Working Papers - Department of Sociology and Work Science
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/33048
Browse
Recent Submissions
Item THE DIGITAL TRANSFORMATION OF FINANCIAL SERVICES MARKETS AND INDUSTRIAL RELATIONS – Exploring FinTech development in Denmark, Estonia, the Netherlands and Sweden(2022) Ilsøe, Anna; Karma, Kadri; Larsen, Trine P.; Larsson, Bengt; Lehr, Alex; Masso, Jaan; Pavlenkova, Ilona; Rolandsson, Bertil; Rolandsson, Bertil; Larsson, Bengt; Rolandsson, BertilThe recent expansion of FinTech companies supplying digitally sophisticated products and services on the financial markets is repeatedly linked with different ideas of digital disruption. The development is said to challenge traditional banks and their “one-stop-shop” business models and value chains, integrating a wide range of products under one “roof”. FinTechs thus emerge as a threat to conventional businesses models in the financial markets, and thereby also raise concern for the types of jobs that employees in traditional banking and finance may face in the future (Abassi et al., 2021; Rego, 2018). Previous research on this development often focuses on the innovation of new businesses. By investigating the broader institutional conditions addressing industrial relations in the FinTech sector, this report also provides knowledge about aspects conspicuously absent from many previous studies. This is crucial to our understanding of how different institutions shape the future labour market and the way FinTech companies and other financial actors acquire the skills needed to develop. The report draws on the analysis of four country cases (Denmark, Estonia, the Netherlands and Sweden) all characterized by pervasive digital transformation of financial services. The report confirms an extensive digital transformation of financial services in all four countries studied, but our findings still suggest that FinTech companies do not necessarily disrupt existing businesses – at least not in a radical fashion. As the FinTech niche in all four countries appears to consolidate and influence the emergence of a new business ecology – in which conventional banks continue to play a key role – our analysis rather suggests that the development consists of an intense and innovative differentiation of market services. FinTechs primarily position themselves as partners to established businesses, providing technical solutions or even ideas that are bought by banks and thus co-opted or integrated through strategic partnerships (cf. Brandl and Hornuf, 2020; Hornuf et al., 2020). They also forge a position as intermediaries between the bank and the customer, utilizing open banking solutions based on customer and account-information from traditional banks. In doing so, they are shaping both a possibility to add new services, and for customers to utilize and get an overview of services from different actors on the market (cf. Lomachynska, 2020). Contrary to studies describing how digital services destroy job opportunities (Brynjolfsson and MacAfee, 2014; Umans et al., 2018), the report depicts a development that increases demand for new skills, urging us to look further into what types of jobs will be available to employees in banking and finance in the future (Abassi et al., 2021; Rego, 2018). At present, the rapid growth makes it difficult to provide a definitive answer as to what exactly these skill requirements will be. Our report nevertheless finds that that policymakers, business associations, and FinTech communities are more concerned with a lack of education and competence development satisfying demands for new combinations of tech and financial skills, than with the risk of job losses in the sector at large.Item Det moderna samhällets paradox(2016) Månson, PerItem RESA MED LOK - En utvärdering av Livs- och Karriärplanering vid Försvarsmakten(2016-05) Kadefors, Roland; Holmer, Jan; Östebo, AndersItem Att mobilisera boende i invandrartäta storstadsförorter Hyresgästföreningen Västra Sveriges projektarbete i Hjällbo 1998 -2011(2013) Tiger, Anna; Jordan, ThomasVad är det som ska till för att människor som har utländsk bakgrund – med erfarenheter och refe rensramar som i hög grad skiljer sig från traditionellt svenska – och som bor i socialt och ekonomiskt ”utsatta förortsområden”, ska kunna bli tillräckligt delaktiga i det svenska samhället för att kunna påverka sin egen vardag och sina egna liv? I Hjällbo – en invandrartät socioekonomiskt utsatt förort i Göteborg – har Hyresgästföreningen bedrivit projektverksamhet sedan 1998 för att undersöka i vilken mån de som folkrörelse kan bidra till ökad delaktighet, genom att mobilisera boende och därmed ge dem en kanal genom vilken de kan påverka sin situation i allmänhet och sitt boende i synnerhet. Personer som haft god inblick i projektet har en stark känsla av att man lyckats åstadkomma värdefull utveckling i området genom det arbete som gjorts. Likaså att man samlat på sig värdefulla erfarenheter vad gäller Hyresgästföreningens möjligheter att kunna spela en positiv roll i dessa områden. Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, har fått i uppdrag att göra en utvärderingsstudie kring detta projekt i syfte att belysa och dra lärdomar av det arbete som gjorts. På institutionen har – under docent Thomas Jordans ledning – på senare år flera ingående studier gjorts för att dokumentera, analysera och dra lärdomar av framgångsrikt arbete med komplexa samhällsfrågor. I studien dokumenteras arbetsområden, tillvägagångssätt, resultat och erfarenheter från projektets dryga decennium långa historia. Förhoppningen från vårt håll är att denna studie ska berika den samlade erfarenhet och kunskap som byggts upp vid institutionen, liksom bidra till pågående forskning och utvecklingsarbete i ett bredare samhällsperspektiv. Förhoppningen från Hyresgästföreningen och HjällboBostaden, som tillsammans finansierat studien, är att den ska ge lärdomar som kan användas som underlag inför beslut om hur arbete i Hjällbo och liknande miljöer ska läggas upp framöver. Studien som gjorts är inte någon renodlad resultatutvärdering. Huvudsyftet har istället varit att utifrån projektledaren Kickis Perssons erfarenheter av verksamma respektive mindre framgångsrika arbetsmetoder för att skapa ökad egenmakt och integration för boende i Hjällbo, öka vår kunskap kring vad som fungerar och inte fungerar i folkrörelsearbete i dessa miljöer. Studien bygger till stor del på intervjuer med projektledaren där hon delar med sig av sina perspektiv och erfarenheter. För att placera dessa i ett sammanhang har hennes berättelse sedan speglats i och kompletterats med andra aktörers infallsvinklar, genom intervjuer och studier av skriftliga källor. Genom en sådan kontrastering ska rapporten uppfattas som något av en syntes mellan den bild som Hyresgästföreningen genom Kicki Persson (och andra med inblick i projektet) har, och den som andra aktörer som verkat eller verkar i området bär på. Utvärderingens slutsatser – som medvetet vilar tungt på projektledarens egna uppgifter och perspektiv – pekar mot att bestående resultat uppnåtts i framför allt de delar av projektet där projektledaren arbetat som mest intensivt under perioden 1998 – 2005. Resultaten har uppnåtts inom områden som boendes mobilisering och aktiva deltagande i att driva egna frågor, kunskap och insikter kring värdet av demokratiska arbetsmetoder, föreningskunskap, och kunskap om det svenska samhället som behövs för att kunna påverka och integreras i det etablerade samhället. Studien pekar vidare mot att projektledarens arbete med inre processer hos boende – enskilda individers självförtroende, kunskap, motivation, etc., liksom gruppers kollektiva värderingar, normer, gruppidentiteter, gemensamma mål, osv – bidragit till långsiktigt hållbara resultat i form av ökad del. aktighet i lokalsamhället och ökad integration i det svenska majoritetssamhället – resultat som även manifesterats i konkreta, mätbara och utifrån synliga resultat, både på samhällsnivå och på individ-‐ nivå. Kunskap om hur det etablerade svenska samhället fungerar i teori och praktik är vad som i studien pekas ut som nyckelfaktor för integration. Ett antal andra nyckelfaktorer framträder som avgörande för att boende ska kunna tillägna sig sådan kunskap: • Att arbetet utgår från boendes verklighet och behov för stunden. • Att förtroendefulla relationer byggs mellan projektledaren och boende. • Att höga ambitioner och stark tilltro till individers förmåga paras med stöd anpassat till individers och gruppers behov. • Att projektledaren inte gör arbetet åt boende utan ger stöd åt dem att själva ta initiativ. • Att projektledarens förhållningssätt gentemot boende präglas av öppenhet, respekt, äkta engagemang och att projektledaren på riktigt ”tycker om” de människor han/hon finns där för, för att stötta. En annan nyckelfaktor för framgång som framträder är att som utifrånkommande projektledare iden-‐ tifiera goda krafter i området och utifrån dessa välja strategiska samarbetspartners, liksom att dra nytta av deras status och nätverk i området. Från omkring 2005 förändrades projektarbetets förutsättningar väsentligt, och projektledaren fann att möjligheten för henne att använda arbetsmetoder som dittills visat sig verksamma minskade. I kombination med att ursprungliga deltagare som framgångsrikt integrerats i samhället gick vidare till nya uppdrag, resulterade detta i att den positiva utvecklingsprocess som påbörjats i hög grad avstannade, menar projektledaren. Erfarenheten fram till dess, av att det går att mobilisera boende med utländsk bakgrund i socialt utsatta förortsområden och få dem att bli delaktiga i att driva förändringsprocesser de önskar se, är särskilt intressant i ljuset av erfarenheter gjorda i Hyresgästföreningens projekt Uppdrag M (2007-‐ 2010). I Herrgården, Malmö – det delprojekt Kicki Persson bedömt vara mest relevant att jämföra arbetet i Hjällbo med – kom man tvärtom fram till att boendes delaktighet i att själva vara med och driva processerna inte var möjligt att nå. I vårt uppdrag från Hyresgästföreningen ingick att göra en värdering av projektarbetet. Vi har försökt oss på en sådan och presenterar den i rapporten. Dels dras slutsatserna från fallstudien att 1) projektarbetet verkar haft stor betydelse för många boende i Hjällbo, och 2) Hyresgästföreningen skulle kunna spela en mycket viktig roll för att människor i invandrartäta storstadsförorter ska kunna ta sig in i och känna tillhörighet med det etablerade svenska samhället. Dels förs en diskussion kring hur projektarbetets resultat kan värderas utifrån hur Hyresgästföreningen ser på sin uppgift och roll framöver. I rapporten sammanfattas också ett antal faktorer som gör att traditionella sätt att bedriva svenskt folkrörelsearbete inte fungerar särskilt väl i invandrartäta förortsområden. Lärdomar dras kring både vad som framstår som gynnsamma respektive ogynnsamma organisatoriska förutsättningar för framgångsrikt områdesarbete i dessa områden. Sex organisatoriska förutsättningar som framstår ha spelat stor roll för arbetets framgång i Hjällbo identifieras: 1. Att fokus legat på utveckling av egenmakt. 2. Att stabilt stöd och engagemang funnits från högsta ledningen, baserat på en ingående förståelse för att mobiliseringsarbete i områden som Hjällbo är komplicerat. 3. Att det funnits ett öppet mandat att anpassa och utveckla arbetssätt efter de speciella förutsättningar som rått. 4. Att det funnits tidsutrymme att gradvis lära känna området, förstå dess förutsättningar och hitta lämplig grupp boende att påbörja arbetet ihop med. 5. Uthållighet: att förutsättningar givits som gjort det möjligt att arbeta i området med kontinuitet under lång tid. 6. Bemanning – att ledningen haft förmåga att förstå uppgiftens kompetensprofil och kunnat tillsätta en lämplig person för uppdraget. Från de organisatoriska förutsättningar som framstår ha varit ogynnsamma, dras ett antal lärdomar kring vad Hyresgästföreningen skulle kunna arbeta med framöver för att öka förutsättningarna för framgångsrikt områdesarbete i invandrartäta förorter: • Arbeta med att utveckla medvetenhet och kunskap bland Hyresgästföreningens egna medarbetare och förtroendevalda om hur det sociala livet i invandrartäta förortsområden faktiskt fungerar och vilka utmaningar det innebär för föreningens arbete. • Omsorgsfullt fundera över, och hitta strategier för, hur man säkrar demokratiska arbetsformer i de lokala föreningarna. • Se över möjligheterna att bygga broar mellan svensk vedertagen föreningspraxis och invand-‐ rares ovana vid och bristande kunskap om svenska spelregler och arbetsformer. • Anpassa interna utbildningar till målgruppen invandrare med låg kunskap om svensk föreningskultur. Lärdomar dras vidare kring vad som i studien framstår som framgångsfaktorer i fältarbetets hantverk. Erfarenheterna presenteras i ett antal punkter – rekommendationer – som förelsås särskilt övervägas inför framtida projekt. Punkterna grupperas under följande teman: • Fältarbetarens attityd till uppgiften • Uppstarten • Knyta kontakt och bygga relationer • Mobilisera engagemang • Möjliggöra färdighetsutveckling på djupet • Fältarbetarens sociala kompetenser Slutligen reflekteras en del kring de utvecklingstendenser som flera intervjuade beskrivit finns i Hjällbo idag. Trots uthålligt utvecklingsarbete från flera aktörer i området – däribland Hyresgästföreningen – ser viktiga delar av den problematik som fanns 1998 ut att finnas kvar idag. Flera intervjuade ser med oro på framtiden och beskriver två parallella utvecklingstendenser – en mot ökade möjligheter för boende med utländsk bakgrund att komma in i samhället och få inflytande över sina liv; den andra en utbredd känsla av utanförskap där en stor grupp människor – framför allt unga – känner stor hopplöshet kring sina framtidsmöjligheter. Personer vi intervjuat efterlyser fler ”normala” förebilder i området, som motvikt till de rollmodeller – som domineras av personer av problematik av olika slag, exempelvis socialbidragsberoende, regelbunden kontakt med socialtjänst, kriminalitet – som Hjällbos unga i dagsläget alltför ensidigt har att identifiera sig med. Här finns – utifrån vad som framkommit i studien – en uppenbar möjlighet för Hyresgästföreningen att göra en viktig insats genom att bidra till att skapa fler förebilder som visar att det är möjligt och ”normalt” att ta sig in i det etablerade svenska samhället, även för Hjällbobor. Men vilken roll Hyresgästföreningen vill ta framöver är förstås en fråga för organisationen att diskutera internt. Rapporten avslutas med ett antal frågeställningar som förhoppningsvis kan inspirera till samtal och tankearbete kring hur organisationen effektivare skulle kunna ta sig an arbete i invandrartäta miljonprogramsområden, ifall man väljer att göra detta.Item Deltagardemokratiska och systemiska metoder för komplexa samhällsfrågor och samhällsentreprenörskap. Ett komparativt perspektiv(2013) Turunen, PäiviThe study: ”Deltagardemokratiska och systemiska metoder för komplexa samhällsfrågor och samhällsentreprenörskap. Ettkomparativtperspektiv” (Participatory and systemic methods for complex societal issues and societal entrepreneurship. A comparative perspective) by Päivi Turunen, is a substudy in a research project entitled ”From concerned citizen to effective societal entrepreneurs - Cognitive transformations and the role of scaffolding”, carried out at the Department of Sociology and Work, Gothenburg University, and financed by the Swedish Knowledge Foundation. The focus of the substudy is on a comparative description of the form, content and significance of the methods employed and how these methods have successively become a dimension of societal entrepreneurship and vice versa. Today’s complex societal problems and issues have necessitated a search for alternative methods and solutions in several areas of modern society. What the advocates of participatory, democratic and systemic methods and societal entrepreneurship allege is the need to open up new arenas for reflection and action creating new opportunities for change and development. This would also include taking new, innovative initiatives by means of greater interactive knowledge and improved methods development transcending the traditional sector boundaries and the lines dividing academia and other actors in society. The study has been conducted interactively in close co-operation between researchers and practitioners and comprises three types of data: a literature survey, a questionnaire- based survey and a focus group discussion. The literature study presents a survey of methods and societal entrepreneurship in general. Ten strategically selected methods are described and scrutinised more thoroughly in a comparative perspective based on the literature study, on a survey and on a focus group with ten process facilitators. Both manifest and latent data are described and analysed. The study indicates that complex societal problems are a question of so-called wicked issues requiring constant discussion and deliberation in an ever-changing world. With regard to societal entrepreneurship, this has come to replace traditional entrepreneurship in many forms, methodological forms included. Both deliberation and innovation on and around complex societal problems and issues can be supported by using the methods examined, aiming as they do to elucidate and discuss, in a process-oriented and creative fashion, current problems and issues from several different perspectives, with the aid of a facilitator. The methods have both similarities and differences regarding country of origin, underlying ideas and range of application. Their direct aim is not to solve problems but, rather, to facilitate discussions and processes enabling a more systematic and innovative management of current problems and issues. The key to the outcome of the processes lies with the participants, not in the methods or the facilitator in themselves. The underlying significance consists in the creation of time, space, structures and processes to bring out the energy, knowledge and competence existing in the participants and together to realise and take responsibility for the results. A more theoretical scrutiny of participatory, democratic and systemic methods reveals connections with system and action theory. Seen from the policy angle, the development of these methods touches on the reflexive modernisation and new management systems described as governance. It is based on network organisation, necessary components of which are deliberative democracy and soft methods of deliberation. An increase in knowledge and research on the subject are underway, necessitating continued theoretical and critical research and reflection.