Magisteruppsatser
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/36652
Browse
Recent Submissions
Item The Shift-of-Strategy Approach: Verbal Counter-Interrogation Strategies of Guilty Mock Suspects and Disclosure of Critical Information(2023-03-09) Persson, Klara; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/ Psykologiska institutionenThe Shift-of-Strategy (SoS) approach is employed by interviewers with the aim of influencing suspects’ counter-interrogation strategies (CIS) by encouraging suspects to become more forthcoming with information. This is achieved through challenging inconsistencies between their statements and the available evidence. The present study had two aims: to build on existing research regarding self-reported CISs employed by the mock suspects (N=10) using Thematic Analysis and to examine two new variations of the SoS approach (SoS-Cooling Off and SoS-Diversion) and their ability to elicit critical information by the mock suspects (N=159) during a particular stage using quantitative data analysis. The two research questions were: 1. What verbal counter-interrogation strategies did the participants state that they used? 2. Which interview condition resulted in statements disclosing the most critical details during the lay low stage? Concerning the first question, results from the interviews indicated that frequently used CISs were: adapting statements to evidence; providing majority truthful statements incorporated with lies; employing escape strategies. Results concerning the second question show that the SoS-Cooling Off condition led to participants providing the longest statements disclosing the most critical details. Using the SoS approach, future research should compare the influence on guilty and innocent mock suspects’ CISs.Item Explicit or implicit? Norm communication and people's experiences of normative influence attempts(2021-06-14) Dahlgren, Sonja; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/ Psykologiska institutionenThe aim of the present study was to provide a first experimental test of explicitly versus implicitly communicated descriptive norms. It was hypothesized that both explicitly and implicitly communicated norms would be more influential (i.e., yield higher acceptance toward an environmental policy) than a no-message control, and that the implicit norm would be more influential than the explicit. Moreover, it was investigated how the two norm messages differed in terms of people’s experiences of the influence attempts. An online between-groups experiment (N = 484) was conducted, participants were randomly assigned to one of three conditions. None of the directional hypotheses were confirmed, and it was discussed whether the results might be due to a social norm that is already changing.Item ”Jag gör rätt av fel anledningar” – sidovinster och inramningar i klimatmeddelanden(2021-02-05) Fogelholm, Petra; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/ Psykologiska institutionenI syfte att förbättra formuleringen av meddelanden som uppmanar till klimatvänliga beteenden undersökte denna studie hur sidovinster, inramning av mål och social påverkan i förhållande till klimatbeteenden kan tänkas påverka människors attityd och utförande av dessa. Åtta informanter i åldrarna 23 till 43, varav sex män och två kvinnor, deltog i semistrukturerade intervjuer som utgick ifrån tre klimateffektiva beteenden; åka tåg, shoppa second hand och välja bort animalier. Informanternas svar tyder på att individens betydelse i klimatkampen behöver förtydligas och att det finns en övertro på information som motivation för beteenden. Meddelanden bör innehålla konkret information om hur och varför ett beteende bör utföras, en ekonomisk sidovinst och visa att individens val spelar roll.Item Det uteblivna samtalet om sexualitet - psykologers och psykoterapeuters upplevelse av hinder att samtala om sexualitet(2020-07-08) Wickberg, Anna; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/ Psykologiska institutionenSyftet med studien var att undersöka psykologers och psykoterapeuters upplevelse av hinder att samtala om sexualitet i terapier. För att undersöka detta genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med psykologer och psykoterapeuter. Studien hade en kvalitativ ansats, och intervjumaterialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys. Analysen visade att de upplevda hindren dels var knutna till det omgivande samhället, dels till synen på terapi och psykologisk teori. Det tycks som att sexualitet riskerar att få en alltför undanskymd plats i psykoterapier på grund av försiktighet, normativt tänkande och en ovana hos terapeuterna.Item Finns det ett samband mellan ungdomars självmedkänsla och upplevda stress?(2019-07-26) Brenner, Charlotte; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/ Psykologiska institutionenSjälvmedkänsla respektive upplevd stress och sambandet däremellan samt om självmedkänsla kunde predicera upplevd stress undersöktes hos ungdomar (15-20 år). Ungdomar (N = 268) skattade sin självmedkänsla via formuläret Self-Compassion Scale och upplevd stress via Perceived Stress Scale. Resultatet visade att tjejer hade signifikant lägre självmedkänsla än killar, totalt och inom fem av självmedkänslans sex komponenter - snäll mot sig själv, självdömande, isolering, mindfulness och överidentifiering. Tjejer skattade signifikant högre stress än killar. Självmedkänsla hade signifikant negativt samband med upplevd stress för båda könen. Självmedkänsla predicerade stress oavsett kön genom komponenterna självdömande, isolering och överidentifiering. Forskning kan fokusera på att förebygga låg självmedkänsla och upplevd stress tidigt, särskilt bland tjejer, samt stärka självmedkänsla då den framstår som en skyddsfaktor mot stress.Item Utvecklingssamtal och psykosocial arbetsmiljö ur ett medarbetarperspektiv(2019-04-24) Hesslefors Persson, Kerstin; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/ Psykologiska institutionenI studien undersöktes utvecklingssamtal och psykosocial arbetsmiljö med enkät (N = 106, 52,6%). Genom faktoranalys bildades mått på arbetsbelastning och index (a = 0,77) samt mått på samtalskvalitet och index (a = 0,77). Envägs variansanalys (N = 103, M = 3,1, s = 0,8) visade ingen signifikant skillnad i medarbetarens upplevelse av arbetsbelastning i förhållande till samtalsfrekvens (F2,100 = 1,76, p >,05). Korrelationsanalys visade inget samband mellan samtalskvalitet och arbetsbelastning (r = ,05, p >,05). I motsats till tidigare forskning visade inte studien att ökad samtalskvalitet i utvecklingssamtalet kan leda till upplevelsen av lägre arbetsbelastning. Samtalskvalitet visade däremot starkt samband med arbetsledarklimat (r = 0, 64, p < ,05) samt medelstarkt samband med stimulans från arbetet (r = 0,36, p < ,05).