Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/788

Browse

Now showing 1 - 20 of 852

Betydelsen av frivillig revision för små aktiebolag – En intervjustudie av små aktiebolags val av frivillig revision samt revisionens inverkan på bolagens tillväxtmöjligheter
(2025-08-11) Holtudd, Glenn; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problemdiskussion: Allt sedan frivillig revision infördes för små onoterade aktiebolag i Sverige har en diskussion pågått mellan olika auktoriteter om revisionens betydelse för den typen av bolag. Samtidigt som revision innebär en kostnad så finns forskning som tyder på att revision kan vara värdeskapande och är betydelsefullt för små bolag. Revisionspliktens avskaffande var tänkt att stärka konkurrenskraften för svenska småföretag och leda till högre tillväxt och innovation. När Riksrevisionen presenterade sin utredning år 2017 konstaterades att företag som omfattades av reformen men ändå frivilligt valde revision hade en högre tillväxt kommande år. Det omkullkastade föreställningarna om reformens effekter vilket lett till ytterligare diskussioner om återinförandet av revisionsplikten. Syfte: Studiens syfte är att utforska de motiv som ligger till grund för valet av frivillig revision för svenska småföretag. Genom att undersöka företagarnas attityder och resonemang syftar studien att skapa förståelse för revisionens betydelse för små svenska aktiebolag. Studien avser redogöra för de motiv som styr valet att frivilligt låta sig revideras av en auktoriserad revisor. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie med ett urval företagare som anses lämpliga för studiens syfte. Intervjustudien består av fem semistrukturerade intervjuer med medel- till hög grad av standardisering. Samtliga intervjuer har skett på distans. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att det saknas ett entydigt motiv till frivillig revision, men trygghet och kontinuitet framträder som centrala drivkrafter för fortsatt revision. Trygghet förknippas främst med efterlevnad av lagar och skatteregler, medan kontinuitet kopplas till revisorns roll i att säkerställa struktur och förutsägbarhet. Studien visar att mikrobolag har förståelse för revisionens signalvärde gentemot intressenter och att det kan utgöra motiv. Studien konstaterar vidare på att revisorns bidrag kan vara värdeskapande.
Frivillig revision i mikroaktiebolag: En explorativ studie om konkurser i små aktiebolag under perioden 2011-2020
(2023-08-29) Rinwipha Khianpanya, Linn; Ravinder, Grewal; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Sverige var en av de sista länderna i Europeiska unionen (EU) att införa frivillig revision och är en av de mest restriktiva länderna vad gäller gränsvärden för revisionsplikten. Motiveringen till avskaffandet av revisionsplikten var främst kostnadsbesparingar och ökad effektivitet hos små aktiebolag. Följaktligen medförde införandet av frivillig revision diskussioner kring kostnad kontra nyttan av revision med tonvikt på revisorns roll. Samtidigt har antalet konkurser fluktuerat genom åren som i sin tur givit upphov till diskussioner om huruvida frivillig revision kan vara ett hjälpredskap för det individuella mikroföretagets fortlevnad. Det finns dock en avsaknad av forskning om frivillig revision och dess inverkan på företagskonkurser. Syfte: Syftet med studien är att undersöka företagskonkurser i mikroaktiebolag över tid och huruvida det existerar en trend av bortval av revisor bland de som har gått i konkurs. Eftersom tidigare forskning om revision har fokuserat på större företag och litteraturen om bortval av frivillig revision och dess inverkan på företagskonkurser i mikroaktiebolag i Sverige är ytterst begränsad, bidrar denna magisteruppsats till ökad insikt inom ämnesområdet. Metod: Uppsatsen har antagit en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. För att uppnå syftet besvaras den första frågeställningen med hjälp av en deskriptiv analys av konkurser i svenska mikroaktiebolag under perioden 2011 – 2020 som visualiseras dels i ett linjediagram, dels i ett stapeldiagram. Detta ger en inblick i hur fördelningen ser ut mellan konkursbolag som frivilligt valde att bli reviderade och de som hade valt bort revision. Studien undersöker även hur branschtillhörigheten ser ut bland konkursföretagen. Den andra frågeställningen besvaras med hjälp av en korrelationsanalys och probit regressionsanalys – vilka utfördes i statistik- och dataanalysprogrammet Stata. Avsikten var att undersöka om företagsbaserade faktorer som soliditet, lönsamhet, storlek och branschtillhörighet hade inflytande på val- och bortval av revisor i konkursföretagen. Data som studien har baserats på har hämtats från företagsdatabasen Retriever Business. Resultat och slutsats: I den deskriptiva analysen framkom det att bortval av revisor är starkt kopplat till konkurserna som ägde rum under perioden 2011 - 2020, det vill säga majoriteten av konkursbolagen hade ingen revisor vid tidpunkten för konkurs. Den deskriptiva analysen påvisar att branscherna med flest konkurser är byggbranschen, detaljhandeln samt hotell- och restaurangbranschen. Oavsett om företagen hade en revisor eller ej vid konkurstiden, är antalet företagskonkurser ändå störst i dessa tre branscher. Regressionsanalysen visar ett svagt samband för variabeln företagsstorlek vilket innebär att ju större ett bolag är i termer av totala tillgångar, desto större är sannolikheten att ett bolag tillämpar frivillig revision. Andra företagsbaserade faktorer såsom soliditet, lönsamhet och bransch verkar ha mindre eller ingen inflytande på valet- eller bortval av revisor då det föreligger ett svagt negativt samband.
Revisorns roll som brottsförebyggare
(2023-08-10) Eliasson, Josefine; Nilsson, Vendela; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: I samband med att revisionsplikten togs bort finns det en diskussion kring huruvida ekonomisk brottslighet ökar eller inte. Revisorns roll som brottsförebyggare blir därför allt mer intressant och vilken påverkan de har inom ämnet. Andra aktörer som arbetar med ekonomisk brottslighet påverkar även dem och det blir därför fokus att se hur de ser på revisorns roll som brottsförebyggare. Syftet: Syftet med denna uppsats är att öka kunskap och medvetenhet om hur revisorn och andra intressenter ser på revisorns roll som brottsförebyggare och om det finns några skillnader eller likheter i vad de tycker. Avgränsningar: Uppsatsens syfte är att öka kunskap om hur revisorn och intressenter ser på revisorns roll som brottsförebyggare. Vi har därför valt att avgränsa oss till enbart en revisor och inte en redovisare, även om ett av de mest förekommande ekonomiska brotten är redovisningsbrott. Samt avgränsa till en nationell nivå. Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod och empirin baseras på semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika intressenter samt en revisor. Samtliga respondenter har hittats genom kännedom, vidarebefordran inom en organisation eller på måfå. Analys och slutsats: I analysen sammanställs empirin och det teoretiska ramverket som sedan sammanfattas i slutsatsen. I slutsatsen framkommer det att de finns ett förväntningsgap mellan revisorn och intressenterna i åsikterna kring revisorns roll som brottsförebyggare, men att det finns en övergripande uppfattning att revisorn bör ha en proaktiv roll i att förebygga brott och säkerställa korrekta finansiella uppgifter. Faktorerna företagsstorlek, bransch, efterfrågan, myndighetsarbete, marknadskonkurrens, lagstiftning och standarder, ledningens etik, utbildning och erfarenhet påverkar revisorns roll som brottsförebyggare och är därmed avgörande för revisorn och dess intressenters uppfattning rollen som brottsförebyggare. Förslag till fortsatt forskning: Under arbetets gång har nya infallsvinklar framkommit och ett förslag till vidare forskning är att studera hur revisorn förhåller sig till penningtvätt och specifika brottsrubriceringar som till exempel användandet av målvakter. Ett annat alternativ till vidare forskning är att studera revisorernas perspektiv och vad de anser om att få ett ökat ansvar som brottsförebyggare från nationell tvingande lagstiftning i Sverige snarare än samhällets förväntningar.
Frivillig revision för mikrobolag: En kvalitativ studie om vilka synpunkter mikroföretagare har om dess för-och nackdelar
(2023-08-10) Sahla, Alicia; Mohamed, Sabrin Nuru; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Normgivare har motstridiga åsikter om frivillig revision för mikrobolag. Branschorganisationen FAR anser att revisionsplikt är viktigt för att upprätthålla förtroendet för näringslivet. De menar att en reviderad årsredovisning ökar graden av tillförlitlighet, vilket i sin tur skapar förtroende bland användare av finansiella rapporter. Organisationen Svenskt Näringsliv invänder mot detta synsätt och menar att revisionsplikt bidrar till ökat regelkrångel och utgör en ekonomisk belastning för de minsta företagen. Inom EU saknas harmonisering av de gränsvärden som avgör om ett företag är skyldig att anlita en revisor. Syfte och frågeställning: Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring mikroföretagares synpunkter på frivillig revision och därmed identifiera de fördelar respektive nackdelar revidering medför på mikrobolag. Studiens frågeställning är: uppfattar utvalda mikroföretagare att fördelarna med frivillig revision överväger de nackdelar som finns? Metod: För att besvara uppsatsen forskningsfråga tillämpades kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta mikroföretagare som är verksamma inom sju branscher. Hälften av respondenterna har en revisor. Resultat och analys: Det finns olika fördelar med frivillig revision, bland annat ökad redovisningskvalitet, legitimitet och finansieringsmöjligheter. Den största nackdelen med revision är att det är kostsamt i förhållande till nettoomsättningen. Slutsats: Det saknas ett entydigt svar på om fördelarna överväger de nackdelar som finns med frivillig revision. Fyra av åtta mikroföretagare anser att fördelarna med revision överväger de nackdelar som finns, medan återstående inte håller med. Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att utöka urvalet och studera fler företag som är verksamma inom samma bransch för att undersöka ifall bransch är en bestämningsfaktor till frivillig revision.
Determinanter bakom anställda och lokalsamhällens grad av inflytande i onoterade svenska bolags hållbarhetsupplysningar: En kvantitativ studie om onoterade svenska bolags intressentupplysningar i en reglerad och frivillig rapporteringskontext mellan år 2018-2021
(2023-08-10) Vik, Karl-Emil; Malmberg, Filip; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund & problematisering: Hållbarhetsrapportering har länge varit ett omdiskuterat område med stor variation mellan reglerad och frivillig rapportering, vilket har medfört en försämrad jämförbarhet mellan bolag. Forskning kring hållbarhetsrapportering i noterade bolag har fångat upp ett flertal samband men det råder en avsaknad av forskning kring onoterade bolag. Upplysningar mot enskilda intressentgrupper som anställda och lokalsamhällen har därtill inte undersökts i samma utsträckning. I takt med att ny hållbarhetsreglering från EU träder i kraft år 2024 blir det därför aktuellt att kartlägga det rådande svenska rapporteringslandskapet bland onoterade bolag och vad som driver deras intressentupplysningar och rapporteringsval. Syfte: Syftet med denna uppsats är tredelad. I det första steget kommer vi att deskriptivt kartlägga förändringen i onoterade svenska bolags intressentupplysningar mot anställda och lokalsamhällen. Sedan undersöks intressentgruppernas gemensamma inflytande i alla bolag samt de bolag som upprättar enligt GRI och vilka utvalda determinanter som driver detta. I sista steget kommer vi att undersöka utvalda determinanters påverkan på bolagens tendens att upprätta enligt GRI. Metod: Vår studie är baserat på en kvantitativ metod som består av två delar. Den första delen består av en deskriptiv textanalys av bolagens årsredovisningar eller hållbarhetsrapporter för att kartlägga mängden intressentupplysningar. Den andra delen består av tre regressioner som visar hur lönsamhet, branschtillhörighet och utvalda kontrollvariabler påverkar mängden intressentupplysningar och upprättande enligt GRI. Resultat & slutsats: Den deskriptiva analysen visade en positiv utveckling i mängden intressentupplysningar mot anställda och lokalsamhällen, samt såg att det utgjorde en generell ökning av medelandelen ord i de undersökta bolagsrapporterna. Lönsamhet visade sig ha ett signifikant positivt samband med mängden intressentupplysningar men inte med upprättande enligt GRI. Branschtillhörighet visade dock signifikanta positiva samband med både intressentupplysningar och upprättande enligt GRI. Företagsstorlek hade ett signifikant positivt samband som dock avvek bland intressentupplysningar i GRI-upprättande bolag, där sambandet istället var negativt. Förslag till vidare forskning: Denna uppsats är till vår kännedom den första av sitt slag som undersöker intressentgruppers inflytande i onoterade svenska bolag. Detta kan bidra till att underlätta implementeringen av EU-direktivet CSRD i onoterade bolag på såväl svensk som EU-nivå. Det öppnar upp för framtida forskningsområden, där det hade varit intressant att undersöka CSRD:s påverkan på hållbarhetsrapportering i Sverige och EU vid dess ikraftträdande. Fler intressentgrupper kan också undersökas och på så vis jämföra olika intressentgruppers grad av inflytande. I denna studie har vi inte kunnat dra en distinktion mellan makt, legitimitet och angelägenhet, vilket också är ett område för framtida forskning. Avslutningsvis har vi gett stöd för drivkrafter bakom onoterade svenska bolags antagande av GRI. Med dess positiva bidrag till FN:s globala mål öppnar det upp för mer forskning kring GRI:s roll i en uppdaterad reglerad kontext med CSRD.
Kan revisorn vara den avgörande faktorn för små, onoterade, svenska företags överlevnad? - En studie som undersöker sambandet mellan revision och risken att gå i konkurs eller likvidation.
(2023-08-10) Landerberg, Amanda; Svensson, Ella; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problematisering: För över tio år sedan avskaffades revisionsplikten för en stor andel av de svenska, onoterade aktiebolagen. Samtidigt har vår ekonomi tampats med svårigheter de senaste åren som bland annat beror på Covid-19 pandemin. Detta resulterade i att rekordmånga företag gick i konkurs eller likvidation under 2022. Frågan är om det finns ett samband mellan företag som går i konkurs eller likvidation och ifall de hade en revisor eller inte. Syfte: Syftet är dels att kartlägga de företag som under 2022 gick i konkurs eller likvidation, dels att finna ett samband mellan att de fick lägga ner verksamheten och huruvida de reviderades eller inte. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att undersöka små, onoterade, svenska aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikt. Vilka företag som är revisionspliktiga framgår av nionde kapitlet i aktiebolagslagen. Företagen består delvis av dem som under 2022 gick i konkurs eller likvidation, delvis företag som under samma period var aktiva för att kunna göra jämförelser mellan de två grupperna. Metod: Studien bygger på en empirisk, kvantitativ metod. Datan som används i undersökningarna är hämtad från Retriever Business. De statistiska tester som görs är Pearsontabell, T-test och logistisk regression. Därtill görs också ett test av Altman Z”-score för att se modellens prediktiva förmåga på studiens företag. Resultat och slutsats: Genom att testa samband mellan revision och konkurs/likvidation kunde det fastställas att företagen i studien som anlitar revisor löper mindre risk för att gå i konkurs eller likvidation. Det verkar dessutom vara än mer avgörande för unga företag att anlita en revisor för att minska sin risk för ekonomiska problem. Förslag till vidare forskning: Det hade varit intressant att titta mer specifikt på vad det är i revisorns roll som gör att företagen som revideras minskar sin risk för konkurs eller likvidation, förutom det faktum att de revideras. Ett annat förslag är att titta närmare på företags inställning till revision och varför de väljer att revideras eller inte.
Hållbarhetsrapportering i svenska onoterade företag – Före och efter Covid-19 bröt ut
(2023-08-10) Gustafsson, Lisa; Zecevik, Silvia; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Covid-19 har globalt uppmärksammat hur företag reagerar på miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor. Pandemin har även väckt frågor om företags agerande och ansvar gentemot intressenter. Hållbarhetsrapporteringen besitter därmed en viktig roll i krishantering. Vidare har pandemin även inneburit att Agenda 2030 ökat i betydelse. Syfte: Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur hållbarhetsrapporteringen i svenska onoterade företag skiljer sig före och efter Covid-19 bröt ut. Metod: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av hållbarhetsrapporter och årsredovisningar från sex utvalda företag inom olika branscher. Insamling av data och analys har gjorts genom ett kodningsschema som utformats med utgångspunkt i det svenska lagkravet samt tidigare forskning. Resultat och slutsatser: Studien visar att hållbarhetsrapportering i svenska onoterade företag skiljer sig före och efter Covid-19. Före Covid-19 bröt ut hade samtliga företags hållbarhetsrapporter färre antal sidor. Företagens hållbarhetsrapporter utvecklades successivt över åren och var inte lika detaljrika år 2017. Efter Covid-19 bröt ut identifierades att majoriteten av företagen lyfter SDG och FN:s Globala Compact-initiativ. Samtliga företag i studien har efter krisen även lagt vikt vid att kommunicera om sociala förhållanden och personal. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att jämföra på vilka sätt hållbarhetsrapportering i svenska onoterade företag inom samma bransch skiljer sig före och efter Covid-19 bröt ut. Ett annat förslag, med bakgrund till det nya direktivet CSRD, som blir aktuellt för räkenskapsår 2023 är att jämföra hållbarhetsrapporter före och efter direktivets införande.
Verkligt värde, resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital. En studie om verkligt värdes effekt på resultatmanipulation och dess påverkan på kostnad av lånat kapital
(2022-09-14) Nyberg Bermudez, Olivia; Sandin, Tilda; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Bolag med förvaltningsfastigheter är i hög grad beroende av att låna kapital från kreditinstitut och kostnad av lånat kapital är därför en viktig post för dem. Förvaltningsfastigheter värderas i praktiken till verkligt värde, vilken är en värderingsmetod som fått kritik för att vara subjektiv och att den riskerar att leda till opportunistiska värderingar. Det är därför av intresse att undersöka om det föreligger ett problem med fastighetsbolagsens värdering till verkligt värde och om detta leder till opportunistiska värderingar och därmed påverkar sina kostnader av lånat kapital genom resultatmanipulation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad i resultatmanipulation mellan bolag som tillämpar verkligt värde respektive anskaffningsvärde samt huruvida resultatmanipulation påverkar kostnad av lånat kapital. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med två modeller för beräkning av resultatmanipulation respektive kostnad av lånat kapital. Genom statistiska analyser har studiens två hypoteser testats. Dessa tester har genomförts på ett urval bestående av 1372 observationer från bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Resultat och slutsatser: Genom de statistiska testerna har studiens två hypoteser accepterats. Resultatet vittnar om ett positivt signifikant samband mellan såväl verkligt värde och resultatmanipulation som resultatmanipulation och kostnad av lånat kapital. Med andra ord bekräftar resultatet att värdering till verkligt värde leder till högre resultatmanipulation och att resultatmanipulation leder till ökad kostnad av lånat kapital. Förslag till fortsatt forskning: En fördjupad studie med fokus på hur faktorer som incitamentsprogram och lånekontrakt påverkar resultatmanipulation och i längden kostnad av lånat kapital. En motsvarande studie men med kontroll för hur bland annat incitamentsprogram och/eller lånekontrakt påverkar resultatmanipulation kan ge en bredare förståelse för fenomenet. Vidare är det av betydelse att undersöka huruvida kostnad av lånat kapital skiljer sig beroende värderingsmetod, grundat i den uppvisade skillnaden i resultatmanipulation.
Resultatmanipulation på Stockholmsbörsen. En studie gällande förekomst av samband mellan ROA, skuldsättningsgrad och aktiverade utgifter för forskning och utveckling
(2022-09-14) Hamid, Ali; Herrgårdh, Fabian; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Möjligheterna till inslag av subjektivitet som tillåts med den nuvarande regleringen kan utnyttjas av företagsledningar med opportunistiska avsikter. Underliggande teori i kombination med undersökningar som redan utförts påvisar riskerna för denna opportunism vilken uttrycks genom posten forskning och utveckling. Emellertid råder alltjämt ingen konsensus kring frågan samt huruvida denna form av manipulation genom att påverka utgifterna för forskning och utveckling kan konstateras, vilket utgör vidare problematisering. Därtill förefaller även geografiska diskrepanser föreligga gällande resultatmanipulation samt dess underliggande incitament. Syfte: Studiens syfte är att undersöka förekomsten av eventuella samband avseende företags prestation, skuldsättningsgrad samt andelen utgifter för forskning och utveckling som aktiveras. Detta då påvisandet av en sådan korrelation indikerar på att resultatmanipulation i denna form existerar i noterade svenska bolag. Metod: Kvantitativa metoder har tillämpats för att möjliggöra besvarandet av frågeställningen som uppställts samt hypoteserna forskningsfrågan resulterat i. Följaktligen har två hypoteser, en avseende prestation samt en gällande skuldsättningsgrad, prövats. Inledningsvis har univariata analyser för varje enskild variabel i studien genomförts, därefter följde korrelationstester samt slutligen en regressionsanalys. Resultat och slutsatser: Utfallet från genomförda statistiska tester påvisade att ett statistiskt signifikant positivt samband förelåg beträffande såväl prestation och andelen som aktiveras som skuldsättningsgraden och andel aktiverade utvecklingsutgifter. Utfallet resulterar i att den nollhypotes som berör prestation inte kan förkastas. Däremot förkastas den nollhypotes som avser skuldsättningsgrad. Att ett negativt samband inte observerats gällande prestation och aktivering talar emot att resultatmanipulation i form av inkomstutjämning förekommer, emellertid indikerar det positiva samband som observerats beträffande skuldsättningsgraden att resultatmanipulation alltjämt kan föreligga. Förslag till vidare forskning: Mer omfattande forskning i form av inkludering av ännu fler förklarande variabler samt ett utvidgande av urvalet. Därtill förefaller sambandet mellan prestation och aktivering av utvecklingsutgifter ej vara linjärt, vilket öppnar för vidare studier inom området. En binär beroende variabel skulle möjliggöra för logistisk regression vilket skulle kunna innebära ökad förståelse för sambandet och eventuellt leda till andra slutsatser. Förutsättningarna talar således för framtida undersökningar inom området.
God redovisningskvalitet, ett verktyg för att få finansiering? - En studie om sambandet
(2021-08-23) Magnusson, Tobias; Ristic, Filip; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem Många företag är i behov av extern finansiering, för att erhålla denna finansiering behöver de kommunicera sin finansiella ställning till externa intressenter, vilket görs genom redovisningen. Detta har lett till en teoretisk diskussion kring förhållandet mellan skuldsättningsgrad och redovisningskvalitet. Denna tidigare forskning är inte ense om förhållandet mellan skuldsättningsgrad och redovisningskvalitet. Det finns vissa som menar att högre skuldsättningsgrad leder till bättre redovisningskvalitet, medan den andra sidan pekar på ett motsatt samband. Syfte och bidrag Studien söker att undersöka om god redovisningskvalitet används som ett verktyg för att få extern finansiering i Sverige. Detta genom att studera sambandet mellan stora privata företags redovisningskvalitet och dess skuldsättningsgrad. Studien ger ett teoretiskt bidrag genom att bidra till den rådande diskussionen kring sambandet mellan skuldsättningsgrad och redovisningskvalitet. Utöver det bidrar även studien till att skapa en djupare förståelse för den informationsasymmetri som kan uppstå mellan företagsledning och dess intressenter. Avgränsningar Studien är avgränsad till att undersöka stora privata firmor på den svenska marknaden som var verksamma året 2019. 3 Metod: För studien har en kvantitativ metod använts där data samlats in från Retriever business och kompletterats med information från årsrapporter. För att testa sambandet har en regressionsanalys utförts på underlaget där redovisningskvalitet har ställts som den beroende variabeln och skuldsättningsgraden som obereonde variabel. För att mäta redovisningskvalitet används företagets onormala periodiseringar som i den här studien beräknats genom AWCA. Slutsatser: Regressionsmodellen visar ett negativt samband mellan god redovisningskvalitet och skuldsättningsgrad. Därav kommer författarna fram till att god redovisningskvalitet inte används som ett verktyg för att få extern finansiering bland stora privata företag i Sverige. Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier på sambandet mellan skuldsättningsgrad och redovisningskvalitet, exempelvis genom att använda sig av en annan definition av redovisningskvalitet än oregelbundna periodiseringar (AWCA). Vidare hade det även varit intressant att införa kontrollvariabel bransch för att kunna undersöka om det råder branschspecifika samband mellan redovisningskvalitet och skuldsättningsgrad. Utöver kontrollvariabel bransch, hade det även varit intressant att studera ämnet under en längre tidsperiod.
Utvecklingen mot en modern och digitaliserad revision – En studie om implementering av big data och molntjänster inom revision
(2021-08-23) Axelin, Felicia; Petersson, Robin; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Tidigare forskning tror att big data och molntjänster kommer att ha stor påverkan på redovisningsarbetet framöver. Big data är stora volymer av information som hämtas i realtid och som kräver speciella metoder för att hantera. Molntjänster innebär datatjänster som ger användaren tillgång överallt. Digitaliseringstrenderna kan leda till att revisionsarbetet automatiseras och att kraven förändras. Tidigare forskning menar att implementeringen skulle leda till flera fördelar och att revisorer kommer att tvingas anpassa sig för att hålla sig tekniskt uppdaterade med sina kunder. Däremot förekommer det en risk med att anpassningen sker långsamt och att byråer förlorar viktiga konkurrensfördelar då de kan möta konkurrens från andra branscher. Det saknas tidigare studier kring implementering av både molntjänster och big data inom revision, samt vilka färdigheter som revisorer kan behöva i framtiden. Tidigare forskning menar att fördelarna för granskningsprocessen inte ger tillräckligt med incitament för revisorer att implementera digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur big data och molntjänster har implementerats inom revision samt undersöka vilka underliggande faktorer som påverkar implementering av big data och molntjänster. Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på två digitala teknologier, big data och molntjänster och hur dessa har implementerats inom revision i en svensk kontext. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod, där en intervjustudie med sex stycken revisorer genomförts. Respondenterna är verksamma inom små, medelstora och stora redovisningsbyråer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en referensram som diskuterar revisionsprocessen, legitimitetsteorin, digitalisering inom revision, big data och molntjänster. Resultat och slutsatser: Studien visar att samtliga respondenter har implementerat molntjänster i respektive verksamhet, medan big data enbart används av de större byråerna. Det förekommer flera underliggande faktorer som påverkar implementering: byråernas storlek, påtryckningar från kunder, resurskapacitet och samhällsförväntningar. Studien visar att molntjänster är det första steget som byråerna tagit, innan de implementerar big data, då det förekommer flera utmaningar med att implementera big data för mindre byråer. Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att mindre och medelstora byråer har implementerat molntjänster, men inte big data. För vidare forskning är det därför relevant att studera huruvida detta är en trend, eller om det förekommer skillnader bland mindre byråer. Studien visar att det förekommer utmaningar med att implementera BDA. Det är därför intressant att vidare studera hur implementering bör ske i praktiken och om det förekommer fler utmaningar än de som framkommer i studien.
Grön lönsamhet: en studie av sambandet mellan hållbarhet och lönsamhet i amerikanska bolag
(2021-08-23) Petersson, Kevin; Praetorius, Jonathan; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund: Studier mellan sambandet och lönsamhet sträcker sig långt tillbaka i tiden och har producerat resultat i olika riktningar. Den stora majoriteten av studier har emellertid funnit ett positivt samband vilket talar för att företag kan gynnas av att bli mer hållbara. Syfte: Studiens syfte är att få en utökad känsla och förståelse för sambandet mellan lönsamhet och hållbarhet. Vidare avser studien att identifiera skillnader mellan ESG:s tre dimensioner miljö, socialt och styrning. Avgränsningar: Studien är begränsad till observationer från större amerikanska publika bolag under tidsperioden 2010 - 2019. Med större bolag avses företag med totala tillgångar på över 1 miljard USD. Slutligen har industrierna finans, allmännytta och fastigheter på grund av industrispecifika egenskaper och för få observationer. Metod: En kvantitativ metod har tillämpats för att pröva studiens hypotes. Urvalet på 6202 observationer från 1121 unika företag har prövats i fyra olika regressioner. All data är insamlad från S&P Capital IQ och Refinitiv Eikon. Resultat och slutsatser: Studiens resultat påvisar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan högre hållbarhet och lönsamhet. Samtliga dimensioner av ESG uppvisar även signifikanta positiva samband. Således bekräftar studien mycket av den bakomliggande teorin som menar att det finns ekonomiska incitament att för att bli mer hållbar. Värt att notera är att samtliga samband är svaga med låg förklaringsgrad vilket innebär att studiens resultat ska beaktas med viss försiktighet. Förslag till vidare forskning: Fortsatt forskning inom området uppmuntras men bör inkludera nya aspekter som är underrepresenterad i nuvarande forskning, likt nya geografiska regioner, en längre tidsperiod och mindre företag. Slutligen finns ett behov av att studera sambandet mellan ESG:s enskilda dimensioner (ENV, SOC, GOV) och lönsamhet.
Redovisningskvalitet & omställningsstöd - En studie om de statliga bidragens effekt på redovisningskvalitet under coronapandemin
(2021-08-23) Losman, Göran; Lundquist, Anna; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problemdiskussion: Kvaliteten på finansiell redovisning är avgörande för dess användbarhet. Det är därför av stor vikt att redovisningen på ett korrekt sätt återspeglar de underliggande transaktioner som utgör dess grund. Resultatmanipulering kan uppstå i olika sammanhang och anses leda till försämrad redovisningskvalitet. Tidigare studier indikerar att det finns samband mellan statliga interventioner och ökad resultatmanipulering. Under den pågående coronaviruspandemin har flera statliga interventioner genomförts i syfte att motverka den kraftiga nedgång i intäkter som många svenska företag har drabbats av. Bland annat har regeringen utfärdat ekonomiska stöd till de företag som påverkats negativt av pandemin. Ett av dessa ekonomiska stöd är omställningsstödet som utbetalas till företag som har drabbats av stora förluster i omsättning. Sedan införandet av de ekonomiska stöden har ett flertal fall av bidragsfusk anmälts till Ekobrottsmyndigheten. Dessa fall kan tyda på att det finns incitament för företag att redovisa oriktiga eller vilseledande uppgifter för att tillskansa sig eller maximera summan av omställningsstödet. Syfte: Syftet med studien är att se effekten av statliga ekonomiska stöd på redovisningskvalitet under coronaviruspandemin. Metod: I studien tillämpas en kvantitativ metod. Svenska företag som mottagit omställningsstöd under år 2020 undersöks. För att uppskatta redovisningskvalitet tillämpas den modifierade Jones-modellen. Denna modell baseras på estimering av abnormala periodiseringar. Resultat och slutsats: Resultaten visar inget signifikant samband mellan graden av omställningsstöd och försämrad redovisningskvalitet. Det ringa urvalet utgör en begränsande faktor vid statistiska tester. Ett större urval skulle eventuellt kunna generera resultat som är mer representativa för den grupp företag som studeras. Eftersom studiens frågeställning är av relevans för myndigheter, normgivare och andra intressenter bör ämnet undersökas vidare. Förslag till framtida forskning: Studiens resultat visar att det finns en icke-signifikant negativ relation mellan omställningsstöd och resultatsänkande resultatmanipulering. Även om denna relation inte är statistiskt signifikant, finns det likväl goda grunder till att vidare undersöka detta förhållande med ett större urval för att kunna undersöka eventuella förändringar i relationen när fler företag inkluderas.
EU-direktivets påverkan på CSR-rapporteringen - En kvalitativ studie om hur CSR-rapporteringens utformning och omfattning i den svenska klädbranschen har påverkats av det lagstadgade kravet på hållbarhetsrapportering
(2021-08-23) Jauhiainen, Hanna; Klasson, Rebecka; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Det ökade hållbarhetsfokuset har inneburit att det ställs högre krav på företagens hållbarhetsarbete och CSR-rapportering genom reglering samt press från intressenter. Tidigare studier har inte fokuserat på hur klädbranschen har påverkats av lagkravet på hållbarhetsrapportering trots branschens stora hållbarhetseffekter. Det finns dessutom en rad olika faktorer som kan påverka CSR-rapporteringen och lagkravet är bara en av dem. Har rapporteringen trots det blivit mer jämlik avseende utformning och omfattning efter lagkravet eller går det att utläsa skillnader mellan företagen? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara CSR-rapporteringens utformning och omfattning i den svenska klädbranschen och om det har skett förändringar efter det lagstadgade kravet på hållbarhetsrapportering. Metod: Metoden för studien har varit en innehållsanalys av hållbarhetsrapporter och årsredovisningar från sex utvalda företag inom den svenska klädbranschen. Insamling av data och analys har gjorts med hjälp av en analysmodell som utformats med utgångspunkt i det svenska lagkravet samt tidigare forskning. Resultatet av granskningen har analyserats med hjälp av reglering, teoribildningar samt tidigare forskning inom området. Resultat och diskussion: Studien visar att både utformningen och omfattningen av CSR-rapporteringen har påverkats av lagkravet på hållbarhetsrapportering. Rapporteringens utformning har fått en tydligare anknytning till lagkravet men det krävs fortfarande ytterligare riktlinjer för att uppnå en fullständig harmonisering. Resultaten visar dock att företagen uppfyller kriterierna i hög grad. Vidare har omfattningen av rapporteringen ökat generellt sett men för att den transparens som efterfrågas ska uppnås behövs fler riktlinjer även inom detta område. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att genomföra studien på en större mängd företag för att därmed kunna dra mer generella slutsatser, Ett annat alternativ skulle kunna vara en studie över fler år för att även kunna undersöka hur rapporteringen sett ut under övergångsperioden. Vidare skulle en liknande studie baserad på intervjuer kunna göras för att få in andra aspekter som till exempel företagens egna syn på rapporteringen. Detta för att ytterligare utöka forskningen kring CSR-rapporteringen i klädbranschen.
IFRS 15 – En kvantitativ undersökning om implementeringen av en ny intäktsstandards påverkan på byggbranschen i Europa
(2021-08-23) Johansson, Robert; Vallgren, Alexander; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problemställning: För att avgöra hur väl ett företag presterar är intäkter en betydelsefull post för såväl upprättare som användare av de finansiella rapporterna. Tidigare intäktstandarder ansågs som bristfälliga och resulterade i ett flertal redovisningsskandaler. För att öka harmoniseringen mellan länder och företag utvecklade IASB tillsammans FASB en intäktsstandard, IFRS 15. Praktiker förväntade sig stora effekter på intäktsredovisningen för vissa branscher däribland entreprenad och byggbranschen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om förväntningarna som praktiker har motsvarar utfallet med implementeringen av en ny intäktsstandard, IFRS 15 för bolag inom byggbranschen i Europa. Hypotesformulering: Det har skett en signifikant positiv procentuell förändring i redovisade intäkter för europeiska byggbolag till följd av implementeringen av IFRS 15. Metod: Studien har en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in från databasen S&P Capital IQ. Datan samlades in för åren 2016 och 2019 för att sedan göra en jämförande undersökning. Genom flertalet statistiska tester har 112 byggbolag inom Europa där den procentuella förändringen av intäkter legat i fokus för studien. Resultat och Slutsats: Resultatet från studien kan konstatera att införandet av IFRS 15 har en signifikant påverkan på den procentuella förändringen i intäkter men samtidigt har inte den procentuella förändringen i intäkter en signifikant förändring mellan åren. Däremot finns en tendens till en procentuell förändring till följd av implementeringen av IFRS 15. Därav förkastat studiens hypotes.
Utdelning under en pandemi - har statliga stöd haft någon påverkan?
(2021-08-23) Diez, Emily; Johansson, Rebecka; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Under covid-19 pandemin introducerades statliga bidrag som ekonomisk resurs för företag. Företagen som mottagit bidrag beslutade även att ge utdelning för år 2020. Beslutet om utdelning för 2020 orsakade en debatt om användning och distribuering av bidragen. Offentligt har politiker motsatt sig utdelning efter mottagande av bidrag medan näringslivet sagt att man bör skilja på utdelning och bidrag. Då relationen inte tidigare varit ett problem är det angeläget att se hur samband mellan statliga bidrag och utdelning ser ut under en pandemi. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om utdelningsnivån 2020 skiljer sig mellan företag som mottagit statliga bidrag under covid-19 pandemin och företag som inte tagit emot bidrag. Detta görs genom att kolla på den abnormala förändringen i utdelningsnivån vilket är den procentuella skillnaden mellan normal utdelningsnivå och utdelningsnivå 2020. Vidare ska övriga faktorer som påverkar utdelningsnivån under en pandemi studeras. Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på svenska börsnoterade företag som har en utdelningspolicy tidigare år alternativt för år 2020. Andra värdeöverföringar inkluderas ej. Metod: En multipel regressionsanalys med 220 observationer har gjorts. Det empiriska resultatet har analyserats och tolkats utifrån en litteraturgenomgång av statliga bidrag, kriser och utdelning. Resultat och slutsatser: Ett positivt samband har kunnat utläsas mellan statliga bidrag och förändring i abnormal utdelningsnivå. Signifikanta faktorer till förändring i abnormal utdelningsnivå är räntabilitet på totalt kapital, skuldsättningsgrad och ln(tillgångar). Detta innebär att vi kan se att företag som mottagit statliga bidrag har högre utdelningsnivå än de företag som inte har mottagit bidrag. Påverkan från olika industrier och individuella bidrag har studien inte kunnat dra slutsatser om. Förslag till vidare forskning: En fördjupad studie om relationen mellan aktieutdelning och statliga bidrag kan vara aktuell. Ytterligare perspektiv för om bidragen varit en grund för utdelningen eller om företagen självständigt klarat samma utdelningsnivå kan vara intressant.
Efterlevnad av ASC 606 och IFRS 15 - följer företagen upplysningskraven? En studie om europeiska och amerikanska IT-bolags efterlevnad av upplysningskrav i intäktsstandarderna
(2021-08-23) Beckne, Edvin; Hellberg Rådén, Alexandra; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Upplysningar är viktiga för förståelsen av finansiella rapporter och genom de nya konvergerade intäktsstandarderna ASC 606 och IFRS 15 ökade kraven på upplysningarna för att ge intressenterna mer relevant information. Just posten intäkter har varit central i flertalet redovisningsskandaler över åren och i flertalet av dessa har IT-bolag varit inblandade. Tidigare studier visar på en undermålig efterlevnad av upplysningskrav och indikerar mot att vissa företags- samt landsspecifika faktorer kan ha påverkan på efterlevnaden. Syfte: Syftet med studien är att granska börsnoterade IT-bolags efterlevnad av ASC 606 respektive IFRS 15:s upplysningsbestämmelser med fokus på företag i Europa och USA. Avgränsningar: Studien avgränsas till IT-bolag i USA och Europa. Därutöver granskas endast rapporter för räkenskapsår 2020. Metod: Studien är konstruerad som en kvantitativ innehållsanalys med tvärsnittsdesign. Med inspiration från tidigare studier skapades en checklista som sedan användes för att avgöra varje företags efterlevnad. Testvariabeln och kontrollvariabler har tagits fram med stöd i tidigare litteratur. Urvalet består av 40 årsrapporter från USA samt 40 från Europa, vilka tagits fram genom databasen Capital IQ. Resultat och slutsatser: Studien resulterar i en genomsnittlig efterlevnad på 68%. Inget samband identifieras mellan efterlevnad och testvariabeln ålder. Av kontrollvariablerna är det endast tillgångar som visar sig ha ett signifikant samband med efterlevnad. Inga särskilda skillnader upptäcks mellan företagen i Europa och USA. Förslag till fortsatt forskning: Genom de konvergerade intäktsstandarderna kan en större förståelse gällande både företags- och landsspecifika faktorer erhållas. Ytterligare forskning åt det kvalitativa hållet krävs också för att få en större uppfattning kring varför företagen väljer att inte redovisa om viss information.
Konservativ redovisning i kristider – En kvantitativ studie om konservativ redovisning och goodwillnedskrivningar i europeiska börsbolag innan och under Covid-19-pandemin
(2021-08-23) Magnusson, Filip; Olsson, Alice; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Goodwill och konservatism är omdebatterade ämnen inom redovisning. Grad av villkorad konservatism tycks enligt tidigare forskning påverka om nedskrivningar görs eller inte och är en viktig faktor för att ekonomiska förluster ska avspeglas i rätt tid. Grad av villkorad konservatism förändras med det rådande ekonomiska läget, vilket får effekt på om goodwillnedskrivningar görs i rätt tid med hänsyn till de underliggande ekonomiska förutsättningarna. Bland bolag med indikation på nedskrivningsbehov av goodwill bör de som inte har gjort nedskrivning uppvisa lägre grad av konservatism än de som har gjort nedskrivning. Syfte: Att utreda skillnad i nivå av villkorad konservatism genom att jämföra: (1) bolag som har respektive inte har gjort nedskrivningar av goodwill, och (2) nivån innan och under Covid- 19-pandemin. Metod: En kvantitativ metod har använts som har baserats på tidigare forskning om villkorad konservatism. Data har samlats in från Capital IQ. Urvalet inkluderar på bolag som är noterade på europeisk börs och som uppvisar indikation på nedskrivningsbehov under hela urvalsperioden (2018–2020). Studien innefattar två hypoteser och dessa testats med hjälp av två regressionsmodeller. Resultat och slutsatser: Resultatet i studien tyder på en lägre grad av villkorad konservatism i bolag som inte genomfört nedskrivningar av goodwill under urvalsperioden jämfört med bolag som har gjort nedskrivningar. Resultatet visar även att grad av villkorad konservatism var högre åren 2018 och 2019 jämfört med 2020 vilket tyder på att graden tenderar att fluktuera i och med förändrade ekonomiska omständigheter. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår en studie som syftar till att utreda andra faktorer förutom villkorad konservatism som avgör vilka bolag som gör respektive inte gör nedskrivningar av goodwill när de uppvisar indikation på nedskrivningsbehov. Utöver detta identifieras ett forskningsgap kring träffsäkerhet hos mått för att identifiera indikationer på nedskrivningsbehov.
Diskonteringsränta på pensionsförpliktelser - Användningen av IAS 19 i lågränteläge
(2021-08-23) Jassim, Jenny; Olsson, Caroline; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Hanteringen av pensionsförpliktelser enligt IAS 19 har länge varit omdebatterad, speciellt valet av diskonteringsränta. Diskonteringsräntan som får användas ska härstamma från statsobligationer eller företagsobligationer enligt standarden. I Sverige finns inga företagsobligationer utan här används bostadsobligationer som ett av praxis accepterat alternativ, efter att finanskrisen 2008 gjort räntorna på statsobligationer så låga att svenska företag inte längre såg dessa som ett rimligt alternativ. Räntorna har legat på låga nivåer under en lång tid, men visade för några år sedan tecken på att de långsamt skulle komma att höjas. Den senaste utveckling har dock ändrat dessa framtidsutsikter och det finns skäl att tro att det istället är ett lågränteläge som kommer att möta företagen under en tid framöver. Detta väcker frågan om hur företagen i Sverige kommer att hantera valet av diskonteringsränta, då svenska företag tidigare har tagit beslut för att undvika låga räntor. Det är möjligt att företagen kommer att sänka räntan för att följa det ränteläge som råder. Det är dock även möjligt att räntorna höjs eller hålls konstanta för att istället hålla nere skulder, då en högre diskonteringsränta innebär att en mindre pensionsförpliktelse redovisas. Denna potentiella höjning eller sänkning kan även se olika ut för olika företag enligt tidigare studier. Syfte: Att undersöka huruvida diskonteringsräntan för svenska pensionsförpliktelser har förändrats i det lågränteläge som råder. Samt undersöka hur diskonteringsräntan har förändrats och hur denna förändring kan skilja sig åt företag emellan. Metod: Genom ett urval bestående av svenska noterade företag har diskonteringsräntan mellan åren 2019 och 2020 studerats. Testerna som genomförts bestod av ett beroende t-test, ett Wilcoxon signed rank test samt flertalet multipla regressionsanalyser. Resultat och slutsatser: Studien visar att företagen har förändrat sin diskonteringsränta, och att den i samtliga fall utom ett har sänkts. Resultatet visar även att företagen i snitt sänkt sin diskonteringsränta med 40 procent mellan år 2019 och 2020. Vi har även kunnat se ett samband mellan förändringen av diskonteringsräntan och andel pensionsförpliktelser samt soliditet, vilket innebär att företagens storlek på pensionsförpliktelsen och deras soliditet påverkar i vilken grad diskonteringsräntan sänkts. Bidrag: Studien har bidragit till en ökning av kunskap om hur företag väljer att agera under ett lågränteläge, relaterat till diskonteringsräntan för pensionsförpliktelser. Denna kunskap kan bistå standardssättare i skrivandet av nya standarder. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vi i uppsatsen endast undersöker svenska företag kan det finnas ett intresse av att undersöka flera olika länder för att studera likheter och skillnader. Det hade även varit av intresse att utöka kunskapen om svenska företags val av diskonteringsräntor genom en kvalitativ studie, för att på ett tydligare sätt studera företagens avvägningar. Även en studie för att undersöka vilka faktorer som faktisk har ett samband till diskonteringsräntan hade varit av intresse då det alltid finns en risk att missa någon variabel.
Upplysningskvalitet avseende nedskrivningsprövning av goodwill En studie om efterlevnaden av IAS 36 punkt 134 i en svensk kontext
(2020-09-08) Larsson, Josefine; Setterberg, Sanne; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: IASB är av uppfattningen att upplysningar ger investerare en bättre bild av hur rörelseförvärv har värderats och att de utifrån detta kan göra en bedömning av hur väl det förvärvade företaget har presterat. Tidigare undersökningar avseende tillämpningen av IAS 36 visar att upplysningskvaliteten gällande nedskrivningsprövningar av goodwill har varit märkbart bristfällig och otillräcklig. Samtidigt föreligger ett problem då det kan finnas incitament att inte delge alltför mycket av den företagsspecifika informationen till utomstående Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka kvaliteten på upplysningarna avseende nedskrivningsprövning av goodwill och om det föreligger branschskillnader. Studien syftar även till att undersöka om en framtida nedskrivning av goodwill kan förklara en sämre upplysningskvalitet. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att studera svenska börsnoterade företag mellan åren 2012-2018. Metod: Datainsamling har skett via en kvalitativ innehållsanalys av företags upplysningar i enlighet med IAS 36 samt via Capital IQ. Analysmetoden bygger på kvantitativa regressionsmodeller, både en linjär samt logistiska. Resultat och slutsatser: Resultatet från denna studie visar på en högre grad av efterlevnad avseende upplysningskvaliteten kring nedskrivningsprövning av goodwill i jämförelse med tidigare studier. Det är framför allt de delpunkter som kräver mer antaganden och subjektiva bedömningar, från företagsledningen sida, som upplysningskvaliteten brister. Studiens resultat visar även att det föreligger en viss branschskillnad kring upplysningskvaliteten vilket skulle kunna bero på branschpraxis. Resultatet från den linjära regressionsanalysen visar att inte att en framtida nedskrivning kan förklara en sämre upplysningskvalitet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera upplysningskvaliteten avseende nedskrivningsprövning av goodwill genom att intervjua företag och dess ledning för att finna vad dessa anser är anledningen till att kraven i IAS 36 punkt 134 är svåra att uppfylla.

Browse

Recent Submissions