Licentiatuppsatser / Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24050
Browse
Recent Submissions
Item Villkorad delaktighet. Ungdomars möjligheter till inflytande i skolan(2010) Kamperin, RosMarie; Göteborgs universitet ; Institutionen för pedagogik och specialpedagogikTillståndet för den svenska demokratin och skolans roll i fostran av demokratiska värden aktualiseras återkommande i den svenska samhällsdebatten. Under 1990-talet lyftes till exempel fostran av demokratiska värden som en central utbildningsfråga. Ambitionen i denna uppsats är att studera frågan utifrån ungdomars perspektiv på sina möjligheter till inflytande i skola och samhälle. I arbetet, som består av två rapporter och en kappa, studeras hur ungdomarna i tre skolklasser år 9 ser på sina möjligheter att påverka i skolan, vad det är de vill förändra och hur de agerar för att göra detta. Det empiriska materialet samlades in inom ramprojektet ”Ungdomar som politiska aktörer. Om kön och makt i skola och lokalsamhälle”. Materialet består av observationer och intervjuer med ungdomarna – i grupp och individuellt - och de vuxna i skolan och den lokala kontexten. Fokus i analysen ligger på hur ungdomarna kommunicerar med och involveras i skolans verksamhet, med avseende på deras försök att påverka. Resultatet presenteras i arbetets båda rapporter. I kappan diskuteras uppdrag och mål som rör demokratifostran, delaktighet och inflytande, uttryckta i skolans styrdokument och konventioner om mänskliga fri- och rättigheter. Där diskuteras också demokrati och kommunikation, bland annat som processer där barn och ungdomar skapar socialt kapital. Forskning som har betydelse för studien menar att ungdomarna upplever inflytande och möjligheter att påverka i skolan som ringa. Flera av undersökningarna har uttalat sig utifrån att de mätt och jämfört med hjälp av kunskapstest och enkäter. I kappan redogörs också för arbetets teoretiska utgångspunkter. Giddens struktureringsteori har varit av betydelse för studiens datainsamling och analys och var också avgörande för uppläggningen i det ramprojekt som den ingår i. Som analysredskap används i studien även begrepp och modeller från 1990-talets maktutredning. Handlingsvägar, som avser att försöka förstå sambandet mellan situation och handling, är ett sådant. De empiriska resultaten diskuteras i kappan utifrån tre övergripande teman; misstro, erbjudande och förhandlingar. Centralt i denna diskussion är att ungdomarna har låg tilltro till att de vuxna som de har omkring sig i skolan vill lyssna till deras synpunkter och förslag. Trots att lärarna och andra vuxna återkommande tillfrågar dem, verkar de unga inte uppfatta att detta ger dem möjligheter till inflytande. Ungdomarna säger att deras åsikter inte har någon betydelse men de vill bli lyssnade till. Ungdomarna verkar å andra sidan anse att de har inflytande då de själva har tagit initiativ i syfte att försöka påverka. Oavsett utfallet talar de om dessa situationer, som sådana där de har påverkat. Ungdomarna menar att de vuxnas stöd har haft betydelse i de fall då de har lyckats påverka. Det är också tydligt att det finns enskilda lärare, som ungdomarna väljer att vända sig till då de försöker påverka något. De didaktiska implikationerna av arbetet diskuteras i kappans avslutande del. Här tas upp att det kan vara betydelsefullt att göra processer av inflytande i skolan synliga, både för ungdomarna och för de vuxna. Det skulle kunna visa på de möjligheter till inflytande som finns i vardagen. Avslutningsvis föreslås några frågor som intressanta för vidare studier. Hur ser progression av demokratisk kompetens ut, den som i retoriken tas för given i och med ökad ålder och övning? Det vill säga, hur erövras de kompetenser som krävs för att få lov att utöva inflytande. Och, hur ska vi förstå ungdomarnas låga grad av tillit i skolan, hur kan det komma sig att det förhåller sig på det viset i ett land med många höglitare, det vill säga människor med hög grad och omfång av den mellanmänskliga tilliten? Vidare, vad avgör ungdomarnas val av en särskild lärare då de gör sina försök att påverka i skolan?Item Matematik? – Nej, det handlar bara om sunt förnuft och rätt attityd. En studie av matematikinnehållande aktiviteter i lärlingsvux inom detaljhandeln(2017) Arkenback-Sundström, CharlotteItem Tal, resonemang och representationer - en interventionsstudie i matematik i förskoleklass(2015) Sterner, Görel; Göteborgs universitet; Institutionen för pedagogik och specialpedagogikItem Kompetens i klassrumsbedömning - en studie av lärares reflektioner om videodokumenterad undervisning(Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, 2015) Thornberg, FredrikItem Vocational English in Policy and Practice(Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, 2015) Lindahl, KatarinaItem Looking Beyond Scores. A Study of Rater Orientations and Ratings of Speaking(2014) Borger, LindaItem Gymnasieungdomars erfarenheter av hur yrkeslärande bedöms(Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, 2015-01-15) WYSZYNSKA-JOHANSSON, MARTINAItem Vetenskaplig kommunikation inom utbildningsområdet. Två empiriska studier(2014) Hansen, MichaelForskningen om utbildning och lärande är omfattande. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om denna forskning och dess förutsättningar. Forskning ses som ett system för kunskapsbildning och det som studeras är detta systems interna kommunikation i form av publikationer och referenser. Två empiriska studier redovisas; en storskalig registerstudie av publiceringsmönster inom utbildningsforskning och en kvalitativ studie av referenserna till en högt citerad klassrumsstudie. Registerstudien kartlägger 653 forskares publicering under perioden 2004-2008. Forskarna är verksamma vid tre svenska universitet, inom vitt skilda discipliner. Cirka 4 000 publikationer har kategoriserats med avseende på publikationstyp, språk och publiceringskanal. Studien finner inget stöd för att utbildningsforskning publiceras i kanaler med lägre kvalitetskrav än annan forskning. En stor andel av publiceringen sker i internationella fackgranskade tidskrifter, av vilka en stor andel dock inte ingår i den dominerande citeringsdatabasen Thomson Web of Science. Uppsatsens andra studie följer hur en klassisk undersökning av undervisningen i en lågstadieklass har refererats i internationell utbildningsforskning. Studien bygger på ett slumpmässigt urval av 90 vetenskapliga artiklar som har citerat studien under perioden 1980-2009. En kvalitativ analys av texten runt referenserna visar att utbildningsforskningen associerar den till fyra typer av innehåll och använder referensen på fyra olika sätt, samt att både innehåll och användning förändras över tid. Resultaten har implikationer för förståelsen av de kvalitetsmått som används för att bedöma forskning och fördela resurser mellan forskningsområden och lärosäten, i Sverige och utomlands. Uppsatsen bidrar till den internationella debatten om utbildningsforskningens kvalitet och användbarhet samt belyser problem och möjligheter för utbildningsforskningen i relation till idealet om kumulativitet.Item A Fair (Af)fair? On Subjectivation and Differentiation in Educational Capitalism(2014) Harling, MartinIn our time the school is organized with the market as a model and schools are operating on the basis of a marketized rationality, yet within normative frameworks of inclusion and “a school for all”. Then it becomes increasingly important to understand how markets and inclusion have been seen as relevant categories in education and what subjects and relations of power these categories assume and produce. Thus, this is the general purpose of the thesis, investigated in two studies of ethnographic art, in which analyzes are emphasizing relations of power, knowledge and subjects. Study one focused how subjects were constructed in relation to achievement, competition and perceptions of inclusion in a high school, while study two examines interpellations and affirmations in three upper secondary school-fairs. The results suggest that subjects in my studies identify with existing educational partition to functions, places and positions in education and society. Discourses of identity, differentiation and equality partake in giving the market almost metaphysical qualities beyond historicity and geography. The notion of ”Investmentality” was introduced to think about how unequal, hierarchical orders were staging educational values and knowledge, but also “stakes” and “needs,” to be calculated in economic terms as investments for students, schools or regions and nations. I suggest this simultaneous governing of subjects and school system can be recognized as a partition of the sensible in contemporary Swedish educational capitalism.