Magisteruppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/9916

Browse

Now showing 1 - 20 of 183

ATT LÅTA KROPPEN TA PLATS SOM ARENAN FÖR LIVET: fysioterapeuters upplevelser av att behandla patienter med utmattningstillstånd
(2025-10-08) Ovnan, Inna; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund: Syfte: Utmattningsproblematik är ett växande område, som orsakar stora förluster på individ och samhällsnivå. Tillståndet omfattar både somatiska och psykiska symtom. Fysioterapeuter jobbar kliniskt med patienter som visar tidiga tecken på utmattningstillstånd och de som har diagnostiserat utmattningssyndrom. Fysioterapi kan ha en roll i behandling av utmattningstillstånd men det är oklart vilka insatser kan fysioterapeuter erbjuda. Det finns ett behov av att fördjupa förståelsen för det fysioterapeutiska perspektivet för att bidra med ny kunskap och insikter för fysioterapi på detta område Syftet med denna studie var att undersöka fysioterapeuters upplevelser när det gäller behandling av patienter med utmattningstillstånd. Metod: Individuella, halvstrukturerade intervjuer genomfördes med elva fysioterapeuter med olika vidareutbildningar som arbetade med patienter med utmattningstillstånd i olika delar av vården. Intervjufrågorna handlade om fysioterapeuternas syn på behandlingsprocessen, deras behov i arbetsområdet och fysioterapins roll inom fältet. Analys av materialet gjordes med fenomenologisk ansats. Resultat: Konklusion: I resultatet framträder tre centrala aspekter av fysioterapeuternas kliniska kunskap: synen på kroppen i behandlingsprocess, fysioterapeutens behov inom arbetsområdet samt fysioterapins utrymme inom organisationen. Dessa tre centrala aspekter illustrerar rehabiliteringsprocessen samt beskriver arbetsmiljön hos fysioterapeuterna. De betonar möjligheten att erbjuda ett kroppsorienterat sätt att behandla utmattningsproblematik, eftersom kroppen utgör en arena för livets händelser, reflektionsprocesser och emotionella upplevelser. Studien synliggör fysioterapeutiska kroppsorienterade insatser för rehabilitering av utmattningsproblematik som ett betydelsefullt komplement till kognitiv och medicinsk terapi inom ramen för ett interprofessionellt team. Fysioterapeutiskt perspektiv handlar om att kroppsorienterade metoder kan påverka hela hälsan på fysisk, psykisk och emotionell nivå. Ett viktigt resultat i studien är att många fysioterapeuterna upplever begränsade möjligheter att bli inkluderat i team för att kunna arbeta med kroppsorienterade metoder i detta fält till följd av ett pressat arbetsklimat och strukturella förändringar inom vården.
SUBSTANSMISSBRUK OCH DESS PÅVERKAN PÅ VUXNA PERSONERS VARDAGSLIV, HÄLSA OCH LIVSKVALITÉ
(2025-06-09) Kjellin, Hanna; Hellgren, Siri; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Sveriges befolknings konsumtion av substanser, gällande narkotika, alkohol och tobak resulterar i stora folkhälsoproblem. År 2015 uppskattades narkotika, alkohol och tobak utgöra 12,4% av den totala sjukdomsbelastningen i befolkningen. Att missbruka dessa substanser resulterar i en försämrad livskvalitet och hälsa. Återkommande användning av alkohol och/eller droger leder till en försämrad tillvaro och en nedsatt förmåga att delta i vardagen fullt ut. Substansmissbruk kan påverka personens möjlighet att klara av arbete, skola och vardagsliv samt de krav som ställs. Det kan bli problematiskt att försöka möta de krav som ställs och även att fullt ut kunna delta för en person i ett aktivt substansmissbruk. Människans görande är kopplat till identitetsskapande. Görande är kopplat till ett personligt värde, detta resulterar i en upplevelse av mening. Det är ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv viktigt att förstå motivet, helheten och komplexiteten till varför en person gör som den gör. En aktivitet kan både bidra med positiva och negativa effekter på välbefinnandet. Syfte Syftet med den systematiska litteraturöversikten var att sammanställa litteraturen om hur vuxna personers vardagsliv, hälsa och livskvalité kan påverkas av aktivt substansmissbruk. Metod En systematisk litteraturöversikt med en induktiv ansats. Sju artiklar inkluderades och granskades med SBU:s granskningsmall för bedömning av kvantitativa randomiserade kontrollerade studier. Resultat Sammanställningen av artiklarna uppmärksammar substansmissbrukets inverkan på vardagsliv, hälsa och livskvalité och innebär en förändring i de missbrukande personernas tidigare aktivitetsmönster vilket påverkar vardagsliv och hälsa negativt. Det fanns en strävan att bli fri från missbruket och återgå till ett nytt aktivitetsliv med aktiviteter och görande som har en positiv inverkan på vardagsliv, hälsa och livskvalité. Slutsats Resultatet av detta arbete tyder på att vardagsliv, hälsa och livskvalité påverkas negativt för personer i ett aktivt substansmissbruk. Det finns flera aspekter som påverkar möjligheten till en god hälsa och livskvalité så som: somatisk påverkan, psykiska besvär, omgivande miljö och sociala nätverk kring personen.
Validering av den svenska versionen av Tinnitus Functional Index (TFI-SE) som ett utfallsmått – en mixed-methods studie
(2024-11-18) Käll, Anna; Tammelin, Maryam; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund: Tinnitus påverkar upp till 15% av den vuxna befolkningen globalt, varav en andel upplever signifikanta besvär. TFI-SE är den svenskspråkiga versionen av Tinnitus Functional Index (TFI), ett självskattningsinstrument som mäter graden av tinnitusbesvär och effekten av rehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera TFI-SE:s användbarhet som utfallsmått för rehabilitering av personer med besvärande tinnitus, både ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Material och metod: Studien delades upp i två delar: en med kvantitativ och en med kvalitativ studiedesign. Den kvantitativa delstudien utvärderade TFI-SE:s känslighet för behandlingsrelaterade förändringar, responsiveness, hos patienter (n=46) genom prospektiv longitudinell datainsamling. Den kvalitativa delen innefattade fokusgruppintervjuer med audionomer (n=8) för att utvärdera deras erfarenheter av att använda TFI-SE i kliniskt arbete. Resultat: I den kvantitativa delstudien minskade genomsnittspoängen från 66,4 till 47,8, vilket indikerar en signifikant förbättring (p=<0,001) av tinnitusbesvären. Stora effektstorlekar sågs för de flesta delskalorna och en svag samstämmighet sågs mellan uppmätt och självskattad behandlingseffekt (Cohen’s κ=0,287, p=0,012). Kvalitativa data indikerade både positiva och negativa aspekter av att använda TFI-SE på kliniken. Värdet beskrevs av respondenterna utifrån olika kategorier, bland annat inom ramen för kategorin genomförbarhet som ett pedagogiskt verktyg. Slutsats: TFI-SE är ett användbart verktyg för att mäta utfall av tinnitusrehabilitering vid Hörselverksamheten i Västra Götalandsregionen. Ytterligare forskning rekommenderas för att utforska instrumentets användbarhet i olika patientgrupper, exempelvis patienter som söker för psykosomatiska besvär och kliniska miljöer.
La Trobe Communication Questionnaire (LCQ): En undersökning av själv- och närståendeskattning av kommunikationsförmåga hos vuxna personer utan känd hjärnskada
(2024-10-16) Dankovska, Diana; Mohamed, Anisa; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur vuxna personer utan hjärnskada skattade sin kommunikationsförmåga med hjälp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och jämföra samstämmigheten med deras närståendes skattning. Studien undersökte också eventuellt samband mellan självskattning på LCQ och utbildningslängd, ålder samt kön. Både tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie. I studien deltog 78 deltagare (31 män, 47 kvinnor) (primärdeltagare) utan hjärnskada mellan 18 och 81 årsålder (M=43) med utbildningslängd mellan 7 och 27,5 år (M=16). För att undersöka samstämmigheten mellan självskattning och närståendeskattning analyserades 40 deltagare (20 primärdeltagare och 20 närstående). Resultatet på medelvärde på totalpoäng i LCQ hos primärdeltagarna var 45.8 poäng (lägst poäng 30, maximal poäng 120). Studien fann ingen signifikant samstämmighet mellan självskattning och närståendeskattning på LCQ. Vidare så fann studien inga signifikanta samband mellan självskattning på LCQ och utbildningslängd, ålder samt kön.
Logopeders erfarenheter och upplevelser av att erbjuda och genomföra digitala vårdmöten med patienter med afasi
(2024-10-16) Blennback, Louise; Rosenkvist, Frida; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Föreliggande studie syftade till att med en induktiv ansats undersöka inom Västra Götalandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomföra digitala vårdmöten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomfördes via 20 intervjuer där författarna följde en semistrukturerad frågeguide. Efter analys av data, där kvalitativ innehållsanalys användes som metod, kunde tre överkategorier urskiljas; Det finns viktiga fördelar, Nytt sätt att mötas kräver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundförutsättningar påverkar praktiken. Resultatet visade att deltagare lyfte både fördelar och nackdelar med digitala vårdmöten. Deltagarna beskrev att nedsatt språkförmåga och kognition hos patienten kan försvåra genomförandet och att nuvarande plattform för vårdmöten inte upplevs som användarvänlig. De beskrev också att digitala vårdmöten kan fungera för många av patienterna med hjälp utav stöd från anhörig. Studien tillför värdefull kunskap kring vilka potentiella hinder och möjligheter logopederna upplever gällande digitala vårdmöten som möjlig mötestyp med personer med afasi.
MAGMUSKELTRÄNING SOM INTERVENTION HOS KVINNOR MED REKTUSDIASTAS POSTPARTUM
(2024-06-12) Strandroth, Malin; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Evidensstyrkan bedöms vara måttligt starkt för samtliga utfallsmått vilket i kombination med låg risk för patienten ger en sammanvägd bedömning stark rekommendation för magmuskelträning som behandling vid rektusdiastas postpartum
”Man tänker AKK mycket mer efter utbildningen” – intervjuer med LSS-personal som deltagit i KomBo – en utbildning om kommunikationsstöd
(2023-06-20) Wagersten, Elisabeth; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Personal som arbetar med vuxna med kommunikationssvårigheter har ofta otillräcklig kunskap om kommunikation och kommunikationsstöd, vilket riskerar medföra bristande delaktighet och självständighet för personerna med kommunikationsnedsättning. KomBo är en utbildning med huvudinriktning på per-sonal inom LSS-verksamhet (Lagen om stöd och service för vissa funktionshind-rade). Deltagarna får teoretisk och praktisk kunskap med fokus på alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) samt responsiva och miljömodifierande strategier. I denna kvalitativa studie undersöktes deltagarnas uppfattning om hur KomBo-utbildningen påverkat deras arbets- och kommunikationssätt med perso-nerna de arbetade med. Åtta deltagare som genomgått KomBo-utbildningen inter-vjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visade att deltagarna ansåg att deras syn på kommunikation breddats och att AKK-användningen ökat. De uppfattade också att de stärkts i sin yrkesroll och fått till-fälle att lära av sina kollegor. Deltagarna menade även att personerna med funkt-ionsnedsättning fått möjlighet att utvecklas mer och att samspelet mellan LSS-personalen och personerna med funktionsnedsättning förenklats.
Samband mellan demografiska faktorer, självskattad ordfinnandeförmåga och prestation på Boston Naming Test
(2023-06-20) Löfgren, Frida; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Syftet med följande studie var att undersöka relationen mellan utbildningsnivå, ålder, kön, självskattad ordfinnandeförmåga och prestation på Boston Naming Test (BNT). Inom ramen för studien samlades nya data in men även tidigare insamlade data användes. I studien deltog 160 deltagare mellan 19 och 81 år med utbildningsnivå mellan 7 och 27,5 år (69 män; 91 kvinnor). För att undersöka om det fanns något samband mellan självskattad ordfinnandeförmåga och prestation på BNT fick 54 deltagare besvara utvalda frågor om självupplevd språkförmåga ur Sahlgrenska Academy Self-reported Cognitive Impairment Questionnaire (SASCI-Q). Resultatet visade att utbildningslängd korrelerade positivt med prestation på BNT. Ingen korrelation mellan ålder och prestation på BNT kunde påvisas vid analys av hela åldersgruppen. Vid analys av deltagare mellan 19 och 70 år fanns en positiv korrelation mellan ålder och BNT. Ingen korrelation mellan BNT och kön samt BNT och självupplevd ordfinnandeförmåga kunde påvisas.
Stavningstesten ur LäSt och DLS 2 - en jämförelse av språklig konstruktion och mellanstadieelevers stavfel
(2023-06-20) Shah Ebrahim, Diana; Zahirović, Semina; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Föreliggande studie undersökte i vilken utsträckning Diagnostiska läs- och skrivprov (DLS) samt Test i läsning och stavning (LäSt) mäter olika stavningskompetenser, hur elevernas testresultat från båda testen överensstämmer med varandra, och vilka stavfel som är vanliga bland mellanstadieelever. Deltagarna var 18 elever fördelade mellan årskurserna 4 och 5. Uppsatsförfattarna skapade en kategoriseringsmall och ett poängsystem för deskriptiva analyser. Kategoriseringsmallen användes för att kategorisera orden ur testen utifrån vilka stavningskompetenser de testar, och poängsystemet för att analysera elevernas stavfel. Därutöver gjordes statistiska analyser för att jämföra elevernas prestationer på testen. Resultatet visade att det främst är ortografiska kompetenser som testas i både DLS 2 och LäSt, att DLS 2 är något enklare att genomföra, och att eleverna främst hade svårt för ord som testar lexikala kompetenser. Med båda testen är det således möjligt att göra kvalitativa bedömningar och förstå orsakerna bakom stavfel, vilket är av betydelse för att kunna ge insatser.
Effekten av digital intensivbehandling av talsvårigheter relaterade till läpp-käk-gomspalt
(2023-06-20) Causey, Helena; Lindstedt, Cecilia; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Studiens syfte var att undersöka effekten av digital intensivbehandling av talsvårigheter relaterade till läpp-käk-gomspalt (LKG-spalt) hos barn och ungdomar (4-13 år) samt mäta funktionell kommunikation. Data insamlades enligt single-subject design. Bedömning av artikulationsförmåga gjordes med Svenskt Artikulations- och Nasalitets-TEst (SVANTE) samt tolv probes. Förståelighet mättes med Swedish Test of Intelligibility for Children (STI-CH) och en svensk översättning av Intelligibility in Context Scale (ICS). Percentage of nonoverlapping data (PND) användes för att mäta effekten av behandlingen. Resultatet visade att behandlingen var ineffektiv för majoriteten av deltagarna. Merparten av föräldrarnas skattningar av funktionell förståelighet i ICS höjdes efter behandling. Oberoende lyssnares bedömningar med STI-CH visade ingen till liten förbättring av förståelighet på ordnivå. Korrelationen mellan ICS och artikulationsförmåga var statistiskt signifikant med ett starkt positivt samband. Som slutsats konstateras svårigheter med att utföra digitala bedömningar av artikulationsförmåga respektive förståelighet.
Språk och kommunikation hos femåriga barn som exponerats för PFAS prenatalt
(2023-06-20) Jartun, Sigrid; Wicklund, David; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Ännu vet vi inte hur endokrinstörande ämnen som perfluoreradea alkylsubstanser (PFAS) påverkar den växande hjärnan och barns språk- och kommunikationsutveckling. Föreliggande studie är en del av ett doktorandprojekt som undersöker PFAS-exponering och barns språkliga- och kommunikativa utveckling. Vi undersökte om prenatal PFAS-exponering korrelerar med språkliga- och kommunikativa förmågor vid fem års ålder. Bedömning av barnens språk och kommunikation har gjorts genom tre föräldraskattningsformulär; CCC-2, 5-15R och FOCUS-34. Gruppen som undersöktes bestod av 38 barn från Ronneby och Karlshamn vars mödrar hade druckit vatten innehållande PFAS under flera års tid. Studien fann ingen betydande korrelation mellan grad av prenatal PFAS-exponering och föräldraskattad språk- och kommunikationsförmåga. Gruppen som helhet skattades inom eller över normalvariationen.
Konsonantproduktion, nasalitet och förståelighet över tid hos personer med Dystrofia Myotonika typ 1
(2023-06-20) Johansson, Lisa; Ryttare, Hanna; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Studien undersökte hur konsonantproduktion, nasalitet och förståelighet utvecklats över tid hos 15 personer med den kongenitala formen eller barndomsformen av Dystrofia Mytonika typ 1. Samband mellan konsonantproduktion, nasalitet och förståelighet hos den aktuella undersökningsgruppen undersöktes också. Bedömningen gjordes på ett tidigare inspelat videomaterial, inspelat vid tre separata tillfällen under en tio-årsperiod. Konsonantproduktion bedömdes med Percent Consonant Correct, nasalitet med delar ur Svenskt Nasalitet och Artikulationstest och förståelighet med Vikingskalan. Samtliga deltagare med kongenitala formen hade påverkan på konsonantproduktion vid första bedömningstillfället. Nasalitet förekom hos elva av 15 vid något tillfälle. Vid den kongenitala formen var förståeligheten mer påverkad än hos de med barndomsformen. Individer med barndomsformen uppvisade en mer uttalad försämring över tid än de med kongenital sjukdomsform. Vid tredje bedömningstillfället fanns signifikanta samband mellan samtliga undersökta variabler. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap om kommunikationssvårigheter och i förlängningen ökad livskvalitet för individer med Dystrofia Myotonika typ 1.
Föräldrarapporterad kommunikativ förmåga hos 6-åriga barn med sen språkutveckling vid 2,5 års ålder
(2023-06-20) Sahlback, Titti; Simm Sjöstrand, Klara; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
I syfte att undersöka kommunikativ förmåga hos en grupp 6-åriga barn som identifierats med sen språkutveckling vid 2,5 års ålder användes föräldraformuläret Children's Communication Checklist-2. De 85 barnen delades efter logopedisk bedömning in i 3 grupper utifrån språklig förmåga. Resultatet från formuläret jämfördes med svensk normering, grupperna sinsemellan samt med klinisk bedömning. För hela gruppen fanns signifikant lägre resultat än normgrupp i 5 av 10 delskalor. Ingen signifikant skillnad återfanns mellan grupperna. Däremot skiljde sig grupperna åt jämfört med den svenska normeringen på vissa delskalor. Av barn med språklig diagnos identifierades 13% med språkliga svårigheter i formuläret. Ingen signifikant korrelation fanns mellan logopedisk bedömning av medverkan och delskalorna för pragmatisk förmåga i Children's Communication Checklist-2. Resultatet indikerar att både föräldrars och logopeds bedömning behövs för bred kunskap om barnets funktionella kommunikation.
Tidig personcentrerad och strukturerad rehabilitering för patienter med höftfraktur på en ortogeriatrisk avdelning
(2023-01-30) Bark, Annica; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund En höftfraktur sker plötsligt och leder ofta till begränsningar och beroende i personliga aktiviteter i det dagliga livet (P-ADL). Nedsatt P-ADL påverkar ofta patienters upplevelse av hälsa. Nedre påklädning och dusch är aktiviteter som oftast är svåra att klara efter att ha drabbats av höftfraktur. Korta vårdtider och allt färre vårdplatser bidrar till att patienter får ta ett större ansvar för sin träning i P-ADL. Rehabiliteringen på sjukhusen blir därav av mycket stor betydelse för hur oberoende patienten blir i sina dagliga aktiviteter. Syfte Syftet med studien är att utvärdera om en tidigstrukturerad och personcentrerad arbetsterapeutisk rehabilitering vid höftfrakturer, kan påverka oberoende samt upplevd säkerhet i P-ADL samt upplevelse av delaktighet vid målsättning och rehabilitering. Metod Studien är en klinisk kontrollerad studie som utfördes under tidsperioden september 2013 till mars 2014 på en interventionsavdelning och en kontrollavdelning på ett sjukhus. Totalt inkluderades 118 patienter, 58 patienter på kontrollavdelningen och 60 patienter på interventionsavdeningen. Det primära utfallet analyserades med Wilcoxons teckenrangetest. Resultat Resultaten i studien visar att denna intervention bidrar till att patienter som drabbas av höftfraktur har ett ökad oberoende i påklädning och dusch och känner sig säkrare vid påklädning jämfört med sedvanlig rehabilitering. Patienterna upplevde också att de kände sig mer delaktiga i beslut gällande sin behandling och ett eget ansvar för sin rehabilitering. Slutsats En tidig intensiv rehabilitering för patienter med höftfraktur visar en positiv effekt på oberoende i P-ADL samt upplevelsen av delaktiga i beslut gällande rehabiliteringen.
Skriftlig benämning av substantiv och verb med avseende på korrekthet, latens och svarstid hos personer i åldrarna 18-50 år
(2022-07-04) Ebba, Herngren; Julia, Karlsson; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Sammanfattning. Studiens syfte var att undersöka skriftlig benämning av substantiv och verb. Det undersökta variablerna var korrekthet, latens och svarstid. Statistiska kvantitativa jämförelser av benämning av verb och substantiv utfördes. Vidare undersöktes det om det fanns något samband mellan ålder och utbildningslängd och resultat på testet. Deltagarna var 60 personer utan neurologisk sjukdom i åldrarna 18-50 år. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan ordklasserna. Verb hade lägre andel korrekt benämnda ord samt längre latens och svarstid än substantiv. Det fanns även ett signifikant samband mellan längre utbildningslängd och kortare svarstid. Då verb är svårare att skriftligt benämna bör även denna ordklass undersökas vid test av skriftlig benämning. Att mäta korrekthet, latens och svarstid kan ge viktig information om en persons skrivförmåga och bör därför undersökas i klinisk verksamhet och framtida forskning.
Tal hos vuxna med 22q11-deletionssyndrom - en jämförande studie
(2022-07-04) Sanni, Skoglund; Linor, Elmoses; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Sammanfattning. Föreliggande studie undersökte talet hos 23 vuxna födda med 22q11-deletionssyndom (22q11DS). De jämfördes med kontrollgrupper födda med isolerad gomspalt respektive typiskt utvecklade vuxna. Artikulation bedömdes med Svenskt Artikulations- och NasalitetsTEst genom fonetisk transkription av målkonsonanter på ord- och meningsnivå. Velofarynxfunktion skattades på en tregradig skala och nasaleringsvärde erhölls med Nasometer™. Förståelighet bedömdes med Swedish Intelligibility Test genom ortografisk transkription. Deltagare födda med 22q11DS presterade signifikant sämre på samtliga variabler jämfört med typiskt utvecklade vuxna. Deltagarna födda med 22q11DS presterade signifikant sämre avseende velofarynxfunktion jämfört med deltagarna födda med isolerad gomspalt. Däremot fanns det inte lika stora skillnader avseende artikulation och förståelighet. Resultaten från föreliggande studie tyder därmed på att talet hos vuxna födda med 22q11DS skiljer sig jämfört med kontrollgrupperna, där velofarynxinkompetens var den största skillnaden.
Kunskap, användning och uppfattningar om kommunikationsstöd bland personal inom LSS-verksamhet
(2022-07-04) Berglund, Hanna; Von Lochow, Vera; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Sammanfattning. Föreliggande studie undersökte personalens attityd, kunskap och användning av kommunikationsstöd samt bemötande vid utmanande beteende vid verksamheter för vuxna personer med särskilt stöd och service enligt LSS. 72 personal från fem kommuner i Sverige fyllde i frågeformulär och/eller självskattningsformulär. Svaren bearbetades deskriptivt. Fritextsvar analyserades tematiskt. Resultaten från frågeformuläret visade att deltagarna uppfattade sin kunskap om kommunikationsstöd som god samtidigt som de önskade sig mer kunskap. Attityden till kommunikationsstöd var generellt positiv. Dock sågs bristande kunskap och tillgång till alternativ och kompletterande kommunikation som hindrande för användningen. De vanligaste alternativ och kompletterande kommunikationssätten var tecken som stöd och bildinformation, vilket framgick både i frågeformuläret och självloggningen. Utmanande beteende bemöttes med lågaffektivt bemötande och med kommunikationsstöd. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan utbildningsbakgrund och användning av kommunikationsstöd. Detta tyder på att fler faktorer än utbildningsbakgrund påverkar användningen. Teoretiska och kliniska implikationer diskuterades.
AKK-användning med elever med flerfunktionsnedsättning - perspektiv från personalen i särskolan
(2022-07-04) Westling, Ellen; Larsson, Johanna; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Sammanfattning. Studiens syfte var att undersöka särskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av AKK-implementering med elever med flerfunktionsnedsättning. Data samlades in genom en digital enkät som besvarades av särskolepersonal från tre västsvenska kommuner (N = 41) och analyserades genom mixad metod (convergent design). Resultatet visade att de vanligast förekommande AKK-sätten var tecken som AKK, pratapparat med en knapp, foton och konkreta föremål. AKK implementerades i hög utsträckning och det fanns ingen signifikant skillnad mellan respondenter med respektive utan akademisk pedagogisk utbildning, förutom under lektionstid där de med akademisk pedagogisk utbildning använde AKK i signifikant högre utsträckning. Tillgång till tid och fortbildning samt ett välfungerande samarbete mellan aktörerna i elevens nätverk var faktorer som underlättade AKK-implementeringen, medan brister inom dessa områden blev hinder. Resultaten tyder på att personalen i särskolan har höga ambitioner att använda AKK, men att möjligheterna till detta påverkas av många interagerande faktorer. Behov av ytterligare forskning finns.
Fjärrjustering av hörapparater inom hörselrehabilitering
(2022-05-16) Hagberg, jennie; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund: Intresset för digitala interventioner inom hörselvården är stort och frågor om tillgänglighet blir alltmer framträdande. Hörapparatleverantörerna har lanserat lösningar som möjliggör för audionomen att fjärrjustera patientens hörapparater via mobila applikationer som patienten installerar i sin mobiltelefon. Kontakten mellan patient och audionom blir mer lättillgänglig eftersom lösningarna inte påverkas av geografiska gränser. Syfte: Studien undersöker effekten av att inkludera distansmöten med möjlighet till fjärrjustering av hörapparater i realtid inom ramen för en hörselrehabilitering. Metod och material: Projektet genomfördes som en randomiserad kontrollerad studie (RCT). Erfarna hörapparatanvändare som var aktuella för en ny hörselrehabilitering randomiserades in i en interventionsgrupp bestående av 46 deltagare (n=46) och en kontrollgrupp bestående av 49 deltagare (n=49). Båda grupperna genomgick samtliga steg i Hörselverksamhetens vårdprocess men interventionsgruppen erbjöds två digitala återbesök i stället för fysiska besök. Utvärdering av effekterna av hörselrehabilitering hos båda grupperna gjordes med hjälp av frågeformulär. Resultat: Studien visar att hörselrehabilitering minskar patienternas upplevda subjektiva hörselsvårigheter oavsett om återbesöken sker på distans eller fysiskt. Analysen av HHIE/A visar ingen signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. Konklusion: Studien visar att möjligheten till fjärrjustering under hörselrehabilitering kan vara ett bra komplement till fysiska besök och ett sätt att vidareutveckla den personcentrerade vården inom audiologin.
ARBETSTERAPEUTISK BEDÖMNING AV AKTIVITETSMÖNSTER OCH AKTIVITETSBALANS
(2022-02-01) Öhlén, Hilda; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Både aktivitetsmönster och aktivitetsbalans är viktiga delar för att skapa hälsa och välbefinnande. I arbetsterapeutisk praktik saknas det kunskap kring vilka bedömningsmetoder som det finns vetenskapligt stöd för att använda vid bedömning av aktivitetsmönster och aktivitetsbalans. Risk finns att det är patienter som har en aktivitetsobalans och inte kan återgå till tidigare aktivitetsmönster om det inte identifieras under vårdtiden. Detta kan leda till att patienter inte får den rehabilitering de har rätt till. Därför är det av vikt att undersöka vilka bedömningsmetoder som finns beskrivna inom forskning. Syfte Syftet är att identifiera och beskriva arbetsterapeutiska metoder för bedömning av aktivitetsmönster och aktivitetsbalans. Metod En systematisk översikt baserad på studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar genomfördes i fem olika databaser med sökorden: "Occupational balance" or "Occupational pattern*" or "occupational imbalance" i titel och/eller abstract. Totalt identifierades 318 enskilda studier. Resultat Sexton artiklar med 14 olika bedömningsmetoder inkluderades i studien. Metoderna delades in i fyra olika kategorier: frågeformulär, aktivitetsdagbok, observationsmetoder och intervju. Det varierade hur många studier som fanns kring varje bedömningsmetod. Den mest studerade metoden gällande validitet, reliabilitet och användbarhet var frågeformuläret OBQ och OBQ-11 riktat mot aktivitetsbalans. Aktivitetsdagbok var en av bedömningsmetoderna där det fanns fler än en studie och som är riktat mot aktivitetsmönster. Slutsats Som ett första steg inom klinisk verksamhet kan bedömningsmetoden OBQ-11 användas som screening för att identifiera patienter med aktivitetsobalans. Därefter kan fördjupad bedömning av aktivitetsmönster genomföras med aktivitetsdagbok, vilket kan kompletteras med intervju eller observation. Det finns forskning som stödjer specifika frågeformulär för bedömning av aktivitetsbalans och aktivitetsmönster, men det finns inget stöd från forskning för användning av dessa bedömningsmetoder i kliniskt arbete.

Browse

Recent Submissions