ROSA. Rapporter om svenska som andraspråk
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/19158
Browse
Recent Submissions
Item Nyanländas språkinlärning. Fem delstudier om nyanländas lärande i olika kontexter(Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, 2018) Carlund, Carina; Tingsell, Sofia; Hult, Ann-Kristin; LaBontee, Richard; Johansson, Sofie; Håkansson, Camilla; Wallin Nyman, Gunilla; Rydenvald, Marie; Winlund, Anna; Franker, Qarin; Johansson, Sofie; Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitetDenna volym tillägnas redovisning av en satsning på fem forskningsprojekt om nyanländas lärande vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. I samband med en fördjupning i och av studier om nyanländas lärande deltog universitetsadjunkter, universitetslektorer, doktorander och forskare i projekt i meriterings- och kompetensutvecklingssyfte. Även om satsningens fokus var gemensamt så var spridningen på projektens enskilda inriktningar varierande. Resultatet blev ett projekt som behandlade undervisning i svenska för nyanlända på Mammaforum. En användarstudie analyserade nyanlända studenters användning av Lexin i undervisning i svenska för akademiker. En tredje studie ägde rum i en grundskola med högre andel elever med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet där genrepedagogik tillämpades. I projektet analyserades grammatiska strategier i svensk-undervisningen. Det fjärde projektet handlade om en uppföljning av fortbildningssatsningen ”Nyanlända i skolan” och hur den implementerades av lärare och skolledare i skolan. Det femte projektet behandlade en modul i läslyftet, grundläggande litteracitet för nyanlända elever. I denna rapport beskrivs projektarbetet som pågick under våren 2017.Item ”eftersom jag har två språk” Språkbruk bland svensktalande ungdomar i Europa(Institutet för svenska som andraspråk, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 2014) Rydenvald, Marie; Tingsell, Sofia; Johansson Kokkinakis, SofieI takt med den ökande globaliseringen blir det allt vanligare att barn och ungdomar växer upp i flera länder och talar flera språk. I licentiatuppsatsen undersöks den rapporterade språkanvändningen bland flerspråkiga ungdomar med svensk anknytning i Europa. De 126 informanterna i undersökningen bor utanför Sverige, deltar i svenskundervisning och ses inte sällan som utlandssvenskar, TCK (Third Culture Kids) och elittvåspråkiga. Analysen baseras på en eklektisk sociolingvistisk teoriram med ett poststrukturalistiskt anslag. Resultaten visar att informanternas flerspråkighet är integrerad och dynamisk i det att de använder olika språk i olika domäner, med olika människor, av olika orsaker och för olika syften. Gruppen uppvisar en diversitet i sina språkanvändningsmönster, vilka också påverkas av sociala domäner. Generellt sett domineras hemdomänen av föräldrarnas L1, umgänget med vänner av en flerspråkighetspraktik och skoldomänen av undervisningsspråket. Undervisningsspråket tenderar också att bli ett dominerande språk i informanternas liv i stort. Även om en majoritet av informanterna uppger att undervisningsspråket är deras starkaste språk och det språk de använder oftast, är det inte givet att det sammanfaller vare sig med det språk de använder helst eller det språk de identifierar sig med.Item Forskningscirkeln – en arena för kunskapsutveckling och förändringsarbete.(Institutet för svenska som andraspråk, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet., 2013) Otterup, Tore; Wahlström, Ann-Marie; Andersson, Sören; Johansson Kokkinakis, SofieDenna rapport om forskningscirklar har ett flerfaldigt syfte. Eftersom forskningscirkeln fortfarande är relativt okänd som ett sätt att bedriva kompetensutveckling inom skolans värld är en av målsättningarna med föreliggande rapport att sprida mer kunskap om vad forskningscirklar är, hur de har vuxit fram samt hur de kan fungera i praktiken. Det senare exemplifieras genom den kompetensutvecklingssatsning som genomfördes vid Lärcenter i Falköping med forskningscirkelns hjälp under en period av nästan två år (2009 – 2011). I detta arbete fokuserades på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i de deltagande lärarnas egna undervisningspraktiker. Därmed syftar rapporten också till att visa på och exemplifiera hur undervisningen kan utvecklas i en språk- och kunskapsutvecklande riktning på en skola. Slutligen har rapporten som syfte att beskriva och analysera vad som faktiskt hände under den tid forskningscirkelverksamheten pågick, liksom att reflektera över och utvärdera denna verksamhet i sin helhet. Ytterligare ett syfte med denna skrift är att delge resultat från de två magisteruppsatser, som skrevs av cirkelledarna under 2010, baserade på material från forskningscirklarna. Dessa två studier utgör en del av det skolforskningsprojekt (SPARV – Språkutvecklande arbetssätt för vuxna) som Institutet för Svenska som Andraspråk (ISA) genomförde vid denna tidpunkt. Avsikten är att resultaten från de båda studierna ska fördjupa insikterna om hur arbetet i forskningscirklar kan fungera och på vilket sätt denna verksamhet kan bidra till kompetensutveckling på en skola. Författare till texten om delstudie 1 i denna rapport är Ann-Marie Wahlström och till texten om delstudie 2 Sören Andersson. All övrig text liksom rapportens helhet ansvarar Tore Otterup för. Vi hoppas att rapporten ska utgöra intressant och givande läsning för många olika målgrupper, såväl inom universitetets som inom skolans värld, samt att den ska klargöra forskningscirkelns syften och funktion och därtill ge ett exempel på hur den kan fungera i praktiken.Item Språk och samspel med Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) En interventionsstudie i gymnasiesärskolan med varierande språklig bakgrund(2012) Sirén, Ninni; Johansson Kokkinakis, Sofie; Tingsell, SofiaThe objective of the study was to describe and analyze linguistic communication among pupils using augmentative and alternative communication (AAC) before and after an educational intervention. The purpose of the intervention was to increase the quantity and quality of the pupils’ use of graphic symbols and speech generating devices and to increase the linguistic interaction between pupils. Four pupils, all users of AAC, participated in the study, which was carried out at a secondary special school. The communication recorded during two lessons before the intervention constituted the baseline of the study, which was followed up during two lessons after eight weeks of intervention. The communication during these lessons was analysed according to predefined categories. The results show that the pupils used their speech generating devices to a considerably greater extent during the two lessons after the intervention than before, and that they more often initiated communication. Most utterances consisted of one word both before and after the intervention but when graphic AAC was used in combination with graphic sheets, all pupils produced longer utterances than they did when using other kinds of communication aids. Low-technology graphic maps thus seem to support the development of multi-word phrases and grammatical functions. Another important finding was the increased willingness to interact that the pupils displayed after the intervention. They more often directed utterances directly to their peers instead of turning to the teacher or the assistant.Item ”Oftast är vi ganska fria”. Eleverna, skrivandet och skrivundervisningen(Institutet för svenska som andraspråk, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet., 2012) Randahl, Ann-Christin; Johansson Kokkinakis, Sofie; Tingsell, SofiaWhat notions about writing do students have? In my study I have followed 91 students in upper secondary school and their two teachers during a one year course of Swedish. I am interested in the students’ conceptions of writing and how they position themselves in relation to the writing education they meet in the classroom. The empirical data consists of interviews and reflective logs where the students express their views on writing and the action they take as learners when handling writing assignments. Their teachers have also been interviewed about these assignments, and the pedagogic practice in the classroom has been observed. The analyses are informed by a theoretical framework developed by Roz Ivanič (2004), who has identified six different discourses of writing. The study shows a great variety of writing conceptions among the students. The two teachers mainly position themselves in two of the different discourses, the skills discourse, and the social practices discourse respectively. In the reflective logs I have found signs that the teachers’ perspective is taken up in the students’ comments. However, the study also shows that along with adapting to the teachers’ view, many students maintain other discourses about writing, in particular a creative discourse. There is even some evidence that students with a strong view about writing are the most successful in terms of obtaining higher grades, even if their positions clearly differ from the position of their teacher.Item "Everything I read on the Internet is in English". On the impact of extramural English on Swedish 16-year-old pupils’ writing proficiency.(Institutet för svenska som andraspråk, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 2012) Olsson, Eva; Johansson Kokkinakis, Sofie; Tingsell, SofiaI denna licentiatuppsats undersöks vilken inverkan som exponering för engelska på fritiden kan ha på svenska grundskoleelevers förmåga att skriva på engelska. I uppsatsen analyseras brev och nyhetsartiklar skrivna av 37 elever i årskurs 9. Text-, menings- och ordlängd samt ordvariation undersöks med hjälp av korpusbaserade metoder. Också användningen av olika värderande och graderande uttryck i elevernas texter analyseras utifrån appraisal-teorin. Undersökningen visar att omfattningen av kontakten med engelska på fritiden samvarierar med meningslängd och ordvariation i elevernas brev, vilket indikerar att en stor exponering för engelska framför allt har en inverkan på det informella, vardagliga språket. Å andra sidan visar undersökningen också att frekvensen av exponering samvarierar med användningen av mer ovanliga ord och med ordlängd i nyhetsartiklarna. Detta tyder på att exponeringen har en positiv inverkan på ordförrådet även när det gäller ord utanför den vardagliga vokabulären. Undersökningen visar vidare att elever som har mycket kontakt med engelska på sin fritid använder fler och mer varierande språkliga verktyg för att uttrycka värderingar och för att nyansera dessa. Exempelvis använder dessa elever interpersonella satsadverbial i större omfattning än elever som har mindre kontakt med engelska på sin fritid. Sammanfattningsvis visar undersökningen att elever med stor exponering för engelska på sin fritid tycks anpassa sitt språk till de olika kontexterna i större utsträckning än elever med liten exponering för engelska; de uppvisar större registervariation.Item Creating multimodal texts in language education(Institutet för svenska som andraspråk, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 2012) Godhe, Anna-Lena; Johansson Kokkinakis, Sofie; TingsellI denna licentiatuppsats undersöks gymnasieelevers skapande av digitala berättelser i svenska eller svenska som andraspråk i en skolpraktik. Analysen grundas på videoupptagningar av par eller mindre grupper under deras arbete med sina multimodala texter. I uppsatsen presenteras två par studenter och deras interaktion i två fallstudier. Paren har valts ut för att på olika sätt belysa mångfald, dels utifrån elevers olika språkliga bakgrund, dels vad gäller de olika uttryckssätt de arbetar med i sitt multimodala textskapande. Hur eleverna positionerar sig i förhållande till varandra och till den skolmiljö de befinner sig i fokuseras liksom hur berättelserna skapas i interaktionen mellan eleverna. För att relatera interaktionen till det institutionella sammanhang i vilket den är situerad används aktivitetsteori som ett analysverktyg. I den ena fallstudien är en elev andraspråkstalare av svenska, vilket visar sig påverka samarbetet då eleverna förhandlar om hur de ska uttrycka sig språkligt i sin multimodala text. Andraspråkstalaren ges inte samma möjlighet att komma med förslag på lösningar till språkliga problem och får heller ingen respons på sina förslag, även om de är språkligt korrekta. När eleverna förhandlar om sin berättelses innehåll undviker de meningsskiljaktigheter genom att återgå till det gemensamma projektet att fullfölja en skoluppgift. I den andra fallstudien skapar eleverna sin multimodala text genom att olika uttryckssätt konstrueras samtidigt och därmed tillåts påverka varandra. Då multimodala texter är vanligt förekommande i praktiker utanför skolan, kan texten ses som ett gränsöverskridande objekt, vilket bidrar till att eleverna kan använda sig av kunskaper förvärvade också utanför skolkontexten för att positionera sig som kompetenta användare av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i skolsituationen.Item Käppen i hjulen. Behärskning av svenska konventionaliserade uttryck bland gymnasieelever med varierande språklig bakgrund.(Institutet för svenska som andraspråk, 2010) Prentice, Julia; Göteborgs universitetDenna studie fokuserar behärskning av svenska konventionaliserade uttryck bland ungdomar med varierade språklig bakgrund. Materialet har samlats in med hjälp av en enkät som innehåller fyra test med fokus på olika aspekter av behärskningen av konventionaliserade uttryck. De kvantitativa resultaten visar att förstaspråkseleverna når signifikant högre resultat än andraspråkseleverna. Andraspråkseleverna med tidig startålder når dessutom signifikant högre resultat än de senare andraspråksinlärarna. Startålder visar sig alltså vara en viktig faktor för informanternas behärskning av konventionaliserade uttryck i svenskan. Denna slutsats bekräftas även av den kvalitativa analysen av en del av materialet, som visar att andraspråkseleverna i högre grad avstår från att besvara uppgifterna än förstaspråkseleverna. Den kvantitativa analysen ger vissa indikationer på att informanterna verkar associera mellan enskilda komponenter av två eller flera olika uttryck på ett sätt som ligger i linje med vissa teoretiska antaganden om mental representation av lexikala enheter.Item Språk och gräns/er – Om språk och identitetsskapande i några skönlitterära verk(Institutet för svenska som andraspråk, 2007) Carlson, Marie; Institutet för svenska som andraspråkDenna rapport innehåller åtta artiklar om språk och identitetsskapande i några skönlitterära verk. Det handlar om identitet och självbild – om meningsskapande och interaktion – och det handlar om makt- och dominansförhållanden relaterade till kategorier som kön, klass och etnicitet. Genom språket dras gränser och med språket som medel upprättas normer. Artiklarna är skrivna inom ramen för en forskarutbildningskurs vid Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Kursen, som hade rubriken ”Svenska som andraspråk ur utbildnings- och samhällsperspektiv”, ville utifrån olika teoretiska och metodiska perspektiv ge en orientering kring aktuell andraspråksforskning med fokus på samhälle och utbildning. Ett särskilt syfte var att ge de studerande verktyg att kritiskt granska förklaringsmodeller och forskningsmetoder av betydelse för att förstå sociala processer och mänskligt handlande i förhållande till språkideologiska och språkpolitiska frågor i samhälle och utbildning. Som en uppgift ingick att läsa ett skönlitterärt verk med lämplig tematik och med hjälp av aktuella teorier diskutera författarna som språk- och samhällsanalytiker.Item Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola(Institutet för svenska som andraspråk, 2005-10) Lindberg, Inger; Sandwall, Karin; Göteborgs universitetItem Bildval i alfabetiseringsundervisning – en fråga om synsätt(Institutet för svenska som andraspråk, 2007) Franker, Qarin; Göteborgs universitetAlfabetiseringslärare arbetar tillsammans med deltagare som ännu inte tillägnat sig grundläggande läs- och skrivfärdigheter och som ofta även har en begränsad muntlig färdighet på svenska. I den undervisningssituationen kan det kännas extra nödvändigt att använda bilder för att kunna kommunicera. Att välja lämpliga bilder blir en lika angelägen uppgift som att välja lämpliga texter och det är viktigt att bilderna stimulerar och utmanar deltagarna såväl kognitivt och språkligt som kulturellt och personligt. Rapporten redogör inledningsvis för forskning om bildtolkning, koder och konventioner och hur bilder behandlas i läromedel och undervisning. Huvuddelen av rapporten redovisar en studie som visar i vilken omfattning bilder förekommer i alfabetiseringsundervisningen och vilka olika typer bilder det är frågan om. Analysen av vilka bildrelaterade och inlärarrelaterade faktorer lärarna tar hänsyn till när de gör sina val visar att deltagarnas förmåga att uppfatta bilder många gånger undervärderas. Detta riskerar leda till en icke avsedd infantilisering och en andrafiering av deltagarna. Studien ingår i forskningsprojektet "Lågutbildade invandrare och analfabeters möte med text och bild - språkliga och kulturella aspekter på delaktighet och demokrati." Projektet finansierades av Myndigheten för skolutveckling (MSU).Item Litteracitet och sociala nätverk ur ett andraspråksperspektiv(Institutet för svenska som andraspråk, 2007) Rydén, Inga-Lena; Göteborgs universitetI denna rapport redovisar Inga-Lena Rydén en studie av hur analfabeter och vuxna invandrare med liten eller ingen skolbakgrund hanterar dagliga situationer som kräver läs- och skrivförståelse i det nya landet. Fokus ligger på de sociala nätverkens betydelse i denna process, dvs. på den roll som sociala relationer spelar för möjligheterna att hantera de olika roller som man som nyanländ invandrare förväntas kunna hantera i olika skriftspråkliga sammanhang och miljöer i Sverige. Genom att nära följa några deltagare i alfabetiseringsundervisning i deras vardagliga liv har författaren givits möjlighet att ta del av deras känslor, tankar och reflektioner kring mötet med det svenska samhället. Härigenom har hon kunnat studera hur kunskap, läsande och skrivande ofta distribueras i en utbytesprocess där de sociala nätverken utgör ett centralt fundament. För informanterna i studien spelar dessa nätverk en viktig roll för möjligheterna till språkutveckling och social delaktighet i det nya landet, inte minst när det gäller att utveckla strategier som gör att vardagssituationer som kräver läs- och skrivförståelse kan hanteras. Även om samtliga informanter fortfarande upplever att de till och från känner sig beroende av andra i många sammanhang i det svenska samhället har de goda förhoppningar om att utvecklingen går mot ett tydligare oberoende och ett större självförtroende. Genom Inga-Lenas Rydéns studie får vi som läsare viktig insikt i vad det innebär att som vuxen i en socialt och kulturellt främmande miljö lära sig läsa och skriva på ett språk som man ännu inte behärskar. Även om det kan framstå som en omöjlig uppgift är det många som i likhet med informanterna i studien genom alfabetiseringsundervisning och ett gott stöd från nära och kära tar sig förbi alla de svårigheter som detta kan innebära och lyckas i detta imponerande projekt. Möt Willy, Daisy och Eliza och följ med dem på deras spännande resa in i det svenska skriftspråkssamhället och låt dig imponeras av deras uthållighet, viljestyrka och livsvisdom!Item OrdiL – en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år(Institutet för svenska som andraspråk, 2007) Lindberg, Inger; Johansson Kokkinakis, Sofie; Järborg, Jerker; Holmegaard, Margareta; Göteborgs universitetOrdförrådet i skolans läromedel kan vara en stor stötesten för många flerspråkiga elever. Att tillägna sig de ord och fraser som krävs för att förstå det som står i läroböckerna i olika ämnen kan lätt te sig som en oöverstiglig uppgift. Behovet av en effektiv och systematisk språkundervisning i detta avseende är därför stort. I denna rapport redovisas arbetet i ett projekt som syftar till att kartlägga ordförrådet i vanliga läroböcker i NO, SO och matematik för grundskolans senare år. Tanken är att en sådan inventering på olika sätt kan underlätta arbetet med att bygga upp ett adekvat, skolrelaterat ordförråd och vara till stor hjälp för både lärare och elever – inte minst när det gäller att veta vilka ord som är vanliga och viktiga i läroböckerna och därför nödvändiga att kunna.Item Barnboksfiguren - en tillgång på olika plan(Institutionen för svenska språket, 2004) Sundemo, Ulla; Nilsson, Monica