Magisteruppsatser (IDPP)
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24930
Browse
Recent Submissions
Item Läromedelsanalys – programmering inom teknikämnet(2025-10-03) Awemost, Susanna; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionThis study investigates how programming is represented in Swedish compulsory school technology materials (grades F–9), focusing on the interaction of text and images. Drawing on a social semiotic and multimodal learning perspective, six materials (three student textbooks and three teacher guides, published 2014–2024) were analyzed. The aim is to identify which programming concepts students encounter, how programming is portrayed visually and verbally, and how these modes interact to support understanding. The analysis reveals three dominant themes: programming as activity, programming as algorithm, and programming as a system component. Results show substantial variation in representation. Multimodal resources can scaffold progression from playful interaction to abstract reasoning, yet inconsistent coordination between text and image often hinders comprehension, particularly for beginners. The design of student textbooks and teaching materials thus serves a dual role: providing teachers with subject content and enabling adaptation to diverse learners. Teachers’ subject knowledge and didactic awareness emerge as crucial for effective use of multimodal resources. The findings further highlight the absence of schematic images and consistent frameworks for programming across grade levels, creating uncertainty about subject progression. Peer review of materials is recommended to strengthen accessibility and equivalence. The study concludes that programming in primary technology education requires continued research and development, with potential to expand discourse on digital literacies in compulsory schoolingItem Lärares perspektiv och arbete med religionskunskapsundervisning i mångreligiösa klassrum – En kvalitativ studie om inkludering, möjligheter och utmaningar(2025-07-18) Ekengren, Elsa; Alontaga Andersson, Isabelle; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 arbetar med att inkludera ele ver med olika religiösa bakgrunder i religionskunskapsundervisningen, samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever i mångreligiösa klassrum. För att uppfylla syftet har undersök ningen utgått ifrån två frågeställningar; Hur beskriver lärare sitt arbete med att skapa en re ligionskunskapsundervisning som tar hänsyn till och inkluderar elever med olika religiösa bakgrunder? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare i religionskunskapsun dervisningen när eleverna har olika religiösa bakgrunder? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ undersökning där tio lärare i årskurs 1-3 intervjuades genom semi strukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys som resulterade i att fem teman framkom, som sedan användes som grund för resultatet. För att analysera re sultatet tillämpades ett teoretiskt ramverk genom Jacksons (2009) tolkande ansats och per spektivets begrepp; representation, tolkning, reflexivitet samt edification. Studiens resultat vi sar på att lärarna har en medvetenhet kring vikten av en inkluderande religionskunskapsunder visning. Elevernas olika religiösa bakgrunder inkluderas genom olika inkluderingsmetoder där eleverna får utrymme att synliggöra sina erfarenheter. För att eleverna ska känna sig be kväma med att synliggöra sina religiösa erfarenheter är ett tryggt klassrumsklimat centralt. Resultatet av studien visar också att lärarna ser en religiös mångfald i klassrummet som en möjlighet och resurs som kan berika religionskunskapsundervisningen. Trots flera möjligheter visar även resultatet att lärarna upplever utmaningar med en religiös mångfald i religionskun skapsundervisningen. Utmaningarna uppstår i form av elevers bristande respekt och förståelse för religion samt föräldrars påverkan på eleverna och religionskunskapsundervisningen.Item Svenska lärares användning av tavlan i matematikundervisningen - En jämförelse med den japanska metoden bansho(2025-07-18) Iversen, Sanna; Johansson, Johanna; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionSyftet med denna studie är att undersöka hur sex svenska lågstadielärare använder tavlan som pedagogiskt verktyg i sin matematikundervisning, och ställa detta i relation till bansho som är en japansk undervisningsmetod där tavlan är central och används på ett genomtänkt sätt. Genom strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer har vi analyserat hur tavlan används, hur lärare ser på dess funktion i undervisningen samt hur användningen förhåller sig till bansho. Resultatet visar att samtliga lärare värderar tavlan som ett viktigt hjälpmedel för att visualisera matematiska resonemang och skapa tydlighet, men att tavlan samtidigt används för många andra ändamål. Flera lärare uttrycker en vilja att använda tavlan mer strukturerat och elevaktivt, men beskriver hinder som behov av ordning och osäkerhet kring tavelanvändning. Studien visar också att lärarnas tavelanvändning ofta sker utan planering av specifik struktur, men med en medvetenhet om tydlighet genom till exempel färgkodning, magnetiskt material och synliggörandet av tankeled. I jämförelse med bansho är användningen av tavlan i de observerade klassrummen mindre strukturerad och innehåller färre elevlösningar och representationer. Studien belyser lärares osäkerhet kring tavlan och pekar på behovet av ökad vägledning kring tavelanvändning i lärarutbildningen.Item Språkliga krav inom grundlärarprogrammet F-3 – En kvalitativ studie som undersöker lärarutbildares perspektiv(2025-07-18) Elmenmyr, Nora Godhe, Hanna; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionThis study investigates teacher educators' views on the literacy requirements for primary school teacher students in grades F-3 in the programme. The study aims to highlight how teacher educators view the language skills students need to complete the programme and in their future professional lives. In addition, the study investigates how they are supported in their development to become competent teachers. The background to this study is the current proposal to tighten the eligibility requirements, which means that a grade C in Swedish is required for admission to teacher training. The empirical data consists of semi-structured qualitative interviews with twelve teacher educators at five Swedish universities. The interview responses were analysed using thematic analysis from an academic literacy perspective. The results show that although the majority of teacher educators are positive about the possible changes to the entry requirements, there are divided opinions regarding the increase in entry requirements and that these may have varying consequences for future students and the teaching profession. The results reveal a dichotomous tension between improving the quality of education and the task of broadening recruitment to higher education. In addition, raising the entry requirements could exacerbate the teacher shortage in the long term. According to the informants, students' language skills are considered important for success in education, and it is emphasised that language and knowledge cannot be separated. Furthermore, it emerges that good language skills are required in the future professional role, as this leads to trust and increased professionalism. The study shows a need and a desire for more support for students from the university. The will is there, but opportunities are limited due to a lack of resources and timeItem Att stärka elevers lärande i flerspråkiga klassrum: En kvalitativ studie med tio lärare i årskurserna F-3(2025-02-13) Bekteshi, Gjenita; Halabi, Nourhan; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionThe purpose of the study is to illuminate how teachers from preschool class to grade 3 work with language development in multilingual classrooms and to explore their experiences of using pupils' mother tongues in teaching. The study is based on two central research questions: What strategies and tools do teachers use to promote language development for pupils who do not have Swedish as their first language, and how do they describe their experiences of integrating pupils’ mother tongues in teaching. To answer the research questions, a qualitative research method was used through semi-structured interviews with ten teachers. The results show that teachers use a variety of strategies and tools to support language development. Key strategies employed by teachers include the Bornholms model and the Curriculum circle, which focus on strengthening pupils’ language skills through structured teaching. The use of visual aids and digital tools also proved to be important for facilitating understanding and creating a more inclusive learning environment. The results indicate that teachers have different approaches to how the mother tongue is used in teaching. Some teachers view the mother tongue as an important resource for parallel language development, where pupils develop both their mother tongue and Swedish simultaneously. Other teachers use the pupils' mother tongue more restrictively, primarily to provide support when needed, such as allowing pupils to read or listen to books in their mother tongue. It can be concluded that multilingualism is seen as an asset rather than a limitation, but that awareness about and the use of tailored strategies are required for the mother tongue to be effectively integrated into teaching.Item Religionsundervisning i ett pluralistiskt samhälle- lärares arbetsmetodik i ett ämne präglat av starka åsikter(2025-02-11) Hultbäck, Anton; Thörnqvist, Linda; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionSverige beskrivs som ett av världens mest sekulariserade länder, vilket gör att en del invånare i landet har en begränsad uppfattning om religioner ur ett annat perspektiv än den bild de får via media och den samhälleliga debatten (Löfstedt, 2020). Samtidigt är landet också i högsta grad mångkulturellt. Cirka 20 % av befolkningen är antingen födda i ett annat land eller har föräldrar som är födda utomlands (SCB, 2024), vilket innebär att många svenska klassrum präglas av stor mångfald. Franck och Thalén (2018) menar att detta gör undervisningen i religionskunskap viktigare än någonsin. I svensk skola är religionskunskap ett obligatoriskt ämne som eleverna läser i hela grundskolan samt i gymnasiet. Syftet med undervisningen i religionskunskap är att ge eleverna “förståelse för hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion på olika sätt” (Skolverket, 2022). Religiositet är ett ständigt aktuellt ämne som i många debatter och sammanhang rör upp känslor. Åsikterna går brett isär där en del i den samhälleliga debatten menar att religiösa uttryck är roten till ett flertal konflikter och humanitära orättvisor, vilket kan göra ämnet kontroversiellt och laddat att prata om. Även den svenska befolkningens relation till religion är delad och i samhället råder det splittrade meningar om vilket utrymme religionen ska ha i det offentliga rummet. Enligt Lund Johannessen och Skeie (2019) är religion och öppen religiositet accepterat som en allmän företeelse i det multikulturella samhället, men sättet religiösa uttryck kan framställas på i politik och i media riskerar att förvränga bilden av religion och religiositet till något problematiskt. Samtidigt påpekar Kittelmann Flensner (2018) att den offentliga debatten i Sverige ofta präglas av en kritisk hållning till religion, trots att den religiösa och kulturella mångfalden ökar. Detta riskerar att leda till ett splittrat förhållningssätt, där ett vi-och dem- tänkande har uppstått mellan religiösa och icke-religiösa individer. Tidigare forskning inom religionsdidaktik visar ett flertal motsägelsefulla aspekter. I forskningen återfinns ett flertal lärare som uttrycker en mängd komplexa aspekter som framträder i undervisningen. Exempel på sådana aspekter är intolerans mot specifika religioner, ofta baserade på att elever ser och hör nyheter om gärningar och händelser som är politiskt eller religiöst betingade, såsom konflikter eller terrorattentat vilket kan leda till en vinklad bild av vad religion är. Detta innebär i många fall att det infinner sig en osäkerhet kring hur ämnet ska läras ut, men också hur kontroversiella åsikter i klassrummet ska hanteras. Det kan leda till att ett flertal lärare aktivt undviker att prata om ämnen som kan leda till sådana situationer (Holmqvist Lidh, 2016). Kittelmann Flensner (2015) har observerat situationer där sekulariserade elever uttrycker sig kritiskt eller nedlåtande om religiösa klasskamrater, eller religiösa grupper som ett kollektiv, vilket bidrar till att skapa tydliga klyftor i klassrummet. Risken för att oavsiktligt bidra till skapandet av olika grupperingar i klassrummet blir således en aspekt som många lärare tar hänsyn till i så stor utsträckning att undervisningen kan bli påverkad. Om lärare väljer att undvika svåra diskussioner av rädsla för att de ska bli av negativ karaktär i ett klassrum med icke-religiösa och religiösa elever, riskerar detta agerande att leda till minskad måluppfyllnad inom ämnet, men i förlängningen kan detta också leda till ett splittrat samhälle där medborgare är rädda för varandra. 2 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med religionsundervisning utifrån rådande läroplan samt kursplanen i religionskunskap och hur de hanterar utmaningar och kontroversiella frågor som kan uppstå i klassrummet. 1.2 Frågeställningar För att kunna besvara ovanstående syfte har följande frågeställningar formulerats: - Hur undervisar lärare om olika religioner? - Hur bemöter lärare elevers fördomar och negativa åsikter i religionsklassrummet? - Har socioekonomiska och mediala aspekter någon inverkan på elevers inställning till religionsämnet? 1.3 Centrala begrepp Här redogörs de centrala begrepp som används i studien. Begreppen och deras definitioner baseras på det material vi har analyserat. Icke-konfessionell undervisning Undervisning som kännetecknas av objektivitet och neutralitet, och som varken förespråkar eller kritiserar olika religioner och livsåskådningar (Regeringen, 2019). Religion En allmänt accepterad och etablerad tro på en högre makt, såsom en gud eller ett andligt ideal. Detta inkluderar riktlinjer för moraliska och etiska frågor, synen på livets ursprung och hur man bör leva sitt liv enligt dessa principer (Nationalencyklopedin, u.å.). Sekularisering Det inflytande religionen har haft i samhället i västvärlden har minskat. I stället får sekulära och icke-religiösa värderingar och normer en mer framträdande plats. Religionen blir därmed något som främst praktiseras på ett privat plan (Nationalencyklopedin, u.å.). Religiösa traditioner Specifika vanor, ritualer, ceremonier, och sedvänjor som är förknippade med en viss religion och som förs vidare från generation till generation. Kan omfatta allt från religiösa högtider, böner och gudstjänster till seder kring livscykelhändelser som födelse, äktenskap och död. Traditionerna är ofta en viktig del av hur troende lever ut sin religion och knyter samman gemenskapen inom den religiösa gruppen (Nationalencyklopedin, u.å.). Religiös positionering En person som säger sig tillhöra en specifik religiös tradition (Holmqvist Lidh, 2016). Fördomar Förutfattade åsikter eller omdömen som oftast är negativa om en individ, grupp, eller idé som inte baseras på faktisk erfarenhet eller rationell bedömning (Nationalencyklopedin, u.å.).Item Lärares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan möter för sexuellt innehåll på internet och sociala medier(2024-08-05) Hindmalm Fortes, Arlinda; Klasson, Fanny; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionSyftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka tolv lärares vetskap om vad barn och ungdomar möter för sexuellt innehåll på internet och sociala medier samt lärarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ingår nio grundskollärare i samhällskunskap för årskurs 4-6 och tre övriga grundskollärare för årskurs 4-6. Dessa lärare har mellan åtta månader och 40 års arbetslivserfarenhet inom läraryrket. Frågeställningarna är följande; Vad framkommer av de deltagande lärarnas undervisningserfarenheter om hur undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer i grundskolan inkluderar sexuellt innehåll på internet och sociala medier, samt, hur anser lärarna i studien att deras tidigare utbildning möjliggör inkludering av kunskapsområdet i undervisningen kopplat till de behov som kan finnas inom kunskapsområdet? Resultaten i studien analyserades genom första och andra ordningens perspektiv och visar att lärarna, trots elevers dagliga användning av internet och sociala medier, inte prioriterar undervisning kopplat till detta. Endast tre av de tolv medverkande lärarna har bedrivit planerad undervisning och nio har bedrivit spontan undervisning vid händelser kopplade till kunskapsområdet. Lärarnas egenupplevda bristfälliga ämneskunskaper kring kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, visas vara en viktig faktor kring varför undervisningen inte bedrivs. Detta kan förklaras genom att granska utbildningsplan och examensmål för ett grundlärarprogram där sexualitet och relationer samt olika medier och digitala miljöers roll nämns men att lärarna trots detta inte upplever att de fått till sig denna ämneskunskap via sin lärarutbildning. Utfallet resulterar i att lärarnas utbildning inte korrelerar med varken grundskolans kursplaner, värdegrund, eller vad som förväntas att lärarna ska kunna undervisa om gällande kunskapsområdet. Samtliga lärare uttrycker att de saknar kunskap för att undervisa om sexuellt innehåll på internet och sociala medier. Sammantaget visar resultaten att undervisningen inom sexuellt innehåll på internet och i sociala medier i årskurs 4-6 är bristande men att lärarna uttryckte en vilja att få fortbildning inom kunskapsområdet för att kunna bedriva en bättre undervisning i relation till tidigare forskning.Item Lärares förhållningssätt till livsfrågor och etik i undervisningen(2024-08-05) El-Far, Dana; Ogoti Gichaba, Latifa; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionSyftet med studien är att kartlägga SO-lärares förhållningssätt för undervisning om livsfrågor och etik. I studien klargörs lärares åsikter och argument om livsfrågor och etik. Resultatet visar att respondenterna upplever att undervisningen om livsfrågor och etik har en stor betydelse inom elevers liv för att de ska utvecklas och få förståelse för omvärlden. Genom att ge eleverna möjlighet att reflektera och ta ställning till olika åsikter och perspektiv får de en ökad förståelse för värdegrunden och möjligheten att sätta sig in i andras situationer. För att kunna nå alla elever är det viktigt att lärare anpassar undervisningen efter elevers olika inlärningsstilar till exempel genom samtal. Respondenterna poängterar även betydelsen av att skapa en trygg och inkluderande miljö i klassrummen, för att främja diskussioner som är öppna och respektfulla kring livsfrågor och etiska dilemman. Utmaningar med undervisning om livsfrågor och etik är ämnen som kan vara känsliga för elever, på grund av det är det viktigt att lärare är observanta och lyhörda för elevers reaktioner och skapar en god miljö så att eleven kan utforska och diskutera dessa ämnen. Trots utmaningarna upplever respondenterna att det finns flera framgångsrika ögonblick i deras undervisning om livsfrågor och etik, genom goda relationer med eleverna och uppmuntran av dem, vilket kan skapa meningsfulla lärande upplevelser som bidrar till deras personliga och intellektuella utveckling.Item Den tidiga skrivundervisningen(2024-08-05) Hurtig, Elin; Frahm Borg, Tuva; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionThis study aims to investigate how licensed primary school teachers conduct writing instruction in their classes and why they work in that way. The study also aims to examine what these teachers think about analog and digital tools in writing instruction. To fulfill this purpose, the following two research questions will be answered through twelve teacher interviews: How do the twelve teachers in this study describe their approach to writing instruction in grades F-3? and what are the reasons for their chosen practices. What opportunities and challenges do the twelve teachers describe their students face with analog versus digital writing? Of the twelve teachers at different schools, two work in preschool class, three in grade 1, three in grade 2, two in grade 3, and two work with mixed-age classes from grades 1-3. All interviews were recorded, transcribed, analyzed, and coded through thematic analysis, revealing three themes. The study is based on the sociocultural perspective and the model "The Not So Simple View of Writing.” The study reveals that several participating teachers see digital tools as motivational for students in writing instruction. Eight of the participating teachers describe that text editing is facilitated by digital tools, as students can easily make revisions without erasing. The results also show that students with writing difficulties benefit from using digital tools. A significant challenge identified is that students may struggle to maintain focus on writing tasks when using digital tools. Similarly, a challenge with analog writing is getting students to focus on the task, as writing is described as time-consuming and cognitively demanding. Analog text editing is further complicated by the reduced motivation to write and revise when students need to erase their text. The results indicate that analog writing helps students better consolidate knowledge, both in terms of form and content, and trains fine motor skills. In summary, all teachers agree on the importance of analog writing in grade one. Moreover, most of the teachers in the study recognize the value of incorporating both analog and digital writing methods in writing instruction.Item Att bryta tystnaden: kommunikation i matematikklassrummet(2024-06-05) Turesson, Arvid; Wetterquist, Pontus; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionThe purpose of this study is to investigate how teachers approach communication in their mathematics instruction. The communication involves concepts such as teachers' mathematical language, incorrect answers, and various interaction patterns. In line with this, the study also examines how these types of communication may affect students in the classroom. Furthermore, observations and interviews were conducted with five different teachers in Sweden using an observation scheme and an interview guide. The results reveal that four out of the five teachers use both child-directed and adult-directed language when addressing students at different levels of mathematical understanding. These adaptations may involve the use of simpler terms or providing examples from previously completed tasks. Two of the remaining five teachers highlight the issue of time constraints and the lack of time to address incorrect answers. However, like the other teachers, they stress the potential for deeper understanding that may be lost if incorrect answers are not used as a resource in the classroom. Various interaction patterns were also observed in all lessons. These patterns that were observed can be interpreted as communicatively ineffective, as IRE patterns (Initiation, Response, Evaluation) only provide a quick confirmation of whether the answer was correct or incorrect. This contrasts with IRF patterns (Initiation, Response, Feedback), which follows up on the student's response and integrates it into the instruction. Finally, the results are discussed in connection with previous research, highlighting how teachers tend to speak to students rather than with them. It is also noted that students who give incorrect answers may be reluctant to participate again. Furthermore, the teachers' instruction can be discussed in terms of their actual use of the techniques, as they do not always implement the strategies they emphasize, such as the use of integrating incorrect answers during their lessons.Item Analoga och digitala verktyg i svenskämnets skrivundervisning(2024-05-30) Christensson, Sara, Elin Persson; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionThe purpose of this study is to investigate how twelve middle school teachers use educational tools and what influences their choice of educational tools in Swedish language writing instruction. To answer this purpose, three research questions were formulated: What does writing instruction look like for middle school students according to the teachers in the study? What influences teachers' choice and use of educational tools in writing instruction? What opportunities and challenges do teachers experience in Swedish language writing instruction when using different educational tools? Twelve teachers from variously sized municipalities and with different experiences participated in the study through purposive sampling and convenience sampling. The chosen method is qualitative semi-structured teacher interviews. To analyse the results, this study employs analytical tools from the sociocultural perspective, using concepts such as mediation, appropriation, the zone of proximal development, and scaffolding. The results show that both analogue and digital tools are used in the teachers' writing instruction. The choice of tools should be based on pedagogical considerations, with an emphasis on social interaction and collaboration during the learning process. The teachers' own opinions and experiences primarily influence their choice of educational tools. Analogue tools are particularly used to develop fine motor skills, spelling, handwriting, and learning, while digital tools are favoured for facilitating text editing and increasing student motivation. It is revealed that there is a varying degree of digital competence among the informants; some have received further training while others feel they need more support. Increased competence among teachers is crucial for developing students' writing as well as for effectively integrating digital tools into teaching.Item Tänka, resonera och räkna – ett examensarbete om lärares upplevelser av en ny undervisningsmodell i matematik.(2024-02-09) Berglund, Marie, Madeleine Hertz Felin; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionSkolverket rapporterar att det finns en matematikängslan bland svenska elever och vi ser också ett dalande resultat i den nya PISA-undersökningen. Man kan fråga sig om detta har att göra med vår statiska matematikundervisning i lärobok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematikämnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som bör diskuteras. Tänka, resonera och räkna (TRR) är en ny undervisningsmodell som fokuserar på just kommunikation och resonemang mellan elever, mellan elever och lärare, men också mellan lärare i ett kollegialt samspel. I brist på forskning kring detta område var syftet att undersöka hur lärare upplever arbetet och undervisningen kring TRR och dessutom belysa skillnader i förhållande till rådande traditionell matematikundervisning med en matematikbok som undervisningsmaterial. Svar från tio lärare i denna kvalitativa intervjustudie har analyserats genom teman och kopplats till den sociokulturella teorin. Analys av resultat visar på hur en implementering av en ny undervisningsmodell som TRR kräver en stor insats av alla inblandade lärare både enskilt men fram för allt kollegialt. Trots en viss osäkerhet kring undervisningsmodellen visar resultatet att ju längre lärarna arbetat med TRR desto tryggare blir de i att hantera det och undervisa i matematikämnet. Lärarna anpassar och ändrar i materialet vilket visar på att lärarnas kunskaper och autonomi är av betydelse. Slutsatserna är att TRR bidrar till utvecklande kunskap hos både elever och lärare. Det ska dock inte ses som en rådande undervisningsmodell utan en kombination med TRR och traditionell matematikundervisning är att föredra.Item Vägen mot en likvärdig och stärkt sexualundervisning - Lärares perspektiv på det nya läroplansändringarna gällande sexualitet, samtycke och relationer i årskurs F-3(2023-01-18) Carlsson, Jennie; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionDet sker läroplansändringar inför 2022 gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer där årskurserna F-3 blir berörda. Syftet med följande studie är därför att undersöka hur grundskolelärare inom F-3 definierar sexualitet, samtycke och relationer samt vilka faktorer som påverkar grundskolelärares implementering av kunskapsområdet. Studien är en kvalitativ studie som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta grundskolelärare som är verksamma och behöriga i årskurserna F-3. Empirin bearbetades utifrån en tematisk analys som genererade tre teman, vilka grundande sig i studiens valda teoretiska perspektiv ramfaktor- teorin. Studiens resultat visar att undervisning kring samtycke och relationer redan är en del av grundskolans tidigare år, vilket skiljer sig från begreppet sexualitet som inte på samma vis kopplas till grundskolans yngre åldrar. Begreppet sexualitet definieras även tudelat av de deltagande lärarna genom en biologisk och en emotionell syn. Resultatet visar också olika inre och yttre ramfaktorer som lärarna menar kommer ha effekter på implementeringen av kunskapsområdet. De inre ramfaktorerna som tas upp påverkar sexualundervisningen är läraren som person, samarbete med kollegiet och elevhälsa samt stöd från skolledning och av läromedel. Den yttre ramfaktorn som resultatet visar är skolans styrdokument och innebär att sexualundervisningen kommer påverkas av att kunskapsområdet endast är placerat i skolans inledande delar för årskurs F-3.Item Lärares förebyggande arbete mot mobbning(2022-12-14) Mohammad Zaman, Khatol; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionUppsatsen handlar om det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan. Syftet är därmed att belysa hur några lärare engagerar sig i och förebygger mobbning i skolan. För att nå syftet ställs följande frågor : Vilken syn har lärarna på begreppet mobbning och vad för syn har lärarna om konsekvenserna som mobbning orsaker den utsatta? Vilka metoder använder lärarna för att förebygga mobbning i skolan? Vilka egenskaper anser lärarna kännetecknar en mobbare och den som är utsatta för mobbning? Den metod som används för att besvara frågeställningar i den här uppsatsen är semistrukturerade intervju. Sex lärare intervjuades från två olika grundskolor. En tematisk analys utförts sedan för att analysera den insamlade empirin. Resultatet visar att lärarna är medvetna om vad mobbning innebär och hur man kan förebygga det på olika sätt. Dock skiljer sig deras åsikter från forskarnas åsikter när det gäller de egenskaper som kan känneteckna en person som mobbar och en person som riskerar att bli utsatt för mobbning. Från resultatet framkommer det också att skolpersonalen inte använder de metoder som har presenterats i Skolverkets hemsida. Däremot har skolpersonalen samma mål som Skolverket och forskarna i den valda litteraturen har. Slutligen visar resultaten att det inte finns någon strategi som kan lösa alla skolors konfliktsituationer utan att lärarna och skolan måste välja en förebyggande strategi utifrån skolan och elevernas behov.Item Formativ bedömning – lättare sagt än gjort?(2022-09-26) Wihlborg, Kristina; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionBegreppet formativ bedömning är inte explicitgjort i den svenska läroplanen för grundskolan, men det är samtidigt något som lärare förväntas att arbeta med. Syftet med studien var att ta reda på hur fyra mellanstadielärare och två högstadielärare tolkar begreppet formativ bedömning, hur de resonerar kring relationen mellan formativ och summativ bedömning, hur lärarna säger sig arbeta med formativ bedömning vid arbetet med elevtexter i svenskämnet samt vilka utmaningar lärarna menar att det finns i arbetet med formativ bedömning. I studien användes semistrukturerade intervjuer där svensklärare, med olika lång arbetslivserfarenhet, deltog. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där språket är centralt. Resultatet visar att lärarna anser att formativ bedömning syftar till att utveckla lärandet. Ytterligare en aspekt som framkommer är att flertalet av lärarna särskiljer begreppen formativ och summativ bedömning. Genom lärarnas utsagor framkommer det att de ger lärarrespons samt låter eleverna arbeta med karmatrespons. Resultatet synliggör även utmaningar med formativ bedömning som tidsrelaterad, att det var svårt att hinna med, och svårigheter med att få eleverna att förstå samt ta till sig formativ bedömning. Det framkommer också att betydelsen av att en fungerande relation till eleverna i samband med formativ bedömning är av vikt.Item Skrivaktiviteter och möjliga skrivdiskurser i Svenska 1, på två av gymnasiets yrkesförberedande program(2022-03-23) Edlund, Jenny; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionAim: The purpose of the thesis's study is to map and analyze the activities for writing that student encounter during a school year in Swedish 1, in two different classes, on two different vocational preparation programs in high school: The construction programme and the Children's and Leisure Programme. Furthermore, the aim is to investigate possible writing discourses which can be distinguished in the writing activities students encounter. Theory: Roz Ivanič 's (2004) construction of writing discourses, together with sociocultural theory (Vygotsky, 1999), is a rewarding theoretical framework for this essay. The six writing discourses are: the skills discourse, the creativity discourse, the process discourse, the genre discourse, the discourse on social practices and the social policy discourse. In a sociocultural perspective on writing, the idea is that man creates his reality in relation to conditions in the environment, only after reflection and action together with others does individual learning take place (Vygotsky, 1999). Method: The methodological approach of the study is qualitative and chosen in the hope that it is an approach that serves the purpose of the thesis; to map writing tasks and analyze them based on possible writing discourses. The study's material consists of two Swedish teachers' plans for writing teaching in Swedish 1 during the academic year 2020/2021, in two classes on the upper secondary school vocational programme. Furthermore, a central part of the empiric is the collection, compilation and analysis of the assignment instructions students have taken part of in connection with the course's various writing moments. The purpose of the dossier is to have a more nuanced opportunity to clarify and categorize what kind of writing activities students face. Results: The results show that the writing activities offered to students in the two classes are characterized by referencing, argumentation and analysis, which is a teaching content that is close to the central content of writing formulated in the syllabus for Swedish 1. A common thread through all tasks is the focus on language correctness and, in part, the use of digital tools. The result also shows that the possible discourses that emerge most clearly are skill, genre, process and, in part, creativity. Less clear are the contexts of writing that prioritize social practices and sociopolitical perspectives. One picture that emerges is that there is a tension between writing as a skill and for communication as well as a study discourse or vocational discourse.Item Entreprenöriellt lärande i skolan – En intervjustudie om hur lärare upplever entreprenöriellt lärande i ett marknads- och målstyrt skolsystem(2022-02-23) Olsson, Klara; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionSyftet med denna studie har varit att undersöka hur sex lärare ser på entreprenöriellt lärande i deras undervisning, vad begreppet innefattar och hur de uppfattar implementeringen. Studien har även avsett undersöka lärarnas syn på huruvida implementeringen kan påverka elevers inlärning, samt om de anser att entreprenöriellt lärande är förenligt med skolans bedömnings- och övriga bildningsuppdrag. Ämnet bär med sig en problembild, med flera sammanlänkade aspekter. Entreprenöriellt lärande är starkt knutet till marknadsstyrning, där eleverna förväntas utveckla kompetenser de kan ha nytta av i framtiden. Skolan måste svara mot kravet på kvalitet, genom målstyrning och bedömningssituationer, vilket kan vara svårt att förena med det entreprenöriella lärandet. Slutligen kopplas entreprenöriellt lärande till att eleverna ska utveckla vissa kompetenser, samtidigt som läroplanens betoning på ämneskunskaper ökar. Här finns således en spänning mellan å ena sidan långsiktiga kompetenser, och å andra sidan kortsiktiga, mätbara ämneskunskaper. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer som grund, där sex lärare, verksamma i årskurs 1–3 valdes ut genom ett bekvämlighets- och målstyrt urval. Deltagarna är lärare utan specifik erfarenhet av att arbeta med entreprenöriellt lärande, då studien avser att undersöka hur lärare som inte aktivt undervisar enligt arbetssättet ser på implementeringen av det. Datan som framkom analyserades sedan utifrån en innehållsanalytisk metod, och vidare med läroplansteori som teoretiskt ramverk. Ur resultaten framkommer att lärarna resonerar lite olika kring begreppet och vad de lägger i det. Däremot att entreprenöriellt lärande har en given plats i skolan, tycks samtliga vara överens om. Vidare visar resultatet att de flesta lärarna ser bedömningsaspekten som utmanande. Det visar också att entreprenöriellt lärande tycks passa en särskild typ av elever, där arbetssättet verkar bära med sig ett visst elevideal. Slutligen diskuterar lärarna aspekten om kompetenser kontra kunskap, som kan kopplas till att den formulerade läroplanen är en kompromiss av vilken kunskap som olika krafter i samhället ser som den rätta.Item Powerful knowledge i etikundervisning(2022-02-11) Fernholm, Mirjam; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionSyftet med denna studie är att undersöka vilken powerful knowledge som åtta intervjuade lärare på mellanstadiet framhåller som avgörande för att eleverna ska utveckla en etisk kompetens. Studien ingår i det pågående forskningsprojektet EthiCoII, som avser svara på hur en framgångsrik etikundervisning i skolan kan se ut. Följande frågeställningar undersöks i studien: Vad säger lärare att elever behöver lära sig för att bli etiskt kompetenta? Kan det innehåll som lärarna lyfter fram tolkas som powerful knowledge? Studien är en kvalitativ intervjustudie och materialet består av åtta transkriberade lärarintervjuer från forskningsprojektet EthiCoII. En tematisk analys av materialet har genomförts. Denna analys resulterade i fyra huvudteman och nio underliggande teman. Dessa teman har sedan analyserats utifrån det teoretiska ramverket etisk mångdimensionell kompetens (Osbeck m.fl., 2018). Resultaten i studien visar att det som lärare framhåller att elever behöver lära sig för bli etiskt kompetenta är att se bortom sig själva, ansvarsfulla handlingar, social kompetens och reflektion. Detta kopplas i analysen till etisk mångdimensionell kompetens, framtagen av Osbeck m.fl. (2018). Studiens diskussion avser binda samman resultaten med powerful knowledge och vill hävda att etisk mångdimensionell kompetens är avgörande för att elever ska utveckla powerful knowledge inom etik.Item Läs- och skrivundervisning(2022-02-07) Strömberg, Amanda; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionEn stor del av undervisningen på lågstadiet handlar om läs-och skrivundervisning och enligt skolledningen har elever med svårigheter att uppnå kunskapskraven rätt till särskilt stöd i undervisningen. Lärarens kompetens är viktig för att eleverna skall lyckas i sin läs- och skrivutveckling och deras stöd och resurser till eleverna har en stor påverkan. Lärarens brist på erfarenhet och användning av fel metoder i undervisningen kan bidra till läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien var att undersöka verksamma lärares erfarenheter av läs- och skrivsvårigheter hos barn i årskurs F-3, samt vad lärarna tycker är ett relevant och effektivt arbetssätt. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerad intervju där fem verksamma lärare i årskurs 1–3 har intervjuats. Frågeställningar som användes i studien var: Vad kan läs- och skrivsvårigheter innebära för eleverna enligt verksamma lärare? och Vilka metoder/strategier beskriver lärarna att de använder för att gynna elever med läs- och skrivsvårigheter? Resultatet presenteras genom sex teman: Lärarnas syn på läs- och skrivsvårigheter, erfarenheter att arbeta med läs- och skrivsvårigheter, klassrumsklimatets påverkan, metoder i undervisningen, lärarens upptäckt av läs- och skrivsvårigheter, kartläggning och lärarens roll. I resultatet framkom det att läs- och skrivsvårigheter är en bred problematik och att det finns någon elev i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter. Lärarna talade för att läraren borde våga använda sig av de hjälpmedel som finns i klassrummet för att underlätta undervisningen för eleverna, vidare utryckte lärarna att elever med läs- och skrivsvårigheter ofta inte uppnår kunskapskraven och att det kan innebära att eleverna behöver mer stöttning. Lärarna lyfter även vikten av att snabbt upptäcka och sätta in insatser hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna pratade om vikten av att inkludera eleverna i deras lärande. De menade på att en lärare är viktig för eleverna och att bygga upp goda relationer skapar trygghet och tillit.Item Hur arbetar lärare med hållbar utveckling? En studie om hur mellanstadielärare implementerar hållbar utveckling i geografi.(2022-02-03) Berntsson, Therese; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionIdag är hållbar utveckling ett allmänt känt begrepp som används i både forskningen, samhällsdebatten och i skolans läroplan. Även om hållbar utveckling är allmänt känt är begreppet problematiskt. Problematiken utgår från att definitionen ger en bred, men vag förståelse om begreppet. Miljö och miljöförstöring syns i media nästan dagligen, även tv-reklam om att återvinna förbrukade produkter och panta läskburkar ger människor en syn att de har ett ansvar för vår planet, för hållbar utveckling. Under hösten 2021 arrangerades Förenta nationernas (FN) klimatmöte i Glasgow för att följa upp klimatarbetet som bestämdes i Parisavtalet 2015 (Regeringskansliet, 2021). Mellan åren 2000-2015 var FN:s första globala arbete för hållbar utveckling (UNICEF, U. Å.). De åtta mål som förhandlades fram berörde barn främst i fattiga länder för att öka jämställdheten, utrota fattigdom och minska barnadödligheten (UNICEF, U. Å.). År 2015 ersattes de åtta millenniemålen och istället trädde nya mål fram, 17 globala mål för hållbar utveckling som en del av Agenda 2030 som är en plan för att arbeta för hållbar utveckling i världen (UNDP, 2017). De 17 målen är indelade i fyra kategorier: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen (UNDP, 2017). Agenda 2030 är ingen lag, men många medlemsländer i FN har frivilligt skrivit under och det är varje enskild regerings ansvar att uppfylla Agenda 2030 (FN, U.Å.). I tidigare läroplaner nämns begreppet hållbar utveckling första gången i läroplanen från 1994. Läroplanen går under namnet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och begreppet hållbar utveckling inkluderades en gång i kapitlet om skolans värdegrund och uppdrag. Begreppen hållbar utveckling och hållbarhet har ökat i frekvens från Lpo 94 till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11),från en till 59 gånger. Både Lgr 11 och Lpo 94 innehåller samma stycke som handlar om att skolan ska ge elever möjlighet, att utifrån ett miljöperspektiv, skapa ett förhållningssätt till vilken påverkan de har kring hållbar utveckling (Lgr 11, 2019, s. 8; Lpo 94, 1994, s. 6). Utöver detta fastställer Lgr 11 att elever ska fostras till att främja en hållbar utveckling för miljön (Lgr 11, 2019, s. 12). Hem- och konsumentkunskap, slöjd, naturorienterande ämnen (NO) och samhällsorienterande ämnen (SO) är exempel på ämnen vars kursplaner aktivt nämner hållbar utveckling och beskriver vad som ska läras ut inom ämnesområdet. Eftersom hållbar utveckling tenderar att utgå från naturkunskap, kan det vara intressant att se det ur ett annat perspektiv, till exempel ur geografi. Hållbar utveckling nämns redan i andra meningen i kursplanen för geografi, där det står att det är vårt “ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig” (Lgr 11, 2019, s. 196). I kommentarmaterialet till kursplanen för geografi (Skolverket, 2017, s. 7) beskrivs Brundtlands definition av hållbar utveckling och de tre dimensionerna (som beskrivs mer utförligt i avsnitt 3.1.1). Vidare nämns det att hållbar utveckling fokuserar inte enbart på val och prioriteringar i vardagen utan även på ojämna levnadsvillkor i världen, vilket lyfter den elevnära nivån till det globala och kan “ses som ett uttryck för att utvecklingen i världen inte är hållbar” (Skolverket, 2017, s. 30)