Kandidatuppsatser UFL(-2010)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/89

Browse

Now showing 1 - 20 of 2330

Traditionellt eller digitalt? En studie om bildämnets innehåll vad gäller traditionell och digital karaktär.
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2017) Hallberg, Johan; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad bildlärare anser om de digitala och traditionella teknikerna i sitt ämne. Vilken plats har dessa? Går det att kombinera de båda, och vad skulle nyttan vara med det? Vilka för- & nackdelar finns det med respektive arbetssätt? Har traditionella tekniker något värde för eleverna och finns det risker med att helt överge dessa? I min undersökning har jag använt mig av kvalitativ intervju i mina möten med sex bildlärare. Resultaten visar utifrån mina intervjuer att bildlärare tycker att de digitala teknikerna är utvecklande och breddande för ämnet. Men samtidigt finns en stark modernitetsdiskurs i skolan och samhället i stort och att gå emot den är riskabelt och svårt. Man riskerar att bli kallad ”en mossig lärare”. De som har invändningar mot digitaliseringen passar sig nog för att ge uttryck för detta. En diskurs är det sätt vi kan tala om någonting inom ett, av vissa ramar, angivet område. Här avser jag med modernitetsdiskurs att vi i samhället talar om all teknologisk utveckling som enbart positiv. De invändningar som ändå finns mot de digitala teknikerna är att eleverna blir splittrade och stressade av att hela tiden titta på sociala medier samtidigt som de arbetar med sina uppgifter. Detta inverkar negativt både på välbefinnandet och skolarbetet. De traditionella teknikerna ses som grunden för fortsatt bildarbete och därmed som viktiga. De kan också ge en känsla för olika sammanhang. Kombinerade ger dessa två tekniker en större variationsbredd till bildämnet, vilket är bra för lärandet. Dock finns det andra problem med det digitala; det är dyrt att köpa in och hålla sig uppdaterad och skillnaderna mellan skolorna är ibland stora vilket leder till en orättvis situation. Det är inte alltid att lärare får fortbildning i det digitala och därmed kan de inte undervisa på ett effektivt sätt.
Hjälpmedel i ett sociokulturellt sammanhang - Förhållningssätt till stödjande, rehabiliterande och utvecklande redskap i grund-särskolan och gymnasiesärskolan
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2015) Sall, Susan; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Uppsatsen belyser förhållningssätt till kognitiva och kommunikativa hjälpmedel hos skolpersonal i särskolan och gymnasiesärskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkät. Analyser av resultatet är gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar. Den teoretiska ramen är i huvudsak färgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjälpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhållningssätt till funktionshinder och samhällsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till särskola och gymnasiesärskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjälpmedel som leder in i frågan om bedömning av förmågor inför anpassningar. Materialet från webbenkäten visar på ett relativt godtyckligt bruk både vad gäller kognitiva och kom-munikativa hjälpmedel hos skolpersonalen. Kommunikativa hjälpmedel tycks vara svårare att hantera än kognitiva för skolpersonalen som upplevde stora svårigheter att bedöma, utforma och få eleven in-tresserad av framförallt de kommunikativa hjälpmedlen. Det verkar till stor del bero på den enskilda personalens intresse och kunskap hur omfattande bruket av hjälpmedel är. Dock finns vaga tendenser att specialpedagoger i större utsträckning än elevassistenter och lärare brukar hjälpmedel, likaså visas ett något högre frekvent bruk av hjälpmedel i grundsärskolan än i gymnasiesärskolan. Elevernas funkt-ionsnivå och funktionshinder tycks inte heller oviktiga, elever i grupper där alla fanns inom autism-spektrum – oavsett begåvningsnivå - möttes av högre andel hjälpmedel. Grupper med elever med lind-riga och eller blandande begåvningsnivåer möttes oftare av färre hjälpmedel. Den här studien visar på skolpersonalens behov av ökad kunskap och förtrogenhet med vad, hur och varför olika typer av hjälpmedel fungerar. En förhöjd allmän förtrogenhet med stödjande redskap skulle också kunna förändra synsätt på hjälpmedel som varande självklara redskap för alla. Likaså behövs större insikt i vikten av omgivningens förhållningssätt till hjälpmedel för att skapa ett motiverat och frekvent bruk hos eleverna. Det normkritiska perspektivet förordar också fler tillgängliga lösningar i skolan så att funktionsolikas rätt till delaktighet förverkligas. Jag sätter också min förhoppning till att smartare hjälpmedel utvecklas som är både självinstruerande och självrättande, vilket kan undanröja hindret som okunskapen hos skolpersonal är.
Tanken om framtiden - Sociala och kulturella processer i skapandet av mentala bilder
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2015) Kinberg, Ola; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
The aim of this work is to gain understanding of how predictions and images of future are created and maintained and how they are changed in society. An interdisciplinary approach to cultural and social aspects is used to examine how collective images about future are created. The distinction between collective images and private images is problematised. The subject matter is extracted from a previous explorative examination about Do It Yourself and Open Source culture which are concepts of collective learning. That work is described in the foreword. The question ”How is a collective image about the future created?” is central for this paper. The interdisciplinary approach is a cross reference synthesis of philosophies, educational studies, film studies, strategic studies and future studies. Through the synthesis a hermeneutic philosophical understanding of a phenomenon, a theory of justification is formed which attempts to expose propositions of utopian or dystopian images of future. The image of the future is a fusion of contradictory and parallel texts. Thematic work in education problematising future and questions about personal and collective experience is advised.
Hur sker bedömning i hem- och konsumentkunskap? Hem- och konsumentkunskapslärares förhållningssätt kring bedömning.
(2015) Ingvarsson, Pierre; Wallin, Katarina; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning Att vara lärare i hem- och konsumentkunskap innebär ofta att arbeta på egen hand med planering, bedömning och utvärdering och studiens syfte ligger i att synliggöra och analysera hem- och konsumentkunskapslärares förhållningssätt relaterat till bedömning i skolan. Frågor som rör problemområdet handlar om vilka strategier inom bedömning som kan identifieras hos några lärare i hem- och konsumentkunskap samt hur lärarna förhåller sig till formativ respektive summativ bedömning. Metod som har använts i studien är semistrukturerade intervjuer med sex lärare i hem- och konsumentkunskap och studiens analys har bearbetats via transkribering och kodning. Studiens teoretiska ram utgår från begreppen validitet och reliabilitet och hur dessa står sig i förhållande till bedömning. Att synliggöra hem- och konsumentkunskapslärares förhållningssätt inom bedömningsfältet får konsekvenser som innefattat både didaktiska och pedagogiska aspekter vilket studiens resultat visar i form av att respondenterna förhållandevis likartade förhållningssätt vad gäller bedömning innebär att planering, undervisning samt utvärdera görs i didaktisk anda utifrån kursplanen i hem- och konsumentkunskap och med hänsyn till elevens läroprocess. Resultatet visar att strategier som pedagogerna använder sig av inom bedömningsfältet var matriser, anteckningar, planering, reflektioner, i dialogen, feedback samt processen. Samtliga pedagoger använder sig mest av formativ bedömning och pedagogerna menar att de “alltid” har använt sig av formativ bedömning inom hem- och konsumentkunskap. Vi menar att studien är relevant för läraryrket eftersom bedömningsfältet är komplext och i viss mån svårtolkat, lägg därtill lärarutbildningens blygsamma undervisning om bedömning varvid denna studie kan ses som ett led i att synliggöra bedömning i skolan.
Skolan är inte designad för alla elever – en studie om lärarrollens konsekvenser för skolsegregationen
(2015) Nilsson, Filip; Vikengren, Axel; Melander, Andrea; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Bakgrund: Trots att skolans kompensatoriska uppdrag är tydligt framskrivet i skollagen visar forskning att skolan misslyckas med att vara likvärdig och kompensatorisk. Skolan kan snarare ses som en del i befästandet och reproduktionen av ekonomiska, sociala och kulturella klyftor. Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare ser på lärarrollen och hur de upplever att den påverkas av den enskilda skolan och dess kultur. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, lärare bidrar till att upprätthålla skolsegregationen. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där empirin bygger på intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare på två olika skolor där valet av informanter bygger på ett strategiskt urval. Intervjustudien är utformad som halvstrukturerade livsvärldsintervjuer vars resultat har tematiserats. Studiens teoretiska grund bygger på sociologen Pierre Bourdieus teorier om förhållandet mellan individ och struktur samt Ervin Goffmans dramaturgiska perspektiv i synen på interaktion. Resultat: Resultatet av studien visar att lärarna på de båda skolorna talar om elevunderlaget på skolorna som om det vore homogent. Synen på elevunderlaget påverkar hur lärarna resonerar kring sin lärarroll och vilket ansvar de har gentemot eleverna. Utifrån resultaten kan vi även se att lärarrollen på skolorna påverkas av den fysiska platsen och skolkulturen.
O(ut)taliga metoder - lärares metoder och arbetssätt i klassorkester ur ett sociokulturellt perspektiv
(2015) Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Studiens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur tre lärare inom kulturskolan resonerar kring och arbetar med undervisningsmetoder. Vi vill synliggöra skillnader och likheter i lärarnas resonemang om gruppmetodiska val i undervisningsformen klassorkester. Våra frågeställningar är: hur resonerar lärarna kring val av undervisningsmetod i relation till gruppundervisning och vilka eventuella skillnader och likheter framkommer i deras resonemang utifrån aspekterna lärande, erfarenhet och respons? Vilka undervisningsmetoder synliggörs i undervisningen? Metoderna som används i studien är kvalitativa intervjuer och observationer. Studiens material utgörs av tre intervjuer och observationer från sex lektioner med tre olika klasser. Resultaten visar att lärargruppen ofta väljer att ge instruktioner genom att förevisa istället för att ge verbala instruktioner. Förevisandet medför att gehörsundervisning ges stort utrymme och används med fördel i undervisningen. Rytmikmetoden är en metod som lärarna framhäver som värdefull att använda i klassorkesterundervisningen. Alla lärarna saknar dock djupare förståelse för metoden och begränsas därav av sin egen ämneskunskap. Resultaten visar också att lärarna upplever en brist av pedagogiska samtal och att dela erfarenheter om undervisning med varandra. De pekar ut tidsbrist som den avgörande faktorn för problemet och ger uttryck för att pedagogiskt relaterade frågor och mindre tid till praktiska problem vore önskvärt. Lärarnas användande av beröm och uppmuntran bidrar enligt tidigare forskning till elevernas utveckling. Studien tar även upp betydelsen av förebilder och användandet av elevers erfarenheter i undervisningen. Till synes spelar lärarnas flexibilitet och samspel en stor roll i lärarnas arbete med klasserna. Sammansättningen av lärare och deras individuella och gemensamma erfarenheter har en tydlig inverkan på arbetssättet och val av lektionsinnehåll. Studien blir ett led i att synliggöra kulturskolelärares metoder, men också en del i ett större sammanhang där användbara gruppmetoder kan inspirera lärare att utveckla sin yrkesroll.
Könsskillnader i matematikprestationer under provtillfällen – en informantstudie på en högstadieskola
(2015) Danilov, Pavel; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Problemlösning är en av de fem förmågor som skall utvecklas av elever i ämnet matematik, vilket ställer krav både på elevers kunskaper i ämnet och på deras läsförståelse. Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell förekomst av skillnader mellan tjejer och killar i deras prestationer under ett provtillfälle med avseende på läsförståelse. Frågan är intressant då tidigare studier tyder på en fallande trend i både elevers matematikkunskaper och läsförståelse. Samtidigt bleknar pojkarnas dominans i ämnet bort då tjejer kommer ifatt. För att uppnå syftet genomfördes prov i fem olika klasser i årskurs nio på en skola i Västra Götaland. Varje prov innehöll fyra frågor formulerade med matematiskt språk och fyra frågor formulerade i text. Elevernas svar analyserades i två steg. Först jämfördes lösningsfrekvenser mellan könen sedan avkodades alla felaktiga svar för att undersöka om dessa fel låg i matematiken eller i läsförståelsen. Resultaten visar på att tjejer presterar allmänt bättre i samband med dessa matematikprov. Skillnader mellan könen är något större när det gäller frågor formulerade i text. Begränsat antal elever och stora bortfall av elever som hoppar över frågor på grund av svårighetsgraden hämmar reliabiliteten i studien. Generaliserbarheten av resultaten utanför urvalets ramar är omöjlig. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att läsförståelse är en viktig del av dagens skolmatematik och därmed också bör vara en del av undervisningen i matematiken.
Elever som utmanar - en intervjustudie utifrån lärares perspektiv
(2015) Östergren, Louise; Svensson, Sandra; Karlsson, Anna; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Studien syftar till att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år anpassar undervisningen till elever som utmanar dem i deras profession. Utmaningen kan bestå i att utforma undervisningen för de elever som har svårigheter, men också för de elever som behöver utmanas mer. Studien belyser lärares synsätt på elever som utmanar och anpassningar till dem utifrån tre perspektiv; det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet. Skolan ska enligt styrdokumenten möta och anpassa sig efter alla elever och deras förutsättningar, tvärtemot hur det sett ut tidigare och även idag, då eleverna istället snarare får anpassa sig efter skolan. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex lärare och fem klassrumsobservationer. Resultatet visar att en god relation mellan lärare och elev var grundläggande för att kunna anpassa undervisningen till enskilda elever. Betydelsefulla faktorer var även tydlighet och struktur i lärares ledarskap. Elevernas delaktighet i utformningen av undervisningen samt varierande arbetsformer, anpassade efter elevgruppen, var ytterligare faktorer som visade sig ha betydelse. I resultatet framträder även en komplexitet mellan lärarnas strävan efter att uppnå en skola för alla och att möjliggöra det i verkligheten. För att närma sig detta önskade lärarna mer tid, resurser, handledning av specialpedagog-/lärare och mer kompetensutveckling. En slutsats vi drar är att lärares synsätt på elevers olikheter påverkar hur de anpassar sin undervisning till elever som utmanar. Lärare behöver få ökad kompetens och mer tid att reflektera över hur undervisningen kan anpassas till elevers olikheter.
”Vad lär improvisation?” – En kvalitativ studie
(2015) Fors, Anders; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Denna uppsats behandlar improvisationsteater med fokus riktat mot teaterundervisning i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka vad deltagare som går improvisationsteaterkurs upplever att de lär sig av improvisation för att se vad improvisation skulle kunna lära elever på gymnasiet och om improvisation kan hjälpa elever att utveckla förmågan till scenisk närvaro. Frågeställningarna har varit: Vad är det för typ av lärande som improvisation kan generera? Kan improvisation bidra till att öka elevers förmåga till närvaro i den sceniska gestaltningen? Och i så fall på vilket sätt? Undersökningens teoretiska bakgrund utgår från Vygotskijs teorier om lekens betydelse för kunskapsutveckling och den sociokulturella läroteorin. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ intervjustudie av sex kursdeltagare om deras upplevelser av vad arbete med improvisation har lärt dem. Det insamlade materialet har jämförts och kopplats till den tidigare konstnärliga och pedagogiska forskningen inom teater och improvisation samt didaktisk litteratur inom improvisationsteater. I resultatet av undersökningen framkommer att arbete med improvisation skulle kunna utveckla förmågor till att gestalta sceniskt. Informanterna upplever att improvisation kan träna upp förmågor inom lek, trygghet, samspel, känslospel samt karaktärsgestaltning. Informanterna i studien redogör för olika aspekter där träning i improvisation har bidragit till ökad förmåga av scenisk närvaro. Förmågorna som utvecklas poängteras också av tidigare konstnärlig och pedagogisk forskning. En didaktisk konsekvens utifrån denna undersöknings resultat är att improvisation kan vara ett sätt att arbeta med scenisk gestaltning. Studies resultat tyder på att improvisation kan träna förmågor som är väsentliga för scenframställning i gymnasieskolans teaterämne. Förmågorna som framkommit stämmer överens med delar av det centrala innehållet för teaterämnet i gymnasieskolan. Slutsatsen är att denna undersökning kan vara till hjälp för blivande teaterlärare i förståelsen av vad improvisation skulle kunna lära elever i teaterämnet och vilka förmågor det kan hjälpa att träna för den sceniska gestaltningen.
Samarbetsoptimister eller soloartister? Hem- och konsumentkunskapslärares förhållningssätt till arbetsövergripande undervisning.
(2015) Danielson, Helena; Gustafsson, Amanda; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap (HK) förhåller sig till ämnesövergripande undervisning. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem HK-lärare som undervisar i årskurs 5-9. De huvudfrågor som behandlades i studien var lärarnas grundläggande inställning och praktiska möjligheter till ämnesövergripande undervisning. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av de två utbildningsfilosofiska idealen essentialism och progressivism samt begreppet ramfaktorer. Resultatet visar att det råder en tvetydighet gällande hur respondenterna förhåller sig till ämnesövergripande undervisning. Det som bidrar till detta är de utbildningsfilosofiska ideal som framträder och de ramfaktorer som påverkar lärarna i deras arbete. I studien visar det sig att kontinuerlig kontakt med kollegor är en grundläggande förutsättning för att respondenterna ska kunna bedriva ämnesövergripande undervisning. Resultatet visar även att HK-lärare är mer begränsade gällande den sociala kontakten jämfört med andra lärare. Det beror på de praktiska möjligheterna där den mest framträdande faktorn är HK-salens placering i förhållande till övriga undervisningssalar. På grund av detta kan HK-lärare upplevas ha en större utmaning att genomföra ämnesövergripande undervisning. Studien tillför ett lärarperspektiv och lyfter de möjligheter och utmaningar som HK- lärare kan ställas inför vid ämnesövergripande arbete. Vidare kan studien skapa en medvetenhet hos lärare för att kunna arbeta för en förändring.
Det vi hör, det vi ser & det vi känner
(2015) Larsson, Sara; Johansson, Paulina; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
I vår studie har vi undersökt pedagogers uppfattningar samt kunskaper om anmälningsskyldigheten som råder inom förskoleverksamheten. Vi har även undersökt vilka uppfattningar pedagogerna har gällande signalement som kan uppmärksammas hos barn som far illa. Vår studie består av en respondentundersökning där fjorton pedagoger deltagit genom att svara på en enkät. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att detta område behövs diskuteras mer på verksamheterna då många pedagoger känner en osäkerhet gällande sin anmälningsskyldighet samt att det är ett känsligt ämne då det inkluderar barn som far illa.
”Kenta ser att killarna kommer. Nu kollar dom på honom och på alla kjolarna. Det är nog bäst att han går på toan.” - Iscensättningar av genus och etnicitet i barnböcker
(2015) Lindroth, Hanna; Pedersén, Karoline; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka hur genus och etnicitet konstruerades i ett urval av de mest utlånade barnböckerna i Göteborgs stad år 013. Våra frågeställningar var: Vilka identifikationer erbjuds i dessa böcker? Hur iscensätts genusmässiga och etniska identiteter? Vi använde oss av en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys i vår textanalys. Detta då vi ville undersöka både det manifesta inslaget i texterna, alltså det som explicit uttrycks, men även analysera det som uttrycks mellan raderna. Då vi ansåg att en bildanalys skulle ge extra värde till vår textanalys, valde vi att komplettera textanalysen med en sådan. Vårt urval bestod av 7 barnböcker som alla fanns med på 100 listan över de mest utlånade böckerna på alla Göteborgs folk- och skolbibliotek. Vi valde särskilt ut böcker som hade minst en karaktär med annan än svensk etnicitet samt böcker där båda könen fanns med bland karaktärerna. I vårt resultat kunde vi se en effekt av de föreställningar som finns om kön och etnicitet. Vi fann att karaktärer som tillåts bryta mot könsnormerna samtidigt framställdes som annorlunda. Vidare fann vi att identifiktationsmöjligheterna för män och kvinnor som bryter mot genusförväntningarna var begränsade genom att karaktärens utseende förstärktes enligt könsnormerna. När karaktärer med annan än svensk etnicitet skildrades, var de mestadels i bakgrunden eller frammålades som stereotyper. Karaktärerna skildrades med häftigt temperament och illustrerades med stereotypt överdrivna drag. Då barnböckerna vi har analyserat används i skolan/förskolan är det viktigt att lärare diskuterar och granskar de värden som uttrycks däri. Böckerna ger möjlighet till igenkänning och identifikation varför det är nödvändigt att skildringen inte är för snäv. Det är därför av stor vikt att lärare kan bredda sitt utbud av böcker, som omfattar normbrytande flickor och pojkar utan att böckerna skildrar dem som annorlunda och avvikande från de andra av samma kön.
Vart har samhällskunskapen tagit vägen? En komparativ analys av kursplanerna för samhällskunskap i Lgr 11 och Lpo 94 utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv
(2015) Olsson, Pontus; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Skola och samhälle har sedan länge haft en intim relation. Skolans makt över morgondagens samhälle har inte gått politiken förbi. Under det senaste decenniet har skolan stått i centrum av den politiska debatten och 011 implementerades en ny läroplan för grundskolan, Lgr 11. Med vad för syn på utbildning ligger bakom denna förändring? Ett skolämne där en sådan fråga kan besvaras kan finnas inom samhällskunskapen. Kursinnehållet för de samhällsorienterande ämnena bestäms politiskt och ger vidare spår av en viss samhälls- och utbildningssyn. Denna uppsats syfte är att undersöka vilka utbildningsfilosofiska förändringar som har skett i kursplanen för samhällskunskap i och med skiftet mellan Lpo 94 och Lgr 11. Den valda metoden utgörs av en idealtypsanalys där idealtypererna utgörs av fyra strömningar inom utbildningsfilosofin: perennialism, essentialism, progressivism och rekonstruktivism. Det empiriska materialet utgörs av kursplanerna i ämnet samhällskunskap för Lpo 94 och Lgr 11. Resultaten visar att även om ingen större skillnad kan utläsas mellan kursplanerna så framträder en progressivistisk/essentialistisk trend i Lgr 11 i förhållande till Lpo 94. Resultaten har betydelse för läraryrket då det identifierar vilken utbildningsfilosofisk riktning samhällskunskapsämnet tagit i och med skiftet mellan Lpo 94 och Lgr 11. Förhoppningen är att undersökningen kan bidra till en fördjupad diskussion om skolan i allmänhet och samhällskunskapsämnet i synnerhet.
Mobiltelefonen i gränslandet - Hur gymnasielärare ser på mobilförbud
(2015) yrlid, olof; salonen, jonas; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Syftet men den här uppsatsen är att ta reda på hur gymnasielärare ser på elevers mobilanvändande och på mobilförbud. En fråga som är väldigt aktuell just nu i den svenska skoldebatten, både ute i verksamheten och bland beslutsfattare. Genom att intervjua åtta gymnasielärare på djupet fick vi ett gediget material som vi sedan undersökte och drog slutsatser ifrån. I de öppna intervjuerna styrde respondenterna samtalet om hur ett existerande mobilförbud på deras skola kommit till och förändrats över tid. Det framkom att det var den första gemensamma ordningsregeln som lärarna på skolenheten bestämde sig för att ha. I och med förbudet fick eleverna i början av varje lektion lämna ifrån sig sina mobiltelefoner. Vi fann att det var svårt för lärarna att definiera mobiltelefonens roll i skolan. Detta kopplar vi till Goffmans teori om privata och offentliga sfärer samt Susan Stars begrepp ”boundary object”. Dessa begrepp hjälper oss att förklara varför mobiltelefonen är en så svårplacerad artefakt. På grund av att den är ett ganska nytt hjälpmedel befinner den sig i ett gränsland, inte minst i skolans värld. I vårt resultat såg vi hur lärarna hade olika syn på sin egen lärarroll vilket bidrog till olika förhållningssätt då de hanterade mobiltelefonen i sina klassrum. En del lärare blev provocerade av elevernas mobilanvändande och ville få bort det helt. Andra hade ett mer diskuterande förhållningssätt och såg en framtida pedagogisk potential i mobiltelefonen. De slutsatser som dras i uppsatsen var att det var svårt att upprätthålla förbudet eftersom lärarna inte var helt ense om sin definition av mobiltelefonens roll i skolan. Det framkom att förbudet ”vittrade” över tid vilket kan ha berott på att eleverna inte varit med i beslutsprocessen. Detta slutsatser har betydelse för läraryrket, innan man beslutar sig för gemensamma ordningsregler måste man dela samma uppfattning och involvera eleverna i processen.
En studie om barns möjligheter att komma till tals i förskolan.
(2015) Götherström, Katarina; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Studiens syfte är att få kännedom om hur barns möjligheter att komma till tals i samtal med pedagoger på förskolan ser ut. Vidare förankras detta i hur dialogerna ser ut mellan dem. Vilka dialogiska samtal är framträdande utifrån den reglerande och gränssättande dialogen samt den meningskapande och utvidgade dialogen inom respektive aktivitet enligt Hundeide (006, s76-83)? Vilket utrymme skapar pedagogen för barnet att komma till tals? Samt när det närmar sig de dialogiska samtalen monolog? Fokus är på pedagogens förhållningsätt i samtalet med barnet som leder oss in på barnsyn, atmosfär och makt. Jag har inspirerats av en etnometodologisk forskningsmetod som studerar vad människors yttranden har för inverkan i det sociala samspelet. Fokus är studera hur det verbala språket används i förskolans vardag och vilken inverkan det har på individens agerande. Jag har gjort ostrukturerade observationer på en förskoleavdelning under ett par dagar. Dessa spelades in med en iphone där ljudfilerna togs upp. Dessa transkriberades direkt efteråt. Därefter ett flertal gånger till och på så vis delades samtalen in i sekvenser. Anteckningar fördes under tiden med hållpunkterna makt, atmosfär, dialog. Vidare så var studien kvalitativ där observatören själv är mätinstrumentet. Observationerna har transkriberats, antecknats, reflekterats, analyserats och sammanställts. Resultatet visar att barns möjligheter att komma till tals begränsas av den reglerande och gränssättande dialogen. På så vis stängs barnets möjligheter i att uttrycka sin tankar och behov.
Barnet och bilderboken
(2015) Åkesson, Anna; Schmidt, Andrea; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning Denna studie är gjord inom kursen för LAU 395, som en del av Lärarprogrammet, Kultur och språk, 10 hp vid Göteborgs universitet. Kursen examineras på avancerad nivå och handlar om hur förskolebarn läser bilderböcker. Bakgrunden till studien är Simonssons avhandling Bilderboken i förskolan (004). I sin kartläggning kring bilderboksanvändandet i förskolan kom Simonsson (004) fram till att den vanligast förekommande aktiviteten är den där barnet själv initierar till aktivitet genom lek eller läsning, självständigt eller tillsammans med andra. I denna studie har jag valt att närmare undersöka en av dessa aktiviteter, förskolebarnens egen högläsning. Som en del av studien iscensattes ett antal högläsningar med förskolebarn i åldrarna fyra till fem år där barnet och den vuxne växelvis var läsare och åhörare. Läsningen utgick från bilderböckerna Här är lilla Anna (Sandberg & Hellsing, 013) och Lilla Anna har kalas (Sandberg och Hellsing, 014), båda utgivna på Rabén och Sjögrens förlag. Studien visade att barnen använde sig av olika typer av strategier vid skapandet av bokens handling. Likaså kunde man se samband mellan barnets läsriktning i bilderna och barnens förmåga att skapa en sammanhängande handling. Vid läsningen kunde även märkas att barnen hade problem att tolka uppslag där bilderna krockade med barnens tidigare erfarenhetsvärld. Undersökningens resultat är tänkt att kunna adderas till den tidigare kunskap som finns om bilderboken och om förskolebarnet som läsare. Då detta är ett område med flera infallsvinklar har jag valt att presentera undersökningen mot en tvärvetenskaplig teori, omfattande både litteraturvetenskap och pedagogik.
Motivation i skolan ur ett genusperspektiv. En kvalitativ studie av sju pojkar i årskurs 6
(2015) Toral, Emma; Människa, natur och samhälle för tidigar, Musik; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet med denna studie var att genom kvalitativa intervjuer studera pojkars attityder till skolarbete i årskurs 6 ur ett genusperspektiv. Uppsatsen grundar sig i att pojkar som grupp presterar sämre i skolan och att en ”pojkkris” råder inom skolan. Ur det kommer studiens syfte - påverkas pojkars motivation för skolarbetet av att vara en pojke. Insamlingen av studiens material gjordes genom kvalitativa intervjuer med sju pojkar i en mindre ort i Skåne. Intervjuerna grundar sig i tre huvudfrågor: 1) Hur ser pojkarna på studiemiljön, läraren och kamraternas betydelse för deras eget lärande? 2) Vilka ambitioner har pojkar med sitt skolarbete? 3) Vilka orsaker ser pojkarna bakom sina framgångar respektive misslyckande i skolan? Det insamlade materialet har tolkats och analyserats genom en genusteori för att se om elevens könstillhörighet påverkar deras motivation och ambition för deras skolarbete. Studiens resultat visar att pojkarnas motivation och ambition påverkas av några olika faktorer. Dels vilket ämne de studerar och dels hur mycket talang de har för ämnet sen innan. Pojkarna påverkas även av den sociala kulturen som finns i klassen där tävlingsinstinkten är stark och där risken att bli kallad ”pluggis” är stor. Resultatet visar även hur viktigt det är för pojkar att bli uppmuntrade att göra könsöverskridande ämnesval i skolan för att få en möjlighet att förbättra sina resultat.
Morot eller piska? Gymnasielevers tankar om vad som påverkar motivationen i matematikämnet
(2015) Axéll, Robin; Sjösvärd, Björn; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Tidigare forskning pekar på att elevernas motivation i skolarbetet sjunker ju högre upp i årskurserna man kommer, och att detta är särskilt tydligt i matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar gymnasieelevers motivation i matematikämnet. Studien utgick från följande frågeställning: - Vilka faktorer anser eleverna påverkar deras motivation i matematikämnet? Utifrån resultatet av undersökningen diskuterades även frågan: - Hur kan man som lärare arbeta för att stärka elevernas motivation i matematikämnet? Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som distribuerades till totalt sex gymnasieklasser från det samhällsvetenskapliga programmet och ekonomiprogrammet på tre slumpvis utvalda skolor i en större svensk stad. Enkäten utformades och genomfördes digitalt via Google Drive. Resultaten sammanställdes i diagram, och i vissa fall beräknades den statistiska felmarginalen för att möjliggöra slutsatser med en högre grad av säkerhet. Resultatet av undersökningen visade att de faktorer som enligt eleverna påverkar motivationen i matematikämnet i störst utsträckning är känslan av att lyckas med sina uppgifter, betyg, lärarens undervisning, prov, nytta för framtida studier och känslan av att se hur matematiken hänger ihop. Utifrån detta resultat diskuterades hur läraren kan arbeta för att stärka elevernas motivation i matematikämnet. Ur ett lärarperspektiv kan resultatet av denna undersökning ses som positivt då det indikerade att läraren har stor möjlighet att påverka elevernas motivation. Denna studie pekar på att läraren kan stärka elevernas motivation genom att öka variationen i undervisningen, skapa optimala utmaningar för eleverna, visa på den nytta matematiken kan ge i framtiden samt genom att ge tydligare och mer framåtsyftande återkoppling.
Lärarbemötande och Motivation i skolan. En undersökning om elevers och engelsklärares syn på hur lärarbemötandet påverkar gymnasieelevers motivation i engelskundervisning.
(2015) Tringidou, Evlampia; Gumpo, Sanele; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Abstrakt Motivation är ett mångtydigt begrepp som inte är enkelt att definiera. Begreppet kan definieras som ens vilja att upprepa ett visst beteende eller agerande för att uppnå ett resultat som oftast antingen direkt eller indirekt gynnar en. Då motivation är ett komplext begrepp som beror på flera olika faktorer har vi valt att förhålla oss till gymnasieelevers motivation i engelskundervisning. Syftet med denna studie är att undersöka både gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning om huruvida lärares bemötande påverkar elevernas motivation i ämnet engelska. Vår ambition är att ta reda på samtliga deltagares åsikter om vad lärare kan göra för att motivera sina elever och sedan få en insikt för om, och i så fall i vilken utsträckning, lärarna och eleverna delar samma uppfattning om vad som motiverar eleverna i engelskundervisningen. Med kännedom av att motivation är svårt att mäta har vi genomfört både en kvantitativ och kvalitativ studie. Genom enkäter och intervjuer har den empiriska delen i vår studie som huvudsyfte att bilda en uppfattning om huruvida lärares uppfattning om motivation stämmer överens med elevernas. Vi har intresserat oss för motivation som ett socialt fenomen såväl som för deltagarnas upplevelser. Detta innebär att vi ständigt hade i åtanke, och tog därför hänsyn till, att lärarna och eleverna i denna undersökning möjligtvis ser på motivation utifrån olika perspektiv och utgångspunkter. Både lärarnas och elevernas svar analyserades tematiskt under olika kategorier med fokus på relationen mellan lärare och elever, konstruktiv feedback, lärarens förhållningssätt, bemötande och pedagogik samt lärarens personlighet och engagemang. Vår undersökning visar att de lärare och elever som deltog har samma syn på många aspekter av elevmotivation. Däremot finns det punkter där deras inställningar och intryck skiljer sig åt, vilket fick oss att tänka på vikten av att lyssna på och samarbeta med eleverna för att så mycket som möjligt höja de sistnämndas motivation att lära sig engelska.
Känslan av att göra något fel
(2015) Bengtsson, Sanna; Karlsson, Linn; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Följande uppsats har till syfte att belysa vilka förutsättningar som språklärare i moderna språk på grundskolan och gymnasiet upplever sig ha för att främja att deras elever utvecklar en hög muntlig kommunikativ förmåga på målspråket. Uppsatsen utgår från ett lärarperspektiv och grundar sig på tre frågeställningar som alla kan sammanfattas till en huvudfråga som söker svar på hur språklärare upplever sin arbetssituation. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod och materialet består av fem kvalitativa intervjuer med språklärare. Framkomna resultat visar på en diskripans mellan hur språkdidaktisk forskning och de aktuella styrdokumenten menar att språkundervisningen bör bedrivas, och vilka förutsättningar för att bedriva en sådan undervisning som språklärare i realiteten har. Resultaten visar även att språklärare ofta saknar andra språklärare att dela sina erfarenheter med, föreliggande uppsats kan således ha betydelse för språklärare runt om i landet i den mån att uppsatsen belyser olika språklärares förutsättningar och idéer kring sin undervisning.

Browse

Recent Submissions