Opuscula Romanica

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/35249

Serie från institutionen för romanska språk

Browse

Recent Submissions

Now showing 1 - 3 of 3
  • No Thumbnail Available
    Item
    LAS VOCES DEL ‘LOCO’ - La representación ambigua de la conciencia en Pido la muerte al rey, de Ramón Hernández
    (Institutionen för språk och litterturer, 2015) García Nespereira, Sofía; Göteborgs universitet
  • No Thumbnail Available
    Item
    Le Dévoilement d’autrui dans les oeuvres littéraires. Aspects littéraires et juridiques
    (Göteborgs universitet, Institutionen för språk och litteraturer, 2013) Tresch, Nathalie; Sörman, Richard
    I Frankrike, men även i andra länder, har under senare tid problematiken med litterära verk som skildrar privata förhållanden, till synes relaterade till verkliga personer, allt oftare aktualiserats i såväl media som rättsprocesser. Föreliggande studie syftar till att analysera vad som sker då en person, som anser sig ha fått privatlivets helgd kränkt i ett litterärt verk, drar författare och förlag inför domstol. Problematiken involverar konfrontationen mellan två grundläggande rättigheter: å ena sidan varje författares rätt att uttrycka sig fritt, å den andra den enskilda individens rätt att värna sitt privatliv. Detta dilemma leder till frågan om hur långt en romanförfattare får lov att gå i sin framställning av förhållanden som tillhör existerande personers privata sfär. Licentiatuppsatsen diskuterar olika definitioner av begreppet privatliv i förhållande till i Frankrike gällande lagstiftning. Vidare undersöks i vilken utsträckning domare behandlar till exempel faktatexter och fiktionstexter olika. Analysen visar att rättspraxis varierar från en domstol till en annan, liksom att domarna ofta hänvisar till de aktuella texternas litterära genretillhörighet, vilken i praktiken kan vara svår att fastställa. De texter som används som exempel i uppsatsen har av sina förläggare lanserats som romaner, samtidigt som de alla i någon utsträckning blandar fiktion med fakta. Detta har i flera fall lett till att domstolarna omdefinierat verken genremässigt, ett förfarande som också fått konsekvenser för utslaget. En intressant fråga i sammanhanget är huruvida domstolarna är kompetenta att göra denna bedömning och vilka kriterier de baserar den på. Uppsatsen är tänkt att utgöra första delen av en doktorsavhandling, där dessa frågor kommer att undersökas vidare, bland annat i avsikt att utröna möjligheterna till förbättringar och tydliggöranden inom aktuell lagstiftning.
  • No Thumbnail Available
    Item
    ¿La fiscal o la fiscala? Un estudio sociolingüístico sobre el uso de denominaciones con referentes mujeres
    (Göteborgs universitet, Institutionen för språk och litteraturer, 2014) Larsson, Christel; Söhrman, Ingmar
    The thesis is a sociolinguistic investigation of how native Spaniards designate female professionals in 40 occupations. Due to the lack of norms in this field, it is characterized by variation and vacillation, even by the Royal Spanish Academy. The main objective of the study is to describe quantitatively how the use of the linguistic variable (1. the feminine: la abogada; 2. the common gender: la abogado; 3. a modifying attribute: la mujer abogado/la abogado mujer), is determined by different social factors (sex, age and education level). The results of these calculations, together with those of the analyses of acceptance, also serve as the basis of our second objective, which is to explain why certain designations with reference to women are preferred in the common gender by the majority of the 600 informants mainly proceeding from the Madrid area. The selection of the 40 professions is partly based on their morphological structure, partly on other factors, which means that the material includes job titles of different types and status, thus representing various socioeconomic levels in the Spanish society. The results of the quantitative analysis show that 22 of the 40 professions are preferred in the common gender by the majority of the informants. The conclusions regarding the impact of the social factors confirm a majority use of feminine designations by the women, the oldest age group and the speakers with the highest level of education, respectively. The qualitative analysis shows that different intra and extra linguistic factors, such as phonological, morphological, semantic, syntactic, cultural and social ones, on the cognitive level form the speakers’ attitudes to the different designations, which together with the prevailing pragmatic factors determine the election of variant in each case. Owing to the fact that the preferences vary not only from one speaker to another but also within the speakers, i.e. from one designation to another, our conclusion is that no common denominator can be found that explains the resistance, but that idiosyncrasy predominates in this field, which complicates the prediction of the future use.