Examensarbeten ämneslärarstudenter / Institutionen för Litteratur, Idéhistoria och religion

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/71442

Browse

Now showing 1 - 20 of 30

Röster och perspektiv i Tove Janssons "Sommarboken" (2025) En stilistisk analys av barnets och den vuxnas fokalisering
(2025) Persson, Lea
This study analyzes "Sommarboken" (Jansson, 2025) from a linguistic perspective, focusing on stylistic and linguistic choices. Specifically, it examines how Tove Jansson portrays linguistic differences between children and adults in the novel and how these differences reflect their contrasting worldviews. The study addresses the following questions: How are different forms of focalization constructed in "Sommarboken" (Jansson, 2025), and how do they interact with stylistic features to create child and adult perspectives? What linguistic markers are used to express narrative point of view, and how do these relate to the focalization of the grandmother and Sophia, respectively? How does the narrative perspective shift between characters, and what linguistic means are used to signal these shifts? Moreover, the study employs a linguistic and stylistic framework to analyze how language constructs generational perspectives in "Sommarboken" (Jansson, 1976). The theoretical approach combines stylistics (Cassirer, 2003), narratological concepts such as focalization (Nikolajeva, 1998) and Hellbergs (1984) theory on empathy to explore how the novel shifts perspectives between the child and the grandmother. Key aspects include how grammatical structures, vocabulary, and narrative techniques create distinct voices for the characters. The methodology includes close reading and stylistic analysis. Close reading identifies key stylistic and narratological features, while stylistic analysis examines linguistic markers and evaluative language that differentiate the characters’ perspectives. Hellberg’s (1984) theory of empathy and Rimmon-Kenan (2002) theory of indirect speech is applied to investigate how linguistic markers contribute to perspective shifts. Previous research on Jansson has primarily focused on literary and biographical aspects, with limited attention to linguistic style. This study addresses this gap by providing a stylistic analysis of "Sommarboken" (Jansson, 2025), demonstrating how Jansson’s linguistic choices contribute to the novel’s depiction of childhood and adulthood. The study shows that Jansson uses different stylistic markers to differentiate the voices and perspectives of Sophia and her grandmother. Sophia’s focalization is characterized by affective, sensory and spontaneous language while the grandmother’s voice is marked by reflective and modal expressions. The perspective shifts are subtle and shown through free indirect discourse and deixis which allows the narrative to alternate seamlessly between the characters. The findings conclude that these stylistic choices effectively construct generational perspectives, revealing how language shapes a character’s voice and perspective. The study offers insights into how a study of linguistic features can create depth in literary analyses, contributing to a deeper understanding of how language constructs perspective and character voice in literature This is particularly relevant for Swedish language education by highlighting how linguistic features shape readers’ interpretations of different viewpoints.
Representation av religion i religionskunskap nivå 1 Hur och med vad representeras religioner i läromedel?
(2025-08-26) Ewerman, Malin; Göteborgs Universitet
The purpose of this research was to analyze how religion were represented in Swedish RE textbooks with regards to revised textbooks being released due to the new curriculum Gy25. The content of the textbooks were analyzed with the help of the interpretive approach, specifically the levels of representation, the seven dimensions of lived religion and the spatial categories ”here, there and anywhere”. The most important findings were that textbooks revised for Gy25 were severely lacking in representations of different levels. Some dimensions of lived religion were more prevelant than others and it differed which were more prevelant than others depending on the specific religion. The content often lacked a connection to a spatial dimension and in the cases it did have one, the spatial category there dominated. The conclusion was that there is more to be desired by RE textbooks.
”Är det någon som har en katt?” –En kvalitativ intervjustudie som ämnar undersöka hur lärare på anpassade gymnasieskolan arbetar för att befästa kunskapen i elevernas långtidsminne.
(2025-08-26) Krondahl, Samuel; Göteborgs Universitet
This study is the first in it’s field and aims to investigates how religious education (RE) teachers within special education settings plan and structure their instruction to support students with intellectual disabilities in understanding and retaining abstract content. Given the cognitively demanding nature of religious education, the study focuses on pedagogical strategies aimed at facilitating comprehension and long-term memory consolidation. Empirical data were collected through six semi-structured digital interviews with seven RE teachers working with students aged 16–20 in the Swedish special education system. Thematic analysis was employed, guided by the theoretical framework of Cognitive Load Theory (CLT). CLT offers pedagogical principles for managing the mental effort required during learning, with the aim of enhancing knowledge retention. The findings suggest that while teachers occasionally apply strategies consistent with CLT, such approaches are often used reactively when initial instruction proves ineffective. The study indicates that instruction grounded in students' prior experiences from the outset may increase the likelihood of successful knowledge transfer to long-term memory. However, teachers frequently encounter a pedagogical dilemma, needing to balance the demands of academic content with the social and cognitive needs of their students.
Respons eller rödpenna? En forskningsöversikt om elevers erfarenheter av lärares respons i skrivundervisning
(2024) Göthner, Hilde; Gustafsson, Tilde
Följande uppsats är en forskningsöversikt där gymnasie- och högstadieelevers erfarenheter av lärares skriftliga respons i skrivundervisningen har samlats in. I översikten har tio undersökningar, varav fyra avhandlingar, sammanfattats och analyserats. Det inhämtade materialet är publicerat mellan åren 2000 och 2023. Syftet med forskningsöversikten är att få en större förståelse för elevers upplevelse av lärares respons i skrivundervisningen. Genom att ta del av forskning om elevers känslor, upplevelse av förståelse och förväntningar kan vi få en större insikt i elevers erfarenheter av respons. Resultatet visar att vissa elever som inte förstår lärares respons pekar ut kommunikationen från lärare som problem. Vidare visar resultatet att de känslor som uppkommer vid responstillfällen kan påverka bilden av en själv som skribent. Den typ av respons elever vill ha är tydlig respons som både är upplyftande och användbar. Utifrån detta ser vi ett behov av att lärare etablerar en responskultur i klassrummet som elever förstår och kan tillägna sig.
Feedback 2.0 - från AI till penna: En undersökning av AI-genererad formativ bedömning av debattartiklar
(2024) Hallkvist, Chanel
This study explores how AI-generated feedback affects high school students’ writing. Twenty-four students got feedback on their debate articles from ChatGPT 3.5 and then revised their texts based on this feedback. The majority of the students’ texts improved in quality after using at least two feedback comments from AI. However, some students struggled to understand the feedback fully, highlighting the need for teachers to include an explicit dialogue to elaborate the feedback. This study contributes to the limited existing research on the integration of AI in assessment and wishes to provide insights into its potential benefits and limitations in supporting students’ ability to develop their texts.
Att finna sig själv i det främmande – När ungas digitala identitetsskapande möter främmandegörande läsning
(2024) Cronqvist, Martin; Nielsen Edstam, Moa
This research overview focuses on the relation between defamiliarizing literature and identity development in addition to the dynamics of identity development in an online context. The study has been conducted through research analysis of relevant studies and theories in the respective fields. Throughout the research it was found that defamiliarizing literature serves as a deconstructive force which has the potential to problematize youths’ preconceptions and thus the link to transformative learning was discovered. The online context was found to be characterized by a more affirmative disposition, not offering the same resistance that defamiliarizing literature does. In conclusion the transformative processes showed some similarities but also conspicuous differences regarding tempo and distance for example. The importance of understanding both narratives has been determined and possible methods for implementing these findings to facilitate learning that is compliant with the Swedish curriculum has been presented.
Den kognitiva utmaningen med digitaliserad undervisning
(2022) Hallkvist, Chanel; Sund, Joel
The technological advancement of society has an increasing impact on the education system. According to a report by the Organization for Economic Cooperation and Development (OECD), almost every student today has access to their own computer at school. This means that most teaching done today is done using a variety of digital tools. This research overview aims to examine what previous research says about how digital tools affect students' cognitive abilities and how digitization affects teaching. The research overview is based on fourteen international studies published between 2002 and 2020. Our research is based on studies conducted on students from middle school up to university, where the younger ages are overrepresented. These studies are divided into three categories: research investigating cognitive abilities; teaching; and both. The conclusion drawn from digital writing research is that students' text quality tends to improve and their motivation increases, while traditional writing is essential to cognitive development. As such, the material highlights the importance of integrating substantial knowledge about the use of digital tools in the classroom. In addition, the material emphasizes the need for teachers to reflect on their impact on the learning environment. The research overview also discusses why continued research is needed to fully understand the implications for students' knowledge development.
Grammatik utan panik - En forskningsöversikt om lyckad grammatikundervisning med fokus på innehåll, lärarroll och konkreta undervisningsupplägg
(2022) Rinkinen, Mona; Sjöstrand, Maria
Despite the fact that grammar teaching has been part of the content of the Swedish subject for a long time, it is possible to discern divisions between the role of grammar in school and how it is valued. Although the subject plan states that students should work on their grammar skills, there is a negative view on the subject among students, upcoming teachers and active teachers. In addition, teachers tend to educate grammar in a non-evidence-based way. The purpose of the following research overview is to identify what is included in successful grammar teaching based on content, teacher's role and concrete teaching methods. The study is a thematic analysis based on 32 sources. Firstly, the results show that successful grammar teaching contains linguistic metaconcepts, threshold concepts and contextualized teaching. Secondly, the result show that the teacher's role in successful grammar teaching includes broad pedagogical and subject knowledge. In addition, a successful teaching role also means taking responsibility for teaching and a positive attitude towards grammar. Thirdly, the results show several teaching methods which, according to research, contribute to successful grammar teaching. A pattern that can be seen from the results is that evidence-based content functions in different ways as a tool to understand student's current level of knowledge. A further pattern is that the teacher's knowledge and attitudes towards grammar influence the outcome of grammar education. A pattern regarding the teaching methods is that many of the methods include exploratory conversations about grammar. Finally, it is stated that the research overview is a contribution to a more evidence-based grammar teaching. Further research on grammar didactics is requested.
Elevers skiljetecken: Gymnasieelevers attityder till och bruk av skiljetecken och skrivtecken i svenska
(2024) Larsson, Emil; Göteborgs universitet
Användningen av skiljetecken kan ses som en självklarhet vid skrivandet av texter. Ändå är forskningsområdet om elevers skiljeteckensanvändning svagt. Föreliggande arbete har därför haft som utgångspunkt att undersöka gymnasieelevers attityder till och bruk av skiljetecken och skrivtecken i svenska. Arbetet har antagit en sociolingvistisk utgångspunkt, med attityder och lärares språkvårdande uppdrag i fokus. Materialinsamlingen har skett genom ett frågeformulär som har skickats ut till klasser som läser svenska 3. Enkäten har bestått av frågor som berör dels attityder till skiljetecken, dels hur eleverna ser på andras användning av skiljetecken i olika texttyper, dels vilka tecken som eleverna själva anser passar i olika språkliga situationer. Materialet har sedan bearbetats genom univariata och bivariata analyser, för att få syn på olika samband i relation till den teoretiska utgångspunkten. Resultatet visar på att eleverna till stor del uppskattar en regelmässig användning av skiljetecken, framför allt vad gäller i sakprosa och skönlitteratur. Samtidigt följer inte deras egen användning några etablerade regler i samma utsträckning. Något som sticker ut är flera elevers tendens till att följa engelska skrivregler, snarare än svenska, i vissa situationer. Det tycks även finnas en endimensionell förståelse för skiljeteckens funktion i skönlitteratur hos flera elever. Resultatet diskuteras utifrån dess språkvårdande och didaktiska implikationer. Om det är önskvärt att ge elever möjligheten att behärska en regelmässig skiljeteckensanvändning, och en förståelse för skiljetecknens funktioner, tycks dagens undervisning inte vara tillfyllest. Att ge eleverna bättre verktyg för att lättare tillägna sig korrekta språknormer, och att diskutera skiljetecknens funktion som stilmedel i skönlitteratur, kan vara två alternativ för att bidra till elevernas utveckling.
Relationellt arbete i kristet präglade skolmiljöer En kvalitativ studie om lärararbete på kristet profilerade folkhögskoleutbildningar
(2024-06-12) Alriksson, Sofia; Göteborgs Universitet
The aim of this study is to examine the thoughts and perspectives of teachers at Swedish folk high schools with a denominational Christian profile. The study focuses on how these teachers navigate various roles in relation to their participants, and how they integrate their own religious beliefs within their pedagogical profession. Educators from schools fitting the profile were interviewed, and the content of these interviews was analyzed using a thematic approach. Relational pedagogy is applied as the theoretical framework for interpreting the empirical material, as a tool to inspect how teachers perceive education and relationships while incorporating their religious beliefs. The analysis, conducted through the lens of relational pedagogy, reveals that teachers commonly utilize a multitude of different social roles and that they emphasize relational aspects in their work. Additionally, the findings indicate that teachers are transparent about their religious beliefs, but carefully regard and reflect on this openness to prevent negative outcomes. The study finds that the results align with the ideas present within the research questions, previous research, and the theoretical framework, reinforcing the importance of relational pedagogy in this context.
"Stora bröst men liten hjärna" En undersökning om jämställdhet i fiktivt berättande i läroboken Metafor, svenska 1 för gymnasiet
(2024) Göteborgs universitet
Föreliggande studie har som syfte att bidra med kunskap om hur läroboken Metafor, svenska 1 för gymnasiets (Edvardsson, 2017) fiktiva texter förhåller sig till gymnasiets läroplan och ämnesplanen i svenska 1 (2022) krav på jämställdhet i både kvalitativt och kvantitativt avseende. Syftet är att undersöka på vilket sätt lärobokens sekundärtexter och pedagogiska primärtexter aktualiserar frågor om jämställdhet. Det empiriska materialet är läroboken Metafor, svenska 1 för gymnasiet. Studiens omfång är begränsad men kan ses som ett bidrag till lärarkåren och ett exempel på hur lärare kritiskt kan granska läroböcker. Ett av flera resultat som framkommer i analysen är att det finns fler kvinnliga författare i läroboken men de skönlitterära texterna speglar ändå en ojämställdhet i relation till uppgifterna och den text som introducerar skönlitterära berättelserna. Fokus riktas mot att eleverna ska utveckla lässtrategier för att på så sätt ta sig an texterna. Resultatet visar också på att männen innehar flest roller oavsett om det är huvudkaraktärer eller bikaraktärer. Tidigare forskning påtalar att det finns en ojämställdhet i läroböcker och att flickor upplever ett bristperspektiv på kvinnor inom litteraturundervisningen. Det saknas också mer djupgående undersökningar om skönlitterära texter i läroböcker uppfyller Skolverkets (2022) krav på jämställdhet mellan kvinnor och män och därför kan denna uppsats ses som ett bidrag till lärarkåren.
Grammatik i kris: vägen framåt för grammatiken En forskningsöversikt om traditionell och integrerad grammatikundervisning
(2024) Ståhlbrand, Alva; Gerle, Alice; Göteborgs Universitet
Sedan 1980-talet har flera studier uttryckt oro för den skolgrammatiska traditionen. Flera forskare menar att grammatikundervisningen behöver integreras i svenskämnets andra moment för att fylla en funktion, men det finns meningsskiljaktigheter när det kommer till hur lärarna ser på dessa två sätt att undervisa i grammatik. Arbetet utgår från två frågeställningar vars syfte är att sammanställa vad forskningen från 1980-talet fram till nu säger om hur elevers kunskaper påverkas av att integreras och kontextualiseras i undervisningen. Arbetet har även som utgångspunkt att ta reda på hur elevers grammatikkunskaper påverkas av att eleven har traditionell eller integrerad grammatikundervisning, samt vilka för- och nackdelar som kan finnas med dessa tillvägagångssätt. Resultaten tyder på att kontextualiserad grammatikundervisning kan ha fler fördelar för elevernas inlärning än vad den traditionella grammatikundervisningen har. Resultatet har dock visat att det behövs mer forskning inom Detta.
Grammatikundervisning i skolan En forskningsöversikt om lärares uppfattningar och praktik samt om elevers skrivutveckling och metalingvistiska förståelse
(Göteborgs universitet, 2022) Krantz, Joakim; Persson, Linnea
Sammanfattning Av kursplanen i svenska för årskurs 7–9 framgår att elever ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om språkliga strukturer och grammatik. Dessa kunskaper förväntas bidra till elevers skrivutveckling, men det tycks finnas utmaningar med att koppla grammatik till skrivande. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur grammatikundervisning kan främja elevers skrivutveckling och metalingvistiska förståelse, genom att jämföra funktionell (deskriptiv) och traditionell (preskriptiv) grammatikundervisning. Vidare intresserar vi oss för hur lärare uppfattar grammatikundervisning i skolan, samt hur deras praktik ser ut. Forskningsöversikten består av empirisk forskning riktad mot tre frågeställningar: 1. Vad har lärare för uppfattningar om grammatik och grammatikundervisningens form och funktion? 2. Hur ser lärares grammatikundervisning ut? 3. Vad har grammatikundervisning för effekt på elevers fortsatta skrivutveckling och metalingvistiska förståelse? Resultaten visar att lärare har skilda uppfattningar om grammatik och grammatikundervisning. Några uppfattar att grammatikundervisningen syftar till att lära eleverna regler för språkets bruk och byggnad, medan andra vill lära eleverna att se grammatiken som ett redskap för att göra språkliga val. Vidare tycks lärare ha svårigheter med att praktisera funktionellt även om de är positiva till en sådan metod. I dessa fall uppstår en diskrepans mellan lärares uppfattningar och praktik. Avslutningsvis tycks funktionell grammatikundervisning vara mer gynnsam för elevers skrivutveckling och metalingvistiska förståelse än traditionell grammatikundervisning. För att lärare ska kunna erbjuda grammatikundervisning som på bästa sätt gynnar elevernas skrivutveckling och metalingvistiska förståelse tycks lärare vara i behov av fortbildningsinsatser.
Framställning av religion i läromedel. En kvalitativ studie om läromedels framställning av religion, läromedelsanvändning och vilka kunskaper och förmågor läromedlet kan bidra till.
(Göteborgs universitet, 2022) Alkodri, Duaa; Wikholm, Elsa
Projektets syfte är att undersöka användningen av läromedel samt perspektiv på dess användning, men även att lyfta fram vilka kunskaper och förmågor som det utvalda läromedlen bidra till. Projektet utgår från de tre vanligaste läromedlen i religionskunskap som enligt Broberg (2019) är läroböcker, dokumentärer och bilder. I områdesöversikten lyfter projektet fram tidigare forskning om olika typer av läromedel, hur religiöst positionerade elever uppfattar religionsundervisningen samt övergripande problematiska framställningar av religion i religionskunskapsundervisningen. Områdesöversikten lyfter fram både svensk och internationell forskning. Projektet är en kvalitativ studie som inkluderar både klassrumsobservation och intervjuer med lärare och elever. Den teoretiska utgångspunkten för projektet är Big Ideas. Projektansökan avslutas med etiska överväganden och projektets betydelse.
Erövrandet av kontroversiella frågor - En didaktisk studie om svårigheter och möjligheter att undervisa om kontroversiella frågor i religionskunskap i Sverige
(Göteborgs universitet, 2022) Antonsson, Axel; Gustafsson, Alexander
Projektets syfte är att utforma ett nytt stödmaterial för att undervisa om kontroversiella frågor i religionskunskap på gymnasial nivå. Arbetet skall bedrivas genom aktionsforskning, där framställning av nytt material skall ske i samarbete med religionskunskapslärare. Under avsnittet “befintligt material från Europarådet” kommer arbetet presentera det befintliga material som Skolverket hänvisar till vid hantering om kontroversiella frågor. Vars definition, avseende vad som utgör en kontroversiell fråga, är anpassad för att fungera utifrån en europeisk kontext. Avsnittet om tidigare forskning är uppdelat i två underrubriker. Varav den första redogör för olika definitioner av vad en kontroversiell fråga är, samt preciserar den definition som forskningsprojektet kommer utgå ifrån. Andra underrubriken redogör för hur lärare hanterar kontroversiella frågor vid undervisning. Arbetets projektbeskrivning består inledningsvis av en översikt av projektets olika steg, för att därefter delas in i fyra underrubriker: Urval, teoretisk utgångspunkt, metod och tidsplan. I avsnittet “urval” tydliggörs den urvalsmetod som skall ligga till grund för framtagningen av projektets empiriska material. I avsnittet för teoretisk utgångspunkt skall arbetet redogöra för ramfaktorteorin, vilken skall ligga till grund för inhämtning och analys av empirin. I metodavsnittet påvisas att arbetets olika steg är del i att besvara projektets frågeställningar. I tidsplanen så preciseras en tidsöversikt av projektets nio delar, för att där tydliggöra dels över hur lång tid projektet förväntas sträcka sig och dels hur tiden skall disponeras. Under avsnittet etiska överväganden redogör arbetet för de forskningsetiska principer som projektet skall tillgodose, samt hur arbetet ämnar uppfylla dessa principer. Arbetets sista avsnitt redogör för projektets betydelse och syftar till att visa på varför ett nytt stödmaterial för undervisning om kontroversiella frågor i religionskunskap är av största vikt.
Nu får dom ta och ge sig Om yrkeselevers kunskaper och attityder kring de, dem och dom samt lärares undervisning och attityd
(Göteborgs universitet, 2022) Warchol, Karolina
Syftet med denna uppsats är att belysa yrkeselevers användning av pronomen de, dem och dom samt elevers attityder kring dessa. Studien ämnar till att undersöka hur svensklärare till eleverna ställer sig till deras användande av de, dem och dom i texter samt huruvida dessa vägs in vid bedömning. I undersökningen medverkade 107 elever och 4 lärare. Undersökningen genomfördes med lucktest och attitydenkäter. Resultatet av undersökningen visar att eleverna hade rätt på 64,8 % av luckorna i lucktestet, vilket är 20 procentenheter lägre än tidigare studier. Detta resultat ger indikationer på att det finns skillnader i yrkesgymnasium och högskoleförberedandes användande av de och dem. Studien hade även som syfte att visa de attityder som finns kring användande av de, dem och dom samt en dom-reform från elever och lärare. Elevernas attityder sammanfattas som att de känner att de bör kunna använda de/dem, men de tycker det är svårt. Det är mycket enklare att använda dom. Kring en dom-reform är svaret att eleverna vill införa dom som enhetsform. Lärarna som deltog i undersökningen tycker att dom hör till talspråket trots det pratar alla medverkande lärare om en oundviklig dom-reform. Lärarna undervisar och rättar alltid användandet av de och dem, dock ställer sig lärarna neutrala till elevers användande av dom. Den generella slutsatsen är då att lärarna på detta yrkesförberedande gymnasium lägger mycket vikt på att undervisa eleverna om korrekt bruk av de och dem, med fokus på detta vid rättning. Dock tas fel kring detta inte alltid med i bedömningen.
I nöd och lust En forskningsöversikt om värdet av läsupplevelser i en splittrad litteraturundervisning
(Göteborgs universitet, 2021) Dahlström, Martin; Lithner, Magdalena
There is a tendency in modern education to favour the measurable above abstract knowledge. This also applies to the teaching of literature, which is complicated as the aesthetic value of reading is not blatantly visible in tests or exams. As literature teaching becomes more instrumental and fragmented, there is a risk that the pleasure of reading gets squandered in the process. In this literature review, the possibilities of literature teaching in modern research are examined in relation to two key aspects: the pleasure or desire to read and the reading experience. This is defined as the state of being immersed in a text via thoughts, feelings, and reactions experienced by the reader. The research material consisting of dissertations, articles, and books was selected through an explorative literature study. Two research questions examine: 1) What aspects of reading experiences can be found in modern research. 2) What aspects of the value of literature can be found in modern research. First, the different perspectives of the reading experience are examined. Themes such as the use of pleasure, reader identification, the framework set by the curriculum and syllabus, and the reading experience as the solution to a teaching caught in the middle of dichotomies are discussed. Secondly, we examine how the value of literature is presented in research, both implicitly and explicitly, and how students and teachers legitimize reading literature. The results exhibit the reading experience as both the solution to a literature teaching torn between dichotomies and the value of literature. We concluded that by allowing the more pleasurable sides of reading to enter the classroom, students are encouraged and motivated to experience literature in new ways. This could transform the teaching of literature and prove to be a solution to the challenge of balancing measurable knowledge and the inclusion of the unmeasurable that may be even more critical in its complexity.
Grammatiken bakom kulisserna En studie om grammatisk progression mellan läroböcker för Svenska 1 och Svenska 3
(Göteborgs universitet, 2022) Mesic, Amina
Skrivelser för grammatikundervisning i kurserna Svenska 1 och Svenska 3 förekommer endast implicit i Skolverkets (2011) styrdokument. Grammatikdidaktisk forskning pekar på att grammatik bör undervisas i funktionella och autentiska sammanhang för att kunskaperna ska bli meningsfulla och användningsbara för eleverna. Därför bör grammatiken inte göras isolerad i undervisningen, och inte heller i gymnasieskolans svenskkurser. Syftet att belysa huruvida grammatik presenteras och utvecklas i läroböcker för Svenska 1 och 3. I föreliggande studie analyseras fyra läroböcker för Svenska 1 och fyra för Svenska 3. Forskningsfrågorna i studien handlar om huruvida det förekommer grammatiskt innehåll i böckerna, och hur det i sådana fall presenteras och placeras, om och hur grammatik legitimeras och om man kan urskilja progression och utveckling i grammatiken mellan läroböckerna för Svenska 1 och Svenska 3. Detta har gjorts genom en induktiv textanalys samt en legitimeringsanalys utifrån van Leeuwens legitimeringsteori. Undersökningen visar att grammatiken inte har en framstående plats i läroböckerna för Svenska 1 och Svenska 3, men grammatiska begrepp och kunskaper förekommer. I läroböckerna för Svenska 1 fokuseras det främst på språkriktighet, men det finns grammatiska inslag, om än få och implicit, i alla böckerna. Dessutom finns det tecken på grammatisk progression i alla läromedelsserier, trots att den varierar i både uttryck och grad. Det är främst i en av läroboksserierna, Svenska 1 helt enkelt och Svenska 3 helt enkelt, som innehåller mest grammatisk kunskap som kopplas till funktionella sammanhang, medan de andra i ingen eller låg grad relaterar grammatisk kunskap till funktionella sammanhang. Den vanligaste formen av legitimering i böckerna är rationalisering och auktorisering, men inte alla böcker speglar legitimeringen i hur grammatiken avhandlas.
”Lite freakish har hon varit.” En studie om didaktisk potential i värdegrundsarbetet utifrån ungdomsromanen Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo.
(göteborgs universitet, 2022) Vårhall, Rebecka
Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning det skönlitterära verket Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo (2019) besitter didaktisk potential vid arbete med värdegrundsfrågor på gymnasial nivå. Detta kommer genomföras med en tematisk närläsning av didaktisk karaktär och de fem temana för läsningen är människans okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Dessa teman är hämtade från skolans grundläggande värden. Studiens resultat visar att ungdomsromanen öppnar upp för en didaktisk potential som kan synliggöras genom samtal och diskussion om de fem temana som närläsningen utgått ifrån. Närvaron av dessa teman är olika stor, men möjlighet för att tolka in minst en händelse under varje tema finns. Det går inte att utesluta möjligheten att alla temana återfanns vid läsning av ungdomsromanen eftersom människan tenderar att finna det hen söker. Trots denna risk visar resultatet att Inuti huvudet är jag kul har en didaktisk potential vid arbete med skolans värdegrund. Genomgående för studien är dock att verket inte uppnår denna didaktiska potential av sig själv, utan det är först när elever och lärare gör något av det lästa som detta kan nås.
Sitt inte för nära skärmen! En studie om elevers relation till den analoga och digitala läsningen
(Göteborgs universitet, 2022) Khudayyir, Noor
This study examines digital and analog reading in relation to comprehension and the ability to remember what is read. To achieve the purpose of the study, the following two questions are addressed:1. What are the strengths and weaknesses of the different reading methods in terms of comprehension and is there a tendency for any method to have an advantage? 2. What are the students' preferences regarding digital and analog reading and why? Do students' preferences affect how they perform? To be able to answer these questions, a quantative method with a qualitative element is used. The method of testing consists of letting the students read an informative text both digitally and analogously and answering a survey. The results of the study demonstrate that the digital readers outperformed the analog readers. The study also indicates that both digital and analog readers performed well on questions that require specific information. However, the digital readers outperformed the analog readers on questions that demand deeper understanding. Regarding reading preferences, the students had mixed preferences. The results concerning if the preferences have affected their performance is not significant.

Browse

Recent Submissions