Examensarbeten ämneslärarstudenter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/71408

Browse

Now showing 1 - 20 of 159

Ett lärarperspektiv på elevmotivation och deltagande i undervisningen av idrott och hälsa
(2025) Lind, Jonathan
Frånvaro har alltid varit ett bekymmer inom undervisningen av skolämnet idrott och hälsa. Idag är det ett större problem eftersom ungdomars fysiska aktivitet har minskat. Samtidigt sitter ungdomar mer stilla, både i skolan och hemma på fritiden. Syftet med undersökningen är att utifrån Självbestämmandeteorin undersöka hur lärare inom skolämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med elevers motivation, för att öka elevernas deltagande. Sex semistrukturerade intervjuer av sju lärare inom skolämnet idrott och hälsa utfördes för att samla in kvalitativa data. Datan bearbetades genom en tematisk analys som utgick från Självbestämmandeteorin. Resultatet visade att lärarna ansåg att elevers upplevda motivation är avgörande för att de ska delta aktivt i undervisningen. Lärarna värdesatte inre motivation hos eleverna mer än yttre motivation. Autonomi ansåg lärarna vara det främsta beteendebehovet som avgjorde ifall elever känner inre motivation. Enligt lärarna så var elevernas bakgrund och erfarenheter det som främst avgjorde i vilken mån eleverna är motiverade och deltar i undervisningen. Resultatet visade att lärares tid var den främsta faktorn som avgjorde hur mycket lärarna kunde stötta elevers motivation. Tiden ansågs vara en viktig faktor för lärarna för att de ska kunna planera undervisningen och bygga relationer med eleverna. Planering och relationsbygge var de främsta metoderna lärarna använde för att motivera eleverna till att delta i undervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver mindre klasser och mer tid för planering och undervisning som lärare kan bygga relationer och skapa en välstrukturerad undervisningsmiljö, där elever kan känna sig trygga och har utrymme att växa.
Friluftsliv i högstadiet
(2025) Svensson, Emil
Friluftsliv har en central del i styrdokumenten för idrott och hälsa, men vad tycker eleverna om området? Syftet med studien är att ta reda på elevers erfarenheter, attityder, normer och upplevda kontroll inom friluftsliv. Det gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med elever på en högstadieskola. Det fanns fyra grundteman med följdfrågor. Intervjuerna transkriberades och delades in i teman. Det som framkom i resultatet var att elever har en positiv attityd till friluftsliv generellt, de anser att det är viktigt att vara ute i naturen och att friluftsaktiviteter är roliga. Attityden till friluftsliv i skolan varierar, då några elever upplever att ämnet är mycket teoretiskt och kontrollerande. Erfarenheterna hos eleverna skiljer sig lite, däremot har alla på något sätt erfarenheter av friluftsliv. Normerna som eleverna upplevde runt friluftsliv var att familjen var positivt inställda till det samtidigt som deras vänner generellt har en mer negativ attityd till friluftsliv. Eleverna upplever också att de har kontroll inom friluftsliv. De flesta eleverna beskriver att de har kunskaper om ämnet, både praktiskt och teoretiskt.
Ämnesbudget ⁃ En utmaning för likvärdig undervisning i hem- och konsumentkunskap
(2025) Björklund, Molly
Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning ämnesbudgeten påverkar lärares möjligheter till praktisk undervisning i hem- och konsumentkunskap. Genom en enkätundersökning med 73 verksamma hem- och konsumentkunskapslärare analyserades deras erfarenheter, strategier och upplevda begränsningar kopplade till ämnesbudgeten. Resultatet visar att ämnesbudgetens storlek varierar mellan olika skolor och därmed påverkar undervisningen i olika utsträckning. En del av lärarna uppger att praktiska moment får stå tillbaka till förmån för teoretiska för att budgeten ska hålla. Resultatet visar också att valet av livsmedel ofta styrs av ekonomi snarare än näringsvärde och hållbarhetsaspekter, vilket kan upplevas stå i konflikt med delar av ämnets kursplan. Trots ovanstående uppger ändå de flesta av lärarna att måluppfyllelsen är fortsatt hög i ämnet. En liten andel av lärarna uppger dock att måluppfyllelsen har sjunkit på grund av de begräsningar som ämnesbudgeten har medfört. Slutsatsen i studien är att ekonomiska förutsättningar kan ha en direkt påverkan på undervisningens kvalitet och innehåll och att det i förlängningen kan påverka elevernas möjligheter att nå kursmålen. Inför framtiden bör ämnet HKK ges skäliga ekonomiska resurser för att möjliggöra att undervisningen går linje med läroplanens mål om likvärdig utbildning.
Vems matkultur får ta plats?
(2025) Almelund, Joakim; Kamal Mostafa, Hiba; Kjellberg, Christina
Dagens Sverige präglas av mångkultur och därmed olika matkulturer vilket ställer högre krav på skolan då den ska inkludera och skapa förståelse för olika kulturer. Denna studie syftar till att undersöka hur elever med olika bakgrunder upplever att matkultur tas upp i ämnet hem- och konsumentkunskap. Datainsamlingen är gjord via en enkätundersökning, där 127 elever har deltagit via tre olika skolor i Göteborgsområdet med olika socioekonomiska och demografiska förutsättningar. De analysmetoder som användes för att utföra undersökningen var univariat, bivariat genom korstabeller, figurer, chi-två samt innehållsanalys. Resultat visar att elever anser att matkultur är en viktig del av deras identitet, särskilt de som har en annan kulturell bakgrund än svensk/nordisk. Trots detta upplever flera elever att deras matkultur inte får utrymme i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Resultatet visar även att elevers förutsättningar till att kunna påverka vad som lagas i hem- och konsumentkunskapsundervisningen skiljer sig mellan skolorna. Resultatet visar på olika skillnader bland skolorna där eleverna gett varierade svar på deras upplevelser om matkultur och delaktighet i hem- och konsumentkunskap. Slutsatsen i studien visar vikten av att integrera olika matkulturer inom ämnet hem- och konsumentkunskap för att främja inkludering och elevdelaktighet.
Mer än ord
(2025) Mossberg, Ines; Sördal, Ellen
Jämställdheten i Sverige har idag backat, speciellt jämställdheten i hemmet. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska ge eleverna kunskap om hur jämställdheten i hemmet påverkar individers familje-, samhälls- och yrkesliv. Syftet med studien var att kritiskt granska hur läromedel för hem- och konsumentkunskap porträtterar genus och genusnormer i text och bild. Genus är det socialt konstruerade könet och innefattar de förväntningar och bestämmelser som finns på manligt och kvinnligt i samhället. Genus görs i en social kontext och de genusnormer som kommer till uttryck kan leda till negativa konsekvenser för individer. Jämställdhet är något som behandlas på olika nivåer i samhället. Genusnormer manifesterar sig och påverkar jämställdheten i alla dessa. Idag finns ingen reglering av läromedel, samtidigt är vikten av läromedel med god kvalitet avgörande för undervisningen. För att besvara syftet och frågeställningen användes en kvalitativ innehållsanalys för att kritiskt granska läromedel för hem- och konsumentkunskap. Ett analysverktyg användes för att koda text och bilder för att synliggöra budskap om genus och genusnormer som läromedlen förmedlar eller inte. Resultatet av studien visar att traditionella framställningar av genus och genusnormer får ta stor plats i läromedlen samtidigt som motsättningar mot detta också återfinns. Metoden och analysverktyget gjorde det möjligt synliggöra implicita och explicita budskap med betoning på att det måste användas konsekvent och systematiskt för att subjektivitet inte ska påverka. De genusnormer som finns i läromedlen försvårar arbetet i hem- och konsumentkunskapen gällande genus och jämställdhet men kan användas som ett verktyg när lärares kompetens och kunskap kring genus är tillräcklig.
”Så länge köket inte bränns ner, så har man iallafall fått ett E”
(2025) Jensen, Emmy; Tahvanainen, Anna
Betyg och bedömning är centralt i skolans värld, där formativ bedömning spelar en viktig roll för en framgångsrik kunskapsutveckling för eleverna. Det finns en hel del forskning kring betyg och bedömning övergripande, samt en del inom hem- och konsumentkunskap (HKK). Det finns dock begränsad forskning om elevers upplevelser kring fenomenet. Därför syftar den här kvalitativa studien till att undersöka elevers upplevelser och uppfattningar av bedömningspraktik i hem- och konsumentkunskap. Metoden för att belysa elevers perspektiv på detta fenomen blev genom fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna önskar tydlighet i sin bedömning. Studien visar också vilka faktorer som påverkar eleverna positivt alternativt negativt, där fokus framför allt ligger på elevers önskemål om utveckling av språkhantering och en god återkoppling. Med den här studien vill vi motivera för vidare forskning inom elevupplevelser i HKK- undervisningen där lärare kan utveckla och anpassa bedömningspraktiken utefter elevers önskemål och därmed bidra till deras motivation för kunskapsutveckling i undervisningen.
Från skolbänk till ”käftsmäll”
(2025) Eriksson, Kenny
Denna studie undersöker hur unga vuxna upplever den privatekonomiska undervisningen de fått i grundskolan och gymnasiet, samt hur väl de anser sig vara förberedda för ett ekonomiskt självständigt liv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med nio informanter i ålder 21–25 år och analyserar deras berättelser kring undervisningens innehåll, relevans och påverkan. Resultatet visar att undervisningen ofta uppfattas som fragmentarisk, teoretisk och svår att relatera till det egna livet. Informanterna beskriver att centrala begrepp som ränta, sparande och budgetering har förekommit – men utan praktisk förankring. Många uttrycker känslor av osäkerhet, stress och skuld kopplad till sin ekonomi, vilket tyder på att kunskapsbristen påverkar både vardag och välbefinnande. De flesta har lärt sig om ekonomi främst genom familj, vänner eller egna misstag, vilket synliggör ojämlikheten i ekonomisk socialisation. Studiens slutsats är att undervisningen behöver bli mer konkret, vardagsnära och återkommande. Det krävs också en trygg och öppen miljö där ekonomi kan diskuteras utan skam. Studien pekar på behovet av att privatekonomi lyfts inom flera ämnen i grundskolan och utvecklas vidare på gymnasiet – exempelvis i form av ett nytt ämne som fokuserar på livskunskap. Studien bidrar med viktiga insikter om hur skolan bättre kan rusta unga för ekonomisk självständighet och ett hållbart vuxenliv.
Vad är kunskap i handling?
(2025) Helm, Johanna
Syftet med denna studie var att undersöka hur kunskapssynen kunskap i handling tolkas och enligt lärares reflektioner tillämpas i hem- och konsumentkunskap. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där totalt tio stycken yrkesverksamma och utbildade lärare i hem- och konsumentkunskap medverkade. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade hur kunskapssynen kunskap i handling uppfattades som en viktig del av lärarnas undervisning, och var ett naturligt förekommande inslag, särskilt i samband med matlagning. Samtidigt förekom utmaningar där lärarna upplevde att det ämnesinnehåll som berörde privatekonomi och konsumtion var svårare att implementera i enlighet med kunskap i handling. Resultatet visade vidare hur tillämpningen av kunskap i handling återgavs variera beroende på vilken distinktion lärarna gjorde mellan teoretisk kunskap i förhållande till ett praktiskt utförande. Därtill framkom på vilket sätt kunskap i handling hade strukturella krav i form av tid, budget och sal för att kunna införlivas i undervisningen. Slutsatsen blev att lärarna strävade efter att skapa kunskap i handling genom att förena teori och praktik så långt det var möjligt, men att implementeringen av kunskapssynen påverkades av olika faktorer. Studiens resultat har ämnesdidaktisk relevans som förhoppningsvis bidrar till en yrkesrelevant diskussion, där de medverkande lärarnas varierade sätt att förstå och reflektera över tillämpningen av ämnets kunskapssyn ger upphov till vidare reflektion kring olika sätt att forma och utveckla undervisningen i hem- och konsumentkunskap.
Krydda vardagen med kunskap!
(2025) Bartula, Emilia
Tillgång till rätt läromedel är en essentiell resurs för att kunna genomföra en god och likvärdig undervisning. Sverige har inte i dagsläget någon granskning av de läromedel som finns på marknaden, och ingen reglering över vem som får ge ut läromedel finns. Forskning har visat att de länder med högst studieresultat ser användningen av läroböcker som ett sannolikt skäl till de jämna resultaten. Samtidigt förlorar lärare i Sverige makten över vilka läromedel som köps in och budgeten för inköp minskar. I denna kvalitativa innehållsanalys har två läroböcker för undervisning i hem- och konsumentkunskap årskurs 7–9 granskats utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv för att skapa en förståelse för hur dessa böcker går att implementera i undervisningen. Resultatet visar att båda böckerna går att implementera i en ämnesdidaktisk undervisning trots att en explicit förklaring för hur de ska användas inte återfinns. Resultatet diskuteras i förhållande till en praktisk undervisning utifrån ämnesrelevanta teorier.
Från frö till förståelse
(2025) Saggion, Chiara; Sörberg, Johan
I dagens samhälle saknar många barn och unga en lokal förankring och förståelse för bland annat matens ursprung. Ett sätt att motverka denna trend kan vara en implementering av skolträdgårdar som pedagogiskt verktyg. Skolträdgårdar har funnits i den svenska folkskolan sedan 1842, men i takt med industrialisering, effektivisering och urbanisering försvann undervisningsmetoden från dess läroplan. I nuläget i Sverige saknas det forskning kring en implementering av skolträdgårdar i undervisningen, framförallt inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Däremot visar denna studie att skolträdgårdar redan används inom förskola, grundskola och kommunala projekt i samband med undervisning i olika skolämnen såsom biologi, språk, matematik, slöjd och även hem- och konsumentkunskap. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka användningen av skolträdgårdar som pedagogiskt verktyg utifrån lärares och andra pedagogers erfarenheter och uppfattningar. Genom sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare och andra pedagoger som arbetar aktivt med skolträdgårdar belyses deras erfarenheter och uppfattningar kring hur denna undervisningsform påverkar bland annat elevers lärande och engagemang. Den tematiska analysen har genomförts med stöd av ett teoretiskt ramverk bestående av ekopedagogik, platsbaserat lärande och lärande för hållbar utveckling. Resultaten visar att skolträdgårdar skapar en konkret och sinnesbaserad lärandemiljö som främjar elevers motivation, delaktighet och förståelse för bland annat hållbar konsumtion och miljömässiga samband. Informanterna i studien lyfter även fram skolträdgården som inkluderande miljö där alla elever, oavsett förutsättningar, kan lyckas. Samtidigt synliggör resultatet hinder och utmaningar i form av resurser såsom tid och pengar, bristande stöd från skolans ledning, otillräcklig kompetens och svårigheter att koppla undervisningen direkt till skolans styrdokument. Slutsatsen är att skolträdgårdar har stor potential som pedagogiskt verktyg för att konkretisera kunskaper inom hälsa, ekonomi och miljö i undervisningen, särskilt inom hem- och kon-sumentkunskap där teori och praktik förenas i vardagsnära sammanhang. En implementering av skolträdgårdar kräver dock ett starkt strukturellt stöd, kompetensutveckling, ett tydligare didaktiskt ramverk men framförallt att lärare och andra pedagoger har ett intresse och visar engagemang.
Hjärnan är pigg och kroppen trött
(2025) Holmén, Josefina; Ljunggren, Elvira
Forskning tyder på att energidryckskonsumtionen ökar, inte minst bland barn och ungdomar trots deras bristande kunskap om dess effekter. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka ungdomars konsumtionsvanor av energidrycker samt deras medvetenhet och reflektion kring dryckens effekter. Vi har också undersökt ungdomars kunskaper kring energidryckens påverkan på välmåendet och på vilket sätt skolan inklusive hem- och konsumentkunskapen tar ansvar kring förhållandet mellan energidrycken och individens välmående. Fyra fokusgrupps-intervjuer genomfördes med 15-åriga elever från fyra olika skolor. Av dessa fyra fokusgrupper bestod två grupper av tjejer och två av killar, varje grupp bestod av fyra till fem deltagare. En tematisk analys genomfördes med fokus på fysiskt, mentalt och socialt välmående samt skolans ansvar. Resultatet visade att ungdomarna har grundläggande kunskap om energidrycken inne-håll och dess negativa effekter, såsom hjärtklappning och koncentrationssvårigheter. Däremot saknade de förståelse för långsiktiga konsekvenser. Det mest oroväckande i studiens resultat var skolornas icke-agerande kring dryckens konsumtion i skolmiljön trots personalens negativa inställning till drycken. Studiens slutsats är att skolan, inklusive hem- och konsumentkunskapen, bör ta ett större ansvar för att öka ungdomars medvetenhet om energidryckers hälsopåverkan och därmed stärka deras förmåga att fatta välgrundade val.
Att bedriva hälsoundervisning
(2025) Kern, Carl; Stenberg, Johan
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare tolkar uppdraget att undervisa om hälsa samt vilka didaktiska strategier som används. För att undersöka detta har forskarna gjort semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare inom idrott och hälsa. Med hjälp hjälp av en tematisk analys kunde forskarna jämföra den insamlade datan med tidigare forskning. Studien pekar mot en utveckling i hur lärare tolkar och förstår begreppet hälsa jämfört med hur det har sett ut i tidigare forskning. Däremot visar resultatet även att lärare fortfarande har ett patogent perspektiv när det kommer till praktisk undervisning där fokuset ligger på fysisk aktivitet samt hur det påverkar den fysiska hälsan. Flera lärare uttrycker en osäkerhet i hur andra aspekter ska inkluderas i den praktiska undervisningen och menar att möjligheterna är begränsade av ramfaktorer. Sammantaget pekar studien på att det finns behov av tydligare riktlinjer för ämnespraktiken, ett mer övergripande ansvar för hälsoundervisningen organisatoriskt, samt mer tid och ekonomiska resurser. Studien påvisar även behovet av vidare forskning som berör elevperspektiv samt hur längre lektioner påverkar möjligheten att inkludera mer av det salutogena perspektivet i den praktiska undervisningen.
Elevinflytande i idrottsundervisningen
(2025) Ahlberg-Karlsson, Jack
Trots att elevinflytande lyfts fram i skolans styrdokument upplever många elever att deras röst sällan får verklig betydelse i idrottsundervisning. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever sitt inflytande i idrottsundervisningen, hur det påverkar deras motivation samt hur lärare kan främja delaktighet och elevinflytande. Studien använder en kvalitativ metod och bygger på intervjuer med elever i årskurs 6. Resultaten visar att elever upplever ett begränsat inflytande över lektionsinnehåll men att de i viss mån får påverka hur aktiviteter genomförs, till exempel genom att föreslå regler eller välja mellan redskap. Även mindre former av inflytande som att välja redskap, material, regler till spel eller lekar, beskrivs som motiverande. Eleverna efterfrågar fler strukturerade möjligheter att påverka, till exempel genom planerade omröstningar eller parallella aktiviteter. Studien visar att inflytande fungerar bäst inom tydliga ramar där läraren styr helheten men samtidigt ger utrymme för elevens röst. Elevinflytande i denna form kan bidra till ökad motivation och engagemang i idrott och hälsa.
Fysisk aktivitet från skola till fritid
(2025) Hallqvist, Iris; Rosberg, Viktoria
Fysisk aktivitet är en viktig del av barn och ungas utveckling. Positiva upplevelser av fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa kan resultera i positiva intentioner gällande fysisk aktivitet utanför skolan. Syftet med studien är att undersöka kopplingar mellan idrott och hälsa i skolan och ungdomars fysiska aktivitet på fritiden med hjälp av den tvärkontextuella modellen (TKM). En kvantitativ metod har använts där datainsamlingen skedde genom enkäter. Enkäterna besvarades av 98 elever i årskurs 9 och frågorna utformades efter modellens sex dominerande komponenter. Resultatet tyder på att autonom motivation kan överföras mellan liknande kontexter, i detta fall från skolans idrottsundervisning till fysisk aktivitet utanför skolan. Det framkom även att idrottsläraren har en central roll när det gäller skapandet av autonom motivation hos eleverna. Dessutom upptäcktes det att en stor majoritet av eleverna hade en positiv inställning till fysisk aktivitet på fritiden. Studiens slutsats kom fram till att eleverna har starka intentioner till att vara fysisk aktiva på fritiden samt att TKM går att applicera på en svensk kontext. Studien visar också att resultaten stämmer överens med ämnet idrott och hälsas ledande roll i det hälsofrämjande arbetet.
När allvaret tar plats på lektionen - Tävlingsmomentets roll inom idrott och hälsa
(2025) Ahlin, Simon; Pehrson, Oskar
Denna studie syftar till att undersöka lärares och lärarstudenters attityder till tävlingsmomentet inom ämnet idrott och hälsa. Bakgrund av tävlingsmomentets frånvaro i styrdokumenten, idrottens långa historia av tävling, samt den höga närvaron av tävlingsmomentet i undervisningen. Syftar studien till att öka förståelsen för hur tävling uppfattas och motiveras i skolan. En systematisk litteraturöversikt har genomförts, där åtta vetenskapliga artiklar har analyserats tematiskt utifrån två frågeställningar. Datainsamlingen genomfördes via SPORTDiscus och Google Scholar, med tydliga inklusionskriterier för att säkerställa relevans och kvalitet i studierna. Fyra teman identifierades: positiva attityder, negativa attityder, modifiering av tävlingsmomentet samt sociala förmågor. Resultatet visar att lärare och lärarstudenter med en stor idrottsbakgrund och en positiv upplevelse av tävling ofta tenderar att använda sig av tävling i undervisningen, medan andra med en mer negativ upplevelse ser tävling som något exkluderande och stressande för somliga elever i undervisningen. Många av de tillfrågade anser dock att tävlingsmomentet kan ha positiva sidor som att främja sociala färdigheter såsom samarbete, fair play och förmågan att kunna hantera vinst och förlust, vilket motiverar lärare och lärarstudenter till att använda tävling i undervisningen. Studien visar även att tävlingsmomentet ofta modifieras för att bli mer inkluderande mot eleverna. Slutsatsen är att tävlingsmomentet, när det används medvetet och anpassat, kan fungera som ett pedagogiskt verktyg för att stödja styrdokumentens mål. Resultaten är relevanta för verksamma och blivande lärare som vill få en förståelse hur de kan förhålla sig till tävlingsmoment i sin idrott och hälsa undervisning
Faktorer som påverkar elevers deltagande i idrott och hälsa
(2025) Cindric, Richard; Nizarki, Lawek
Fysisk aktivitet bland barn och unga minskar, samtidigt som deltagandet i ämnet idrott och hälsa är ett aktuellt problem. Denna forskningsöversikt undersökte vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa. Fokus låg på hur deltagandet påverkas av kön, ålder, tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet, samt lärarens roll och undervisningens utformning. Forskningsöversikten genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar som analyserades tematiskt och kvalitetsgranskades. Resultatet visade att deltagandet i ämnet påverkas av både individuella och strukturella faktorer. Generellt fanns en positiv attityd till ämnet men både attityd och motivation minskade ofta med stigande ålder, främst bland flickor. Flickor upplevde oftare obehag i prestationsliknande moment än pojkar. Resultatet visade också att elever med tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet, generellt hade positivare attityd, högre motivation och deltog oftare på lektionerna. Lärarens roll, kommunikation och undervisningsmetoder visade sig ha avgörande betydelse på hur elever upplevde ämnet och deltagandet påverkades. Varierade undervisningsmetoder med en inkluderande miljö och elevanpassning framhölls som positiva effekter. Enformiga lektionsupplägg, dominerat av bollsporter och tävlingsmoment som gynnade elever med förkunskaper riskerade att exkludera elever utan förkunskaper. Även skolmiljö och tillgång till resurser påverkade undervisningens kvalitet och elevernas motivation. Slutsatsen är att deltagandet i idrott och hälsa är komplext och påverkas av flera samverkande faktorer. Ett inkluderande undervisningsupplägg som är varierat och utgår från elevernas behov är avgörande för att främja motivation och deltagande i idrott och hälsa.
Att undervisa om kroppsideal
(2025) Löfman, Viktoria; Sigbratt, Emilia
Undervisning om kroppsideal inom ämnet idrott och hälsa innebär både möjligheter och utmaningar. Denna forskningsöversikt undersöker hur sådana undervisningsinslag beskrivs i aktuell forskning, med särskilt fokus på lärarens roll och lärarutbildningens betydelse. Resultaten visar att undervisning som genomsyras av ett kritiskt och normmedvetet förhållningssätt kan främja en positiv kroppsuppfattning hos eleverna och bidra till en mer inkluderande lärmiljö. Samtidigt framkommer hinder i form av lärares osäkerhet, egna kroppsnormer och svårigheter att hantera motstridiga hälsobudskap. Flera studier belyser även att lärarstudenter ofta internaliserar ideal kopplade till smalhet och prestation, vilket gör det centralt att lärarutbildningen ger utrymme för självrannsakan och reflektion. Genom att tillämpa reflekterande undervisningsmetoder, såsom fotoelicitering och berättelsebaserade moment, kan både lärare och elever ges verktyg att kritiskt granska kroppsideal. Forskningsöversikten visar därmed att lärarutbildningens innehåll och arbetssätt är avgörande för att framtidens lärare ska kunna skapa en undervisning som stärker elevernas kroppsuppfattning och välbefinnande.
Teamwork makes the dreamwork
(2025) Gustafsson, Alexander; Karlsson, Andreas
Kooperativt lärande, gruppdynamik, lärarens roll och ledarskap, idrott och hälsa Abstract Idrottsundervisningen präglas av sociala interaktioner som kan påverka elevernas delaktighet, trivsel och motivation. Gruppdynamik spelar därmed en avgörande roll för hur elever upplever undervisningen, vilket framkallar behovet av att förstå lärarens ledarskap i detta sammanhang. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera vetenskapliga artiklar om hur lärarens ledarskap och kooperativa undervisningsmetoder kan bidra till en positiv gruppdynamik i ämnet idrott och hälsa. En systematisk sökning och analys över ämnet resulterade i 13 artiklar som noggrant har granskats. Resultatet visar att lärarens ledarskap, särskilt i form av transformativt ledarskap, har stor inverkan på elevgruppens sociala klimat. Kooperativa undervisningsmetoder, såsom strukturerade gruppövningar samt gemensamt ansvar, visade sig öka elevengagemang, samarbetsförmåga och känslan av tillhörighet. Dock identifieras även utmaningar såsom ojämn arbetsfördelning där det sker en ökad belastning hos elever med hög kunskapsnivå, men även svårigheter att genomföra dessa metoder i större elevgrupper. Forskningsöversikten bidrar med en inblick om att lärare behöver arbeta med ett medvetet ledarskap och sociala inkluderingsmetoder i idrottsundervisningen. Detta ligger i linje med skolans uppdrag gällande Lgr22, som pekar på behovet av vidare forskning och praktiskt stöd för lärare i arbete med gruppdynamik och värdegrundsarbete i skolan
Simning, en flytande kunskap.
(2025) Blixt, Sofia; Nguyen, Jenny; Nordén, Tilda
Syftet med forskningsöversikten har varit att granska och sammanställa tidigare forskning för att ta reda på bakomliggande faktorer som påverkar elevers simkunnighet samt hur lärare kan arbeta för att säkerställa en inkluderande och trygg simundervisning. Metoden som användes var en systematisk artikelgranskning som resulterade i 12 relevanta artiklar. Vid analys av artiklarna framkom 3 centrala teman, vilka var faktorer som påverkar simkunnighet, faktorer som påverkar elevers deltagande och simundervisning. Det resultat som framkom av de valda artiklarna var att faktorer som socioekonomisk bakgrund, familjens attityd till simning samt tillgång till simhall har en stor påverkan på elevers vattenkompetens. Även självförtroende, rädsla för vatten och tidigare erfarenheter har en inverkan på elevernas deltagande i simundervisningen. Slutligen visar resultatet att en god simundervisning kännetecknas av ett tryggt ledarskap med fokus på säkerhet, där anpassningar i form av flythjälpmedel eller simglasögon har positiva effekter som kan öka simkunnigheten. Utifrån forskningsöversikten kan vi fastställa att simundervisningen i skolan är komplex och kräver en flexibel didaktik där läraren tar hänsyn till eleverna och anpassar undervisningen utifrån deras förutsättningar och behov.
“Jag minns att jag alltid bytte om så fort jag kunde och gick ut… Det var inget ställe jag någonsin ville vara på.”
(2025) De Oliveira, Felicia; Johansson, Rebecca; Persson, Elin
Studier visar att elever undviker ombyte inför och efter lektioner i idrott och hälsa (IoH). Forskningsöversikten syftar till att undersöka elevers förhållningssätt till att byta om inför undervisning i ämnet IoH samt analysera faktorer som påverkar elevers förhållningssätt till ombyte. Ytterligare ett syfte är att identifiera insatser som föreslås för att uppmuntra elever till att byta om. En systematisk sökning i databaserna Education Research Complete och Scopus genomfördes, där 14 artiklar valdes ut och sammanställdes. Resultatet från forskningsöversikten belyser elevers förhållningssätt till skolans omklädningsrum, där både den fysiska och sociala miljön spelar en avgörande roll. För vissa elever kan omklädningsrummet vara en plats för gemenskap, men för många elever associeras det med obehag, utsatthet och oro. Elever känner oro för kroppslig exponering, vilket är en vanlig orsak till varför de undviker att byta om eller duscha, i synnerhet i denna ålder då elever genomgår en kroppslig och identitetsmässig utveckling. Detta gäller särskilt de som tillhör normbrytande grupper, såsom elever med funktionsnedsättningar, HBTQ+--elever och elever med annan kulturell eller religiös bakgrund. Forskning visar att begränsad möjlighet till avskildhet, könsbekräftande omklädningsrum och vuxennärvaro förstärker den otrygga miljön i omklädningsrummet. Mobbning, trakasserier och diskriminering i omklädningsrummet påverkar elevernas vilja till att byta om, deras deltagande i IoH samt inställning till fysisk aktivitet.

Browse

Recent Submissions