Kandidatuppsatser/Bachelor theses / Institutionen för tillämpad informationsteknologi
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/871
Student essays from Applied Information Technology
Browse
Recent Submissions
Item Jämförelseanalys: Har en audiovisuell presentationsmodalitet en positiv effekt på minnesretention av krisinformation jämfört med textbaserad presentation?(2025-06-25) Skoogh, Emilia; Sörlie, Elin; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyStudien är en jämförelseanalys med en mellangruppsdesign där den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades för att undersöka modaliteternas effekt på minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna läsa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor. Därefter skulle deltagarna genomföra ett kunskapstest vars frågor var baserade på de elva sidorna av information de nyligen läst eller lyssnat på. Innan kunskapstestet utfördes dock ett Stroop-test i syfte att distrahera arbetsminnet. Studien genomfördes på distans av 86 deltagare via deras egna mobiler eller datorer. Resultatet var icke statistiskt signifikant mellan betingelserna. Trots att audiovisuellt material kan vara en fördel för retentionen, visar studien också att läsning i sin egen takt kan ha fördelar. Slutsatsen är att audiovisuellt material kan ha fördelar för inlärningen, men det leder automatiskt inte till bättre minnesretention, utan det behöver kombineras med en engagerande och motiverande design.Item ”VI GÖR DET FÖR ATT VI MÅSTE” - En kvalitativ studie av anställdas attityder till säkerhetsarbete(2025-06-24) Slatina, Almedina; Ziyanak, Mirac; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyI takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ökar, har cyber- och informationssäkerhet blivit en allt viktigare fråga. Samtidigt visar tidigare forskning att säkerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan även den organisatoriska kulturen. Denna uppsats undersöker hur anställda vid den gemensamma förvaltningen vid Göteborgs universitet uppfattar och förhåller sig till informations- och cybersäkerhetsarbete, med särskilt fokus på hur organisationskultur påverkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från begreppen organisationskultur, säkerhetsklimat och säkerhetskultur, vilka används för att analysera hur informella normer och strukturer påverkar säkerhetsarbetet. Tidigare forskning från bland andra MSB (2023), Karlsson et al. (2018) och Triplett (2021) visar att säkerhetsbeteenden ofta präglas av värdekonflikter, ansvarsfördelning och kommunikation. Studien har en kvalitativ och explorativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med anställda vid Göteborgs universitet i olika roller och funktioner. Analysen genomfördes tematiskt. Resultatet visar att cyber- och informationssäkerhet ofta uppfattas som ett externt krav snarare än ett integrerat arbetssätt. Respondenterna beskriver praktiska utmaningar, otydlig ansvarsfördelning och variation i säkerhetsklimat mellan olika avdelningar. Samtidigt framkommer exempel på informell kommunikation och lokala initiativ som bidrar till lärande och utveckling av säkerhetsrutiner. Slutsatsen är att ett effektivt säkerhetsklimat kräver mer än tekniska lösningar. För att skapa en långsiktigt hållbar säkerhetsstruktur behövs tydlig kommunikation, synligt ledarskap, rollförankrat ansvar och utrymme för lokal anpassning och delaktighet.Item “ABSOLUT, JAG KAN DEFINITIVT HJÄLPA TILL MED DET!”. En experimentell studie om ChatGPT:s inverkan på akademisk skrivprocess och akademisk integritet(2024-09-20) Heijdenberg, Jens; Kasekenya, Kevin; Rubertsson, Kim; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyStudien undersöker användningen av ChatGPT, en generativ AI, inom akademiskt skrivande och dess påverkan på skrivprocesser och akademisk integritet. Syftet är att analysera hur studenter interagerar med ChatGPT i sina skrivuppgifter samt att identifiera fördelar och risker med denna teknologi. Studien baseras på kvalitativ datainsamling genom experiment där studenter använder ChatGPT för att skriva en essä, samt påföljande analys av deras interaktioner med verktyget. Det teoretiska ramverket utgörs av kognitiv processteori för skrivande samt aktuell forskning om generativ AI i utbildning. Resultaten visar att ChatGPT används av studenter främst för informationssökning, inspiration och textbearbetning. Verktyget underlättar skrivprocessen genom att effektivisera insamling och sammanställning av information samt genom att ge omedelbar feedback på textens innehåll och struktur. Detta bidrar till en snabbare och mer effektiv skrivprocess, men medför även risker för felaktig information och minskad självständig analysförmåga hos studenterna. Vidare framkommer att ChatGPT kan leda till en ökad risk för plagiat och en försvagning av kritiskt tänkande, då studenter tenderar att förlita sig på verktygets genererade text snarare än att utveckla egna resonemang. Studien betonar vikten av kritisk granskning av AI-genererad text och behovet av att integrera AI-verktyg på ett ansvarsfullt sätt i akademiskt skrivande för att upprätthålla akademisk integritet. För att säkerställa en etisk användning av ChatGPT föreslås riktlinjer och utbildning för både studenter och lärare, med fokus på att främja ett balanserat och reflekterande användande av teknologin. Studien ger viktiga insikter för flera akademiska discipliner. Inom informatik utforskas hur dessa teknologier kan integreras inom utbildning effektivt. Kognitionsvetenskapen berikas med kunskap om hur AI-verktyg påverkar kognitiva skrivprocesser. För akademiskt skrivande belyser studien både möjligheter och utmaningar som AI introducerar i skrivprocesser, med fokus på akademisk integritet.Item Uppspelningshastighetens betydelse påverkar uppspelningshastigheten förståelsen och upplevelsen vid samtidig lyssning och läsning(2023-11-20) Ehrencrona, Carolina; Gustafsson, Sofia; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologySamtidig lyssning vid läsning har studerats som ett hjälpmedel för att underlätta läsning. Tidigare studier har visat tvetydiga resultat om samtidig lyssning påverkar läsförståelse eller inte och det har spekulerats i att ljuduppselningens hastighet kan vara en påverkande faktor. Därav ämnade den här studien undersöka ifall ljuduppspelningens hastighet påverkar läsförståelse och upplevelse av läsningen vid samtidig lyssning och läsning. Studien genomfördes som ett experiment med inkomplett inomgruppsdesign. Den oberoende variabeln ljuduppspelning hade fyra nivåer långsam, medel, snabb och ingen. Experimentet utfördes i en kontrollerad miljö där 80 personer deltog. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan hastighetsnivåerna, med liten till medium effekt för läsförståelse och med en stor effekt för upplevelse. Där läsförståelsen för långsam var signifikant bättre än den snabbaste hastighetsnivån. Skillnad kunde inte påvisas om hänsyn togs till att hela texten på den snabba hastighetsnivån hade lästs klart. Upplevelsen var signifikant bättre för långsam nivå jämfört med ingen uppspelning. Den snabba nivån gav signifikant sämre upplevelse jämfört med alla övriga nivåer. Studien visade på att en hög hastighet vid samtidig lyssning och läsning påverkar både upplevelse och informationsupptagning negativt när tillgänglig tid för läsning är begränsad till ljudinspelningens längd. Samtidig lyssning vid läsning göra att man kan öka sin läshastighet utan att det verkar påverka förståelsen av textens innehåll i någon betydande omfattning.Item Exploring older adults' interaction with a gamified memory task. A pilot study to assess usability of the 'Brain Blossom' game(2023-11-20) Persson, Hanna; William-Olsson, Vida; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyThe research employed a qualitative methodology to gather insights regarding the performance, as well as the emotional and physiological reactions of older adults engaging with the "Brain Blossom" game over three sessions. This was achieved by utilizing self-reported information, encompassing tools such as the Self Assessment Manikin scale and usability experience (UX) questionnaires. Additionally, biometric data was gathered through eye-tracking technology, Galvanic Skin Response (GSR) and facial expression software. Analysis of the eye tracker, GSR and facial expression was conducted using iMotions software. The performance data was measured through percentages of correct with regards to the total. Participants displayed a high level of accuracy in the game, limiting the findings regarding performance. The eye-tracking data provided information regarding different ways to approach memorizing as identified in two participants. The GSR gave insights about two participants' arousal following a reward over sessions. The self reported data provided insights into the perceived experience of the participants. The UX questionnaires revealed findings regarding the language, difficulty and overall experience. There were confounding factors that might have limited the findings, such as a potential ceiling effect regarding the difficulty of the game and equipment difficulties. This provides an opportunity for improvements in future studies, regarding methodology, technicality and game design. The study aimed to improve the "Brain Blossom" game, with the goal of enhancing it as a cognitive training tool for older adults. Additionally, we hope to inform future research on game based non-pharmacological interventions for this demographic.Item Informationsförmedling på digitala plattformar: En kvalitativ studie om hur komplex information på digitala plattformar inför signering av avtal upplevs av digital natives och hur det kan optimeras för att fånga deras uppmärksamhet(2023-11-20) Boskovic, Diana; Holmgren, Linn; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyIdag presenteras människor ofta med viktig information på digitala plattformar som behöver signeras. Frågan är vad människor tar med sig från läsningen av avtal innan signering, samt hur informationen bör presenteras. Följande presenteras en kvalitativ studie om hur digital natives upplever komplex informationsförmedling och hur det kan optimeras för att fånga deras uppmärksamhet. Studien antar ett kognitionsvetenskapligt som inkluderar utvecklingen av en prototyp för att testa potentiella lösningar för att förbättra användarupplevelsen. Vi kombinerade flera forskningsmetoder eftersom det ger en mer omfattande förståelse för deltagarnas upplevelser och beteenden. De använda metoderna för datainsamling var intervjuer, tänka högt och observation. Resultaten visar att medan digital natives generellt känner sig mer bekväma och säkra när de söker information med datorer för uppgifter de anser vara viktiga och allvarliga, tenderar de att förlita sig på mobiltelefoner för deras bekvämlighet och användarvänlighet. I avtalssammanhang föredrar de konkreta kortfattade meningar, allra helst i punktform. De vill inte presenteras med enorm avtalstext utan de vill kunna navigera bland informationen med lätthet, som i prototypens drop down-menyer. Deras uppmärksamhet bibehålls med en begränsad mängd information och för att minnas informationen visuella element och tydliga markörer tillämpas. Studien betonar vikten av att anpassa text inför avtal på ett sådant sätt så att målgruppen digital natives kan navigera genom exempelvis drop down-menyer eller punktlistor så att denne själv kan välja att fördjupa läsningen. Detta för att inte exponera användaren för en överväldigande mängd text utan låta dem navigera självständigt i största möjliga mån.Item Examining core executive functions related to playing position in elite and semi-elite soccer players(2023-11-20) Grönlund, Juulia; Åhlén, Agneta; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyEach moment in the soccer field is different and the players need to be able to process large amounts of information to make the best possible decision and then act upon it. Executive functions such as working memory, inhibitory control and cognitive flexibility can therefore be seen as fundamentally important for soccer players. Previous studies have shown a correlation between executive functions and success in soccer. It has also been shown that elite and semi-elite soccer players perform above the norm in standardised tests for executive functions. Research in the area has suggested that different playing positions in soccer might benefit from having different cognitive profiles. This study is aiming to explore if there are any differences in performance between the playing positions on three tasks that were measuring working memory, inhibition, and cognitive flexibility. An online-experiment was conducted and the tasks used were Simon task, Corsi block tapping task and alternate task switching. The participants were 71 elite and semi-elite soccer players (female n = 61, male = 10) that were grouped based on their current playing position; Defenders (n = 27), Midfielders (n = 22) and Forwards (n = 22). None of the three dependent variables showed any statistically significant differences between the groups. The future studies should keep studying further the possible differences on executive functions between playing positions with a larger sample size and more complex method choice.Item STUDENTERS UPPFATTNINGAR OM GENERATIV AI I LÄRANDEMILJÖ “Det kommer att spåra totalt eller så kommer vi lära oss hantera det.”(2023-11-16) Hedlund, Simon; Lundqvist, Sofie; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyI takt med den pågående digitaliseringen och utvecklingen av nya teknologier har generativ AI, såsom Open AI:s ChatGPT, väckt intresse och debatt. Debatten har fokuserat på lärarnas perspektiv, men det är viktigt att även undersöka studenternas uppfattning och attityd gentemot denna teknologi eftersom de är de primära användarna. Syftet med studien är att bidra med forskning som kan vägleda universitetens arbete med att använda generativ AI på ett meningsfullt sätt. Undersökningen fokuserar på studenternas uppfattning om teknologins användbarhet, acceptans och dess potentiella effekt på lärandet. Datainsamlingen genomfördes genom intervjuer och tematisk analys baserad på en modifierad version av UTAUT-teorin. Resultaten av studien visar att studenterna är positiva till generativ AI och ser dess potential inom olika områden i deras utbildning. Vi identifierar, utifrån studenternas uppfattningar, fem huvudsakliga användningsområden: som informationskälla, för att utforska nya idéer, för att generera innehåll, för att optimera befintligt innehåll och för att sammanfatta texter. Samtidigt framförde studenterna även hinder som kan uppstå vid användningen av generativ AI, såsom oro för fusk och plagiat, otillförlitliga svar, konsekvenser för lärandet, begränsningar i användningsområden och språkliga begränsningar. Sammanfattningsvis visar studien att universitetsstudenter accepterar och ser potential med generativ AI inom utbildningen. Trots att de identifierat hinder visar studenternas uppfattning att de förstår vikten av kritiskt tänkande och korrekt användning av verktyget. Studenterna ser även att teknologin möjliggör individuellt stöd som kan bidra till ökad jämlikhet, samtidigt som kunskapen påverkar nyttan man får utav generativ AI och kan bidra till ökade klyftor. Studenterna efterfrågar stöd, riktlinjer och direktiv från universiteten. Vi föreslår att universiteten involverar studenterna i utvecklingen av dessa riktlinjer och erbjuder utbildning för att öka kunskapen om generativ AI. Vi betonar även behovet av att stärka färdigheter såsom kritiskt tänkande och reflektion för att hålla utbildningen relevant.Item LEVERAGING OPEN DATA AND SEMANTIC WEB TECHNOLOGIES FOR COURSE RECOMMENDATION A case study of a university in Sweden(2023-11-16) Bunke, Fabian; Eineving, Joakim; Axell, Thor; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyNavigating the vast amount of information online is often challenging. This is apparent within the domain of higher education, where the sheer quantity of courses and programs on offer can be overwhelming. To address this issue, semantic web technologies can be used to provide a new perspective on how universities view their course and program catalog. The present study investigated if open data integration, knowledge graphs and semantic web technologies can enhance a university course catalog, and facilitate the development of a recommendation function. A case study was conducted at a university, using the proof of concept method. In addition, a small survey was conducted with study advisors from the university, to gather feedback on the function. The results of the study highlighted the potential of integrating open data and using semantic web technologies to develop a recommendation function. While the quantity and quality of available course data presented certain limitations, the recommendation function was positively received by study advisors. Future research should expand this work by incorporating course catalogs from various departments across multiple universities.Item DIGITALISERING INOM ÄLDREOMSORGEN Förutsättningar för en god arbetsmiljö(2023-11-16) Hedman, Heidi; Rydenskog, Nina; Strandberg, Emma; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyVälfärden och i synnerhet äldreomsorgen står inför betydande utmaningar kopplade till kompetensförsörjningen. Samtidigt kantas äldreomsorgen redan idag av personalbrist och bristande arbetsmiljö. Därför krävs ett gediget arbetsmiljöarbete och förändrade arbetssätt för att behålla personal. Kopplat till detta har digitalisering identifierats som en viktig möjliggörare för att möta kompetensutmaningen. Då digitalisering är en komplex process som tidigare resulterat i blandade effekter på arbetsmiljön är syftet med denna studie att undersöka vilka faktorer vid digitalisering som både främjar och hämmar en god arbetsmiljö inom äldreomsorgen. För att skapa förståelse för hälsofrämjande faktorer på arbetsplatsen och hur digitalisering därmed påverkar arbetsmiljön används KASAM som teoretiskt ramverk, i kombination med tidigare forskning på området. Studien tar en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer med undersköterskor och digitaliseringsansvariga i tre svenska kommuner. Resultatet visar på att digitala tekniker frigör tid och minskar arbetsbelastningen men samtidigt riskerar att skapa en upplevelse av digital stress hos vårdpersonal. Vidare visar resultatet på förutsättningar som krävs för att digitalisering ska resultera i en god arbetsmiljö och minska anställdas upplevelse av digital stress. Slutligen identifieras att man behöver skapa ett övergripande utrymme för digitalisering för att säkerställa en god arbetsmiljö inom äldreomsorgen och således klara av kompetensutmaningen.Item AI I FÖRSKOLAN En fallstudie om användningen av AI-verktyget Laiban och dess påverkan på förskoleverksamheten(2023-11-16) Adelgren, Annie; Andersson, Tove; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyDagens samhälle genomsyras av digitaliseringen och verksamheter behöver anpassas till den nya omvärlden. Verksamheter som inte reformerar utifrån digitaliseringen riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap och därav behöver även förskolan anamma digitaliseringen. Skolverket har sedan 2018 infört digitala mål i läroplanen för förskolan, men hur förskolor väljer att tillämpa digital teknologi ser fortfarande olika ut i landet. Syftet med studien är att med en explorativ inriktning undersöka pedagogers erfarenheter av barns användning av AI-verktyget Laiban på förskolor. Laiban fungerar som en digital assistent för barnen och en digital medarbetare för pedagogerna och vilar på ledorden tillgänglighet, självständighet och hållbarhet. Genom att använda Laiban kan förskolebarnen självständigt ställa frågor och inhämta information kring deras dag på förskolan. Studien använder Skolverkets mål gällande digitalisering i förskolan samt UNICEF:s policy för barncentrerad AI som analytisk referensram tillsammans med relaterad forskning. Studien gjordes som en fallstudie och datainsamlingen bestod av fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som använt Laiban i förskolan. Resultatet visar att det fanns en gemensam uppfattning bland pedagogerna om att det krävs tid, rätt förutsättningar och engagerade pedagoger för att Laiban ska nyttjas på rätt sätt. Studiens upptäckter visar också att barn ofta använder teknologi på ett oväntat sätt, att Laiban är begränsad men även att Laiban kan hjälpa förskolor att uppnå Skolverkets digitala mål och UNICEF:s riktlinjer gällande barncentrerad AI.Item ÖPPNA MYNDIGHETSDATA I SVERIGE En studie om barriärer och innovationsmotstånd(2023-11-16) Kalin Winkler, Andreas; Andersson, Lina; Sjölund, Li; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyÖppna data innebär att göra offentlig datainformation tillgänglig i format som möj-liggör gratis användning, spridning och utnyttjande av allmänheten, vilket ökar ut-maningarna för de aktörer som måste dela sin data. Detta gäller särskilt för myn-digheter, vilka tillhör de största producenterna och insamlarna av data och vars pot-ential och nyttor förväntas gynna allmänheten. Med hänsyn till både värdet av öppna data och existerande lagkrav finns det ur forskningssynpunkt ett stort in-tresse och behov att ta reda på vilka barriärer som utgör ett motstånd för öppna data-initiativ. Då forskningen kring myndighetsbarriärer för öppna data är begrän-sad, särskilt utifrån ett svenskt perspektiv, finns det också ett stort värde i att ge-nomföra en studie som utforskar detta kontext. Syftet med studien är att utforska vilka barriärer som kan identifieras i svenska myndigheter och om dessa kan identi-fieras med hjälp av en konceptuell modell baserad på Innovation Resistance The-ory. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Åtta infor-manter från fem svenska myndigheter, som i sin yrkesroll arbetade med öppna myndighetsdata, utgjorde urvalsgruppen. Resultatet av studien visar att det med hjälp av den anpassade IRT-modellen för öppna data går att identifiera använd-ningsbarriärer, image-barriärer, riskbarriärer, traditionsbarriärer och värdebarriärer kopplade till publiceringen av öppna data i svenska myndigheter. Utöver dessa bar-riärer så identifierades även barriärer som inte direkt omfattas av den anpassade IRT-modellen.Item INFORMATIONSSÄKERHET I SVENSKA KOMMUNER Utmaningar, brister och faktorer för ett framgångsrikt informationssäkerhetsarbete(2023-11-16) Martinsson, Alexander; Fredrikson, Andreas; Gunnarsson, Josef; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologySverige är en av de ledande nationerna i EU när det kommer till digitalisering, men utvecklingen av cybersäkerhet har inte följt med i samma takt som den digitala utvecklingen och det finns allvarliga brister i informations- och cybersäkerheten inom offentlig sektor i Sverige. Denna studie syftar till att identifiera eventuella brister, utmaningar eller faktorer som leder till ett framgångsrikt informationssäkerhetsarbete i svenska kommuner. Detta genom att undersöka och analysera hur informationssäkerhetsarbetet påverkas utifrån organisatoriska förutsättningar, systematik i informationssäkerhetsarbetet och omvärldsfaktorer. Studien tar en explorativ ansats och utförs genom kvalitativa forskningsmetoder. Nio stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med sakkunniga inom området och informationssäkerhetsansvariga i svenska kommuner. Den inkomna datan efter intervjuerna analyserades utefter en tematisk analys och organiserades efter teman utifrån studiens teoretiska ramverk likväl som nya identifierade teman. Studiens resultat visar på flera utmaningar, brister och faktorer som påverkar informationssäkerhetsarbetet i svenska kommuner, och varierar bland annat med kommunernas varierande storlek. Studiens resultat tydliggör att den komplexitet som finns i den kommunala verksamheten även påverkar komplexiteten i informationssäkerhetsarbetet. Flera faktorer bedöms ha en betydande påverkan, inklusive informationssäkerhetsarbetets organisatoriska placering i förhållande till ledningen, tilldelning av resurser och att ansvariga ges rätt förutsättningar, att arbetet inte isoleras till en specifik enhet utan integreras i hela verksamheten, och att samordning med tydliga mandat är definierade. Bred kompetens och tidigare erfarenhet hos de som arbetar med informationssäkerhet är väsentligt för att kunna erbjuda rätt stöd i verksamheten. Externa faktorer som lagkrav och regler likväl som händelser i omvärlden bedöms ha en markant påverkan på ledningens förståelse för området och en tvingande kraft på hur området ska prioriteras. MSB:s metodstöd finns lätt tillgängligt som ett stöd för att erhålla systematik i informationssäkerhetsarbetet men slutanvändare upplever vissa begränsningar i hur metodstödet är tänkt att nyttjas.Item DIGITALISERING OCH HÅLLBARHET INOM OFFENTLIG SEKTOR En explorativ studie om samverkan mellan kommuners digitaliserings- och hållbarhetsarbete(2023-11-16) Mellenthin, Nils; Nilsson, Elias; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyDet ställs idag väldigt höga krav på offentlig sektor; både när det kommer till att lyckas hänga med i samhällets digitalisering, men även i frågan om att uppnå och följa alla de mål och riktlinjer som uppkommit gällande hållbarhet från bland annat Förenta Nationerna (FN). Att arbeta med de två dimensionerna, digitalisering och hållbarhet, i samverkan tas av många studier upp som både fördelaktigt och nödvändigt för att verksamheter ska klara av de utmaningar de står inför. Vår studie syftar till att studera hur Sveriges kommuner idag arbetar med digitalisering och hållbarhet i samverkan samt identifiera eventuella utmaningar kring det. Studien utgår från de tre hållbarhetsperspektiven: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, för att ge en heltäckande bild av hur inkluderat hållbarhetsperspektivet är i kommunernas olika digitaliseringsarbeten. För att studera området har sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer utförts med digitaliseringsstrateger från olika kommuner i Sverige, större som mindre. Studiens resultat belyser hur de olika kommunernas digitaliseringsarbete ser ut i samverkan med de tre hållbarhetsperspektiven och illustrerar hur det skiljer sig mellan större och mindre kommuner. Resultatet pekar på stora skillnader, främst när det kommer till de förutsättningar var kommun har i deras arbete med digitalisering. Hur väl de större och mindre kommunerna i dagsläget har lyckats arbeta med digitalisering i samverkan med de tre olika hållbarhetsperspektiven kategoriseras sedan utifrån det ramverk som presenteras i avsnitt 2. I resultatet lyfts ytterligare de utmaningar som identifierats hos större respektive mindre kommuner i samverkan mellan deras digitaliserings- och hållbarhetsarbete, vilka bland annat innefattar en avsaknad av digital kompetens och mognad hos verksamheter och beslutsfattare, samt brist på resurser i alla dess former inom kommunerna.Item GENERATIVA AI-MODELLER INOM SYSTEMUTVECKLING En explorativ studie över seniora systemutvecklares erfarenheter av Copilot(2023-11-16) Aublet, August; Hasselgren, Gustaf; Jonsson, Mårten; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyDet har länge diskuterats och utforskats gällande digitala hjälpmedel för systemut-veckling. Idag finns det en mängd verktyg för att underlätta programmering. Artifi-ciell intelligens spelar en allt större roll inom systemutveckling, och ett exempel på detta är verktyget Copilot. Copilot är ett kod-genererande verktyg som använder sig av en AI-modell (Codex) som tränats på kod genom Github-repositories. Tidigare studier visar på att Copilot kan göra systemutvecklare mer produktiva och minska frustration genom att ta över repetitiva uppgifter. Copilot har potential att revolut-ionera systemutvecklares arbetssätt, men det finns begränsad forskning kring hur verktyget faktiskt används av erfarna professionella systemutvecklare i vardagen. Studiens syfte ämnar därför att undersöka och svara på frågan hur och varför seniora systemutvecklare använder sig av Copilot. Studien genomfördes genom ett kvalitativt och explorativt angreppssätt. För in-samling av data genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer med professionella systemutvecklare med längre erfarenhet (fyra år eller mer). Utifrån analysen av detta material framkom sex teman som ämnar ge en rikare bild till att förstå forsknings-frågorna. Studiens resultat visar att respondenterna som har använt Copilot är nöjda med verktyget, men att de inte använt alla funktioner som verktyget har att erbjuda. Resultat tyder även på att deras användning av Copilot påverkas av tidigare arbets-sätt, och de använder främst Copilot som ett autocomplete-verktyg. Det tyder även på att det finns potential för användare att kunna få ut mer nytta av verktyget genom utbildning. Att de valt att använda Copilot beror till stora delar på nyfikenhet till ny teknik och på att de får utrymme till att fokusera på mer meningsfulla uppgifter ge-nom att Copilot effektiviserar kodskrivning. Det framkommer dock att verktyget har outnyttjad potential vilket i några fall går att komplettera med ChatGPT. Det finns således stora framtidsmöjligheter för AI-verktyg inom systemutveckling.Item DRIVER ENGAGEMENT User experience of static & dynamic interaction and engagement in Non-Driving Related Activities in Automated Vehicles - An experimental study(2023-05-19) Johansson, Elin; Börjesson, Sara; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyThe rapid development of automation in vehicles is reshaping the role of the driver and consequently changing driver behavior. This study is based on the SAE level 4 of automation, i.e the autonomous vehicle (AV) can drive fully autonomously in a conditioned area. The driver does not need to monitor the driving and can instead fully engage in a non-driving related activity (NDRA). The purpose of this study is to examine user experience in relation to engagement in NDRA (video watching and lego building) as well as timing of the take-over requests (TOR). This includes investigating a holistic view of the experience in a take-over scenario. Participants of this study were divided in two groups, with static and dynamic time frames. Static time frame entailed that the TOR was issued at fixed times for both NDRAs, compared with the dynamic time frame where the TOR was presented at different times depending on which NDRA the participant was engaged in. The two NDRAs were in turn divided into high and low engagement. Engagement level in NDRA showed a clear effect of how the participant experienced the take-over scenario, while time frames did not. Participants showed a preference for the static time frame of TORs. However, preference of time frame did not depend on which time frame the participant experienced during the test. A main influence on how participants reasoned about the preferred timing of the TOR was attitudes towards AVs.Item IT-ANVÄNDNING I EN FÖRÄNDERLIG MILJÖ En fallstudie om IT-användning i akademin i samband med distansarbete och Covid-19(2023-02-01) Dani, Douglas; Erlandsson, MIchael; Harrysson, Joel; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologySamhället har under de senaste åren stått inför en rad olika utmaningar. Covid-19 och dess intåg 2020 ledde till en rad förändringar där Folkhälsomyndigheten bland annat utfärdade rekommendationer om hemarbete. De tjugo senaste åren har inneburit en drastisk teknisk utveckling där allmän konsumtion av IT har lett till större tillgänglighet för både privatpersoner och företag. Syftet med studien är att undersöka hur individer anpassar sin IT-användning för att klara av nya arbetsmetoder och processer i en situation där tidigare arbetssituation abrupt avbryts då arbete hemifrån beordrats, vilket kommer att göras genom att besvara följande fråga: Vad kännetecknar IT-användningen inom akademin efter omställning till hemarbete? För att besvara frågeställningen har fyra begrepp inom området IT-användning använts. No-IT, Target-IT, Personal-IT och Shadow-IT där semistrukturerade intervjuer med fem medarbetare och tre avdelningschefer på ett svenskt akademiskt lärosäte genomfördes. Resultatet visar på en organisatorisk tvetydighet i IT-användningen där ett program kan definieras som tre av nyckelbegreppen på tre olika avdelningar. Den anpassade IT-användningen kännetecknas av att i situationer där användaren upplever brister i funktionalitet, missförtroende mot avsedd IT samt tvetydig kommunikation från organisationen ökar sannolikheten att användaren rör sig bort från Target-IT.Item DIFFERENTIAL OUTCOME TRAINING AND HUMANOID ROBOT FEEDBACK ON A VISUOSPATIAL GAMIFIED TASK: An experimental study investigating learning, affective social engagement cues and cognitive learning strategies(2023-02-01) Markelius, Alva; Sjöberg, Sofia; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyBy combining Differential Outcome Training (DOT), the usage of unique stimulus-response pairings, and feedback from a humanoid simulated robot (SDK) this study aims to improve learning performance of subjects on a visuospatial gamified memory task. This is achieved by using the SDK as an interface for an algorithm that provides audiovisual, reinforcing feedback promoting engangement in a new dyadic setup for a gamified task. Additionally it enhances the differential outcome effect from the reward system of the gamified task that in turn improves learning. Learning performance was measured by percentage of correct responses on the gamified task ans iMotions software, eye-tracking and Self Assessment Manikin-scale revealed affective cues and cognitive strategies. A total of 60 subject participated in the experiment, and the results showed that subjects playing the gamified task in the DOT condition had significantly higher performance than those who did not. Qualitative analysis of the affective data revealed that participants assisted by the SDK had greater feeling of control and higher levels of valence when combined with DOT. The eye tracking revealed different cognitive strategies where a strategy that makes use of peripheral vision appeared to be most highly correlated with higher memory performance. The results imply that combining DOT with social robot feedback might be an effective way to improve learning, a finding of great significance for potential future clinical intervention of the setup in the context of memory training for patients with dementia and mild cognitive impairment.Item TRUST ONLINE: Visual Cues for Trustworthy News(2023-02-01) Helin, Marco; Zetterqvist, Tim; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyThis study was born in the light of the Swedish Civil Contingencies Agency’s (MSB) release of a handbook on how to counter information influence activities, along with a growing distrust placed upon media outlets by the public. The purpose of this experiment was to test knowledge from earlier research in the e-commerce domain on what makes a website perceived as trustworthy but applied and tested on images of news articles. Participants (n = 53) read eight manipulated images of articles from theguardian.com where the articles either had an associated image vs. no image, had comments vs. no comments and lastly, the domain suffix had its original .com vs. the fictitious .biz. The study was designed as an incomplete 2 x 2 x 2 within-group experiment, the results showed no statistically significant interac-tion or main effects for any condition. This means that the hypothesis of the inclu-sion of images, comments, and .com would all have a combined and individual trust-inducing effect can’t be confirmed and conclude that the features of trustwor-thiness in an e-commerce website might be different from a news article.Item OPTIMISATION AND UNDERSTANDING OF TECHNOLOGICAL ARTEFACTS An Experimental Study Investigating the Role of Causal Cognition and Social Learning in Micro-society Paradigms(2023-02-01) Högberg, Albin; Iliefski-Janols, Eva; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information TechnologyCumulative technological culture - how humans can build upon and improve the technology and tools of earlier generations - has been regarded as a main contributing factor for Homo sapiens' success as a species. In this study we investigate the role of causal cognition and social learning in the optimisation of technological artefacts. We do so through an experimental study where participants optimise a wheel system. Our results show that participants’ causal understanding of the wheel increased as a consequence of the optimisation of the wheel system. The study is a partial replication of a former study by Derex et al. (2019) with further development in the experimental design. The implications of our findings questions the validity of the former experiment by Derex et al. and gives further support in investigations of the role of social learning and causal cognition, and the relevance of micro-society paradigms in research concerning cumulative technological culture.