Rapporter från Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/9919

Browse

Now showing 1 - 20 of 62

Webbbaserat magisterprogram i energiteknik. Slutrapport
(Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, 2008) Fransson, Torsten; Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
A Master/Magister program in sustainable energy engineering was planned and developed as part of the project “Webbbaserat magisterprogram i energiteknik”, sponsored by NSHU. The program had substantial discussions during the preparation phase and substantial progress was made towards a common strategy from the six partner universities (Umeå, Gävle, Linköping, Uppsala, Karlstad, KTH) who decided to participate in the endeavour. The program was first launched in 2007 with 18 initial students. It was re-launched in 2008 with 15 students and is now in the application phase for the fall 2009 intake. The present report covers the final part of the project from the point of view of NSHU, but the educational efforts, and the cooperation between most of the partners, will continue into the fall 2009 intake at least, with own funding from the partner universities. The continuation of the project for 2010 onwards will be re-evaluated in the autumn 2009 based on decisions by the Swedish government regarding eventual tuition fees for non-European students. This final report covers the background to the application, the development phase and gives some conclusions of what went well and where the major challenges were. The project has been used as example for a national cooperation in the energy education at a few workshops and keynote speeches at conferences over the last two years.
Är abstraktion hemskt – eller hemskt bra? Ett problem kan bli en möjlighet inom kemiundervisningen.
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2008) Nordholm, Sture; Eek, William; Göteborgs universitet, Inst för kemi
Kemin är central bland vetenskaperna med kraftiga inslag av både matematik och fysik å ena sidan och biologi, geologi och medicin å den andra sidan. Lärandet och forskandet innehåller därför både matematisk abstraktion och konkret experimentell metodik och empiri. Detta vida spann är en stor utmaning för elever, studenter och kemister i allmänhet. Här redovisas resultatet av ett projekt som haft till mål att reducera barriärer i lärandet av abstrakta begrepp inom kemin. Tre olika metoder har utnyttjats: förenkling, nyttjande av analogier och visualisering med hjälp av dator. Exempel redovisas kortfattat och läsaren hänvisas till skrifter och datorprogram.
Developing Professional Interpersonal Competences Using Narratives Derived from Personal Experience: An Evaluation of the PU-Project at Malmö University
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2008) Fresko, Barbara; Malmö högskola; Beit Berl Academic College, Israel
"The overall conclusion was that the approach adopted in the project can be applied with relative success given that the narrative-building activities are implemented in a structured and coherent manner, in small groups, over time, and in a manner that is suited to the stage of professional development of the students. Everyday experiences can provide suitable situations to be analyzed, but seminar leaders need to help students make the connections between what is learned from these situations and its relevancy to their future profession." See report for full abstract
Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext- Studentens utveckling mot professionell kompetens
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2008) Eriksson Sjöö, Tina; Sild Lönroth, Carina; Rubinstein Reich, Lena; Malmö högskola
Projektets övergripande idé var att stödja studenters lärande genom att använda deras erfarenheter från förvärvsarbete eller föreningsverksamhet för att utveckla empatisk förmåga, perspektivtagande och värderingsförmåga. Avsikten var att bidra till utveckling mot professionell kompetens i lärar- och socionomutbildningarna. Projektet genomfördes i ett antal seminarier i socionom- respektive lärarutbildningen samt med en grupp högskolestudenter i Näktergalen mentorsverksamhet. Utgångspunkten för dessa seminarier var studenternas nedskrivna personliga berättelser från en situation/ett möte som väckt starka känslor positiva eller negativa. Berättelserna i jagform berättades, diskuterades och skrevs om från ett annat perspektiv – återberättades, bearbetades och kopplades till den kommande professionen. Den narrativa metoden och perspektivtagande visade sig betydelsefulla för att stärka studenters kompetenser inom området värderingsförmåga och förhållningssätt.
Nätuniversitetets nya portal: inte bara teknik - Förslag på funktioner och resurser från förstudien 2002
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2002) Berns, Tomas; Hansson, Henrik; Burvall, Patrik
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har av regeringen fått i uppdrag att bygga upp och förvalta en IT-portal för användning inom Sveriges nätuniversitet. Portalen skall löpande utvecklas för att vara en för universitet och högskolor gemensam nod för information om utbud och sökmöjligheter av IT-stödd distansutbildning. En IT-portal kan förutom detta också erbjuda många olika tjänster som stödjer olika användargrupper, det vill säga såväl studenter i deras sökande efter kurser, i deras lärande och studier på distans, såväl som anställda vid lärosätena. För att säkerställa en god funktion och kvalitet har ett användarcentrerat arbetssätt prioriterats under denna förstudie. Vägledande för förstudien har varit att fånga upp vad som är efterfrågat av de olika intressenterna av portalen, det vill säga studenter, personal vid högskolor med flera. Teknisk utformning och säkerhetsaspekter har inte prioriterats i denna studie, dessa HURfrågor ses som steg 2 i utvecklingsprocessen efter att VAD-frågorna har identifierats och diskuterats. I detta arbete har en mängd olika metoder använts för att samla in information/data för att säkerställa såväl ett starkt studentperspektiv som ett universitetets- och högskoleperspektiv på vad en nationell portal bör innehålla. Förstudien har resulterat i 56 olika förslag till funktioner och resurser för portalen. Flera av dessa handlar om förbättrade tekniska funktioner, men flera förslag handlar också om organisatoriska system för att engagera både universitetens och högskolornas personal samt studerande runt om i landet att via www.netuniversity.se tillsammans få möjligheter att: öka tillgängligheten, servicegraden och kvaliteten i den nätburna utbildningen. Det är de lokala universiteten och högskolorna som står för genomförandet av kurser och utbildningar inom ramen för Nätuniversitet. Syftet med den nationella portalen är att ge ett mervärde i detta arbete till nytta för både högskolorna och de studerande i landet. Det är med denna målsättning som förslagen i denna rapport ges. Förstudien utgör basen för framtagandet av kravspecifikation för IT-portalprojektet. Den skall fungera som underlag för remiss till olika intressenter samt efter modifieringar och utveckling ge ett underlag för en offentlig, kommersiell upphandling av genomförandet av projektet under 2003.
Lärarerfarenheter av IT-stödd distansutbildning
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Söderström, Tor; Westerberg, Pernilla
Att lära säkert - IT-säkerhet i Nätuniversitetets distansutbildningar
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Jokela, Päivi; Karlsudd, Peter
The current higher education, both distance education and traditional campus courses, relies more and more on modern information and communication technologies (ICT). The use of computer systems and networks results in a wide range of security issues that must be dealt with in order to create a safe learning environment. In this work, we study the security status within the Swedish Net University, where several universities collaborate in order to offer ICT supported higher education distance courses. The total ICT-security is defined as a combination of computer security and information security, and the focus in this work is on the information security. The four main components of the information security that are used in the study are: confidentiality, integrity, availability and accountability. The data gathering was made in two steps: first preliminary interviews then the main questionnaire. The interview respondents were a small number of students, teachers and ICT-experts at various universities, and the results of this preliminary study were then used to complete the questionnaire. The main questionnaire was sent to approximately 700 students, 100 lectures and 50 ICT-pedagogues. The answers were analysed both quantitatively and qualitatively. However, due to a relatively low answering rate, we must point out that the conclusions made are based on these limited results, and are therefore not necessarily generally applicable within the distance education. The results show that both teachers and students involved in distance education consider that they have relatively good basic competence regarding the use of various ICT-resources. In addition, they consider that the computers and network connections they are using have adequate technical standard. However, the respondents also express a need for more information and training in various areas that are directly connected to information security issues. What is more, both students and teachers require that adequate computer support is constantly available. Several respondents have not developed procedures for backing up files in a regular basis. There seems also be some uncertainty concerning which measures should be taken in order to protect computer system from viruses and also what should be done if the computer is infected. Many teachers consider that the risk for cheating, especially for plagiarism, is greater in the distance education than in campus courses. These teachers also spend more time to prevent this problem in distance courses, and may have special procedures in order to detect plagiarism. Even if several security issues are indicated, most of the respondents consider that the general ICT-security in distance education has a relatively high standard. This may be a sign of some discrepancy between the users knowledge and their actual behaviour when they use the computer systems.
Examination över nätet - en studie av 10 nätuniversitetskurser
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Hult, Agneta
Med utgångspunkt tagen i pedagogisk lärandeteori samt aktuell forskning om examination studeras examination i tio av Nätuniversitetets helt nätbaserade kurser. I studien insamlades examinationsuppgifter och kursdokument från de tio kurserna samt genomfördes intervjuer med lärare och studenter från fyra kurser. Examinationer/dokument och intervjuer har analyserats i syfte att belysa vad som examineras, examinationens funktion, samarbete/dialog mellan studenter över nätet samt skillnader mellan att examinera/s över nätet jämfört med på campus. Studien är explorativ och möjligheterna att generalisera är begränsade. De analyserade kurserna fördelade sig på fyra kurser inom Medicin och vård, tre kurser inom Juridik och samhällsvetenskap samt tre kurser inom Teknik och naturvetenskap. Intervjuer genomfördes i fyra kurser och urvalet av dessa gjordes i syfte att få en variation mellan vad kursernas examinationer fokuserade samt huruvida de krävde studentsamarbete över nätet. En lärare och två studenter på varje kurs intervjuades via telefon om hur de såg på examinationens innehåll, upplägg och funktion. En kort genomgång av inlärnings/lärandeteorier samt examinationsforskning utmynnade i ett antal aspekter som är centrala för lärandeprocessen. Det är viktigt att studerande ges möjlighet att vara aktiva, att tillämpa kunskaper och reflektera över kursinnehållet samt får möjlighet att problematisera kunskapen tillsammans med andra. Att lösa en uppgift ger då tillfälle att diskutera och ta del av flera olika perspektiv och aspekter. I examinationen ska förståelse, problemlösning och kritiskt tänkande fokuseras. Examinationens syfte ska vara kunskapsutvecklande, dvs något som under kursens gång informerar den lärande om hur kunskapsprocessen fortskrider. Bedömningen ska därmed ge studenten feedback som ger information om lärandet och stimulerar till nya perspektiv. Det är också viktigt att kriterier för lärandet tydligt kommuniceras till de studerande. I granskningen av vilka kunskaper och förmågor examinationerna efterfrågade framkom att framför allt uppgifter av tillämpningskaraktär hade vunnit insteg i de kurser som analyserades. Såväl de studerande som lärarna som intervjuades var väldigt positiva till uppgifter där kunskaperna tillämpas på något problem eller fall. De studerande vars examinationer även krävde kritisk granskning tyckte att möjligheten att få diskutera frågor som inte hade givna svar var väldigt stimulerande. Den kritik som framkom från studenthåll när det gäller vad som examineras, rörde den kurs som dominerades av faktafrågor, där efterlyste studenterna en större variation i uppgifterna och även att deras egna erfarenheter och reflektioner skulle ingå. I den internationella diskussionen om examinationens funktion har det skett en tyngdpunktsförskjutning bl a från att se examinationens främsta funktion som kunskapskontroll till att se den som ett redskap för att vägleda den studerandes kunskapsutveckling. I genomgången av de olika kurserna framgick att de flesta kurser hade inslag i sin examination som kunde karaktäriseras som examination för lärande, dvs inte endast syftade till en kunskapskontroll i slutet av kursen. De studerande poängterade framför allt vikten av att få kontinuerlig feedback på sina arbeten och föredrog också att examinationen skedde kontinuerligt under kursens gång. Kritiken från studenthåll rörde dels bristande kontinuitet i uppgifter och feedback och dels att kraven för att bli godkänd ibland upplevdes som låga. Med ett sociokulturellt perspektiv på lärande är det viktigt att skapa forum för diskussion där många röster får göra sig hörda och ge olika perspektiv på det som avhandlas. Det skapar en hög läropotential. I de kurser som analyserades framkom att många av kurserna försökte skapa diskussionsuppgifter i sina examinationer. De intervjuade studenterna som genom uppgifterna provat på detta var positiva, medan de som inte provat förhöll sig något mer skeptiska. Sammanfattningsvis dominerades hälften av kurserna av uppgifter som går ut på tillämpning och problemlösning och ytterligare två kurser av uppgifter med kritisk granskning som syfte. Åtta av tio kursexaminationer bedömdes som lärande examinationer genom att de hade formativa examinationer med kontinuerlig feedback till studenterna. En stor majoritet av kurserna illustrerar med andra ord den tyngdpunktsförskjutning som den internationella forskningen och diskussionen om examination beskriver, både vad gäller vad som ska examineras och vad examinationen syftar till. Även när det gäller examinationer som uppmuntrar eller kräver dialog och samarbete har de studerade kurserna uppvisat en relativt hög andel, hälften av kurserna krävde samarbete och ytterligare tre kurser uppmuntrade detta. Av intervjuerna med både lärare och studenter framkom den stora betydelse studenterna tillskriver läraren när det gäller att skapa förutsättningar för lärande, dels genom att ge studenterna uppgifter som möjliggör kunskapsutveckling och dels genom att ge feedback och kommentarer som vidgar perspektiven. Även om läraren inte är fysiskt närvarande när man studerar över nätet är lärarens närvaro högst påtaglig för dessa studenter. Med referens till aktuell examinationsforskning och pedagogisk teoribildning samt till lärar- och studentuppfattningar framstår möjligheterna att utveckla och genomföra examinationsuppgifter som leder till kunskapsutveckling och lärande goda, även över nätet. Det kräver dock att lärarna ges tid i sin bemanning för att kommentera och ge feedback.
Studenters upplevelser av distansutbildning inom Nätuniversitetet - en fördjupad studie med fokusgrupper på Internet
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Almqvist, Lisa; Westerberg, Pernilla
Slutrapport: Mentor adeptprogram för lärosäten
(Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, 2005) Malmström, Bo; Högskolan i Gävle
Två större lärosäten (mentorerna Högskolan i Gävle och Örebro universitet) ska på ett systematiskt sätt låta storleksmässigt små lärosäten, adepterna, ta del av deras erfarenhet och kompetens inom området IT-stödd distansutbildning. Mentorsprogrammet ger adeptlärosätena bättre kunskap om Nätuniversitetets verksamhet är önskvärd för deras egen del. Inbjudan har gått till Danshögskolan, Dramatiska institutet, Idrottshögskolan, Konstfack, Konsthögskolan, Musikhögskolan, Operahögskolan, Teaterhögskolan, och Ersta Sköndal högskola.
Vilka var de? Nätuniversitetets studenter ht 2003
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Mårald, Gunilla; Westerberg, Pernilla
Vid Centrum för utvärderingsforskning vid Umeå universitet bedrivs sedan år 2003 en utvärdering av Nätuniversitetets studentnytta. Uppdragsgivare är Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Föreliggande rapport är en delstudie inom projektet. Tidigare delstudier inom projektet har bland annat behandlat attityder till och erfarenheter av Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning, Myndigheten för Sveriges nätuniversitets webbportal, IT-stödd distansutbildning inom medicin och vård ur studenternas perspektiv samt utvecklingsmiljöer för IT-stödd distansutbildning. Kommande delstudier inom projektet kommer bland annat att behandla genomströmning/avbrott inom Nätuniversitetets utbildningar, IT-stödd distansutbildning inom naturvetenskap och teknik ur studenternas perspektiv samt arbetsgivares syn på IT-stödd distansutbildning. Föreliggande rapport bygger på ett material vars syfte har varit att kunna beskriva det studentpopulation som återfinns inom Nätuniversitetets utbildningar samt att tjäna som underlag för en diskussion kring hur väl ambitionerna bakom etablerandet av Nätuniversitetet uppfylls, i termer av att nå ut till nya studerandegrupper .
Studenternas uppfattningar om datorkommunikation - inom Nätuniversitetets medicin- och vårdutbildningar
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Söderber, Tor
Centrum för utvärderingsforskning vid Umeå universitet utvärderar på uppdrag av Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet studentnyttan med Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning. Vi har i ett antal rapporter granskat kurser och utbildningar inom medicin- och vårdområdet och likaså vilka attityder och erfarenheter som olika intressenter har av Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning (se www.ucer.umu.se). Under de kommande två åren kommer kurser och utbildningar inom naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap att studeras närmare. Föreliggande rapport är en fördjupad studie av hur studenter inom medicin- och vårdområdet har uppfattat olika former av IT-stöd och förekommande datorkommunikation. Rapporten har skrivits av fil dr Tor Söderström, pedagogiska institutionen, Umeå universitet. För att få en samlad bild av medicin- och vårdstudenters erfarenheter av IT-stödd distansutbildning och Nätuniversitet hänvisas till en tidigare rapport (Mårald och Westerberg, 2004).
Nätuniversitetets webb/kursinformation - vidare utvärdering
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Sandberg, Ulrika
Föreliggande rapport utgör en del i UCERs utvärdering av studentnyttan av Nätuniversitetet. I rapporten redovisas en undersökning av studenters informationsbehov, begreppsanvändning och sökmönster när det gäller IT-stödda distansutbildningar. Studenternas informationsbehov och sökmönster jämförs med det innehåll och de sökvägar som fanns på Nätuniversitetets webbportal i början av 2004. Rapporten innehåller också förslag på hur informationen till studenter ska kunna organiseras så att den bättre överensstämmer med behoven. Ulrika Sandberg, Inst. för Ekonomi, Statistik och Informatik, Örebro universitet, har genomfört undersökningen. Åke Grönlund har granskat rapportens innehåll och slutsatser.
Utvecklingsmljöer för IT-stödd distansutbildning - en fördjupad studie om kollegialt motstånd mot IT-stödd disstansutbildning
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Westerberg, Pernilla; Mårald, Gunilla
Rapporten är en delstudie i UCERs (Centrum för utvärderingsforskning, vid Umeå universitet) utvärdering av studentnyttan med Nätuniversitetet. Den tar avstamp i några av de resultat som framkommit i studien Nätuniversitetet och IT-stödda distanskurser attityder och erfarenheter hos prefekter, kursansvariga och studenter , som bland annat visar att det finns ett visst kollegialt motstånd mot IT-stödda distanskurser. Vi vill med denna studie därför undersöka detta på ett djupare plan.
IT-stödd distansutbildning inom medicin och vård höstterminen 2003 - ur studenternas perspektiv
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Jonsson, Gunilla
Nätuniversitetet läsåret 2003/2004 - ekonomiskt stöd, kursutbud och antal sökande
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Jonsson, Gunilla
Föreliggande arbetsrapport är ett led i arbetet med utvärderingen av Nätuniversitetets studentnytta. Utvärderingen genomförs vid UCER, Umeå Center for Evaluation Research, Umeå universitet. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till de problem och utmaningar som Nätuniversitetet står inför och att ur ett studentperspektiv få en bild av de utbildningar som erbjuds genom den utbildningsportal som finns på Nätuniversitetets hemsida, www.netuniversity.se. Resultatet av en sökning kan variera från en dag till en annan. Samtidigt är detta är också den verklighet som möter de studenter som söker en utbildning (kurs eller program) via denna portal. Det område som står i fokus under utvärderingens första år är utbildningar inom medicin och vård. Därför är det också dessa utbildningar som står i fokus i denna arbetsrapport. En enkät som riktar sig till de studenter som läser en utbildning (kurs eller program) inom medicin och vård genomförs också under läsåret 2003/2004. Parallellt genomförs dessutom en enkätstudie av anställdas och studenters attityder till och erfarenheter av Nätuniversitetet. Denna sist nämnda studie vänder sig till samtliga ämnesområden och inte enbart till medicin och vård.
Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning - Attityder och erfarenheter hos prefekter, kursansvariga och studenter
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Westerberg, Pernilla; Mårald, Gunilla
Denna rapport är en del i arbetet med att utvärdera studentnyttan med Nätuniversitetet, på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Uppdraget utförs av UCER, Umeå Center for Evaluation Research vid Umeå universitet och huvudförfattare till rapporten är Pernilla Westerberg. Syftet med denna delstudie är att synliggöra olika intressenters attityder till och erfarenheter av IT-stödda distanskurser och Nätuniversitetet. Intressenterna är i det här fallet prefekter, kursansvariga för IT-stödda distanskurser och studenter som läser dessa kurser. En uppföljning av denna rapport är planerad år 2006.
Nätuniversitetets webbportal - En användbarhetsstudie
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Aderud, Johan
På uppdrag av UCER, Umeå Centre for Evaluation Research, har vi utvärderat Nätuniversitetets webbportal ur användbarhetssynpunkt med syfte att hitta problem och föreslå förbättringar. Användbarhet definieras enligt ISO 9141-11 som: Den grad i vilken användaren i ett givet sammanhang kan nyttja en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt . Studien har genomförts med två metoder, en heuristisk studie utförd av tre expertanvändare och en användartest med fyra användare ur portalens målgrupp. Det finns ett antal problem på webbportalen som bör åtgärdas för att man ska uppnå så hög användbarhet som möjligt för den tänkta målgruppen. Problemen är av tre typer: 1. Användare med särskilda behov. Textstorleken på alla sidor bör ökas till minst 10 pixlar. Man bör även erbjuda en högupplöst sida med möjlighet att reglera textstorleken i webbläsaren. Färgerna på länkar (röd) och toppmenyn (röd och gul) skulle behöva ändras då de är svårlästa och utgör problem för färgblinda personer. Dessa problem kan anses mest akuta eftersom sajten i nuvarande utformning är helt oanvändbar för personer med dessa problem. Dessutom skulle en design som inte använder ramar (frames) underlätta för användare som använder skärmläsare som hjälpmedel. 2. Generella designfrågor: Överhuvudtaget behöver länkutformningen ses över och göras enhetlig. Som portalen ser ut idag finns det alldeles för många varianter av länkar som riskerar att göra användare osäkra. Detta är dock något som testpersonerna inte reagerat på. Detta kan bero på att de inte upplevde det som ett problem på samma sätt som expertutvärderarna eller att scenarierna var av den karaktären så att detta problem inte ställdes tillräckligt på sin spets under användartesten. Rubriker på sidor är inkonsekvent eller saknas. Länkar ändrar ibland namn. Användning av bild och alt -text är oklar. Söksidan uppfattades som bra av både testpersonerna och expertutvärderarna, men det skulle behövas en tydligare och mer lättillgänglig hjälp på sidan. Sidan bör också utformas så att man i största möjliga mån undviker scrollning då det medför att sökknappen försvinner. 3. Sökproblem: Det fanns en del uppgifter som ingen av testpersonerna lyckades lösa. Alla användare hade stora problem med att hitta de lärcentra som arbetade tillsammans med det önskade universitetet vilket också uppmärksammades av några av expertutvärderarna. Detta är något som man behöver göra något åt då det är viktig information som kan vara avgörande för om studenten väljer att söka utbildningen eller inte. En söktjänst för hela portalen är önskvärd för att lätt kunna hitta den information som man söker. Detta hade troligtvis gjort att testpersonerna kunnat hitta den verksamhetsplan som efterlystes i ett av scenariorna under användartesten.
Slutrapport och ekonomisk redovisning för projektet Yrkeslärarutbildning
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Johansson, Sigurd; Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna, Skellefteå valideringscentrum
Skolbarn - rörelse - hälsa
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Fors, Eva; Idrottshögskolan Högskolan i Skövde
The project Schoolchildren Physical Activity Health was initiated by The Stockholm University College of Physical Education and Sports (GIH) and the University of Skövde (HIS) at the Netlearning Conference, 2004. The Swedish Net University contributed with finance of the project, which was carried out January September 2005. The overall aim of the project was to design and distribute the distance course Schoolchildren s Health via Physical Activity C13, Adv.lev.(7.5 ECTS) , jointly managed by the academic institutions mentioned above. The objective was to offer students from various academic cultures and professions a course, where mutual learning objectives, could be reached. Closely related subjects, such as health and physical activity among schoolchildren are matters for school nurses as well as for PE Teachers. If health issues are to be looked upon with a holistic perspective, the possibilities for students to meet and share common questions of interest are of great importance for health development in schools today.

Browse

Recent Submissions