Rapporter / Nationella sekretariatet för genusforskning
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/67317
Browse
Recent Submissions
Item Honour, Violence and Gender — An international research review(Swedish Secretariat for Gender Research, 2025) Baianstovu, Rúna Í; Lundqvist, Maja; Young Håkansson, SusannaThis review aims to provide a comprehensive overview of international research on honour-based violence, with a focus on understanding its various manifestations and causes, identifying exposed groups and uncovering gaps in research. As shown in the introduction, honour-based violence is described and conceptualised in different contexts. This, in combination with the consequences of honour-based violence, both as a lived reality and political concept, shows the necessity of this review. The review is guided by scoping review, which is used as a model to address open questions and allow exploration and clarification of concepts and definitions within the literature. This broad-based approach allows different disciplines, perspectives and understandings of honour-based violence to emerge, contributing to knowledge development, knowledge exchange and further exploration of honour-based violence. By focusing on important parts of the literature, this review provides a broad and unique overview for both researchers and policymakers. This research review describes scientific discourses, conducted in English, in which the study object is presented in relation to honour. This represents a significant constraint, as important non-Western perspectives may have been excluded, potentially influencing the overall findings. It describes what English-speaking researchers’ study and publish with regard to honour-based violence, how they understand honour-based violence and how they explore the consequences and underlying factors of these kinds of violence. It does not answer the question: what is honour-based violence?Item Report on zero-tolerance approaches to gender-based violence in higher education and research(UGOT, 2024) Bondestam, Fredrik; Fikejzová, Michaela; Linková, Marcela; Strid, Sofia; GenderSAFEThis deliverable aims at establishing an EU baseline on zero-tolerance (ZT) to gender-based violence, including sexual harassment. A central part of this deliverable is an analysis of the current state of play in two national contexts: case studies of the Swedish (SE) and Irish (IE) Higher Education Institution (HEI) policies and policy implementation processes of a zero-tolerance approach (ZTA) to gender-based violence. These two EU member states have been identified as having a ZTA in their national gender-based violence policy framework, based on the results of the ERA Forum Subgroup on Inclusive Gender Equality Taskforce on Gender-based Violence review of EU member state policy.Further, a brief background and description of the current scholarly debates related to the ZTA is included, as well as key conclusions and recommendations.Item Ending gender-based violence through research funding(GENDERACTIONplus, 2024) Bondestam, Fredrik; GENDERACTIONplus; Institute of Sociology, Czech Academy of SciencesFunding research and innovation (R&I) creates the foundation for science and education to strive towards excellence. But there is no excellence if research and education rest on the potential for and actual experiences of gender-based violence. Research Funding Or-ganisations (RFOs), in collaboration with other R&I stakeholders in their national contexts, have the power to have a vital impact on ending gender-based violence in the European Research Area (ERA). By acknowledging their responsibility for ensuring that R&I does not support potential perpetrators of gender-based violence, RFOs will directly help to protect potential victims and, because of this, will foster high-quality research and education. This policy brief summarises the core knowledge on gender-based violence in the ERA, including examples of best practices and recommendations for RFOs.Item Gender-based violence in the ERA(GENDERACTIONplus, 2024) Bondestam, Fredrik; GENDERACTIONplus, Institute of Sociology; Czech Academy of SciencesNearly two in three (62%) of the over 42,000 respondents in the UniSAFE survey on gender-based violence in research organisations stated that they had experienced at least one form of gender-based violence within their institution (including psychological, physical, sexual, economic, and online forms). Respondents from minority groups reported even higher rates of gender-based violence (UniSAFE 2022). These fndings have been confrmed in other studies in EU national contexts (HEA 2021; Rudolfsson et al 2022) as well as in research (Bondestam & Lundqvist 2020). Gender-based violence has severe consequences for individuals, including stress, depression, anxiety, alcohol abuse, lack of motivation, an increased tendency to interrupt studies or leave work, and deteriorating mental and physical health, and it also impedes participation and affects perceptions of safety in the study and work environment in general (McDonald 2012; Selkie et al 2015)Item Victimisation in Swedish higher education institutions: a study of harassment, threats and violence against researchers and teachers(Swedish Secretariat of Gender Research, 2024) Brax, David; SUHF; SULFThis report describes the occurrence of harassment, threats and violence directed at researchers and teachers in the Swedish higher education sector. The report is based on a survey initiated by the Swedish Secretariat for Gender Research at the University of Gothenburg and conducted in collaboration with the Swedish Association of University Teachers and Researchers (SULF) and the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF). An interim report with the overall findings was published in July 2022. This final report is a supplement to the findings presented in the interim report. The purpose of mapping researchers’ and teachers’ exposure to harassment, threats and violence is to provide a picture of how widespread the problem is, and to show how exposure is distributed and the consequences of both exposure and the risk or concern about exposure. The data collection was carried out in January 2022 through a survey sent to SULF members. The survey questions related to respondents’ exposure over their entire careers as well as the previous year. The report contains a background chapter that places the results and analyses in the context of knowledge about media reporting and policies in Sweden and comparable countries. The report was written by David Brax, an investigator at the Swedish Secretariat for Gender Research at the University of Gothenburg. Anna-Carin Fagerlindh Ståhl, Work Environment Researcher, PhD Medical Science, and Erik Berglund, researcher at the Department of Public Health and Health Care Sciences, Uppsala University, assisted with statistical processing. Lotta Kamm, at SULF, coded the questionnaire and Anna Lundgren, at SULF, conducted a non-response analysis. The report has been reviewed by Anna Gavell Frenzel, an investigator at the Swedish National Council for Crime Prevention (Brå), with special responsibility for the Politicians’ Safety Survey (PTU). Summary of the main survey results: While incidents of exposure to violence, theft and vandalism in the capacity of researcher or teacher were reported, they were relatively uncommon in the data. Six per cent of respondents in the survey reported ever being exposed to any such types of incidents. Experiences of exposure to some form of threat or harassment were considerably more common. Among all respondents, 39 per cent stated that they had been exposed to some form of threat or harassment. These incidents were reported across all subject areas, with over 30 per cent of respondents in each subject area reporting experiencing victimisation in some form. However, such experiences were most common in the humanities and social sciences, within which almost 50 per cent reported experiences of being threatened or harassed. Women were found to be more exposed than men to most types of incidents and reported concerns about being exposed to a greater extent. This is particularly true for victimisation that occurs in the context of teaching and supervision. Victimisation was higher among those who were more active both on social media and in traditional media, although this was a relatively small group. Slightly higher levels of exposure was also reported by those who said they worked in subject areas that had featured in previous incident reports and which had been subject to debate and could be perceived as politically charged. The over-representation of these subjects is higher when it comes to victimisation linked to external perpetrators. Students were the most common group of perpetrators for most categories of victimisation and most reported cases were related to teaching or tutoring. Colleagues of the victim were the second largest category of perpetrators and the most common perpetrators in situations related to ongoing research or publication of research findings. Incidents associated with appearances in social and traditional media and opinion pieces were most commonly perpetrated by outside parties. The consequences of actual victimisation and perceived risk or fear of victimisation included various forms of self-censorship. Eight per cent of those victimised said they had changed their routines or behaviour due to being victimised. Almost twice as many women as men reported such consequences. One third of respondents stated that they did not know where to turn if they experienced victimisation. Two thirds stated that they did not know if there was an action plan in place at their institution or institute of higher education (HEI) on how to deal with victimisation and the risk of victimisation or stated that there was no such action plan.Item Utsatthet vid svenska universitet och högskolor: en undersökning om trakasserier, hot och våld mot forskare och lärare(Nationella sekretariatet för genusforskning, 2024) Brax, David; SULF; SUHFDenna slutrapport beskriver förekomst av trakasserier, hot och våld riktat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor. Rapporten är baserad på en undersökning som initierades av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs Universitet och genomfördes i samverkan med Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. En delrapport med övergripande resultat publicerades i juli 2022. Föreliggande slutrapport kompletterar delrapportens resultat med mer detaljerade uppgifter om fördelning av utsatthet och konsekvenser. Syftet med att kartlägga forskares och lärares utsatthet för trakasserier, hot och våld är att få en uppfattning om hur utbrett problemet är, men också att visa hur utsattheten är fördelad och vilka konsekvenser såväl utsatthet som risk eller oro för utsatthet får. Datainsamlingen genomfördes under januari månad 2022 genom en enkät som skickades till SULF:s medlemmar. Enkätfrågorna behandlade dels utsatthet över hela karriären, dels utsatthet under föregående år. Rapporten innehåller ett bakgrundskapitel som placerar resultat och analyser i ett kunskapssammanhang när det kommer till medierapportering och policies i Sverige och jämförbara länder. Rapporten är författad av David Brax, utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Anna-Carin Fagerlindh Ståhl, Arbetsmiljöforskare, FD medicinsk vetenskap och Erik Berglund, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, har bistått med statistikbearbetning. Lotta Kamm vid SULF har kodat enkäten och Anna Lundgren vid SULF har gjort en bortfallsanalys. Rapporten är granskad av Anna Gavell Frenzel, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), med särskilt ansvar för Politikernas Trygghetsundersökning (PTU). Sammanfattning av undersökningens huvudsakliga resultat: Utsatthet för våld, stöld och skadegörelse i egenskap av forskare eller lärare förekommer, men är relativt ovanligt i materialet. Sex procent av de svarande i enkäten har någon gång blivit utsatta för någon händelse av dessa slag. Erfarenheter av utsatthet för någon form av hot eller trakasserier är betydligt vanligare. 39 procent av de svarande uppger att de utsatts för någon form av hot eller trakasserier. Utsatthet förekommer inom samtliga ämnesområden, över 30 procent av de svarande inom varje ämnesområde rapporterar erfarenheter av utsatthet i någon form. Sådana erfarenheter är dock vanligast inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, där närmare 50 procent rapporterar erfarenheter av hot eller trakasserier. Kvinnor är mer utsatta än män för de flesta typer av incidenter, och rapporterar också oro för att bli utsatta i högre utsträckning. Detta gäller framför allt utsatthet som sker i samband med undervisning och handledning. Utsattheten är högre bland de som är mer aktiva inom sociala och traditionella medier, men det rör sig om en relativt liten grupp personer. Något högre utsatthet rapporteras också av de som anger att de arbetar inom ämnesområden som förekommit i tidigare rapportering om incidenter, och som varit föremål för debatt och kan uppfattas som politiskt laddade frågor. Överrepresentationen av dessa ämnen är högre när det gäller utsatthet som knyts till utomstående förövare. Studenter är den vanligaste gruppen bland förövare för de flesta kategorierna av utsatthet och de flesta rapporterade fall sker i anknytning till undervisning eller handledning. Kollegor till den utsatta är den näst största kategorin av förövare och är vanligare i situationer som knyts till pågående forskning eller publicering av forskningsresultat. Utomstående personer är vanligare som förövare i anknytning till förekomst i sociala och traditionella medier och debattinlägg. Konsekvenserna både av faktisk utsatthet och uppfattad risk eller oro för utsatthet består av olika former av självcensur. Åtta procent av de utsatta anger att de har ändrat sina rutiner eller sitt beteende på grund av utsatthet. Nästan dubbelt så många kvinnor som män rapporterar sådana konsekvenser. En tredjedel av de svarande vet inte vart de ska vända sig ifall de blir utsatta och två tredjedelar känner inte till om det finns någon handlingsplan vid deras institution eller lärosäte om hur utsatthet och risk för utsatthet ska hanteras, eller anger att det inte existerar någon sådan handlingsplan.Item Genusperspektiv på vårdvetenskap(Högskoleverket, 2009) Öhman, Ann; Nationella sekretariatet för genusforskningGenusperspektiv på vårdvetenskap är skriven av Ann Öhman, leg. sjukgymnast samt lektor och docent i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning vid Umeå universitet. Det här är den fjortonde titeln i serien om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet med serien är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Krav på genusperspektiv i utbildning och forskning möter ofta motfrågan: vad är genusperspektiv? Ett givet och entydigt svar finns inte; forskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppet bäst definieras och används. Ann Öhman menar att genus och kön har stor betydelse inom hälso- och sjukvården. Att lägga ett genusperspektiv på vårdvetenskap kan innebära att analysera hur kvinnor och män bemöts i vården, om vissa hälsoproblem är mer eller mindre förknippade med män respektive kvinnor och vilken betydelse kön har för yrkesutvecklingen inom hälso- och sjukvården.Item Genusperspektiv på teologi(Högskoleverket, 2004) Eriksson, Ann-Louise; Nationella sekretariatet för genusforskningGenusperspektiv på teologi är skriven av Anne-Louise Eriksson, docent i tros- och livsåskådningsvetenskap och chef vid Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur. Detta är den nionde titeln i den serie om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet med serien är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Krav på genusperspektiv inom utbildning och forskning möter ofta motfrågorna: vad är genus och vad är genusperspektiv? Det finns inte några entydiga och givna svar, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. Genusforskning inom teologi, eller feministisk teologi, innebär att problematisera kön och makt i teologin. Det handlar om att synliggöra och utforska kvinnors underordning i teologier, kyrkor och samfund, men också att utveckla teologiska modeller som undviker att konstruera under- och överordning mellan könen. Anne-Louise Eriksson menar att genusperspektivet har potential att påverka hur de flesta religioner utvecklas och anpassas till sin samtid.Item Genusperspektiv på statsvetenskap(Högskoleverket, 2008) Rönnblom, Malin; Eduards, Maud; Nationella sekretariatet för genusforskningGenusperspektiv på statsvetenskap är skriven av Malin Rönnblom (fil.dr och forskarassistent, Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet) och Maud Eduards (professor, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet). Detta är den trettonde titeln i serien om genusperspektiv som Högskoleverket ger ut i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet med serien är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Krav på genusperspektiv inom utbildning och forskning möter ofta motfrågan: vad är genusperspektiv? Det finns inte något entydigt och givet svar; forskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppet bäst definieras och används. Frågor som ”Vad betyder ökad kvinnorepresentation i politiken?” och ”Vilken slags säkerhet skapar säkerhetspolitiken?” handlar om makt och synen på makt. Författarna tar upp centrala begrepp i feministisk statsvetenskaplig forskning och redovisar några klassiska diskussioner. Läsaren får även lästips.Item Genusperspektiv på språk(Högskoleverket, 2003) Nordenstam, Kerstin; Nationella sekretariatet för genusforskning”Genusperspektiv på språk” är skriven av Kerstin Nordenstam, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Det här är sjunde titeln i den serie om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Tidigare skrifter har givits ut under titeln ”Genusforskning inom …”. Krav på genusperspektiv i utbildning och forskning möter ofta motfrågan: vad är genus och vad är genusperspektiv? Ett givet och entydigt svar finns inte, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. Att anlägga ett genusperspektiv på språk innebär bl.a. att synliggöra vilken betydelse synen på kön har för både kvinnors och mäns språkhandlingar och hur de tolkas, eller hur språket används för att beskriva och placera in kvinnor och män i samhälle och kultur. Enligt Kerstin Nordenstam kan den språkanalytiska forskningen t.ex. hjälpa till att avslöja könsbaserade och andra fördomar och uppdaga deras konsekvenser.Item Genusperspektiv på pedagogik(Högskoleverket, 2006) Wernersson, Inga; Nationella sekretariatet för genusforskningGenusperspektiv på pedagogik är skriven av Inga Wernersson (professor, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik). Detta är den tolfte titeln i den serie om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet med serien är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Krav på genusperspektiv inom utbildning och forskning möter ofta motfrågan: vad är genus och vad är genusperspektiv? Det finns inte något entydigt och givet svar, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. Kön har under långa perioder delvis varit osynligt i pedagogiken. Ända in på 70-talet användes läromedel där eleven per definition var en pojke. Samtidigt har kön eller genus alltid varit närvarande inom ämnet, som i argument för lika, eller olika, undervisning för pojkar och flickor. Författaren ger en introduktion till områden inom den pedagogiska forskningen där genusperspektiv används.Item Genusperspektiv på nationalekonomi(Högskoleverket, 2005) Boschini, Anne D; Jonung, Christina; Persson, Inga; Nationella sekretariatet för genusforskningGenusperspektiv på nationalekonomi är skriven av Anne D. Boschini (fi l. dr, nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet), Christina Jonung (fi l.lic., Bryssel) och Inga Persson (professor, nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet). Detta är den tionde titeln i den serie om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet med serien är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Krav på genusperspektiv inom utbildning och forskning möter ofta motfrågan: vad är genus och vad är genusperspektiv? Det finns inte något entydigt och givet svar, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. I nationalekonomin arbetar majoriteten av genusforskarna inom ramen för de etablerade teorierna och tillämpar i stället dessa på nya områden, kompletterar ekonomiska modeller med tidigare försummade aspekter, ställer annorlunda frågor, gör nya tolkningar och använder de nationalekonomiska verktygen för att analysera samhällsutveckling och ekonomisk politik ur kvinno- och jämställdhetsperspektiv. Författarna ger fyra skäl till att föra in mer av genusperspektiv i den ekonomiska analysen: först och främst för att förbättra analysen och göra den relevant för flera; dessutom för att jämställdhet är ett viktigt samhällsmål, för att få fler kvinnor att intressera sig för nationalekonomi och för att fler experter på genusfrågor ska ha nationalekonomisk skolning.Item Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap(Högskoleverket, 2008) Kleberg, Madelene; Nationella sekretariatet för genusforskningGenusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap är skriven av Madeleine Kleberg, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet. Detta är den elfte titeln i den serie om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet med serien är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Vad är genus och vad är genusperspektiv? Det finns inte något entydigt och givet svar, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. I medieforskning med genusperspektiv analyseras hur medier framställer kvinnor och män och vilka roller de framträder i, liksom förhållanden och maktrelationer inom och mellan könen, och hur kvinnlighet och manlighet konstrueras. Forskningen undersöker även kvinnors och mäns inflytande över mediernas innehåll.Item Genusperspektiv på medicinen(Högskoleverket, 2004) Hammarström, Anne; Nationella sekretariatet för genusforskning”Genusperspektiv på medicinen” är skriven av Anne Hammarström, professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning vid Umeå universitet. Det här är den åttonde titeln i serien om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Krav på genusperspektiv i utbildning och forskning möter ofta motfrågan: vad är genus och vad är genusperspektiv? Ett givet och entydigt svar finns inte, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. Anne Hammarström menar att genusforskningen med sitt reflekterande och kritiska förhållningssätt och med sin starka förankring i vetenskapsteoretiska skolbildningar har mycket att bidra med till den medicinska forskningen. Att lägga ett genusperspektiv på medicin kan t.ex. innebära att ställa nya frågor om hur kvinnors och mäns olika villkor i samhället påverkar deras hälsa, att analysera genusrelaterade maktrelationer i mötet mellan patienter och vården eller att utveckla förklaringsmodeller till varför kvinnors symtom bedöms vara mer diffusa än männens symtom.Item Genusperspektiv på företagsekonomi(Högskoleverket, 2012) Eriksson-Zetterquist, Ulla; Sundin, Elisabeth; Nationella sekretariatet för genusforskningItem Genusperspektiv på biologi(Högskoleverket, 2012) Ah-King, Malin; Nationella sekretariatet för genusforskningGenusperspektiv på biologi är skriven av Malin Ah-King, f il. dr i zoologi och genusforskare. Det här är den femtonde titeln i serien om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Krav på genusperspektiv i utbildning och forskning möter ofta motfrågan vad är genus och vad är genusperspektiv? Ett givet och entydigt svar finns inte, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. Biologi är ett brett och spännande fält, den här skriften fokuserar på evolutionsbiologi och djurs beteende. Malin Ah-King visar hur genusforskningen med sitt reflekterande och kritiska förhållningssätt har mycket att bidra med till den biologiska forskningen. Att lägga ett genusperspektiv på biologi kan t.ex. innebära att ställa frågor om hur våra föreställningar om manligt och kvinnligt inverkar på teorier och forskning i biologi, hur språk och metaforer påverkar tolkningen av olika biologiska fenomen och hur biologiska argument används i samhällsdebatten och appliceras på mänskliga relationer och beteenden.Item Genusforskning inom teknikvetenskapen(Högskoleverket, 2003) Trojer, Lena; Nationella sekretariatet för genusforskning”Genusforskning inom teknikvetenskapen” är skriven av Lena Trojer, professor vid forskningsenheten för Teknovetenskapliga studier vid Blekinge Tekniska Högskola. Det är den tredje skriften i en serie om genusforskning som ges ut i samarbete mellan Högskoleverkets jämställdhetsråd och Nationella sekretariatet för genusforskning. Krav på genusperspektiv i utbildning och forskning möter ofta en motfråga: vad är genus och vad är genusforskning? Något givet och entydigt svar på frågan kan inte ges, eftersom det bland dem som ägnar sig åt genusforskning inte finns någon enighet om hur begreppen skall definieras. Syftet med den här skriftserien är att ge en orientering om genusforskning inom olika discipliner. Lena Trojer skriver om genusforskningens betydelse för kunskapsutvecklingen inom olika tekniska områden. Läsaren bjuds på en resa mellan föreställningar om genusforskning inom teknikvetenskapen och ämnet så som det faktiskt har utvecklats.Item Genusforskning inom socialantropologin(Högskoleverket, 2002) Thurén, Britt-Marie; Nationella sekretariatet för genusforskning”Genusforskning inom socialantropologin” är skriven av Britt-Marie Thurén, socialantropolog och professor i genusvetenskap vid Umeå universitet. Det är den fjärde skriften i en serie om genusforskning som ges ut i samarbete mellan Högskoleverkets jämställdhetsråd och Nationella sekretariatet för genusforskning. Krav på genusperspektiv i utbildning och forskning möter ofta en motfråga: vad är genus och vad är genusforskning? Något givet och entydigt svar kan inte ges, eftersom det bland dem som ägnar sig åt genusforskning inte finns någon enighet om hur begreppen skall definieras. Syftet med den här skriftserien är att ge en orientering om genusforskning inom olika discipliner. Britt-Marie Thurén beskriver hur genus konstrueras i olika slags samhällen och genusantropologins betydelse för förståelsen av relationerna mellan könen på olika platser i världen, både nära och fjärran.Item Genusforskning inom psykologin(Högskoleverket, 2003) Magnusson, Eva; Nationella sekretariatet för genusforskning”Genusforskning inom psykologin” är skriven av Eva Magnusson, universitetslektor vid Umeå universitet och docent i psykologi. Det här är den sjätte skriften i en serie om genusforskning som ges ut i samarbete mellan Högskoleverkets jämställdhetsråd och Nationella sekretariatet för genusforskning. Krav på genusperspektiv i utbildning och forskning möter ofta motfrågan: vad är genus och vad är genusforskning? Det finns inget givet och entydigt svar, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. Syftet med skriftserien är att ge en orientering om genusforskning inom olika discipliner. Genusforskning inom psykologin studerar t.ex. hur kön och könstillhörighet får psykologisk betydelse för individen, eller hur psykologin, som akademiskt ämne och i sina tillämpningar, bidrar till att befästa eller förändra befintliga könsförståelser och identiteter. Eva Magnussons budskap är bl.a. att genusforskning, genom att granska och ställa kritiska frågor till psykologiska teorier om kön, kan ge viktiga bidrag när det gäller att utvidga och förbättra psykologin som vetenskap och praktik.Item Genusforskning inom kulturgeografi(Högskoleverket, 2003) Forsberg, Gunnel; Nationella sekretariatet för genusforskning”Genusforskning inom kulturgeografi n” är skriven av Gunnel Forsberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet och för närvarande gästprofessor i kulturgeografi med inriktning mot genusvetenskap, vid Karlstads universitet. Detta är den femte skriften i en serie om genusforskning som ges ut i samarbete mellan Högskoleverkets jämställdhetsråd och Nationella sekretariatet för genusforskning. Krav på genusperspektiv i utbildning och forskning möter ofta en motfråga: vad är genus och vad är genusforskning? Något givet och entydigt svar kan inte ges, eftersom det bland dem som ägnar sig åt genusforskning inte finns någon enighet om hur begreppen skall definieras. Syftet med skriftserien är att ge en orientering om genusforskning inom olika discipliner. Genusforskning inom kulturgeografi kallas också för genusgeografi . Det handlar om hur platser och politiska och ekonomiska system påverkar varandra, hur generella mekanismer och specifika förhållanden hänger samman. Gunnel Forsberg inleder med att ge läsaren en inblick i genusgeografins teorier och avslutar med att visa hur dessa kan tillämpas i praktiken.