Examensarbeten / Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/34640

Browse

Now showing 1 - 20 of 204

Förskollärares uppfattningar om förändrad digital användning
(2025) Archenholtz, Felicia; Fridmar, Andrea; Jakobsson, Stina
Syftet med vår studie är att analysera hur förskollärare uppfattar att användningen av digitala verktyg i undervisningen kan förändras i relation till den eventuella revideringen av förskolans läroplan, gällande digitaliseringen. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur uppfattar och beskriver förskollärare att en eventuell revidering av läroplanen kommer att påverka hur de använder digitala verktyg i sin undervisning i förskolan? och “Hur uppfattar förskollärare potentiella möjligheter och utmaningar i användningen av digitala verktyg i förskolans undervisning i relation till en eventuell revidering av förskolans läroplan? Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt halvstrukturerade intervjuer som metod för att intervjua nio förskollärare med olika lång yrkeserfarenhet. Studien utgår från en fenomenografisk- och läroplansteoretisk forskningsansats. De skilda ansatserna har utgjort två olika steg i resultatanalysen. Det första steget var att med hjälp av fenomenografin analysera och redogöra för olika uppfattningar av fenomenet. Nästa steg innebar att analysera uppfattningarna utifrån läroplansteorin. I resultatanalysen synliggjordes att förskollärare tolkar förskolans läroplan på olika sätt. Vid en eventuell revidering uppfattar vissa att läroplanen kommer förbjuda digitala verktyg i undervisningen. Andra ser möjligheter till fortsatt användning av digitala verktyg även om läroplanen eventuellt kommer ge mindre utrymme för detta. Om digitala verktyg används i förskolans undervisning uppfattar förskollärare att det är viktigt med ett tydligt syfte bakom användningen. En möjlighet som gavs uttryck för var att en eventuell förändring av läroplanen kan leda till att den slentrianmässiga användningen av digitala verktyg kan minska. De olika sätten att tolka läroplanen kan betyda att barnen får varierande förutsättningar att möta digitala verktyg i förskolan vilket har uppfattats som en utmaning.
En inkluderande förskola för alla barn – inklusive Billie
(2025) Gimfalk, Sofia; Sultan, Sandra
Det har rapporterats en ökning bland diagnostiserade barn med autism i Sverige. Förskolan ska ta hänsyn till alla barn oavsett funktionsnedsättning. I samspel med andra kan de sociala färdigheterna hos barn med autism ibland brista, därför är det aktuellt att undersöka hur förskollärare planerar för att främja dessa färdigheter genom inkluderande lärmiljöer i förskolan. Frågeställningarna i studien har haft sin utgångspunkt i att undersöka förskollärares uttryckta möjligheter och hinder för inkludering i planeringsarbetet gällande barn med autism i relation till andra, i förskolans varierande miljöer. På kvalitativa grunder tar studien sin utgångspunkt, där åtta förskollärare intervjuas i grupper om två, genom semistrukturerade intervjuer. Underlaget för intervjuerna har utgått ifrån ett fall som beskriver Billies situation, vilket är baserat på fiktion och egna erfarenheter. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultaten visar att det fanns en bristfällig kunskap inom området autism vilket ledde till att verktygen som användes i vardagen inte kunde fullt tillgodose barns varierande behov. En annan orsak till att behoven inte kunde tillgodoses i praktiken var otillräcklig planering, vilket i sin tur kunde kopplas till personalbortfall och för stora barngrupper. En konsekvens menade förskollärarna blir att närvaron i barngruppen fallerar och det blir en utmaning att stimulera vidareutveckling hos det enskilda barnet. Trots detta visar resultatet ändå att förskollärarna ser möjligheter gällande samstämmighet i arbetslaget, materialanvändningen gällande barnens intressen och bildstöd som strategi för att främja inkluderingen.
Vem sätter munkavel på förskollärares yrkesprofession?
(2025) Svensson, Malin; Hunt-Nyström, Sara
Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar om förskollärarens yrkesstatus hos rektorer, förskollärare och vårdnadshavare, där en central fråga är hur statusen kan förändras mot en mer positiv riktning. Med hjälp av teorin fenomenografi tolkar vi hur uppfattningarna kan bidra till att förklara fenomenet yrkesstatus gällande förskollärare samt de bakomliggande faktorerna till vad som formar uppfattningarna. Vidare undersöks hur de tre aktörerna uppfattar hur förskollärares yrkesstatus framställs i massmedia. Studien använder en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få en djupare förståelse av de olika aktörernas uppfattningar. Resultaten visar att samtliga aktörer anser att förskolläraryrket fortfarande har en låg yrkesstatus och att en samverkan av flera faktorer är nödvändig för att förändra detta. Tydligare kommunikation om förskolans uppdrag, både för vårdnadshavare och i samhället, är nödvändig. Att förskollärare själva måste ta en aktiv roll i att lyfta fram sitt arbete med stolthet och professionalism samt tänka på hur de kommunicerar sin yrkesroll mot samhället är viktiga åtgärder. Vidare framhålls vikten av att synliggöra de olika yrkesrollerna inom förskolan för vårdnadshavare och förbättra samhällets barnsyn genom att betona barnens kompetens. Även massmedia spelar en avgörande roll i att forma bilden av yrket, där negativ framställning av förskolan bidrar till att förminska dess betydelse som utbildningsprofession. För att förbättra statusen behövs en förändrad mediebild som lyfter fram de pedagogiska och undervisande aspekterna, yrkets värde samt politiska åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren och därmed förskolläraryrkets status.
Kulturarv i förskolan
(2025) Landström, Kajsa
Förskolans har som uppdrag ”att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa” (Lpfö18, 2018, s. 9). Trots att uppdraget har varit med i Läroplanen sedan dess tillkomst och i tidigare pedagogiska program är forskningen kring ämnet väldigt begränsad. Syftet med studien är att beskriva forskningsläget i Sverige rörande kulturarv i förskolan. Genom att systematiskt gå igenom och analysera forskningen kan vi få tillgång till en sammanställning av vetenskapligt beprövad kunskap. En översiktsstudie kan också bidra till att visa på luckor inom ett område och forskningsfält som behöver studeras vidare. Översiktsstudien baseras på sökningar i databaserna Scopus, Education collection och Education research complete på söktermerna: "cultural heritage" OR tradition* OR cultural* OR multicultural* OR nationalism AND preschool. Efter screening och urval återstod elva vetenskapliga artiklar som inkluderades i översiktsstudien. Översiktsstudien visar att endast sex artiklar har som syfte att studera kulturarv medan övriga fem studier kan sägas studera kulturarv utan att kulturarv nämns. I studierna framställs traditioner och högtider som ett kulturarv som traderas i förskolan medan läroplanens skrivningar ” värden /…/ och historia, språk och kunskaper” (Lpfö18, 2018, s. 9) inte omnämns som kulturarv utan diskuteras i termer av kulturell mångfald, etnicitet eller kulturella värderingar. Forskningen om kulturarv visar på hur en banal nationalism gör sig gällande i förskolan där traditioner med svensk, religiös eller sekulär, bakgrund firas oreflekterat medan andra högtider, värden eller traditioner benämns som kulturella eller religiösa. Forskningen belyser också att kunskapen bland pedagoger kring kulturell mångfald och interkulturell pedagogik är begränsad och att det finns en rädsla att diskutera dessa frågor vilket påverkar undervisningen. Resultatet visar också på att mer forskning behöver göras då stora kunskapsluckor finns på området.
Barns rörelse i förskolan
(2025) Pettersson, Alma; Lindgren, Therese
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barn uppfattar fenomenet barns rörelse i förskolan. Våra frågeställningar som kommer besvaras är följande: Hur uppfattar förskollärarna deras verksamhetsplanering för barns rörelse? Hur uppfattar förskollärare respektive barn fenomenet rörelse i förskolan? Hur uppfattar förskollärare respektive barn vilka möjligheter/ hinder som finns för fysisk aktivitet? Ämnet valdes utifrån det ökade stillasittandet bland yngre åldrar som tyder på en negativ påverkan av barns välmående och utveckling. Därav blir det relevant att undersöka barns rörelsemönster i förskolans verksamhet. Studien är utformad utifrån en kvalitativ fenomenografisk forskningsansats där empirin kommer från semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre förskollärare som blev ljudinspelade samt tre barnintervjuer med en närvarande antecknare. Empirin analyseras sedan med stöd av fenomenografiska begrepp. Resultaten som framkom var att det existerar en variation av uppfattningar om fenomenet som påverkar arbetssättet som bedrivs kring rörelse. Ett sätt att se på rörelse var det sker spontant på barnens egna initiativ och att förskollärarens roll inte ansågs vara avgörande. En annan uppfattning var att rörelse är något som behöver uppmuntras och arbetas med av en förskollärare för att bjuda in fler barn till rörelse. Det framkom även att barnens och förskollärarnas svar skilde sig delvis åt. Barnen uttryckte behovet av att springa och röra sig mer fritt inomhus medan förskollärarna önskade mer stillasittande aktiviteter inomhus eller rörelse i mer kontrollerade former såsom lärarledda rörelsemoment. Resultatet av uppfattningar om verksamhetsplaneringen visade att samtliga har fört samtal i arbetslaget om barns rörelse men det har inte resulterat i att samtliga har planerade rörelsemoment på schemat. Uppfattningarna om hinder för barns rörelse var begränsande inomhus ytor, stora barngrupper samt rörelseregler ur ett säkerhetstänk. Uppfattningar om möjligheter var barnens intresse och initiativ, styrda rörelsemoment inomhus samt utomhusmiljöns stora ytor som uppmanar till mer fri rörelse.
Det verbala språkets inverkan på lek och kommunikation i förskolan
(2025) Manoochehri Kian, Malihe; Ståhl, Sofie; Payoon, Zahra
Läroplan för förskolan (Lpfö18) lyfter fram språkets betydelse i flera aspekter inom lärandemomenten och barnens identitetsskapande (Läroplan för förskola [Lpfö18], 2018). Samtidigt lyfter man fram lekens betydelse som grund för utveckling, lärande och välbefinnande och framför allt att leken ska ha en central plats i utbildning på förskolan. Språk och lek är alltså två viktiga, om inte de viktigaste elementen i förskolan och barnens utveckling. Relationen mellan dessa är dock inte klart uttryckt i förskolans läroplan. Därför vill vi med denna studie undersöka hur förskollärare uppfattar att det verbala språket påverkar interaktionen och kommunikationen mellan barn i åldrarna 3–6 år under lekstunder och vilka strategier man anser stödjer barns användning av det verbala språket i leken. Frågeställningar med denna studie är: 1. Hur beskriver förskollärare relationen mellan barnens verbala språk och lek och dess betydelse för utveckling av leken? 2. Hur beskriver förskollärare strategier för att stödja barn att använda det verbala språket i lek? Studien utgår från en fenomenografisk ansats för att ta reda på förskollärarnas uppfattningar. Detta genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med sex stycken halvstrukturerade intervjuer där förskollärare från olika förskolor deltog. Materialet från intervjuerna analyserades systematiskt genom sju faser enligt den fenomenografiska analysmodellen. Analys av det empiriska materialet resulterade till tre teman med sex kategorier. Resultaten visar att förskollärare ser det verbala språket som ett centralt verktyg för lekens utveckling, där det möjliggör förhandlingar, fantasi, reflektion och socialisering. Samtidigt framkommer att bristande verbal förmåga kan leda till utanförskap. Förskollärare betonar pedagogens roll som avgörande för att stödja barns språkutveckling i leken.
Några förskollärares uppfattningar av deras förutsättningar i arbete med särskilt stöd i förskolan
(2025) Parkell, Nathalie; Sörensson, Evelina
Syftet med studien var att undersöka några förskollärarnas uppfattningar av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Studien presenterar tidigare forskning kring ämnet samt relevant litteratur. Utifrån en fenomenografisk ansats utfördes och analyserades tio intervjuer från olika förskolor i Västsverige. Datamaterialet från intervjuerna presenterar förskollärarnas uppfattningar av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Uppfattningarna presenteras under olika kategorier, såsom behov, förskollärarnas kompetens, verktyg och vikten av gruppen. Kategorin behov, lyfter bland annat fram definitionen av vad förskollärarna menar att behov är, men även vad som krävs av förskolläraren för att tillfredsställa ett barns behov för att hen ska må bra. Där bland annat förskollärarens ansvar i att stötta barnen i deras livslånga utveckling lyfts fram. I kategorin förskollärarnas kompetens framställs uppfattningarna angående deras befintliga kompetens och deras känslor kring kompetensutveckling inom området. Förskollärarnas uppfattningar kring arbetet lyfts också fram med specialpedagog och det stöd och handledning förskollärarna upplever att de får. I den nästkommande kategorin verktyg, presenteras förskollärarnas uppfattningar angående de verktyg de har till sitt förfogande. Där bland annat TAKK och bildstöd lyfts fram, men även hur stor vikt en bra relation till barnet har för inverkan på dess utveckling. Den sista kategorin lyfter fram vikten av gruppen för att förskollärarna ska kunna bedriva ett utvecklande arbete för barn i behov av särskilt stöd. Där bland annat förskollärarnas uppfattningar av mindre barngrupper, den ekonomiska påverkan och vad ett barn med diagnos kan betyda för arbetslaget och barngruppen.
Med fötterna i mossan och huvudet i matematiken: Utomhuspedagogik för lärande
(2025) Said Asad, Kershna; Levander, Therese; Rikberg, Sofia
Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur förskollärare använder utomhusmiljön för att stödja och stimulera barns utforskande och lärande, med särskilt fokus på integrering av matematik i pedagogiska aktiviteter. Studien bygger på följande frågeställningar: (1.) Hur uppfattar förskollärare barnens engagemang och deltagande i matematiska aktiviteter som genomförs i utomhusmiljön? (2.) Vilka möjligheter och utmaningar stöter förskollärare på vid integreringen av matematik i utomhuspedagogiska aktiviteter? (3.) Vilka matematiska begrepp anser förskollärare vara lämpliga att introducera genom utomhuspedagogik? För att besvara våra frågeställningar har sju förskollärare med olika yrkeserfarenhet intervjuats, enligt en strukturerad intervjuform inom en kvalitativ metod. Det insamlade materialet analyserades med en fenomenografisk inriktning och kategoriserades i tre olika kategorier som speglar förskollärarnas syn på utomhuspedagogik: Kategori 1: Skogen som en plats för att främja matematiska aktiviteter. Kategori 2: Utomhuspedagogikens möjligheter att konkretisera matematiska begrepp. Kategori 3: Utmaningar kring utomhuspedagogik. Resultatet belyser skogens möjligheter genom tillgång till ett rikt material, enkelheten i spontana lärandetillfällen och förmågan att skapa oväntade situationer som främjar matematiska utforskandet. Utomhuspedagogiken erbjuder en kreativ och mångsidig arena där barnen får möjlighet att pröva och utforska matematik, vilket stärker deras självständighet och introducerar dem till ett livslångt lärande inom ämnet. Resultatet pekar också på en utmaning inom utomhuspedagogiken, där bristande ekonomi leder till både resurs- och personalbrist. Detta tvingar förskollärarna att tänka om och skapar svårigheter att genomföra planerade lärandetillfällen.
När ord inte räcker till, hur kommunicerar vi?
(2025) Östling Karlsson, Steffy; Stanojkovic, Natali
Syftet med studien är att vi vill förstå hur pedagoger stöttar barns språkliga utveckling genom användning av olika verktyg i verksamheten. Studien undersöker också hur pedagoger resonerar om användandet av de olika verktygen i verksamheten. För att kunna undersöka detta har vi valt att utgå ifrån dessa frågeställningar: Om pedagogerna använder verktyg för att stötta barns språkutveckling, när, hur och vilket verktyg använder de? Hur resonerar pedagogerna kring användandet av de olika verktygen? Den valda teorin för studien är det sociokulturella perspektivet för att studien undersöker hur pedagoger arbetar med olika verktyg för att främja barns språkutveckling. Barn och pedagoger är i samarbete med varandra hela tiden vilket gör att barn lär sig av pedagoger och barn lär sig av varandra. Metoden i studien är kvalitativ, en kvalitativ studie är mer användbar för denna studien på grund av att vi vill höra hur pedagoger resonerar och för att göra detta behöver intervjuer utföras för att få en djupare förståelse. I urvalet har vi respondenter som är både barnskötare och förskollärare som vi i studien benämner som pedagoger för att hålla det konfidentiellt. Resultatet i studien gav flera relevanta svar där pedagogerna tydligt förklarade att de arbetar med flera olika verktyg som gynnar barnens språkutveckling. Verktygen används dagligen i förskolan för att pedagogerna vill få in det på ett naturligt sätt i verksamheten.
”Böcker är ett fantastiskt redskap att ha”
(2025) Stjernberg, Fredrika; Lindbom Olsson, Emelie; Karlsson, Regina
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om högläsning som verktyg för att utveckla barns tidiga litteracitet i förskolan. Vi har undersökt om förskollärare resonerar annorlunda när det kommer till högläsning för flerspråkiga barn, vid vilka tillfällen högläsning sker spontant och när den är planerad samt vid vilka situationer och vid vilka tillfällen högläsning sker. Våra frågeställningar är följande: “Hur resonerar förskollärare kring sitt arbete med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla barns tidiga litteracitet i förskolan?”, “Finns det någon skillnad i hur förskollärare resonerar om sitt arbete med högläsning när det handlar om flerspråkiga barns tidiga litteracitet?” samt “Hur resonerar förskollärare om att högläsning sker spontant respektive planerat och vid vilka situationer/tillfällen i verksamheten brukar högläsning förekomma?” Studien baseras på en kvalitativ metod där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer då vi intervjuade sju förskollärare i en stor stad i Sverige. Vi använde oss av ljudinspelning under samtliga intervjuer. Studiens resultat tolkades genom det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet i studien visade att förskollärare högläser böcker för barnen varje dag, men att den till större del sker spontant utan någon vidare planering. Endast en informant i studien hade planerad högläsning med sin barngrupp varje vecka. Denna planerade högläsning hade även en uppföljningsaktivitet efter högläsningen, något de andra informanterna inte hade. Högläsningen skedde under olika tillfällen under dagen, såsom på morgonen och när barnen ska vila. Studien visade även att digitala verktyg var nyckeln till arbetet med flerspråkiga barn enligt informanterna själva. De digitala verktygen som användes var Polyglutt och Google Translate. Samtliga informanter betonade vikten av högläsning, men när det gällde barn med andra modersmål än svenska och högläsning var osäkerheten ett vanligt förekommande tema.
Förskollärares uppfattningar om ämnesöverskridande undervisning genom estetiska uttrycksätt
(2025-01-16) Östlund, Johanna; Granesäter Johansson, Lisa; Andersson, Sandra
En granskning av Skolinspektionen (2018) visar på stora kvalitetsskillnader på förskolor i Sverige, detta kan leda till att det inte blir en likvärdig utbildning för barnen på de olika förskolorna i landet. Granskningen visar att undervisning som målstyrd process behöver befästas som en del av det pedagogiska arbetet med barn i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiska uttryckssätt som ämnesöverskridande undervisning i förskolan. Vi har inspirerats av aktionsforskning för att undersöka förskollärares uppfattningar om ämnesöverskridande undervisning genom estetiska uttrycksätt. Vi planerade och genomförde en filmad aktion med musik och matematik som sedan använts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. I Studien undersöks även vilka möjligheter och hinder de sju intervjuade förskollärarna på de tre olika förskolorna ser i undervisningen. Efter genomförd undersökning visar resultaten att majoriteten av förskollärarna önskar att arbeta mer med ämnesöverskridande undervisning genom dans, musik och drama. Dock lyfter de intervjuade förskollärarna i denna studie att de hindras av hur obekväma de är att undervisa genom estetiska uttrycksätt, vilket kan påverkas av hur mycket eller lite utbildning förskollärarna fått kring estetiska uttrycksätt i förskollärarutbildningen.
Flerspråkighet i förskolan Lärmiljöns vikt för språklig delaktighet samt språklig mångfald. Namn: Johanna
(2025-01-16) Linden, Johanna; Stolt, Hanna
Denna studie fokuserar på hur arbetet med flerspråkighet i förskolan kan stärkas genom riktade pedagogiska insatser. Undersökningen ägde rum på en förskoleavdelning och baserades på insamlade data från observationer, fältanteckningar, loggböcker och reflekterande samtal med pedagoger. Genom att kartlägga och analysera arbetets utgångsläge före, under och efter implementeringen av specifika aktioner, syftade studien till att stärka pedagogernas förmåga att stötta barns språkutveckling och skapa en miljö där alla barn känner sig delaktiga i en flerspråkig lärmiljö. Resultaten visar att ett målmedvetet och systematiskt arbete med flerspråkighet bidrar till en inkluderande miljö där barns hemspråk uppmärksammas och stärks. Dessutom framgår att pedagogernas förståelse och kompetens i att arbeta med flerspråkighet fördjupades genom kontinuerlig reflektion och praktiska erfarenheter. Studien betonar vikten av att integrera flerspråkighet som en självklar del av den pedagogiska vardagen för att stödja och inkludera alla barn, oavsett språk.
Förskolläraren som språklig förebild En kvalitativ studie som undersöker hur förskollärare kan stötta förskolebarns språkutveckling
(2025-01-16) Sannemüller Delibaltas, Maya; Sahlin, Medina
Språkutveckling utgör en viktig del av förskolans uppdrag, med särskilt fokus på förskollärares ansvar att möjliggöra en miljö som främjar förskolebarns språkutveckling. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete var att undersöka hur förskollärare kan stödja barns språkutveckling, med hjälp av tre frågeställningar: Vilka slags frågor ställer förskollärare för att engagera barnen i samtal? Hur använder förskolläraren sig av den fysiska lärmiljön för vidare stöttning? Hur beskriver förskollärarna sin egen roll som språklig förebild? Studien bygger vidare på en pilotstudie som genomfördes våren 2024 med språkutvecklande aktiviteter i fokus. I vår studie genomfördes två observationer på en förskola i Göteborg samt intervjuer med två förskollärare. Valet av metodverktyg har hjälpt oss besvara våra frågeställningar tillsammans med aktuell forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat synliggör hur pedagogers aktiva stöttning och medvetna interaktioner har en positiv inverkan på barns språkutveckling. Genom användning av öppna frågor och följdfrågor uppmuntras barn till reflektion och dialog. Den fysiska miljön, exempelvis utomhusmiljöer och konkreta verktyg användes för att koppla ord och begrepp till barns direkta omgivningar, vilket stärkte deras språkliga utveckling. Intervjuer med förskollärarna lyfte även vikten av reflektion kring språkanvändning och pedagogens roll som språklig förebild. Slutsatsen utifrån studiens resultat betonar betydelsen av att vara medveten kring olika strategier för att stödja barns utveckling inom deras proximala utvecklingszon.
Den fria lekens möjlighet till språkundervisning En studie om hur tre förskollärare via kollegiala samtal kan finna strategier för barns verbala språkutveckling
(2025-01-16) Salvin, Kim; Pavlovic Vidén, Jelena; Alexandersson, Linda
Utifrån erfarenhet har vi uppmärksammat hur barns vardag på förskolan består av många timmar med fri lek. Många gånger sker leken utan en deltagande pedagog. Utan att fokusera på vad pedagogerna gör istället vill vi se dessa tillfällen som potentiella undervisningstillfällen. Frågan vi ställer oss är hur kan förskollärare använda sig av leken för att skapa en likvärdig utbildning för alla barn där fördelaktiga strategier används för att främja språket. Vi vill undersöka om förskollärare kan använda sig av den fria leken för att jobba språkutvecklande. Våra frågeställningar är hur anser förskollärare att de kan stötta barn i deras verbala språkutveckling via den fria leken och hur anser förskolläraren att de skapar gemensamt fokus i den fria leken. Själva studien utgår ifrån de tre kollegiala samtalen som vi hade på en förskola med tre förskollärare som arbetar på olika avdelningar. Metoden vi använt oss av är kvalitativ med inspiration av aktionsforskning som ansats. Utifrån tre kollegiala samtal har förskollärarna fått reflektera, utbyta erfarenheter och utföra aktioner i barngrupp. Aktionerna har bestämts tillsammans där alla gjort samma aktion. Förskollärarnas reflektioner i de kollegiala samtalen har utgjort vår data. Vi har tolkat och analyserat det empiriska materialet utifrån det sociokulturella perspektivet som grundar sig i att vi lär av varandra. Under första frågeställningen som handlar om hur förskollärarna anser att de kan jobba språkstöttade i den fria leken hittar vi tre olika kategorier; den fria lekens betydelse, områden kring språklig stöttning och språkligt stöttande strategier. Under den andra frågeställningen som handlar om hur de anser att de kan skapa gemensamt fokus hittar vi två olika kategorier; den deltagande förskolläraren och den observerande förskolläraren. När förskollärarna i aktionerna utgår från barnens lek, dvs deras innehåll, erfarenhet och intresse möjliggör detta för att språkundervisning kan ske. Förskollärarnas förhållningssätt spelar roll i hur leken utvecklas där lyhördhet för barnen men även engagemang och initiativ från förskolläraren är viktiga. För att lyckas med detta behöver pedagoger vara närvarande, genom att observera eller delta i barnens lek.
Något att språka om - Ett etnografiinspirerat utvecklingsarbete om språkutvecklande undervisning och lärmiljöer utomhus i förskolan Namn: Marina
(2025-01-16) Leo, Marina; Petersson, Anita; Eklund, Carita
Utomhusvistelsen i förskolan består ofta av den fria leken och språkförståelseundervisning bedrivs inte i samma utsträckning som inomhus. Det är ett problem att denna form av undervisnings omfång, kvalitet och karaktär upplevs som ojämn av pedagoger. Vårt syfte är därmed att undersöka hur språkförståelseundervisningen bedrivs av pedagoger utomhus på förskolan, hur lärmiljöerna ser ut nu och hur dessa skulle kunna utvecklas och organiseras för att öka tillgänglighet, delaktighet och språkundervisning. Våra frågeställningar är: • Hur bedrivs språkförståelseundervisningen utomhus idag och hur skulle den kunna utvecklas? • Hur ser lärmiljöerna utomhus ut idag och hur skulle de kunna organiseras och göras mer tillgängliga för aktiviteter för språkförståelse? Vi genomförde en etnografisk undersökning som startades med två intervjuer med pedagoger på förskolan för att få en nulägesbild, sedan gjordes observationer vid åtta tillfällen under fyra veckor för att samla in empiri. Vi analyserade empirin i varje frågeställning utifrån intervjuerna, social mediering, proximal utvecklingszon samt jämfört med tidigare forskning. Ett viktigt resultat vi upptäckte var att det faktiskt utförs omfattande språkförståelseundervisning på enheten där de flesta pedagogerna arbetar aktivt med intresse, glädje, härvarande, bekräftande, utmanande och uppmuntran av barnen. Pedagogerna använder omfattande verbalt språk, gester och kroppsspråk i den sociala interaktionen och tog tillvara på barnens tankar, känslor och visade respekt. Ett oväntat resultat var användningen av TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation; det är tänkt som ett komplement/förstärkning till det verbala språket, men användes ibland som en ersättning till verbalt språkande istället. Ett resultat gällande lärmiljöerna var att det var en ojämn mängd med bildstöd, tecken och symboler där vissa delar av gården hade en uppsättning med bildstöd medan andra ställen ute på gården saknade dessa helt. Ett oväntat resultat är att lekförrådets dörr är ständigt låst, vilket begränsar barnens självständighet/möjligheter till att komma åt lekmaterial. Det resulterade i att barnen hämmades och stördes i såväl lek som utvecklingsmöjligheter och satte krav på barns kommunikationskunskaper.
Metakognitiva dialoger med stöd av digitala kommunikationsverktyg i förskolan Ett utvecklingsarbete
(2025-01-16) Igelstad, Amanda; Leidhagen, Cecilia
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare kan använda digitala verktyg som Ipad och projektor som kommunikationsverktyg i mindre grupper för att stödja barns kommunikativa förmågor. Studien baseras på utvecklingspedagogisk teori och fokuserar på två forskningsfrågor: Hur dessa verktyg kan användas med stöd av metakognitiva dialoger och vilka erfarenheter, inställning och utmaningar förskollärarna möter. Metodologin består av enkätsvar från två förskollärare och en barnskötare samt observationer av två aktioner. Enkäten gav en nulägesbild av användningen av digitala verktyg, medan observationerna fokuserade på specifika undervisningssituationer. Data analyserades med tematisk analys och en teoretisk ansats. Resultaten visar att förskollärarna är positiva till digitala verktyg och ser dem som värdefulla för att förbättra kommunikationen och engagemang bland barnen. Vanliga fördelar är ökat engagemang och användning av interaktiva berättelser, men det finns även utmaningar som tekniskt problem och behov av fortbildning. Observationerna visade att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan på barns kommunikativa förmågor genom att uppmuntra reflektion och delning av tankar genom metakognitiva dialoger. Sammanfattningsvis visar studien att digitala verktyg, när de används medvetet och strategiskt genom förskollärarens didaktiska val, kan främja barns kommunikativa förmågor och ge pedagogiskt mervärde i undervisningen. Förskolläraren har använt specifika metoder och digitala verktyg för att skapa en engagerande och interaktiv miljö som stödjer barnens kommunikationsförmågor. Dessa didaktiska val har visat sig vara effektiva för att öka engagemanget och uppmuntra reflektion och delning av tankar, tros de utmaningar som tekniska problem och behovet av fortbildning kan innebära.
Flerspråkighet i förskolan En studie om hur förskollärare kan stötta flerspråkiga barns språkutveckling vid måltidssituationer
(2025-01-16) Oikonomi, Erato; Danielsson Andonovska, Elicia; Grahn, Hanna
Syftet med den här studien har varit att undersöka hur förskollärare kan stötta flerspråkiga barns språkutveckling vid måltidssituationer med hjälp av ett visuellt bildstöd i form av en samtalskarta. Genom att undersöka huruvida ett sådant verktyg kan bidra till att bjuda in barngruppen till interaktion och kommunikation vill vi utveckla förskolans arbete med att stötta flerspråkiga barns språkutveckling både inom det svenska språket samt sitt modersmål. Empirin i studien samlades in genom videoobservationer på två olika förskolor i Sverige. Förskolorna ligger placerade i olika områden i sina kommuner och har haft skilda förutsättningar vad gäller representation av flerspråkighet. Under studiens gång fördes loggbok och den data som producerades diskuterades under kollegiala samtal i arbetslaget, vilket var givande i planerandet för framtida aktioner och ytterligare utveckling kring arbetet. Studien har genomförts med aktionsforskning som metod och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Analyserna i studien har också inspirerats av multimodal interaktionsanalys och analyserats med fokus på interaktion mellan människor. Resultatet av studien visar att bildstödet uppmuntrade till fler samtal under måltiden och kan därför fungera som ett stöd för barns språkutveckling, då det används som en alternativ metod för det verbalt talade språket. Studiens resultat visar även på vikten av engagerade förskollärare för att möjliggöra fördjupade samtal med hjälp av det visuella bildstödet. Ytterligare ett viktigt resultat i den här studien var användningen av ett transspråkande arbetssätt, vilket möjliggjorde för förskollärarna att koppla ihop barnens redan befintliga språkkunskaper med det nya språket. Det skedde bland annat genom att ord från barnens modersmål blev inkluderade, och översatta, i samtalen. Att barnen gavs möjlighet att kommunicera med alla sina språk gjorde att dem blev motiverade att aktivt delta i samtalen och utnyttja hela sin språkliga kompetens.
Samsyn kring särskilt stöd i förskolan
(2025) Thomasson, Hannah; Mäki, Lisa
Skollagen (SFS 2010:800) 3 kap. 9 § och 10 § fastslår att förskolans undervisning ska vara likvärdig och utgå från barnens bästa. Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som behöver mer ledning, stimulans eller särskilt stöd. Dock framgår det i Skolinspektionens granskning att undervisningen i förskolan inte är likvärdig på grund av kvalitativa skillnader i förskolors arbete med särskilt stöd (Skolinspektionen, 2017). Mot bakgrund av detta genomfördes en utvecklingsstudie vid en förskola där samtliga avdelningar har barn i behov av stöd. På förskolan genomfördes en förändring på ett redan befintligt återkommande veckomöte genom att punkten ”Särskilt stöd” lades till på protokollet. Utvecklingsstudien syftar till att undersöka om diskussion och reflektion i grupp kan bidra till att skapa samsyn och kollegialt lärande, samt stärka personalens möjlighet att bedriva arbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för barn i behov av stöd. Studien utgick från frågeställningar om hur förskollärare och rektor resonerar om sina möjligheter att bidra med medierande redskap för ökad samsyn. Studien undersöker också vilka möjligheter och utmaningar förskollärare upplever i arbetet med särskilt stöd. Studiens empiriska material genererades via observation, loggbok och intervju. I resultatet framkommer att utvecklingsstudiens förändring bidragit till att synliggöra förskollärarnas behov och önskemål om stöd. Respondenterna uttrycker att förändringen har skapat förutsättningar för ökad samsyn och samarbete. Samtidigt kräver intersubjektiva diskussioner öppenhet av arbetslagen för att de ska kunna identifiera utmaningar och möjliggöra stöttning, vilket erfordrar trygghet, både i arbetssättet och med kollegor.
“Personligt intresse avgör om det blir av eller inte”
(2025) Thormén Laxman, Malin; Emmy, Hermansson; Blanc, Sandra
Stillasittande är ett hett diskussionsämne i dagens samhälle och vi har uppmärksammat att fysisk aktivitet är en bristvara i förskoleverksamheten samt att rörelse sällan uppmuntras av förskollärare. I denna kvalitativa studie undersöks därför fysisk aktivitet genom intervjuer där tio förskollärare på sju olika förskolor i Sverige har berättat om sina uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med fysisk aktivitet i förskolan. Intervjuerna utgick från en frågemall som var uppdelad i tre teman baserade på våra frågeställningar. Syftet med denna studie är att förklara förskollärarnas uppdrag och betydelse för alla barns fysiska aktivitet i förskolan. Studien syftar även till att undersöka förskollärarnas ledarskap och deltagande i fysisk aktivitet. Frågeställningarna som besvaras i denna studie är följande: 1) Vad i förskolans praktik är av betydelse för att förskollärare ska kunna främja barns fysiska aktivitet? 2) Hur uppfattar förskollärare att deras ledarskap och deltagande påverkar barns fysiska aktivitet i förskolan? 3) På vilka sätt beskriver förskollärare arbetet med att inkludera alla barn i fysisk aktivitet? Resultatet i studien pekar på att fysisk aktivitet inte prioriteras i förskolan i tillräcklig utsträckning för att främja barns framtida hälsa och välbefinnande. Studien lyfter även att likvärdigheten brister mellan förskolor då många förskollärare och rektorer tolkar begreppet olika och planerar fysisk aktivitet utefter personligt intresse. Resultatet visar att förskollärare och rektorer behöver få tillgång till tydligare riktlinjer och direktiv i hur vuxna ska stötta barns mentala och fysiska utveckling på ett lämpligt och varierat sätt. Det bör även finnas en beskrivning i hur det arbetet ska gå till för att gynna barns framtida hälsa och välbefinnande. Fysisk aktivitet skulle då troligtvis få större plats i verksamheten och stärka likvärdigheten mellan förskolor. Studiens resultat visar även vikten av förskollärares ledarskap och deltagande, planering och utformning av lärandemiljöer samt arbetet med inkludering för en likvärdig utbildning för alla barn.
Fokus på genus och jämställdhet i förskolan Ett utvecklingsarbete genom den estetiska uttrycksformen dans Namn:
(2024-05-30) Niva, Elin; Larsson, Johanna; Andersson, Linnéa
Våra erfarenheter tillsammans synliggjorde ett problem, att många pojkar i förskolan tolkar dans som en aktivitet för flickor och avstår på grund av det, vilket blev vår utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Syftet var att skapa en inkluderande och jämställd lärmiljö där barnens val och utveckling inte begränsas av könsstereotypa normer. Genom dansen ville vi belysa och påverka de könsnormer som finns i verksamheten och möjliggöra för alla barn att uttrycka sig kroppsligt utan att begränsas av könstillhörighet. I arbetet sökte vi svar på våra frågeställningar: Hur kan pedagoger utveckla arbetet med dans, genus och jämställdhet? Hur kan ett genus och jämställdhetsperspektiv hjälpa till att synliggöra och skapa förhållningssätt för att bryta norm och könsstereotypa förväntningar i dans? Vår studie genomfördes i samarbete med en pedagog och vi använde aktionsforskning som metod för at samla in data. Vi intervjuade den deltagande pedagogen samt observerade och förde loggboksanteckningar. Dansaktiviteterna utvecklades genom att vi introducerade dans på ett nytt sätt, i motljus från en projektor, vilket skapade skuggor som minskade synligheten av kläder och färger. Pedagogen deltog aktivt och inspirerade barnen med ord och egna kroppsliga uttryck. Resultatet i studien visar att ett medvetet genus- och jämställdhetsarbete genom dans kan minska könsskillnader. Pedagogens aktiva deltagande och reflektion över sitt arbetssätt utmanade könsnormer, vilket resulterade i att både pojkar och flickor deltog lustfyllt och kreativt. Studien belyser att problematiken blir när verksamhetens synsätt och arbete mot att bryta könsnormer möter det övriga samhällets traditionella könsnormer vilket blir en krock med förskolans arbete då dessa inte går hand i hand med förskolans styrdokument. Det blir då viktigt att fortsätta ifrågasätta och analysera dessa könsnormer som smyger sig in i verksamheten för att upprätthålla ett jämställt klimat i förskolan.

Browse

Recent Submissions