Magisteruppsatser/ Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/3283
Browse
Recent Submissions
Item ATT SÖKA VÅRD MED SEN- ELLER LIGAMENTSKADOR I NEDRE EXTREMITET En kvalitativ metasyntes(2025-09-05) Hellgren, Elin; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyfte: Uppsatsens syfte är att identifiera och syntetisera tidigare kvalitativ forskning kring det sjukvårdssökande beteendet hos patienter med sen- eller ligamentskador, för att bättre förstå gruppens erfarenheter. Den primära frågeställningen lyder: Hur beskriver patienter sina upplevelser av att söka sjukvård för sen- och/eller ligamentskador i nedre extremitet? Teori: Begrepp så som delat beslutsfattande i sjukvården, expertis och postnormal vetenskap används för att diskutera resultatet. Mer specifikt relateras informationskällor och dess ökade komplexitet för patienter att ta beslut till postnormal-vetenskap och öppnandet av begreppet expertis, samt hur det ställer krav på det delade beslutsfattandet. Inom expertis diskuteras framför allt interaktionell och deltagande expertis i relation till de behov som patienter har från vården, och om de är tillräckliga för att ta ett beslut. Metod: En systematisk översikt av kvalitativa vetenskapliga studier genomfördes som del av en kvalitativ tematisk metasyntes. Delsteg inkluderar formulering av söksträngar enligt SPIDER, sökningar i tre databaser, gallring och relevansgranskning av vetenskapliga studier, kodning av citat och tematisk analys. Resultat: Sammanställningen av metasyntesen visar att patienterna med sen- och ligamentskador i nedre extremitet genomgår tre faser i sjukvårdssökandet: Koncept 1: Vid skadetillfället är själv-tolkning av en akut skada vital för att välja att söka sjukvård, Koncept 2: Innan korrekt diagnos söks sjukvård men blir avfärdad, feldiagnosticerad eller placerad i väntan på behandling och Koncept 3: Efter diagnos fortsätter patienter söka vård men får bristfälligt stöd och information från sjukvården, vänder sig till internet och personer omkring sig.Item BARNS RÄDSLA OCH ÅNGEST VID BLODPROVSTAGNING En systematisk litteraturstudie om upplevelser, hanteringsstrategier och autonomi i barncentrerad vård Författare:(2025-09-05) Shiba, Sonya; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceBakgrund: Rädsla och ångest vid blodprovstagning hos barn är ett välkänt fenomen inom vården. Om dessa känslor inte hanteras på ett adekvat sätt av vårdpersonalen kan det leda till långvarig vårdrädsla samt negativa erfarenheter som kan följa barnet in i vuxen ålder och i vissa fall utvecklas till en fobi. Personcentrerad vård, med fokus på barns autonomi och delaktighet, har lyfts fram som en viktig strategi för att minska oro och förbättra vårdupplevelsen Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att analysera tidigare forskning om barns och vårdpersonalens upplevelser av blodprovstagning, med särskilt fokus på bemötande, autonomi och strategier för att hantera rädsla och ångest. Teoretiskt ramverk: Teoretisk utgångspunkt för studien är barnkonventionen och begreppet autonomi, med fokus på barns rätt till delaktighet och inflytande i vårdsituationer. Studien förankras även i ett barncentrerat vårdperspektiv där bemötande, kommunikation och maktbalans analyseras utifrån barns upplevelser av tvång och trygghet. Metod: En systematisk litteraturöversikt bestående av meta-etnografi av kvalitativa studier. SPIDER-modellen användes för att identifiera relevanta studier och definiera inklusions- och exklusionskriterier. En systematisk sökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, och urvalsprocessen visualiserades genom ett PRISMA-flödesschema. Totalt inkluderades 12 studier som analyserades genom meta-etnografi. Resultat: Analysen resulterade i åtta teman som belyser barns upplevelser av blodprovstagning och vårdpersonalens perspektiv. Centrala fynd visar att barns autonomi ofta åsidosätts och att bristande delaktighet, otillräcklig kommunikation och tvång ökar rädsla och smärta. Samtidigt framkom hur barncentrerad vård, individuellt bemötande och emotionellt stöd kan främja trygghet och minska ångest. Vårdpersonalens etiska dilemman, tidsbrist och behov av stöd lyftes som hinder för att tillämpa personcentrerade strategier i praktiken. Diskussion: Resultaten visar att barnets delaktighet, bemötande och känsla av kontroll är avgörande för att minska rädsla och ångest vid blodprovstagning. Trots detta åsidosätts barns autonomi ofta i praktiken. En barncentrerad vård som bygger på lyhördhet, tydlig kommunikation och respekt för barnets perspektiv är nödvändig. Studien betonar också vikten av reflexivitet i tolkningen, där forskarens yrkeserfarenhet ses som en resurs som kräver medveten hantering för att säkerställa trovärdighet. Slutsats: Denna uppsats belyser hur barns upplevelser av blodprovstagning formas av graden av autonomi, information och delaktighet de tillåts. När barn blir lyssnade på, ges inflytande och möts med empati, främjas trygghet och minskad rädsla. Studien visar att barn är aktiva aktörer med egna strategier och behov, vilket ställer krav på vårdpersonalens lyhördhet och anpassningsförmåga. Samtidigt kvarstår inslag av tvång och bristande kommunikation, vilket kan skada barnets tillit och leda till långvarig vårdrädsla. För att skapa en etiskt hållbar och barncentrerad vård krävs inte enbart individuell kompetens, utan även organisatoriskt stöd, tid och strukturer som möjliggör att barnets röst får reellt inflytande i vården.Item En fallstudie om införande av ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp(2025-05-26) Overgaard, Karin; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyftet med studien var att undersöka förutsättningarna för att implementera personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (PSV) på regionnivå och att identifiera faktorer som påverkar samarbetet inom vården.Item Core Personal Implications of Free Will Skepticism(2025-05-09) Tegtmeier, Stephan; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceItem DIN INSATS GÖR SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall(2024-11-12) Svensson, Sara; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyftet med studien är att undersöka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hjälp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell undersöks vilka legitimeringsstrategier kommuner använder sig av för att få invånare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna är moralisk värdering och rationalisering. Detta förekom i form av att till exempel beskriva positiva effekter för miljön som man bidrar till när man sorterar sitt matavfall. Men även tips för hur man tar hand om sitt matavfall. Ironi och humor förekom även som legitimeringsstrategi. Många av broschyrerna innehöll också förebildsauktoriteter, det vill säga bilder på människor som sorterade ut sitt matavfall. Resultatet kopplas till diskursanalytiska begrepp inom diskursteorin och ett neoinstitutionellt perspektiv på strategisk kommunikation som visar att diskursen om matavfall formas till en fråga om miljö och moral. Det neoinstitutionella perspektivet på strategisk kommunikation visar att kommunerna kommunicerar utifrån normer och förställningar och tenderar att använda sig av stereotyper för att legitimera utsortering av matavfall.Item STANDARDISERING FÖR TILLIT Två sätt att ordna inom en diagnostisk verksamhet(2024-11-11) Latham, Susanna; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar aktörer i en kunskapsintensiv högteknologisk del av den offentligt drivna hälso- och sjukvården. Med teoretisk utgångspunkt i teknik och vetenskapsstudier är utgångspunkten att både forskning och tillämpningen av resultaten är sociala aktiviteter och kan därigenom studeras som sådana. Med konceptuella resurser från standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning får i verksamheten. Detta är en empirisk fallstudie med intervjuer och genomgång av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag fått beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifrån genererat material identifierar jag två olika sätt som aktörer ordnar och ordnas utifrån idén om tillitsbaserad styrning och ledning. I det första ordnandet utgör medicinsk kunskap en överordnad princip, där intervjupersoner ger uttryck för behov av att effektivisera genom standardisering av praktiker. Behovet blir emellertid underordnad principen om att ordna efter medicinsk kunskap och de sociala relationer som kunskapen genererar. I det andra ordandet blir nedskrivandet av tekniska standarder ett uttryck för en överordnad princip. Konstruktionen av standarder sker genom formalisering av lokal kunskap. Standardisering är något som återfinns i båda ordnandena och som verksamhetens processer och aktörer påverkas av och ordnas efter. I verksamheten finns uppfattning om att standardisering å ena sidan är något som möjliggör enhetlighet, mätbarhet, kontroll och blir därmed en grund för tillit, effektivitet och kvalitet. Å andra sidan uttrycker intervjupersoner att ett större handlingsutrymme för sjukvårdens medicinskt professionella är något som möjliggör specialiserade medicinska bedömningar, vilket i detta fall ses som en grund för tillit och kvalitet samtidigt som det anklagas skapa ineffektivitet.Item CONCEPTIONS OF TRUTH IN EVIDENCE-BASED PRACTICE(2024-10-29) Denize, Johanna; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceEvidence-based practice, EBP, is the purposeful search for current best evidence in the evaluation and decision making process as a basis for the implementation of practices and policy. Rarely however is the foundation of what underlying epistemological value EBP strives for in this pursuit of ‘best available evidence’ either analyzed or conceptualized. One possible contender is truth. Truth is often assumed as the foundational aim of science and epistemology and thus extrapolating truth to EBP, as an extension of the scientific project, seems poignant. This thesis analyses truth in relation to EBP through the ontological and epistemological foundations of truth as exemplified through common concepts of truth, views of truth in science and philosophy of science and ultimately through the point of view of contemporary notions of truth in EBP. By contrasting three contemporary depictions of truth within EBP to traditional truth concepts, such as correspondence, coherence, semantic, deflationist and pragmatic theories of truth, a depiction of the fundamentally different perspectives of truth, and underlying ontology, permeating EBP emerges. The aim is to evaluate truth conceptions within EBP and establish their foundations as truth explicators. The discussion centers the foundation of these truth conceptions - if they relate truth to some foundational notion based in truth theory or if truth is understood as something constructed or defined based on pragmatics, context or purpose. One suggestion drawn from the analysis is that a semantic as well as conceptual conflation exists whereby truth concepts within EBP do not explicate truth per se, as per truth theory, neither in the ubiquitous, ordinary language sense, nor in the conception drawn from the scientific sphere, but rather truth as perspectivalist. Truth is thus understood through context and pragmatics, rather than through objective being as seen in a realist ontology and manifested in the reflection of a truth-maker. The worry is that truth conceptions within EBP inherently allows for such realism which may have repercussions on the implementation of policy and the general understanding of science.Item Normative Realism without Objective Values(2024-09-09) Erik, Jansson; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceIn this thesis, I question whether a newer kind of view, the presentationalist view, should be considered a normative realism. The view, proposed by Eklund (2017), claims that while there are (non-deflationary) true normative statements, there are no normative entities in the world making them true. The presentationalist view as spelled out by Eklund both agrees and disagrees with our common understanding of normative realism, so there is an open question of whether is should be considered as such. The thesis begins by discussing different versions of the presentationalist view, then different meanings of ‘normative realism’. We find that there are different senses in which a view can be considered a normative realist view and in some of these senses, the different versions of presentationalism fail to be a normative realist view. But as it is shown, there is one sense in which a presentationalist view can be a normative realist view: by being a realism in at least one normative discourse. The thesis ends by questioning whether a presentationalist view can be a normative realist view in this sense by discussing whether there can be a moral realist presentationalist view.Item Hydra Games for Cut Elimination and Ordinal Analysis of IPL2(2024-08-27) Feuilleaubois, Armand; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceIntuitionistic propositional logic with 2nd order propositional quantifiers (IPL2) was introduced by Gabbay in 1974. Since then, a substantial body of work has been written about its semantics. However, there has not been any work thoroughly exploring the proof theory of IPL2, or even defining a Gentzen style sequent calculus. We define two fragments of IPL2 that will be the focus of our efforts. First, the fragment corresponding to the absence of quantifier rule applications to formulas that are later used as cut formulas. Second, the fragment corresponding to the application of at most quantifier free substitutions in quantifier rules that are applied to formulas that are later used as cut formulas. In this work, we will define such a sequent calculus, and prove that these two fragments have the property of cut elimination. In order to prove this, we will make use of 𝑛-ary multicut rules and hydra games. Our proof of cut elimination will make use of cut rewrite operations, as with the usual proof. However these will be applied to the tree structure within an application of a multicut rule, rather than to the proof trees themselves. We will use the cut rewrite operations as moves within a Büchholz hydra game. These will show that, despite the blowup in the proof size and the length of the multicut, the hydra game on its tree must terminate. Then we show that this termination property on the multicut rewrite hydra game corresponds to cut elimination for the fragment of IPL2 in question. Because of the explicit measure assigned to the multicut trees within the hydra game, we immediately obtain an upper bound for an ordinal analysis of both of the fragments from the cut elimination proof. This ordinal is 𝜔𝜔. Finally, we discuss the failure of this method for the full IPL2 calculus. iiiItem Standardiserat vårdförlopp - problemet tid(2024-08-07) Ehrencrona, Carolina; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceAtt öka förståelsen för hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framställningen av Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. Vidare undersöks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns förändringar över tid.Item THE BEST GOVERNMENT BASED ON CICERO’S DE RE PUBLICA AND DE LEGIBUS(2023-10-16) Hill, Huong Thi; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceIn Cicero’s De re publica and De legibus, Cicero established that nature would determine an ideal state but given human nature, this ideal cannot be achieved. I will discuss what kind of political organization Cicero proposes as best suited to human nature, what ways it departs from the ideal and what it preserves.Item Rekonstruktion av stavningsvarianter i SAOB med normaliseringsregler från nusvenska till nysvenska(2023-09-22) Löfstrand, Charlotte; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSvenska Akademins ordbok skall bli färdigställd under 2023. En återstående del är att återskapa äldre ord. Här härleder jag normaliseringsregler för att rekonstruera ortografiska varianter av ord som förekommit från 1500-talet till 1900-talet. I ordboken finns det korta sekvenser kopplade till orden med information om stavning som tidigare förekommit. Problemet att identifiera positionerna i orden där dessa sekvenser skall substitueras in har hittills ansetts olösbart. För detta problem har jag tagit fram en algoritm som bestämmer vilken kombination av normaliseringsregler informationen består av och var den skall substitueras in. Vissa ord är uppdelade i för- och efterled. När något av dessa led saknas, ställs det andra ledet mot huvudordet för att dela detta i två delar. Här används normaliseringsregler och metoden edit distance. Normaliseringsreglerna är framtagna från etablerad språkhistorielitteratur. Vid sökning med textord i ordlistan efter tillägg av de genererade orden minskar mätvärdet precision något, medan recall och F-score höjs ordentligt. Sökningen efter nysvenska ord förbättras. En lista med återskapade ord presenteras.Item TACOFREDAG OCH JESUS – KAN MAN SKÄMTA OM ALLT? En studie om kommunikation och humor med utgångspunkt i Svenska kyrkans Twitterkonto.(2023-08-29) Fungmark, Frida; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceCommunication is key to interactions between people, in person as well as online. Humor used well can contribute to this. This case study examines how the Swedish church uses humor to communicate on Twitter and how their tweets are received. The study is built on my analysis of the reception of five tweets from the Swedish church and interviews with a representative from the church, as well as previous research and humor theories. It uses discourse analysis to help reveal underlying structures that affects how the tweets are received. The aim is to answer the question how communicators can learn from the churches experience and use humor in their work.Item Standard Arabic and Scottish Gaelic: Shared typological features(2023-08-16) Bakker, Barbara; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceAlthough Celtic languages and Semitic languages belong to separate language families, they share numerous typological similarities that are common to Semitic languages but not shared by Standard Indo-European languages. The occurrence and the reasons for these similarities have been the focus of a whole research field, concerned with linguistic, historical, and anthropological hypotheses about possible reasons for said similarities, as well as with linguistic analyses and comparisons of specific Celtic and Semitic languages, such as Hebrew, Welsh and Breton. This thesis aims to fill the knowledge gap concerning any similarities between Standard Arabic and Scottish Gaelic on the basis of existing reference grammars and academic research. An overview of the research background introduces the two languages and then accounts for a number of scholarly contributions concerned with the substrate hypothesis, or contact theory, as the reason for similar grammatical features shared by Semitic and Celtic languages. The methodological approach section presents the features to be examined as well as the sources employed for the investigation. Each feature is subsequently outlined descriptively and any similarities occurring in the two languages are thus highlighted. The results are then compared, where applicable, to the literature about Semitic/Celtic similarities that mention Arabic and/or Scottish Gaelic and discussed from a typological perspective. As a result, the similarities found between Standard Arabic and Scottish Gaelic are deemed as insufficient evidence for the validity of the substrate hypothesis.Item KAUSALITET I UTBILDNINGSVETENSKAP(2023-07-07) Sjölander, Magnus; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyfte: Uppsatsens övergripande syfte är att bidra till en ökad vetenskapsteoretisk förståelse av kausalitetsbegreppet inom utbildningsvetenskap i en svensk kontext, och hur den kunskapen kan tillämpas i undervisningspraktiken. Specifika syftet är att belysa hur olika aspekter av kausalitet avspeglar två grundläggande forskningstraditioner i två olika synsätt på kausalitet inom utbildningsvetenskap, och hur synsätten kan användas i praktiska beslut som varje lärare behöver fatta i sin vardag. Teori: Som primär analytisk resurs används distinktionen mellan de två grundläggande forskningstraditionerna empirism och realism, och som underordnade analytiska kategorier används de fem mest centrala och inflytelserika teorierna om/aspekterna av kausalitet. Metod: Metoden är närläsning av litteratur om dels två grundläggande forskningstraditioner, dels de fem teorierna om kausalitet. Därefter analyseras hur de olika kausalitetaspekterna avspeglar respektive forskningstradition i två olika synsätt på kausalitet inom utbildningsvetenskap, likheter och skillnader mellan synsätten och vad som vinns och förloras med de olika synsätten. De två olika synsätten används till sist som ett redskap för att analysera hur lärare i två tänkta scenarier utifrån två olika typer av systematiska översikter om en och samma undervisningsmetod kan använda synsätten i sin planering av undervisningen. Resultat:Inom utbildningsvetenskap finns två grundläggande synsätt på kausalitet. I det ena avspeglar kausalitetsaspekten lagbundenhet i observationsstudier och kausalitetsaspekterna manipulerbarhet, kontrafakticitet och sannolikhet i experiment och kvasiexperiment forskningstraditionen empirism. I det andra är kausalitetsaspekten mekanism ett uttryck för forskningstraditionen realism, och för att kunna identifiera kausaliteten krävs i regel kvalitativa studier. Resultaten visar sammantaget att lärare, förutom att fråga efter en viss undervisningsmetods effekt, i sin undervisningsplanering även behöver fråga efter vilka kausalitetsaspekter som metoden baseras på och på vilket sätt de avspeglar någon av forskningstraditionerna empirism eller realism, samt bedöma från fall till fall om aspekterna är relevanta för undervisningspraktiken.Item PERSONLIGT ANSVAR OCH SAMHÄLLELIG KRIS: En analys av Aftonbladets imagereparation efter Virtanenkrisen(2023-03-03) Olstedt, Matilda; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceDet huvudsakliga syftet med studien är att analysera hur Aftonbladet använde imagereparerande strategier för att hantera den förtroendekris som uppstod efter att en av organisationens medarbetare anklagats för sexuella övergrepp. Studien har också ett sekundärt syfte att belysa hur politiska och sociokulturella faktorer kan ha påverkat Aftonbladets imageförsvar. Aftonbladet använde merparten av de strategier som listas i Image Repair Discourse. Företaget utmärkte sig speciellt genom sin ansvarsundvikande inställning - istället för att acceptera organisationens krisansvar diskuterade de ansvar som ett tudelat och personellt fenomen. Aftonbladet hade också en oförväntat frekvent användning av strategierna bolstering och okunskap. Dessutom använde de många perspektivförskjutningar, främst i form av differentiering och minimering, för att få den interna krisen att framstå som mindre allvarlig än samhällets jämställdhetsproblem. De politiska och sociokulturella faktorerna mediesystem, förtroende för rättsväsendet och ideologiska sammansättningar kan ha färgat Aftonbladets imagereparation.Item ARBETSTERAPEUTERNAS STANDARDISERADE ARBETE INOM EN NY DIAGNOS PÅ ETT AKUTSJUKHUS Motiv och utmaningar vid framtagning av arbetssätt(2022-08-17) Stattin, Daniela; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyfte: Syftet med magisteruppsatsen är att förstå vad standardisering av arbetssätt med postcovidpatienter på ett akutsjukhus kan innebära för arbetsterapeuterna. Teori: I uppsatsen analyseras teoretiska begrepp och dessa är standardisering av Timmermans och Berg, formalisering och bedömning av Bohlin och Sager samt mekanisk objektivitet av Porter. Metod: Kvalitativa intervjuer med två arbetsterapeuter, en forskare samt tre professionella från olika specialiteter från postcovidshälsoprofessionsteam på ett akutsjukhus utfördes för insamlande av data. Därefter analyserades resultatet av datainsamlingen med kvalitativ innehållsanalys och tre teman formulerades. Med stöd i tidigare nämnda teoretiska begrepp utfördes därefter analys och diskussion. Resultat: De tre teman som utgör primära resultatet är: Professionell legitimitet eller professionell integritet där arbetsterapeuterna lyfter fram sina önskemål om att synliggöra professionen inom postcovidverksamheten och övriga 3 vårdprofessioner för en ökad legitimitet. Arbetsterapeuterna beskriver vikten av att i postcovidvården fortsätta arbeta utifrån den professionella integriteten och bedöma varje patient utifrån arbetsterapeutens individuella bedömning. Det framkom under intervjuerna med arbetsterapeuterna att arbetsterapeuterna, men även forskarna, idag vill synas mer inom forskning och postcovidverksamheten. Därefter beskrivs andra temat som var: Delta men inte delaktig där det framkom att arbetsterapeuterna på det utvalda akutsjukhuset arbetar utifrån standarder som beslutats av verksamhetsledningen och forskare. Forskarna önskar att synliggöra kvantitativ data för att på ett tydligt sätt kunna presentera data och resultat. Det skulle även kunna grunda sig i att forskarna önskar att tala “samma språk” som övriga vårdprofessioner som träffar denna patientgrupp och kan visa på arbetsterapeuternas behandlingsresultat i forskning. Forskarna och verksamhetsledningen har tydligt lyft fram önskemål om ett standardiserat arbetssätt för insamling av kvantitativ data medan arbetsterapeuterna inte upplevde sig delaktiga i detta beslut. Det som framkom var att det fanns olika arbetssätt på de olika mottagningarna på det utvalda akutsjukhuset. Arbetsterapeuterna försöker fortsatt arbeta utifrån de beslutade standarderna trots att de upplevde att bedömningsinstrumentet COPM varit svårt för behandlare och patient att använda sig utav. Tredje temat som framkommer var: Var ligger fokus? Här beskrivs skildringen mellan arbetsterapeuternas och forskarnas syn på insamling av data och vem den insamlade datan är till för. Om det är för patienten här och nu eller om det är för patienten framöver.Item "Det blir lite mer på feeling": en fallstudie om kommunikatörers klarspråksarbete under coronakrisen(2022-02-24) Alvmo, Amanda; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyftet med denna uppsats var att undersöka hur en grupp kommunikatörer vid en kommun i västra Sverige uppfattar klarspråk och hur de upplever att deras klarspråksarbete påverkats av coronakrisen. Syftet var också att försöka utreda vilka förutsättningar som kommunikatörerna upplever krävs för klarspråksarbete. Det teoretiska ramverket bestod av ett sociolingvistiskt grundperspektiv där begrepp som organisationskultur och skriftkultur var centrala. Dessutom användes Karen Schrivers (2012) teori om expertis i kommunikation. För denna uppsats valdes en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie, där undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrån Alan Brymans (2011) beskrivning av kvalitativ tematisk analys. Resultatet av undersökningen visar att kommunikatörerna framför allt uppfattade klarspråk som en välskriven och mottagaranpassad text, men inte i särskilt hög grad relaterade detta till exempelvis språklagen. De menade också att klarspråk var något som hela tiden fanns internaliserat i deras arbete, men inte var ett ledord de arbetade aktivt med. Utifrån det kunde kommunikatörerna inte alltid själva urskilja några direkta förändringar i klarspråksarbetet orsakade av coronakrisen. Analysen utifrån det teoretiska ramverket visar dock att klarspråksarbetet ibland försvårats eller uteblivit framför allt på grund av tidsbrist, men också på grund av att kännedomen om mottagarna blivit sämre eller att man inte velat ändra på andra myndigheters formuleringar. Tid var därför en av de viktigaste förutsättningarna för klarspråksarbete, men kommunikatörerna uttryckte också att de önskade att klarspråk hade en tydligare roll i kommunens arbetsplatskultur. Detta kan i sig ses som en förutsättning för att kunna arbeta med klarspråk, som i sin tur kanske även hade lett till mer tid.Item "Med anledning av corona-viruset": En studie om Göteborgs universitets digitala kriskommunikation till studenter under coronapandemin(2022-02-10) Jansson, Linda; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyftet med den här studien är att undersöka utformningen samt mottagandet av Göteborgs universitets decentraliserade kriskommunikation gällande covid-19 under 2020 med fokus på webbplatsen Studentportalen. Det för att få djupare kunskap om hur decentraliserad kriskommunikation kan fungera i praktiken. Det första teoretiska ramverk som uppsatsen utgår ifrån är ett teoretiskt perspektiv på kriskommunikation. Detta inkluderar etablerade strategier och förhållningssätt för effektiv kriskommunikation. Studiens andra teoretiska ramverk utgår ifrån Stuart Halls modell för kodning och avkodning. Modellen erbjuder insikt i kommunikationsprocessen mellan sändare och mottagare. En komparativ textanalys har använts som verktyg för att urskilja likheter och skillnader mellan den universitetsgemensamma kriskommunikationen och fakulteternas kriskommunikation. För att få en insikt i studenternas uppfattningar av Göteborgs universitets decentraliserade kriskommunikation genomfördes kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att decentraliserad kriskommunikation kan vara fördelaktigt för en organisation med många beståndsdelar. Dock bör det finnas en medvetenhet för att olika attityder kan göra sig synliga i kommunikationens innehåll.Item Tillit i chefers kommunikation under en pandemi(2021-11-04) Kopp, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyftet med studien är att undersöka hur tillit som fenomen visar sig i chefers internkommunikation i offentlig verksamhet under covid-19 pandemin. Kunskapen skulle kunna ge indikationer på vad vi behöver veta om organisationskommunikation kopplat till tillit i en pandemi för att möta kriser och förändringar i framtiden. Utifrån perspektivet organisationskommunikation ramas uppsatsen in av teorier av Whitener m.fl., Chen m.fl., samt Shockley-Zalabak m.fl., som visar på viktiga nycklar för hur tillit i kommunikation uppstår i en organisation. Teorierna beskriver hur tillit är baserade på kommunikativa beteenden och processer. Utifrån en kvalitativ tematisk analys används semistrukturerade intervjuer i den här studien. Öppenhet, ärlighet och transparens har genomgående varit viktiga i kommunikationen för att hantera ständigt närvarande osäkerheter under covid- 19 pandemin. Tillitsbaserad styrning och ledning har inte karaktäriserat kommunikationen, utan istället har linje- och kontrollstyrning varit nödvändigt. Studien visar dock på exempel då denna blivit för omfattande och kommunikationen har istället behövts baseras på tillit. Fortsatt forskning kan vara att undersöka närmare hur tillit visas i kommunikation när liknande tillstånd av stor osäkerhet uppträder i framtiden.