Böcker

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/22455

Browse

Recent Submissions

Now showing 1 - 7 of 7
  • No Thumbnail Available
    Item
    Det femte Sahlgrenska som medicinskt mediesystem - Mediebruk i den göteborgska sjukhusstadens förvaltande, kliniska och museala verksamheter 1933–1959
    (Makadam, 2024) Bäckström, Mattias; Wallsson, Robert; Sputnes Mouwitz, Lisa
    In this study in media history, we examine The Fifth Sahlgrenska as a medical media system located in the so-called hospital city in Änggården in Gothenburg. The study focuses on the period 1933–1959, which was called The Fifth Sahlgrenska (Det femte Sahlgrenska) in its own time. The purpose is to track and describe the uses of The Fifth Sahlgrenska as a medical media system, but also the uses of its media forms and its intermedial events and occurrences. Dealing with various media forms, like film, photo, sciopticon image, text label, wire recording and X-ray image, the study examines the production of images and narratives in and by means of them. The study also deals with their intermedial connections in displays, inaugurations, lectures and printed works in the Sahlgrenska Hospital Museum, the Sahlgrenska Hospital Surgery Clinic, the Office of the Hospitals Board, and the King Gustaf V’s Jubilee Clinic. Important actors in this mid-twentieth century medical media system were the museum founder and nurse Ingeborg Kastman (1901–1995), the hospital director and municipal politician Hugo Höglund (1889–1975) and the chief physician and professor of surgery Sven Johansson (1880–1959). How did they use the media system and its various media forms, and how did they join together media forms into intermedial displays, lectures and printed works, in order to produce images and narratives about the historical advancements in medicine and hospital care leading up to the good and rational patient care, institutional management and medical treatment of The Fifth Sahlgrenska? Mattias Bäckström at NTNU Norwegian University of Science and Technology in Trondheim is lead author of this scholarly monograph. Robert Wallsson and Lisa Sputnes Mouwitz at the Medical History Museum in Gothenburg are co-authors. In our roles as lead author and co-authors, we meet the requirements of the ICMJE Recommendations (the Vancouver Recommendations). Linked to the project Mediated Medicine at GPS400: Centre for Collaborative Visual Research at the University of Gothenburg, the cross-sectoral research has been conducted at NTNU in Trondheim and the Medical History Museum in Gothenburg.
  • No Thumbnail Available
    Item
  • No Thumbnail Available
    Item
    Framtidsutopier: noveller och kreativt skrivande
    (Utopian stories, 2023) Brudin Borg, Camilla; Elf, Märta
    Att kunna föreställa sig olika möjliga framtider är grundläggande för att kunna känna hopp. Det behövs i en tid av oro, konflikter och klimatförändringar. Vi behöver därför fler kreativa idéer om det framtida goda livet – idéer som inte överskrider jordens resurser. Med utopiskrivande går det att utforska flera sätt att samleva med naturen. Med hjälp av utopin kan vi resa i tid och rum. Med fantasi och skrivande går det att utforska okända världar. Antologin Framtidsutopier: noveller och kreativt skrivande innehåller berättelser och ger förslag på hur det går att komma i gång med eget utopiskrivande. Bidragen i denna novellsamling samlades in i projektet Utopian stories genom tävlingen ”Skapa framtid” som hölls tillsammans med tidskriften Skriva, 2022. Medverkande författare: Alasdair Skelton, Stockholms universitet, Katarina Wohlfart, Helena Isberg Malmgård, Emma Jansson, Henrik Hermansson, Marcus Palmstierna, Agnes Frändén, Camilla Delory, Kerstin Ekholm, Hanan Sabah Rydberg, Sophie Happy Hagman, Agneta Lind, Matilda Glatz, KG Johansson, Jessica Truedsson, Markus Åberg, Awa Daias, Oskar Källner 1978-, Beatrice Haglund, Lina Myte Pascal.
  • No Thumbnail Available
    Item
  • No Thumbnail Available
    Item
    »Hvad gör väl namnet?«. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850
    (Makadam förlag, 2013) Arping, Åsa
    Hur gick det till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet? I »Hvad gör väl namnet?«. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–50 avtäcker Åsa Arping ett litterärt medielandskap som för en nutida betraktare ter sig både välbekant och främmande. I det tidigare misskända 1840-talet finner hon en avgörande strukturomvandling, där såväl medier som kritiker- och författarroll genomgick betydande om - stöpningar, och där den hårdnande konkurrensen utmynnade i både sekteristiska fejder och kreativa växel - bruk. Författarna huserade i tidningarnas följetongsavdelningar lika ofta som recensenterna lånade ur den skönlitterära verktygslådan. Anonym publicering och redaktionell enighet utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Utifrån exempel som Wendela Hebbe, Oscar Patric Sturtzenbecher och Johan Peter Theorell utreder Arping nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men hon för också fram det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen som fortsatt väsentliga röster i tidens litterära debatt.
  • No Thumbnail Available
    Item
    I kärlekens namn : om människosynen, den nya kvinnan och framtidens samhälle i fem litteraturdebatter 1881-1909
    (Stockholm : Normal, 2009) Stenberg, Lisbeth; Göteborgs universitet
    Hur skulle en ny emanciperad kvinna skildras i litteraturen? Kring sekelskiftet 1900 rådde hårda strider mellan kvinnor om vilket kvinnoideal som skulle gälla. I kärlekens namn skildrar fem unika debatter som djupast handlar om människosyn. Företrädare för den tidiga kvinnorörelsen, bland andra Sophie Adlersparre, Eva Fryxell, Alma Cleve och Alexandra Gripenberg, diskuterade mot opponenter från både en radikal höger och vänster. En bred kärleksuppfattning, som även kunde omfatta samkönad kärlek, ställdes mot den omformning av heterosexualiteten som Ellen Key lanserade. Skulle man följa budet ”älska din nästa såsom dig själv” eller skulle man snäva in kärleksuppfattningen till att gälla en fysisk och andlig förening mellan en man och en kvinna? I kärlekens namn är en mothistoria. Två händelser som länge format litteraturhistorieskrivningen i Sverige – det moderna genombrottet och Strindbergsfejden – breddas och framstår i ett helt nytt ljus. De glömda röster som nu kan höras visar på ett starkt motstånd mot en modernitet med en särartspräglad syn som var grundad i föreställningar om olikheter mellan människor. Att etik, estetik och politik hänger samman visar en jämförelse mellan de strategier kritiker i kvinno- och arbetarrörelsen använde för att främja sina syften. När vänsterradikaler gjorde Strindberg till sin ikon innebar det att en militant maskulinitet växte sig allt starkare. Under det nationella identitetsskapandet som pågick hade kvinnorna inom kvinnorörelsen Selma Lagerlöf som samlande namn. Lisbeth Stenberg visar hur idéer från 1850-talet om samhället som det goda hemmet har förts fram av kvinnor, men hur det idéarvet inte har räknats som en politisk linje när historien om det svenska folkhemmet skrivits.
  • Thumbnail Image
    Item
    Världen är en främmande plats : essäer om religionens återkomst
    (Örebro: Cordia, 2003) Sigurdson, Ola