukvårdskuratorer, i en position av bli såväl medikaliserad som marginaliserad. Denna uppsats undersöker genom enskilda, semistrukturerade intervjuer hälso- och sjukvårdskuratorers resonemang om kontakt, kompetens, ansvar med och inför gruppen transpersoner, och om hur de avgör om transerfarenheten är relevant i kuratorskontakten. Uppsatsen har i en tematisk analys begreppen organisation, profession, roll och kompetens till hjälp för att fullfölja detta syfte. Resultaten av studien visar på en ambivalens i fler aspekter av hälso- och sjukvårdskuratorernas arbete med transpersoner som patienter. Deltagarna behöver göra avvägningar i huruvida de bör fråga om patienters transerfarenheter och vara nyfikna på ett professionellt sätt. Ambivalensen framträder även i frågan om kompetens, då deltagarna ser sig som kompetenta i egenskap av sina utbildningar, men samtidigt inkompetenta avseende transspecifika frågor. Även i frågor om ansvar går svaren isär, då deltagarna är oeniga om transpersoner behöver ett särskilt ansvar från personal, och om det isåfall ska vara hälso- och sjukvårdskuratorns uppgift. Resultaten präglas också av att deltagarnas yrkesutövning formas av deras specifika verksamheter, patienter och kollegor.
Sprututbytet - en kvinnlig utmaning? En kvalitativ studie om professionellas erfarenheter av kvinnor som lever med ett injektionsbruk av narkotika och vårdens tillgänglighet.
(2024-06-20) Karlefäldt, Cecilia; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
I denna studie är syftet att undersöka de professionellas upplevelse av hur livsvillkoren ser ut för kvinnor som lever med ett injektionsmissbruk. Syftet var också att identifiera vilka faktorer som kan fungera som hindrande och främjande för kvinnorna att söka vård/behandling. I studien har jag analyserat hur livsvillkoren och substansbruket påverkar individen och vilka strukturella förutsättningar för att söka vård och behandling som finns tillgängliga i samhället. Jag har genomfört en fokusgruppintervju samt åtta kvalitativa enkäter som skickades ut till personalgrupper på sprututbytesmottagningar nationellt. I syfte att besvara studiens frågeställningar har jag analyserat fokusgruppens samtal samt enkätsvaren med hjälp av en tematisk analys. Analysen bygger på en teoretisk ram bestående av teorin om respektabilitet, könsrollsteori samt politisk teori. Resultatet av studien pekar på hur kvinnor som lever med ett injektionsmissbruk har en svår och utsatt livssituation som består av flera komponenter. Det finns en könad problematik som formar både förutsättningarna och utmaningarna för kvinnorna. Utsatthet som begrepp inbegriper faktorer som kan verka hindrande för kvinnorna att söka sig till vården. Främjande faktorer såsom trygghet, information och anpassad verksamhet har identifierats under studiens gång.
Familjen och ungdomsmottagningen
(2024-03-19) Laaksonen, Heidi; Nistor, Maria; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Studiens övergripande syfte var att utforska hur personalen på ungdomsmottagningen ser på familjen som resurs i arbetet med att stödja och behandla ungdomar med psykisk ohälsa, för att på så vis belysa familjens roll och funktion i sammanhanget. Frågeställningarna inkluderade att utforska personalens förhållningssätt, att samla erfarenheter av att använda familjen som resurs, samt tankar kring möjligheter och svårigheter med att se familjen som resurs på ungdomsmottagningen. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med induktiv ansats. Data samlades in genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju informanter. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Studiens tre huvudfynd var att familjen kan ses som en resurs, familjen kan ses innebära risker, samt att det föreligger ett spänningsfält i synen på familjen som resurs på ungdomsmottagningen. Med utgångspunkt från huvudfynden framträdde tre arketypiska positioner gällande synen på familjens plats på ungdomsmottagningen.
Jag är också en bit. Biologiska föräldrars beskrivning av samarbete med familjehem inom modellen familjehemsboende i ett terapeutiskt sammanhang
(2024-03-19) Littorin, Ulla-Karin; Carlsson, Tomas; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Studiens syfte var att undersöka hur biologiska föräldrar som haft sina ungdomar placerade inom Familjevårdsstiftelsens verksamhet beskriver att samarbete mellan dem och familjehemsföräldrarna gjordes under tiden deras ungdomar var placerade. Vi undersökte vidare vad biologiska föräldrar uppfattar att Familjevårdsstiftelsen ”gör” för att få samarbetet att fungera. Undersökningen gjordes genom intervjuer med sex biologiska föräldrar som tidigare haft sina ungdomar placerade inom Familjevårdsstiftelsens verksamhet. Urvalet var strategiskt och det skedde genom att kontakt togs med biologiska föräldrar som fanns i kollegors kontaktnät. Materialet bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade att biologiska föräldrar uppskattar att rollerna runt den placerade ungdomen tydliggörs och att det skapar en grund för samarbete. De såg också vikten av att det finns en tredje part som hjälper till för att skapa utrymme för samarbete och ge stöd. De beskrev även värdet av att få se hur familjehemmet gör med deras ungdom och att det skapar tillit som en grund för samarbetet. Vidare framkom att biologiska föräldrar är väldigt nöjda med det sätt som samarbetet fungerade under placeringen på Familjevårdsstiftelsen, men att det också kunde se att samarbetet ibland behövde göras med mer distans, utifrån ungdomens behov.
“Förvaltningsrätten finner inte skäl att frångå läkarnas samstämmiga bedömning” - En studie om uttryck för makt i psykiatrisk tvångsvård.
(2024-03-19) Eklund, Helena; Laska, Catherine; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur makt uttrycks och utövas i bedömningar om behov av psykiatrisk tvångsvård. Frågeställningar i studien berör hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur föreställningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck för makt syns i språkliga formuleringar. Materialet utgörs av 109 domar om psykiatrisk tvångsvård från förvaltningsrätten. Som analysmetod används tematisk analys med ett diskursanalytiskt perspektiv, och som teoretiskt ramverk används maktteori, socialkonstruktivism, Mad studies och cripteori. Resultatet presenterar teman som ringar in flera typer av uttryck för makt i domar om psykiatrisk tvångsvård. I materialet framkommer sociala kategoriseringar som “den välkända patienten”, “patient i behov av stödinsatser” och “patienten som inte vet sitt eget bästa”. Genomgående värderas patientens trovärdighet som låg och lite hänsyn tas till patientens utsagor och inställning till vård. Flera föreställningar kring normalitet och avvikelse framkommer, där beteenden som i samhällets ögon ses som avvikande ofta blir skäl till tvångsvård eller tolkas som symtom på sjukdom. Språkliga uttryck för makt går att se i alla teman, men även i form av relativa angivelser och vaga uttalanden. Studiens slutsats är att det i den psykiatriska tvångsvården, och i de förhandlingar som ryms inom denna, finns flera uttryck för maktstrukturer och maktutövning som samverkar med varandra. Språkliga formuleringar från experter blir här en form av maktutövning. I studien presenteras även beskrivningar av när patienten lyssnats på och skäl för tvångsvård tydligare motiverats, vilket ses som goda exempel som visar att maktutövning går att påverka och förändra. Studiens författare ser behov av ökad medvetenhet om, och reflektion kring, makt och normer inom den psykiatriska tvångsvården. Författarna efterfrågar mer forskning för att hitta sätt att arbeta med den maktojämlikhet som existerar i en redan utsatt och integritetskränkande situation för patienten.
Att bemöta en andlig kris inom en professionell kontext. - ett Mad studies perspektiv på medikaliseringen av transpersonella erfarenheter.
(2023-11-29) Rosén, Savannah; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Inledning: Inom det biomedicinska och sekulära paradigmet så tolkas gränsöverskridande tillstånd som patologi. Det som personer själva anser vara andliga erfarenheter blir diagnostiserade som psykos eller hallucinationer. Inom den transpersonella teorin ser man på utvidgade medvetandetillstånd som en naturlig mänsklig erfarenhet, som ges olika namn; mystika, transcendenta och andliga. De ses som erfarenheter med en potential till djupgående förändring. En person som erfar ett utvidgat medvetandetillstånd kan ibland ha svårt att integrera dess innehåll och kan hamna i en kris som utlöses av att erfarenheten står så långt ifrån det vardagligt gemensamma och sanktionerade. Studien syftar till att undersöka hur professionella personer inom psykisk ohälsa området samtalar med människor om andliga erfarenheter och den psyko-spirituella kris som den kan utlösa. Nio professionella med olika bakgrund delar sin kunskap kring dessa erfarenheter och hur de kan bemötas inom en professionell kontext. De rekryterades inom psykiatri, psykologi, psykoterapi och socialt arbete, för att återge det team av professionella som återfinns inom psykiatrin. Frågeställningar: Vilka förklaringsmodeller använder professionella som är intresserade av denna fråga av andliga kriser? Finns det flera perspektiv? Uppstår en konflikt mellan paradigm? Framkommer en länk mellan trauma och transpersonella erfarenheter? Hur menar de att professionella kan bemöta en person som är i en andligkris med transpersonella inslag? Metod: Tolkande fenomenologisk analys, IPA, (Interperative Phenomenological analysis), användes. IPA har som fokus att utforska människors meningsskapande utifrån deras sociala kontext och personliga livsvärld. IPA utgår från en hermeneutik som är både empatisk och ifrågasättande där forskaren både försöker förstå en persons inifrånperspektiv och samtidigt tolka mer övergripande och identifiera meningsbärande teman. IPA är en induktiv ansats som söker efter mönster som skapar mening. Resultat: Fyra överordnande teman identifierades. (1) Patologiskt paradigm - kampen om perspektiven, (2) Transcendens som perspektiv, (3) Andliga kristillstånd, (4) Bemötande av andliga kristillstånd i en professionell kontext. Studien visar att dessa erfarenheter finns både hos de professionella och hos dem de mött genom åren. Och att de arbetar med olika paradigm och tolkningsmöjligheter av transcendenta erfarenheter. De anser alla att i vårt sekulära samhälle, där det saknas ett vedertaget narrativ kring dessa erfarenheter, så utlöser de ofta en kris hos människor. Och att det i den krisen finns en möjlighet för växt och transformation och att den professionelle kan bidra genom att ge utrymme för utforskande och öppna samtal, där andlighet också har en plats i bedömningen. Det framkommer också paralleller till psykedelisk terapi, där man kan förstå den mystika erfarenheten som läkande, men också att integration är nödvändig. Diskussion: Mad studies perspektivet kan erbjuda ett motståndsnarrativ till bemötandet av andlighet, andliga kriser inom socialt arbete, behandling och psykoterapi. Det behövs ett relationellt bemötande och ett perspektiv som är bio-psyko-socialt-spirituellt och kulturellt. Vilket kräver en flexibel och trygg professionell som förmår vara i andra perspektiv än det som organisationen, samhället eller det rådande paradigmet företräder. Detta ligger i linje med Socialstyrelsens rekommendation för personcentrerad vård.
Mind-mindedness hos mammor som har upplevt våld i en parrelation
(2023-11-28) Lennéer, Petra; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med studien var att undersöka våldsutsatta mammor som deltog i en intervention på Utväg Skaraborg, om det skedde någon förändring över tid i deras psykiska hälsa- och ohälsa samt traumatisk påverkan. Syftet var också att undersöka om det skedde någon förändring med utgångspunkt från mentalisering samt att undersöka sambandet mellan traumatisk påverkan och mentalisering. Vid undersökning av informanternas mentalisering var det ett särskilt fokus på mind-mindedness. Informanterna var 29 kvinnor som hade en insats från 2020–2022, som fick fylla i CORE-OM och IES-R samt beskriva sitt barn, innan- och efter stödinsats. Resultatet visade på en förändring mellan för- och eftermätningen, gällande den psykiska hälsan- och ohälsan samt traumatisk påverkan. Informanternas mentalisering visade ingen förändring över tid. Vid första mätningen av mentalisering och första mätningen av traumatisk påverkan fanns inget statistiskt signifikant samband. Men vid den första mätningen av mentalisering och andra mätningen av traumatisk påverkan fanns ett statistiskt signifikant samband. Ju högre mentalisering var vid första mätningen, desto lägre traumasymtom vid andra mättillfället. Slutsatsen i denna studie pekade på att det fanns indikationer på att stärka och vidareutveckla ett mer relationsinriktat arbetssätt i mötet med våldsutsatta omvårdnadspersoner, i syfte att förändra deras mentalisering över tid. Det innebär bland annat att personalen skulle förhålla sig mer icke-vetande när det är fokus på barnen, vilket menas att man intar ett mer nyfiket och utforskande förhållningssätt i mötet med omvårdnadspersoner. Vidare handlar även det relationsinriktade synsättet om att inte enbart ha ett individuellt fokus, utan också ett fokus på föräldraskapet, på barnen, men också ett fokus på föräldra-barn-dyaden.
Icke-vetande, men hur? En mikroanalys av icke-vetande position i praktiken
(2023-11-28) Abrahamsson, Lina; Lönnberg, Björn; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Den icke-vetande positionen inom psykoterapin har väckt många diskussioner och förbryllat många terapistudenter och terapeuter. Delar av den familje- och systemteoretiska psykoterapin bygger på en socialkonstruktionistisk kunskapssyn. Den icke-vetande positionen som begrepp beskriver terapeutens förhållande till kunskap utifrån denna kunskapssyn. Syftet för den här studien var att undersöka hur psykoterapeuters icke-vetande position kommer till uttryck i samtal i form av tal, mimik och gester. Materialet i studien består av två psykoterapeutiska samtal. Två olika psykoterapeuter hade varsitt sextio minuter långt samtal med en deltagare vardera. Psykoterapeuterna har en uttalad socialkonstruktionistisk förståelse. Deltagarna har rekryterats från en icke-klinisk population. Samtalen videofilmades och vi har mikroanalyserat dem (microanalysis in face-to-face dialogues). Studien har visat att den icke-vetande positionen kommer till uttryck genom tal, mimik och gester. Dessa uttryck har vi kategoriserat in i fjorton kategorier som vi har sorterat under fyra huvudkategorier.

Browse

Recent Submissions