Kandidatuppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/64

Browse

Now showing 1 - 20 of 59

Hur kan ett bevakningsföretag behålla sina nattarbetande ronderande väktare?
(2009-01-07T10:26:55Z) Bjernald, Amelie; Pestat, Elin; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Utbildning – men sen då?
(2009-01-07T10:17:56Z) Einarsson, Åsa; Samuelsson, Marie; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Bakgrund Denna undersökning är en del i utvärderingen av en utbildningssatsning, HOVIK – hot och våld i Kriminalvården, som Kriminalvården genomfört under 2007. Målet var att skapa en bättre arbetsmiljö genom att förebygga hot- och våldssituationer och därigenom minska sjukskrivningstalen. Utbildningen innehöll självskydd (nedläggningsteknik) och ”Vardagssamtal”, vilket består av de tre olika samtalsstilarna lyssna, instruera och vägleda. Dessa samtalsstilar är ett verktyg för kriminalvårdarna att använda i de samtal de dagligen har med klienterna. Syfte Vi vill i denna uppsats studera effekterna av en utbildningssatsning, HOVIK, som genomförts inom Kriminalvården. Genom att intervjua kriminalvårdare vill vi ta del av deras upplevelser av utbildningen och sedan tolka dessa med hjälp av olika teorier och perspektiv på lärande. Vi vill studera om kriminalvårdarna lär av varandra i det dagliga arbetet och i så fall hur. Ett annat fokus för undersökningen är att studera vad som krävs, dels av kriminalvårdarna själva men också för att HOVIK-utbildningen ska leva vidare och ge effekter i det dagliga arbetet. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta kriminalvårdare från två olika enheter. För att försöka förstå vårt resultat och kunna sätta det i ett större sammanhang analyserades resultatet utifrån inläst litteratur kring olika synsätt och perspektiv på lärande. Resultat Resultatet visar att kriminalvårdarna kontinuerligt diskuterar, reflekterar och utbyter erfarenheter med varandra i arbetslaget. Härigenom upplever kriminalvårdarna att de lär av varandra. Detta lärande förstår vi som ett kollektivt lärande där kriminalvårdarna utvecklar gemensamma handlingsstrategier. Inställning till och utbyte av utbildningen skilde sig mellan de olika enheterna. En förklaring till denna skillnad kan vara de uppföljningsträffar som den ena enheten kommit igång med. Utrymme för diskussion och reflektion är viktigt för att en utbildning ska fortleva och HOVIK-träffarna är ett redskap som möjliggör detta.
En svensk studie av förberedelser av chefer inför en HR-transformaton
(2009-01-07T10:12:23Z) Doyle, Christian; Wallin, Anna; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Vi har studerat hur chefer har förberetts inför en större omorganisation av HR-funktionen hos ett företag. Studien innefattade chefer med underställd personal ur linje och stab och baserades på 19 semistrukturerade intervjuer med chefer, samt 2 semistrukturerade intervjuer med HR-personal, som utvecklat och ansvarat för omorganisationens struktur. Det insamlade materialet av kvalitativ art tolkades och analyserades med hjälp av en svarsmatris. Vi kom fram till att förberedelserna var avsedda att omfatta samtliga chefer med underställd personal på Bolaget, och att de var såväl omfattande som av god kvalitet. De bestod av både skriftlig som muntlig information. Det fanns dock visst utrymme att undgå såväl förberedelser som omorganisationens nytillförda arbetssätt, vilket vi anser beror på brister i organisationens struktur och kultur.
Remot management at Global Manufacturing, Volvi Trucks corporation
(2008-01-24T10:07:27Z) Jonsson, Camilla; Rabb, Noomi; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Remote management is a concept increasing in importance as a result of the globalisation process. During 2006, Global Manufacturing at Volvo Trucks implemented a global matrix organization. With this, the challenges of remote management surfaced and because of that, they commissioned this thesis. This thesis aims at investigating how remote management is practiced today and how it might improve. The principal also wants to find out if there are any synergies not used to their full extent. Furthermore they wish to find ways to increase the employees’ sense of affiliation with the Volvo Trucks organization, as they have consolidated their organization through purchase of others. In these new units, there is also the question of how to implement the corporate culture, the Volvo Way, in an effective way. As requested by the principal the study is a combination of a theoretical study of the recent research findings and an investigative interview survey. The equally distributed 15 interviews were conducted internally as well as in internal and external benchmarked companies. With theories regarding areas such as remote management, motivation, sensemaking, corporate culture and speed leading, we were able to draw some conclusions from our interviews. Finally, we ended up with a list of five proposals to Global Manufacturing.
Förändring mot kulturellt ideal
(2008-01-24T09:38:56Z) Tydén, Frida; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Organisationskultur är ett konkurrensmedel som är svårt att kopiera och som har fått betydande vikt i organisationers strävan mot bättre resultat. Att driva en kulturell förändring leder till problem, inte minst på grund av att organisationskulturbegreppet är abstrakt. Min studie är inriktad på att undersöka hur ledningen på If Industri, med utgångspunkt från nuvarande kultur, ska lyckas skapa motivation till en planerad förändring av organisationskulturen. Syftet med studien är därav att kartlägga nuvarande organisationskultur utifrån utarbetad idealkultur. Dessutom ska studien undersöka hur medarbetarna upplever att motivation kan skapas. Inom studiens ramar problematiseras begreppet kultur och möjligheterna att medvetet förändra en organisationskultur. Ett resonemang drivs även kring behovet av att skapa motivation för att kunna implementera idealkulturen. Studien har en teoretisk problemanalys kring begreppen kultur, förändring samt motstånd och motivation. En kombinerad problemanalysmodell har skapats av dessa begrepp. Studiens empiri baseras på granskning av interna dokument, en intervju med representant från ledningen samt intervjuer med fem medarbetare. Studien visar att upplevelsen av dagens organisationskultur inom If Industri är splittrad, och så även synen på huruvida en organisationskultur medvetet kan förändras. If Industris ledning bör inte eftersträva att motivera samtliga medarbetare. Motståndet mot den kulturella förändringen ska elimineras genom att ledningen talar till medarbetarna genom yttre faktorer. Motivation skapas genom att istället relatera till medarbetarnas inre faktorer.
Social jämförelse och upplevd orättvisa
(2008-01-24T09:25:18Z) Jununger, Tommy; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Resultaten från de analyser jag gjort visar, för det första, på att individer med karriärinriktade attityder tenderar att oftare jämför sig med andra inom företaget. Då tidigare forskning (Berg-lund 2003) visat på en koppling mellan karriärinriktade attityder och en individualiserad ar-betssituation finns anledning att vidare studera just kopplingen mellan individualisering och frekvensen av jämförelser. Den andra delen av mina analyser visar att det finns ett samband mellan upplevd orättvisa och frekvensen av jämförelser på så sätt att ju mer man jämför sig desto större är sannolikheten att uppleva orättvisa. Materialet ger även ett visst stöd för att det finns ett direkt samband mellan karriärinriktade attityder och upplevd orättvisa. Detta sam-band förstärks när individen uttryckligen är intresserad av en mer kvalificerad befattning.
Att välja väg
(2008-01-24T08:37:04Z) Udd, Camilla; Rosén, Hanna; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med undersökningen var att bättre förstå de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förändringsarbete så att dessa lärdomar kan utnyttjas inför framtida förändringar. En enkät- och en intervjuundersökning låg till grund för studien. Enkäten besvarades av 43 personer och intervjuerna hölls med 12 personer som var eller hade varit anställda på den undersökta enheten, såväl gruppchefer som medarbetare. Resultaten visade att valet av strategi vid förändringsarbetet kan påverka hur konstruktivt det blir. Resultaten diskuterades framförallt mot bakgrund av teorier rörande förändringsarbete, ledarskap samt motivation.
Känslors inverkan på fördelningsbeslut
(2004) Caprali, Tuomo; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med undersökningen var att visa känslors inverkan på fördelningsbeslut. 51 försökspersoner, som i vardagslag arbetar som chefer på olika nivåer, deltog i denna enkätstudie. Första delen av enkäten gick ut på att testa om och hur människor reagerade känslomässigt på beslut som hade orättvisa konsekvenser. Försökspersonerna skattade 26 olika känsloadjektiv på en 9-gradig skala. Resultatet visade en positiv effekt av orättvisa, operationaliserat som skillnad i tilldelning mellan två individer, på skattningar av negativa känslor samt en negativ effekt av orättvisa på skattningar av positiva känslor. I den andra delen valde försökspersonerna mellan rättvisa och orättvisa kontra effektivitet. Resultatet visade en positiv effekt av rättvisedifferens på andelen rättvisa val vid både låg och hög effektivitetsnivå dvs. ju större rättvisedifferensen var desto fler valde det rättvisa valet, oavsett hur stor effektivitetsvinsten var.
Inställning till förändring och ledarskap relaterat till affektiv personlighet och optimism
(2006) Suvén, Camilla; Tengblad, Elisabeth; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller. Resultat från studien visade att de anställda hade en mer positiv än negativ inställning till förändring och att de uppfattade sina chefers ledarskap vara mer transformativt än transaktionellt. Optimistisk läggning och affektiv personlighet visade sig vara positivt relaterade till inställning till förändring.
”Nytt avtal löser problemen” En diskursanalytisk studie av Sveriges byggindustriers argumentation för förändring av byggnadsavtalet
(2007-01-26T11:05:57Z) Gustafsson, Jessica; Jedeur-Palmgren, Karin; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Bakgrund: Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) är kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vårt intresse har riktats mot BI:s strävan för förändring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat på hur argumentationen kring denna strävan förstärks respektive försvagas genom det sätt texten i de valda dokumenten är uppbyggd. Metod: Vi har använt diskursanalys som angreppssätt med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi använt de två första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjälp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat på i vilken kontext texten är producerad och kan förstås. De analyserade dokumenten har studerats utifrån olika mottagare. Resultat: I dokument med arbetstagare som mottagare fann vi att BI oftast argumenterade med hjälp av de retoriska greppen ethos, vilket är uppfattningen om hur sändaren framstår samt pathos, vilket appellerar till att väcka känslor hos mottagarna. I dokumentet med Byggnads som mottagare fann vi att BI framförallt argumenterade utifrån logos, som tilltalar mottagarens intellektuella och rationella förmåga att dra slutsatser som föregåtts eller följts av argument innehållande värderande ord. I det allmänt riktade dokumentet appellerade flertalet av argumenten till att väcka sympati för BI:s argument genom ethos. Därutöver användes metaforer i samtliga av de analyserade dokumenten vilka leder läsarens tankar i bestämda riktningar. Enligt vår bedömning leder argumentationens retorik till polarisering mellan parterna gällande de ämnen som argumenterats.
Språkförbättring eller språkförbittring. Anställdas röster om att arbeta i Sverige med engelska som koncernspråk
(2007-01-02T14:44:18Z) Bengtsson, Anna; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Hur upplevs sjukskrivningsprocessen på SKF Sverige AB?
(2007-01-02T14:35:20Z) Johnsson, Camilla; Rabb, Noomi; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Bra medarbetarskap - en studie av medarbetares föreställningar
(2007-01-02T14:28:28Z) Fribert, Lisa; Gunlycke, Anna
Känslors inverkan på fördelningsbeslut
(2007-01-02T14:24:11Z) Caprali, Toumo
En omhändertagande och trygg introduktion? En utvärdering av nyanställdas introduktion inom Sahlgrenska universitetssjukhuset/Område Mölndal
(2007-01-02T13:48:11Z) Fernbring, Terese; Gidsäter, Åsa
En utvärdering av kärnämnessatsningen på Volvo personvagnar i Torslanda
(2007-01-02T13:42:44Z) Bosancic, Mirjana; Najduszynska, Sandra; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Hoppjerka eller guldklocka?
(2006) Gustafsson, Ann-Sofie; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Känslors inverkan på fördelningsbeslut
(2006) Caprali, Tuomo; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Arbetsplatsträffar och delaktighet – En utvärdering av arbetsplatsträffar i statlig verksamhet
(2005) Björck, Nina; Ågärd, Sara; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Denna studie syftade till att undersöka samband mellan medarbetares inflytande å ena sidan och arbetsplatsträffars struktur, innehåll, klimat och kvalitet å den andra. Ytterligare ett syfte var att ge en deskriptiv bild av arbetsplatsträffar i statlig verksamhet samt att beskriva hur de idealt bör se ut för att ge möjligheter till delaktighet. En enkät distribuerades till 153 medarbetare fördelade på 11 arbetsenheter i sex statliga verksamheter som samtliga tecknat samverkansavtal. Svarsfrekvensen var 85 procent. Frekvenser, medelvärden och standardavvikelser redovisas för enkätens frågeområden. Samband undersöktes genom korrelationer och variansanalys. Resultatet visade att arbetsplatsträffarna till viss del motsvarar den bild som finns i normativ litteratur. Starka samband påträffades mellan upplevd delaktighet och dels tillfredställelse med arbetsplatsträffarna, dels mötesklimat. En tillfredsställande arbetsplatsträff och ett positivt klimat ger en högre upplevelse av delaktighet för medarbetarna.
Medarbetarsamtal med mångfaldsperspektiv
(2005) Calov, Carina; Sahlqvist, Eva-Lotta; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Studiens utgångspunkt är att undersöka huruvida medarbe-tarsamtal i grupp är ett tidseffektivt verktyg. Vidare ställs frågan om Pågen tar tillvara den breda mångfald som finns inom organisationen i syfte att främja dess tillväxt. Undersökningsgruppen bestod av två avdelningar på Pågens bagerifabrik, 17 respektive 27 medarbetare samt tre driftledare. Studiens upplägg baseras på en kvalitativ samt en kvantitativ design i form av intervjuer och enkäter. Resultatet visar att medarbetarsamtal i grupp är ett effektivt verktyg i syfte att främja gruppdynamiken dock inte tidsmässigt. Vidare konstateras att mångfalden tas till vara av driftledarna på Pågen. Medarbetarna är nöjda med arbetssituationen samt den form av medarbetarsamtal som används idag.

Browse

Recent Submissions