Examensarbeten kandidat, Högskolan för scen och musik
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24946
Browse
Recent Submissions
Item The pianistic spectrum(2025-07-01) Slott, Joel; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikThis independent project investigates the musical and technical effects of applying the orchestral dimensions necessary for the interpretation of symphonic or operatic orchestral reductions to the study and interpretation processes of solo piano music. l study the orchestral reduction of the first act from G. Puccini’s opera La Bohème as well as the second movement from L. van Beethoven’s piano sonata nr. 17, op.31 no.2 (Tempest sonata). During the study of these works I intend to apply a selection of orchestral aspects and mindsets from the study process of La Bohème to the study of the sonata movement.Item Andnöd och minnesförlust Musik från norska Sørlandet på klarinett(2025-07-01) Frykstam, Anna; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikDetta arbete handlar om författarens process att lära sig och ta till sig av musik traditionellt spelat på hardingfela från Tovdal i Norge, på hennes instrument klarinett. För att närma sig detta har hon jobbat med memorering, genretypisk frasering, sväng och formimprovisation. Metoderna har utgått från vanliga tillvägagångssätt så som lyssning, spela och utlärning. Målet har varit att lära sig en låt och kunna spela den med genretypiska stildrag hämtat från spelet på hardingfela samt förståelse för denna, för henne, nya tradition, ett mål vilket hon uppnått men ser fram emot framtida fördjupning.Item Ceci n’est pas une kandidatarbete - En utforskande text om livet och konsten(2025-07-01) Lundin, Filip; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikTiteln anspelar på Magrittes tavla med texten Ceci n’est pas une pipe. Texten ifrågasätter vad syftet med den skriftliga berättelsen är genom att arbetet utformas utefter frågan om hur ett konstnärligt kandidatarbete kan utföras. Genom reflektioner och tankar som uppkommit under processen med författarens konstnärliga utforskande genom kurser, skapande, böcker, internet och ChatGPT berättas historien om undersökningen. I texterna behandlas många teman kopplade till distansering i skådespeleri, dogmatism, låtsande, rädsla, abstraktion, manipulation, lögn, sanning, medvetande, ideal och det ogreppbara inom konsten, känslan att det finns något som funkar och något som inte gör det. Flera tidigare tänkare avhandlas på olika sätt och i takt med att nya insikter nås blir frågorna fler och fler och mer och mer komplexa. Vägen fram till formen för den utforskande texten beskrivs och intuitionen framhävs som central för arbetets gång men likställs med andra, likartade begrepp för att beskriva det som inte går att beskriva.Item Den moderna kompositören vs. ett ljudchip från 1983(2025-06-27) Wiig, Constantine; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikI detta arbete redogör författaren för en del av spelmusikens historia, vilka influenser och tekniska begränsningar som lett till att bit-musik, med fokus på 8-bitars musik och med inslag av 16-bitars musik, låter som den gör, samt gör en analys av 8-bitars musik på bakgrund av musikteori, musikpsykologi och kompositionsmetod. Författaren diskuterar även begränsningar utifrån ett historiskt perspektiv, och redogör för uppkomsten av kompositionsmetoder som använts genom århundradena, från Bach till 1980-talets 8-bitars kompositörer. Författaren kommer fram till att det går att applicera samma kompositionsmetoder i 1980-talets spelmusikkontext som under exempelvis barocken, och att analysera klassisk musikteori är användbart för att förstå och skriva 8-bitars musik. Arbetet resulterar även i att författaren bättre förstår kreativiteten i begränsningar, hur skicklighet präglade tidig spelmusik, och hur bitmusik kan förstås i dagens kontext.Item Hur håller jag musiken i mina händer? – Om att väva med ljud - ett musikaliskt utforskande av ljud som fysisk materialitet(2025-06-18) Weiser, Alma; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikArbetets utgångspunkt är mitt förhållningssätt till musik, där det taktila sinnet, färg, form, textur och textil står i centrum. Jag beskriver de kreativa processer som uppstår när mina perspektiv av färg och form ska förmedlas till en ensemble; hur samspelet mellan mina idéer som ensembleledare och musikernas tolkningar påverkar det konstnärliga materialet. Detta har undersökts genom analys av två av mina egna kompositioner, där jag har beskrivit ett mestadels praktiskt utfört arbete med mina ensemblemusiker. Genom musicerande och workshopar har jag undersökt hur våra tolkningar kan vävas samman och bilda en gemensam helhet; en musikalisk väv.Item Den moderna kompositören vs. ett ljudchip från 1983 - En dissekering av 8-bitars musik mot bakgrund av kompositionsmetod och tekniska begränsningar i olika epoker(2025-06-13) Wiig, Constantine; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikI detta arbete redogör författaren för en del av spelmusikens historia, vilka influenser och tekniska begränsningar som lett till att bit-musik, med fokus på 8-bitars musik och med inslag av 16-bitars musik, låter som den gör, samt gör en analys av 8-bitars musik på bakgrund av musikteori, musikpsykologi och kompositionsmetod. Författaren diskuterar även begränsningar utifrån ett historiskt perspektiv, och redogör för uppkomsten av kompositionsmetoder som använts genom århundradena, från Bach till 1980-talets 8-bitars kompositörer. Författaren kommer fram till att det går att applicera samma kompositionsmetoder i 1980-talets spelmusikkontext som under exempelvis barocken, och att analysera klassisk musikteori är användbart för att förstå och skriva 8-bitars musik. Arbetet resulterar även i att författaren bättre förstår kreativiteten i begränsningar, hur skicklighet präglade tidig spelmusik, och hur bitmusik kan förstås i dagens kontext.Item Ljus som musikalisk komponent(2025-06-02) Bengtson, Julia; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikI det här arbetet undersöks olika sätt att närma sig scenografisk ljussättning i ett livemusikaliskt sammanhang. Arbetet berör också frågan om hur helhetsupplevelsen av ett framträdande påverkas genom av att lägga till ljus som ett musikaliskt svarande element. Genom intervjuer med yrkesverksamma ljussättare, skapare och artister kartläggs olika konkreta funktioner som ljuset kan ha, och olika konstnärliga förhållningssätt till ljusets och musikens relation. Dessa appliceras sedan i konstnärens egna musikaliska uttryck genom laborationer där författaren ljussätter totalt tio egna låtar. Ljussättningarna testas därefter på en publik och revideras utifrån mottagen feedback. Processen kring tre av dessa ljussättningar presenteras närmare i arbetet. Avslutningsvis redogörs för reflektioner både kring ljusets relation till författarens egna skapande och till musiken i stort.Item Pianistisk komposition med ett finger i fokus(2025-05-26) Axelsson, Samuel; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikSyftet med arbetet är att utforska metoder som har för avsikt att förbättra min förmåga till komposition baserat på melodik. Detta görs genom att jag definierar melodisk komposition och sedan skriver fyra kompositioner utifrån ett antal metoder som har för avsikt att påverka kompositionsprocessen så att den blir mer melodiskt grundad. Arbetet visar på hur den melodiska ingången resulterar i mer genomkomponerade kompositioner och får mig att känna mig mer känslomässigt förankrad i musiken.Item Här ska det skrivas!(2025-04-25) Palm, Alva; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikI det här arbetet söker jag verktyg som kan skapa en frihet och en självständighet för mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat på att försöka hitta olika strategier och förhållningssätt som gör att jag lyckas färdigställa ett projekt. I mitt sökande efter strategier som är gynnsamma för mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat två skrivande skådespelare, gjort skrivövningar och tillsammans med en kollega skrivit och framfört en egen soppteaterföreställning. Arbetet resulterade i en slutsats som handlar om att den mest gynnsamma strategien för mitt eget skrivande är att arbeta tillsammans med andra människor. Jag insåg även att det är viktigt att jag sätter mig i en situation som innehåller yttre press, till exempel som ett spikat föreställningsdatum. Under arbetets gång blev det också tydligt för mig att om jag ska kunna skriva behöver jag låta mig själv arbeta i fred utan min inre kritiker. Jag tar med mig att jag är starkast när jag jobbar med andra, när jag låter mig arbeta i fred och när det finns yttre faktorer att förhålla sig till.Item Nervositetens brutala påverkan(2025-04-23) Nilsen Lindland, Karoline; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikI detta konstnärliga arbete undersöker jag nervositet i samband med min uppgift att vara praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris på Wermland Opera. Med bakgrund i två planerade inhopp försöker jag ta reda på om jag vid att skapa en strukturerad plan baserad på strategier för att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag undersöker också vad jag kan lära mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer uppmärksamhet. Under min undersökning har jag upparbetat en djupare förståelse av nervositetens brutala påverkanItem Skådespelarens laboratorium(2025-04-23) Gjørv Røraas, Karin; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikJag står nu i gränslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstnär. Jag står inför en osäker arbetsmarknad där jag till stora delar själv har ansvar för hur jag använder min tid. I detta arbete undersöker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, där jag kan ge mig själv goda förutsättningar att även efter utbildningen fortsätta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar. Arbetet börjar med en tillbakablick där jag reflekterar över min utveckling under de tre åren på musikalutbildningen och en presentation av referenslitteraturen. Därefter tar jag mig an en komisk sång. Med utgångspunkt i den teori jag läst prövar jag olika ingångar i sången och filmar ett antal versioner. Jag reflekterar sedan över det filmade materialet med utgångspunkt i frågan om hur min sceniska gestaltning kan utvecklas genom praktisk prövande av teoretiska insikter. Genom arbetet finner jag en fungerande form för att kunna skapa intressanta lärandesituationer för mig själv som jag är nyfiken på att utveckla vidare. Vad som växer ur min tid i laboratoriet kan jag inte förutse nu, men jag hoppas det kan prägla mitt konstnärskap som scenkonstnär att jag fortsätter odla min nyfikenhet i mitt så kallade laboratorium.Item Körens väg till musikalisk gestaltning(2025-03-04) Andersson, Stina; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikI detta arbete problematiseras och diskuteras den egna körledarpraktiken, med särskild uppmärksamhet på musikalisk gestaltning. Detta görs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifrån frågor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsområden som därefter prövas för att se hur de påverkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat är att det finns många tillvägagångssätt som, var och en eller i kombination, kan användas för att påverka den musikaliska gestaltningen.Item ”Det blir grönt när solen lyser upp den mörka världen” En konstnärlig undersökning av att komponera ny musik för barnkör(2025-02-28) Malgeryd, Ebba; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikI uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar för barnkör. Studien beaktar följande frågeställningar: Hur realiserades förutsättningarna för uppgiften att skriva musik för barnkör? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur löstes de? Med hjälp av en processdagbok undersöks utförandet av att tonsätta ett verk för barnkör. Författaren diskuterar parametrar som barnröstens omfång, stämföring för barnkör, textens berättelse, melodins rytm samt ackompanjemangets förhållande i relation till körmelodin. Med utgångspunkt i dessa parametrar framförs särskilda utmaningar och lösningar. Några av studiens centrala utfall är att en kompositör bör söka flödet i melodin och att musiken bör ha en tessitura inom barnröstens optimala omfång. Dessutom når författaren slutsatsen att en kompositör som ämnar skriva för barnkör bör bekanta sig med barnens värld eftersom det underlättar utformandet av textens berättelse så att kören kan ta till sig textens budskap.Item “Till Guds, den Högstes ära!” Improvisation i gudstjänsten med J.S. Bachs Orgelbüchlein som inspirationskälla(2025-02-13) Johansson, Gustaf; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikSyftet med detta arbete är att med utgångspunkt från Johann Sebastian Bachs Orgelbüchlein identifiera och pröva strategier för improvisation över koralmelodier. I ett första skede analyserades och kartlades olika tekniker som Bach använder sig av i denna samling för att bearbeta fyra utvalda koraler, och de parametrar som analyserades var melodik, harmonik, rytmik och användandet av retoriska figurer. Utifrån vad som framkom i musikanalysen skapades sedan egna koralimprovisationer i liknande stil som skulle kunna passa på olika platser i en gudstjänst. Metoden som användes i detta andra skede av processen var aktionsforskning, där experimenterandet vid orgeln dokumenterades i form av loggbok och ljudinspelningar och utfallet efter reflektion fick utgöra utgångspunkt för nästa aktion. Arbetet resulterade förutom i fyra egna koralimprovisationer också i förslag på hur en strategi för improvisation över en koral kan utformas utifrån Bachs bearbetningsmodeller. Viktiga resultat som framkom är dels betydelsen av varierad harmonik men också hur improvisation efter förlagor som metod kan främja en strukturerad utveckling av musikalisk vokabulär som är användbar i improvisationer.Item Strategier som kan främja prestation vid musikaliskt framförande(2025-02-13) Davidsson, Åsa-Lena; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikI föreliggande arbete utforskar jag mentala strategier som påverka mitt musikaliska framförande. Studiens syfte är att identifiera och diskutera mentala strategier, som kan främja musikalisk gestaltning i framförandesituationer. Frågeställningar är: Vilket blir utfallet av valt tillvägagångssätt? Vilka för- och nackdelar för gestaltningen går att identifiera i valda tillvägagångssätt? Metod är en observationsstudie med mig själv som objekt, där jag prövade strategier för mental träning i relation till musikaliskt framförande. Undersökningen visade att de mentala övningarna främjade den musikaliska gestaltningen i framträdandesituation Jag kom fram till att de förbättrade min inre kommunikation, som gav lugn och tillit. Blev också varse hur min andning är och upptäckte spänningar. Efter denna studie upplever jag en större medvetenhet om hur min kropp reagerar vid nervositet och vad som händer med mig vid ett stresspåslag, som t.ex. uppkomsten av negativa tankar och tunnelseende. Slutsats av studien är att den musikaliska gestaltningen i framförandesituationer går att påverka med mentala strategier.Item Sång som hjälpmedel att utveckla interpretation på cello(2025-02-12) Ölmeklint, Christian; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikGenom metoden videoinspelning och processdagbok har jag undersökt mitt cellospel utifrån sången som hjälpmedel. Arbetet har fokuserat kring andning, klang, frasering och karaktär och diskuterar erfarenheter från sånglektioner och cellolektioner samt kopplar ihop dessa till relevant konstnärligt referensmaterial. Som resultat har jag blivit mer medveten om finesser och tajming, karaktären i kroppsspråket och lyssnandet samt vikten av att alltid överdriva det man vill säga så att det sägs tydligt nog.Item Befrielse eller minnesförlust? En studie i utantillspel av orgelrepertoar(2025-01-24) Alvgrim, Marcus; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikI föreliggande konstnärliga kandidatarbete utforskar jag området musikmemorering ur perspektivet som organist. Syftet är att identifiera och problematisera metoder för utantillspel av orgelrepertoar. Studien utgår från två valda orgelstycken som jag sedan tidigare instuderat via notbild. Olika metoder för memorering och notmässig frigörelse prövas och utvärderas med särskild tonvikt på instrumentspecifika parametrar. I det första stycket skedde undersökningen explorativt och resulterade i ett urval av metoder som undersöktes vidare i det andra stycket. Resultaten påvisar att en integrering av medvetna (deklarativa) och omedvetna (procedurella) minnesförmågor kan ligga till grund för memorering av orgelrepertoar. Utantillspel påverkade den konstnärliga gestaltningen genom företrädelsevis frihet och plasticitet i tempo och pulsation. Färdigheten att memorera repertoar har visat sig vara möjlig att öva upp från grunden genom metodisk träning.Item Att utforska harmoniska horisonter - En resa genom rytm och ackord(2024-06-20) Johansson, Filip; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikDenna studie fokuserar på att utforska nya tillvägagångssätt för ackompanjemang på gitarr. Författaren undersöker hur valet av toner och rytmik påverkar ackompanjemangets karaktär. Det övergripande målet är att undvika att fastna i gamla mönster och istället kontinuerligt söka efter nya sätt att inspirera och integrera ny energi i musiken. Genom att utforska olika strategier och experimentella metoder syftar författaren till att berika sitt ackompanjemang och skapa en mer dynamisk och uttrycksfull musikalisk upplevelse.Item Lärandeprocessen som kreativ drivkraft — vilka effekter ett nytt hantverk har för min kreativitet och konstnärliga utveckling(2024-06-20) Kull, Demi; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikDetta examensarbete kretsar kring en fördjupning av en syntrigg — ett, för författaren, nytt hantverk som bjuder in till nya elektroniska genrer och arbetsmetoder. Genom syntriggen och närmandet av ett nytt hantverk undersöker författaren hur lärandeprocessens mekanismer kan vara kreativt och konstnärligt stimulerande. Parallellt med lärandeprocessen pågår ett undersökande av hur den, för författaren, ovana loopbaserade musiken kontrasterar mot den vana tidslinjebaserade; vad det innebär att forma musiken i nuet kontra retrospektivt.Item Vevlira, folkmusik och post-rock - En studie i komposition med grund i olika genrer(2024-06-20) Falk, Sebastian; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musikSyftet med arbetet är att närma sig ett personligt musikaliskt uttryck och klangideal i relation till tidigare erfarenheter inom genrerna svensk folkmusik och post-rock, samt att hitta och utveckla en plattform för komposition med inspiration från dessa genrer. Musiken komponeras huvudsakligen på och med instrumentet vevlira. Frågeställningarna i arbetet är: - Hur kan jag använda olika karaktäristiska musikaliska element från genrerna svensk folkmusik och post-rock i mitt musikaliska uttryck och hur fungerar elementen tillsammans? - Hur kan jag optimera användningen av vevlirans specifika begränsningar och möjligheter i relation till de olika genrerna? - Hur kan jag effektivt integrera olika digitala verktyg och akustiska instrument i kompositionsprocessen? I arbetet presenteras processen att komponera två låtar med olika utgångspunkt från de olika genrerna och hur de olika verktygen och instrumenten används i komponerandet. Författaren upptäcker ett, för denne, nytt, eget musikaliskt uttryck genom att kombinera dennes instrument med olika digitala effekter samt i komponerandet i stil av de två genrerna.