Kandidatuppsatser (IDPP)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24929

Browse

Now showing 1 - 20 of 92

VFU ur olika perspektiv: Roller, förväntningar och förutsättningar
(2025-06-13) Khan, Kristina; Kozakevicius, Alice; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
In this essay, the aim is to better understand the dynamics that arise during teacher training practice, focusing on the perceptions of the supervisors and the course teachers. The starting point for our thematic analysis is semi-structured interviews with four course teachers and four supervisors who are active in the teacher training practice. The main themes in our interview questions are the respondents' experiences of prerequisites, roles, relationships and assessment in connection with teacher training practice as well as the entire interaction between students, supervisors and course teachers. In our analysis, we found many more relevant aspects than we first thought we would. The spontaneous responses highlighted issues related to the importance of communication and social skills to meet the various demands made during the teacher training practice process. In addition, the participants highlighted relationship skills and practical questions about organization and time management.
Teaching English or Englishes? Scandinavian Upper Secondary School Teachers’ Attitudes Toward Including World Englishes in the EFL Classroom
(2024-08-07) Ruus, Jonathan; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The development of new linguistic varieties of English known as World Englishes has resulted in English teachers around the world disagreeing on whether English should be taught with a pluricentric approach or if focus should purely be on standard varieties (Jenkins, 2006, pp. 171-172). The present study aims to uncover what attitudes Scandinavian upper secondary school teachers express toward including World Englishes in the EFL classroom as well as to gain an insight into what experiences they have of practically integrating it in their own teaching. This was done by distributing a self-reporting online questionnaire through various closed Facebook groups aimed at Swedish, Norwegian and Danish upper secondary school teachers in English. Ultimately, the data consisted of responses from 84 Swedish teachers, 47 Norwegian teachers and 39 Danish teachers. In the questionnaire, participants were asked to indicate their opinion on a Likert scale in order to express agreement or disagreement with various statements concerning potential positive and negative effects of using World Englishes in the classroom. Thereafter, the respondents were asked to answer an open-ended question about their experiences of using World Englishes in their own teaching. It was then revealed that a majority of teachers from all three countries expressed predominantly positive attitudes toward including World Englishes and perceived it as a legitimate part of English teaching. Moreover, in contrast to previous studies conducted on English teachers in other countries, which have shown a disconnection between teachers’ theoretical knowledge of World Englishes and their practical integration of it, an overwhelming majority of the respondents in the present study reported that they have experiences in continuously including World Englishes in their teaching.
Samisk frånvaro i religionskunskap. En kritisk diskursanalys av läromedel med postkolonialt perspektiv
(2024-08-06) Andersson, Sara Isabell; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Samer möter dagligen fördomar och okunskap vilket är något som kan förebyggas om samhället och skolan inkluderar kunskap om dem och förmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifrån Foucault och Denscombe undersöka om och hur olika läromedel för ämnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien är också att undersöka om koloniala mönster kan urskiljas i läromedel för religionskunskap och hur förutsättningarna ser ut för lärare att undervisa om samisk religion. Läroplanen för gymnasiet påbjuder undervisning om de nationella minoriteternas religion, inte bara språk, historia eller övrig kultur, men den samiska religionen är ofta frånvarande i klassrummet för religionskunskap. Studien är därför begränsad till att analysera läromedel i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Resultatet av analysen påvisar ett tydligt mönster av koloniala strukturer i ett flertal läroböcker där undantaget utgjordes av en lärobok där medförfattaren var väl insatt i samisk kultur och religion. Läromedel från några utvalda webbplatser hänvisar till samiska hemsidor och ger ett bra underlag för lärare att undervisa om samisk religion.
”Prata om hur jobbigt det är och hur verkligheten kan se ut” – En kvalitativ studie om lärarstudenters berättelser om sina VFU-upplevelser
(2024-07-01) Pereira Gunnesson, Natiele; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Denna studie har syftat till att utforska hur lärarstudenter beskriver den verksamhetsförlagda (VFU) praktiken både som undervisningsmoment och praktik, samt lärarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Frågor som har genomsyrat denna studie är ’hur beskriver lärarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik’, ’hur beskriver lärarstudenter sina erfarenheter av skolmiljön på sina VFU-platser’ samt ’hur förändras deras syn på läraryrket efter praktiken’. Studien har genomförts via semi-strukturerade intervjuer med sex lärarstudenter som har haft sina VFU perioder under år 2023. Studiedeltagarna är lärarstudenter via ämneslärarprogram, ULV (utlandsbildade lärares vidare-utbildning) samt KPU (kompletterande pedagogisk utbildning). Empirin har tolkats utifrån Sa-vickas (2013) career construction theory som försöker förklara individens anpassning till sitt yrke eller utbildningsval. Resultatet tyder på att en positiv upplevelse av VFU kan bero på att VFU-skolan har en bra skolmiljö, där det finns tydliga regler och ledning. Dessutom, har hand-ledarens engagemang och kollegialt arbete lyfts upp som ett avgörande stöd vid VFU-praktiken. Däremot visar det sig att några deltagare i denna studie beskriver sina VFU-erfarenheter mer negativt, och anledningen till det är att lärarstudenterna hade en annan uppfattning eller för-väntning på läraryrket än vad VFU: n kunde motsvara. Förutom det, en orsak till att VFU be-skrivs som påfrestande är att några lärarstudenter fick bemöta känslomässiga situationer med elever, såsom respektlöshet och kränkning, vilket då inte har hanterats på ett tillräckligt stöd-jande sätt av skolledningen. Förutom det, betonar denna studie att lärarutbildningen borde ge lärarstudenterna mer redskap inför de praktiska delarna av läraryrket, såsom tolkning av styrdokumentet, lektionsplanering och hantering av känslomässiga situationer mellan elever och lärare. Studien är viktig eftersom den belyser hur studenter upplever VFU och hur praktiken kan leda till tveksamhet inför lärar-studenternas framtida yrke.
Ovillkorlig lydnad: Uppfostran och disciplin för folkskolan och läroverken, 1842-1955
(2024-07-01) Kamne, Axel; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet med den här studien är att undersöka hur styrdokument för folkskolan och läroverken skiljer sig i synen på uppfostran, ordning, uppförande och disciplinära åtgärder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn förändras under den undersökta perioden. Studiens frågeställningar är: Vad är synen på uppfostran, ordning, uppförande och disciplinära åtgärder mot elever i styrdokumenten för folkskolan respektive läroverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen på uppfostran, ordning, uppförande och disciplinära åtgärder mot elever i styrdokumenten för folkskolan respektive läroverken, perioden 1842-1955? Studien tillämpar en kvalitativ innehållsanalys. Det innebär en textanalys där textinnehållet i styrdokumenten för folkskolan och läroverken granskas. Innehållet i varje styrdokument jämförs sedan med innehållet i övriga styrdokument. De styrdokument som granskas är läroplaner för folkskolan och läroverken i form av normalplaner, undervisningsplaner, läroverksstadgor, folkskolestadgor och metodiska anvisningar. Studiens mest anmärkningsvärda resultat är den, jämfört med läroverken, relativa avsaknaden av text rörande uppfostran, ordning, uppförande och disciplinära åtgärder i styrdokumenten för folkskolan. I de fall då folkskolans styrdokument innehåller sådan text, tenderar innebörden dessutom vara av mindre sträng uppfostrande karaktär än läroverkens motsvarighet. Detta trots att tidigare forskning har framhållit att folkskolan inrättades för att socialt kontrollera och disciplinera befolkningen från de lägre samhällsskikten. En annan slutsats är att synen på uppfostran, ordning, uppförande och disciplinära åtgärder i styrdokumenten för folkskolan respektive läroverken är mer likartade varandra vid slutet än vid början av parallellskolesystemet. Detta främst genom en mindre sträng syn på uppfostran, ordning, uppförande och disciplinära åtgärder i läroverkets senare styrdokument än tidigt i den undersökta perioden.
Varför ska vi läsa historia i gymnasiet? En samtalsintervjuundersökning om lärares syn på historiemedvetande
(2024-06-18) Bratell, Michael; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The purpose of this essay deals with how teachers see the role of the history subject in upper secondary school against the background of the expectations and requirements of the governing documents. The defined questions were: 1. Why should students, according to history teachers, study history in high school? What meaning do they give to the central concept of historical consciousness in the syllabus? How do teachers view the role of the history subject in relation to the curriculum's expectations that the school should strengthen students' faith in the future? A conversational survey ensued with six history teachers as respondents in conversational interviews. Theoretical concepts included historical culture, view of history, use of history and historical consciousness. For historical consciousness, Jörn Rüsen's (2004) typology formed a framework with different types of historical consciousness; traditional, exemplary, critical and genetic. The teachers who participated in the interviews were anonymized. The results were, regarding the first question that it’s about understanding; to learn to explain; and that the subject of history invites action. Still others emphasized that the subject lends a critical eye. Several teachers also believed that the study of history is often entertaining; jointly these answers were understood as expressions of five ideal types. The second question suggested different kinds of historical consciousness within Rüsen's typology. A wealth of perspectives can perhaps be interpreted with some caution as knowledge perspectivism and thus indicating the existence of genetic historical consciousness. Oher research questions are possibly required in order to draw more well-founded conclusions. The third question offered highly individual answers with several indications of how ’having faith in the future’ falls outside the subject of history, while it’s study is also considered to contain a great power to influence one's own life and that of others for the better.
Lärarperspektiv på flerspråkig undervisning: En kvalitativ studie av erfarna engelsklärare
(2024-06-18) Hamad, Payman; Garib Mohammad, Avan; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Studien fokuserar på att undersöka och förstå engelskalärarnas upplevelser av att undervisa i ett flerspråkigt klassrum samt identifiera de utmaningar och möjligheter de möter i denna miljö, inklusive vilka strategier och resurser de använder i ett flerspråkigt klassrum. Genom att använda en kvalitativ metodik och analysera personliga intervjuer strävar vi efter att fånga lärarnas tankar, erfarenheter och reflektioner på ett detaljerat sätt. Genom att ge plats åt deras berättelser och reflektioner strävar vi efter att inte bara skapa förståelse utan också förändring. Med andra ord, syftet är att bidra till en djupare förståelse för hur engelsklärare navigerar i den komplexa dynamiken i det flerspråkiga klassrummet, samt att informera framtida praxis och policybeslut inom utbildningsområdet. Huvudfrågeställningen är: “Hur beskriver engelsklärare sina erfarenheter av att undervisa elever med olika språkbakgrund?”, ”Vilka utmaningar och möjligheter möter engelsklärare i ett flerspråkigt klassrum?” och ”Vilka strategier och metoder använder engelsklärare för att hantera de utmaningar som uppstår i ett flerspråkigt klassrum?”. Intervjudata analyserades genom att redovisa deras svar för att identifiera viktiga teman och mönster relaterade till engelsklärarnas upplevelser och strategier i flerspråkiga klassrum. Analysen av intervjudata visar på flera teman som har delats i fyra kategorier. Resultaten indikerar att engelsklärare spelar en avgörande roll i att främja språklig mångfald och inkludering i skolan. Studien betonar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling för att stödja lärare i deras arbete med elever från olika språkliga bakgrunder och pekar på vikten av att integrera flerspråkiga strategier i undervisningspraxis. Resultaten av studien visar också betydelsen av att skapa en inkluderande och stödjande miljö för elever med olika språkbakgrund. Engelsklärare betonar vikten av att vara kulturellt medvetna och använda differentierade undervisningsstrategier för att möta behoven hos en mångfaldig elevkår. Samarbete med flerspråkiga resurser och kontinuerlig kompetensutveckling framstår som avgörande faktorer för att effektivt stödja elevernas språkutveckling och lärande i flerspråkiga klassrum.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess påverkan på högstadieelever – Utifrån lärares perspektiv på en mångkulturell skola
(2024-06-14) Soriano Dominguez, Ester; Nader, Ramya; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet med denna studie är att undersöka kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare på en mångkulturell skola och hur lärarna uppfattar att detta påverkar eleverna. Detta kommer att undersökas utifrån åtta högstadielärares perspektiv som, i kontrast till vårdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera vårdnadshavare samt har en bredare överblick över eleverna. Syftet konkretiseras genom följande frågeställningar: 1. Vilka möjligheter och hinder finns i kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare på en mångkulturell skola? 2. Hur uppfattar lärarna att detta påverkar eleverna? För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ undersökning där åtta högstadielärare som arbetar på en mångkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och därefter kategoriserades med hjälp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens övergripande syfte. Det insamlade materialet analyserades och diskuterades i förhållande till tidigare forskning och begrepp. Resultaten betonade vikten av interkulturellt förhållningssätt hos lärare för att skapa en inkluderande miljö som främjar ömsesidig förståelse och respekt. Socioekonomiska faktorer, språkbrister och kulturella skillnader framstod som bidragande faktorer till vårdnadshavares bristande engagemang i barnens skolgång. Denna brist på engagemang, oavsett dess orsaker, visade sig ha en betydande påverkan på elevernas skolresultat, beteende och attityd gentemot skolan. För att stödja lärarnas arbete krävs en utbildning angående interkulturella förhållningssätt och kommunikation gentemot vårdnadshavare. Samtliga lärare framhöll vikten av ett ökat samarbete mellan hem och skola för att främja elevernas utveckling och lärande.
“Jag kan orden men jag vet inte när jag ska använda dem” - Muntliga kommunikativa aktiviteter i spanskundervisning
(2024-06-10) Dávila, Luis; von Boisman Vilahu, Heidi; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Kursplanen för moderna språk ska erbjuda eleverna möjligheter att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsförmåga i spanska vid slutet av årskurs 9. Denna diskrepans mellan läroplanens mål och elevernas faktiska färdigheter väcker frågor om effektiviteten i undervisningen. Med denna problematik som utgångspunkt är studiens syfte att utforska och förstå hur spansklärare i svenska grundskolor implementerar kommunikativ språkundervisning för att främja elevers språkfärdigheter. För att nå detta syfte utgick vi från följande forskningsfrågor: På vilket sätt integrerar spansklärare muntliga kommunikativa aktiviteter som främjar interaktion i undervisningen för att stödja elevernas muntliga kommunikationsförmåga? Vilka specifika utmaningar och möjligheter identifierar spansklärare i samband med implementeringen av muntliga kommunikativa aktiviteter? Vilka kommunikativa aktiviteter anses av spansklärare vara särskilt effektiva, respektive mindre effektiva, för att engagera elever i muntlig användning av spanska, och vilka skäl anges för dessa värderingar? Detta är en kvalitativ studie och datan har samlats genom semistrukturerade intervjuer med sju spansklärare som undervisar på högstadiet. Intervjuerna spelades in och transkriberades för kategorisering av datan som uppdelades i tre huvudteman och tio underteman. Vi genomförde en tematisk analys utgick från tidigare forskning och centrala teoretiska begrepp. Resultaten visar att lärarna har önskan att implementera mer muntliga kommunikativa aktiviteter men att de finner hinder i planeringstiden de har, lektionens längd samt elevernas förutsättningar.
Gy25s påverkan på psykologilärarens undervisning i teori och praktik
(2024-06-04) Waehrens, Camilla; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet med denna studie är att undersöka psykologilärares uppfattningar om hur förändringar i styrdokumenten påverkar undervisningen inom psykologiämnet, genom att jämföra ämnesplanerna för Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologilärare. Studien fokuserar på att identifiera skillnader och likheter mellan ämnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utgår från tre huvudfrågor: 1. Vilka skillnader finns det mellan ämnesplanerna Gy22 och Gy25 i psykologiämnet, både i beskrivningen av ämnets syfte och centralt innehåll? 2. Hur tror psykologilärare att förändringarna i ämnesplanen Gy25 kommer påverka undervisningspraktiken inom psykologi? 3. Vilka möjligheter och utmaningar ser psykologilärare i att anpassa sin undervisning enligt den nya ämnesplanen? Deltagande lärare valdes genom ett bekvämlighetsurval bland psykologilärare i Göteborgsregionen. Genom en kombination av diskursanalys och intervjuer erhölls en djupare förståelse för ämnet psykologi och de praktiska utmaningar och möjligheter som uppstår vid implementeringen av Gy25. Analysen följde tre faser enligt Ringströms läroplansteoretiska modell, inklusive textanalys, tolkning av respondenternas uppfattningar och tillämpning av teoretiska perspektiv på den praktiska undervisningen. Resultaten indikerar att implementeringen av Gy25 kräver stöd, resurser och tid, och att det finns utmaningar relaterade till obalansen mellan krav och resurser inom lärarprofessionen. Gy25 ger lärare större frihet i undervisningen och ökat fokus på vetenskap. Psykologilärarna är positiva till det nya "sokratiska och reflekterande arbetssättet" trots viss osäkerhet kring dess praktiska tillämpning. Dessutom uppskattar lärare det ökade fokuset på psykisk ohälsa och förebyggande åtgärder.
Socioekonomisk bakgrund och läsförståelseförmåga i grundskolan: en systematisk litteraturstudie
(2024-06-04) Vega, Johanna; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Länder världen över intresserar sig för hur det går för deras elever med läsförmågan, något som resultat i internationella mätningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som påverkar en elevs läsförmåga är mångfacetterat. Viss forskning stödjer resonemanget kring att en elevs språkliga erfarenhet vid skolstart kan avgöra hur avancerat eleven kommer att läsa i högre årskurser. Ett kunskapsglapp kan skapas mellan elever som har en fördelaktig bakgrund, med tillgång till resurser och elever som inte har det. Ett sätt att beskriva dessa förutsättningar är genom begreppet socioekonomisk bakgrund, även kallat socioekonomisk status (SES). Studiens syfte och frågeställningar är således: vad är sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och läsförståelseförmåga och vad menar forskning med begreppet SES? En vanlig definition av SES är förälderns inkomst, sysselsättning och utbildningsbakgrund men begreppet kan definieras på olika sätt (Yang-Hansen & Munck, 2012). För att uppnå studiens syfte har 12 internationella forskningsartiklar analyserats i en systematisk litteraturstudie. Materialet har samlats in genom en specifik sökning i databasen för pedagogisk forskning ERIC utefter specifika sökkriterier och sedan har artiklarna har granskats. Efter en sammanställning av artiklarna observerades att (1) SES definieras och mäts på olika sätt och (2) många artiklar bekräftar tidigare forskning på temat som belyser ett samband. Resultaten tyder på att sambandet kan beskrivas som direkt eller indirekt. Det innebär att en elevs SES kan begränsa tillgången till utbildning, färdigheter och ordförråd vid skolstart, men inte nödvändigtvis alltid behöver påverka själva läsförståelseförmågan. Andra faktorer som elevens intelligens och flerspråkighet kan vara starkt determinerande. Ett redan befintligt kunskapsglapp mellan elever med olika SES kan ofta fortsätta senare under skolgången. Som slutsats mynnar uppsatsen ut i en rekommendation för en standardiserad universell definition av SES inför framtida studier för att konkretisera vad som menas med SES och dess påverkan på elevers läsförståelseförmåga i både grundskolan såväl som högre årskurser.
Vad säger lärarna på twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna för lärares politiska aktivism
(2024-04-08) Eriksson, Åsa Charlotte; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Studien undersöker vad det är som får lärarna att frångå den traditionella tjänstemannarollen för att bedriva aktivism på Twitter. För att gå till botten med frågan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas såväl som hur lärarens tjänstemannaroll har påverkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att användas för att med hjälp av hur lärarna upplever konsekvenserna av politikens implementering förstå de underliggande antaganden som motiverat reformerna och även dess implikationer. För att svara på frågan om lärarnas utsikter om att framgångsrikt kunna påverka skolutvecklingen i den riktning de önskar kommer Lena Martinsson och Eva Reimers analytiska begrepp politisk subjektivitet användas för att se hur lärarna framställer sin position och hur problemen de upplever gestaltar sig på Twitter. Analysens resultat visar, bland annat, att lärarna är påtagligt kringskurna i sin professionella roll vilket förhindrar dem att utföra sitt arbete i enlighet med de ideal som deras erfarenhet och utbildning dikterar. Andra intressen såsom en managementkultur som karakteriseras av en misstro mot professionen, ett marknadsintresse som förbiser elevens bästa och resulterar i en betygsinflation, en kunskapssyn som de anser misslyckas i att förmedla den kunskap som eleverna behöver samt elevers och vårdnadshavares stärkta makt visavi lärarens inkräktar sammantaget så pass i deras yrkesutövning att det resulterar i ett outhärdligt tillstånd som manar dem till handling. Studien visar också på att insikten av att skoleleverna inte har gynnats av skolreformerna är vad som utgör drivkraften som får lärarna att agera men att splittringen av lärarkåren och avsaknaden av en tydlig alternativ vision försvårar deras möjligheter att påverka den politiska utvecklingen.
Högpresterande unga kvinnors upplevelse av stress på gymnasiet
(2023-08-29) Wallius, Sandra; Östman, Elias; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Denna kvalitativa studie undersökte upplevelsen av stress hos unga kvinnor som studerar på gymnasium med höga antagningspoäng. Tidigare studier har haft fokus på kvantitativ forskning, vilket denna studie komplementerar med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fokus på den enskilda upplevelsen. Tematisk analys användes för att analysera materialet och visade sex huvudteman relaterade till stress. 1) Skolpolitiken, 2) Mitt ansvar “lyckas”, 3) Lärarens roll, 4) Social broms och gas, 5) Stressen som norm och 6) Studier och fritiden. Studiens resultat visar att respondenternas stress är kopplat till faktorer som kan härledas till främst politik, lärarens sätt att utföra sitt arbete, normer, värderingar och grupprocesser. Respondenternas välmående relateras till främst ansvarstagande och beskrivs i yttringar av fysiska och psykiska symptom. Resultatet är i linje med tidigare forskning kring stress men skiljer sig från tidigare studier i att det är ett samlat resultat av olika faktorer som samspelar för en specifik grupp som annars återfinns i främst kvantitativa data. Förståelsen för denna grupp elever ses här ur ett helhetsperspektiv.
Introduktionsperioden för lärare. En jämförelse av strategier, processer och resultat i Sverige och Tyskland.
(2023-08-29) Kockler, Vera; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
This study compares the novice teacher induction period schemes of Sweden and the federal state of Hesse in Germany and subsequently discusses the results from a sociocultural perspective. In line with this purpose, the study investigates how the two schemes are compared to each other with respect to (1) the frameworks that guide the induction, (2) the processes involved, and (3) the outcomes reported. The data was collected from policy documents, other steering documents and research studies in the field. They were subjected to a content analysis around the thematic areas in line with the research questions. The results show that the differences in the frameworks directly have implications for the embedded processes. Both steer the quality of the outcomes of the respective scheme. After coding the data concerning the processes and outcomes, several subthemes were choses to group the data. Concerning the processes these are 1) entrance requirements and placement process, 2) course of the induction period and aims and objectives, follow-up and assessment as well as 4) support and relationships. The data collected from research studies was organised in three subthemes after an initial coding: 1) outcomes in relation to the pressure and stress experienced by novice teachers, 2) outcomes in relation to communicative and context related processes and finally 3) outcomes in relation to structural framework conditions. These results are discussed in line with previous research and under a sociocultural perspective and implications are offered for induction practice and further research.
“Värdegrundsarbetet är mycket personligt; du har det inom dig”. En studie om utländska lärares uppfattningar om sin roll i skolans värdegrundsarbete.
(2023-08-28) Kramen, Lina; Alsabouni, Mai; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Under de senaste två decennierna har man diskuterat i forskning och i officiella sammanhang om att utlandsfödda lärare med utländsk bakgrund skulle kunna agera som betydelsefulla “förändringsbärare” i den svenska skolan, särskilt när det gäller internationella aspekter av värdegrundsarbete och integration av elever med utländsk bakgrund. Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra utlandsfödda lärarnas röster och undersöka hur lärare med utländsk bakgrund själva uppfattar sin roll i skolans värdegrundsarbete. Frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: (a) Hur beskriver lärare med utländsk bakgrund sitt värdegrundsarbete? och (b) Vilka utmaningar och möjligheter ser utlandsfödda lärare i sitt arbete med skolans värdegrund? Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta utlandsfödda personer som är verksamma som högstadielärare på olika skolor i Sverige. En tematisk analys av insamlade material identifierade sex teman: “Fokus på demokratiskt och relationellt värdegrundsarbete”, “Lärares och vårdnadshavares fostransansvar”, “Värdegrundsarbetets kvalificerande och socialiserande syfte”, “Arbetssätt och strategier i värdegrundsarbetet”, “Strukturella, kulturella och materiella utmaningar” samt “Undervisningsämnen, flerspråkighet och tidigare yrkes- och skolerfarenheter”. Datan analyserades utifrån Biestas teori (2011) om utbildningssyfte samt Biestas och Tedders teori (2006) och Priestleys m.fl. (2013) teoretiska modell om lärarens agens. Resultaten visar att respondenterna har liknande uppfattningar om innebörden i skolans värdegrundsarbete och dess syfte samt har klara visioner och önskemål kring hur värdegrundsarbetet bör bedrivas. Bland möjligheterna omnämns undervisningsämnen, stöd och samverkan bland skolpersonalen, lärarnas flerspråkighet samt tidigare yrkes- och skolerfarenheter. Utmaningarna uppfattas ligga både inom skolan och på samhällsnivå. Studiens övergripande slutsats är att de flesta deltagare trots flera utmaningar och negativa erfarenheter uppfattar sig spela en aktiv roll i skolans värdegrundsarbete och deras agens i stor utsträckning påverkas av aspekter i deras förflutna, det vill säga deras uppväxt, migrationserfarenheter, erfarenheter av andraspråksinlärning, tidigare yrkeskompetenser och erfarenheter av skolsystem i ursprungsländer.
Formativ bedömning sett ur ett elevperspektiv
(2023-07-05) Lundström, Maria; Parkman, Jonas; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Det finns flertalet studier som visar att formativ bedömning är ett användbart verktyg för elevers lärande i skolan. Ett inte lika utforskat område är hur elever ser på och talar om den formativa bedömningen och hur verktyget används av olika lärare i olika klassrum och får en påverkan på elever. Detta kommer i studien att undersökas närmare sett ur elevers perspektiv. Syftet med studien är således att undersöka gymnasieelevers upplevelse och förståelse av formativ bedömning, särskilt med avseende på upplevelse av stress. Undersökningen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur resonerar gymnasielever kring sina upplevelser av löpande återkoppling i klassrummet med fokus på möjligheter till lärande? Hur skiljer sig upplevelsen av bedömning och feedback åt mellan olika lärare? Hur resonerar elever kring betygskriterier och kunskapsmål, hur väl känner de till dem och hur påverkar de eleven i sitt lärande och i sin skolsituation kopplat till bedömning? Vilka känslor resonerar elever kring när de tänker på bedömning? Det är en kvalitativ studie gjord på en gymnasieskola i en större svensk stad. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjuerna har transkriberats, tematiserats och analyserats i förhållande till, för studien, centrala begrepp som fungerat som ett teoretiskt ramverk. Resultatet delades in i fyra huvudkategorier; motivation, feedbackstörande faktorer, feedback som fungerar och relationer gör skillnad. Studien visar att eleverna vill ha formativ bedömning under själva lärandeprocessen och inte efteråt. Den måste vara helt skild från uppgifter som betygssätts för att fungera. Vidare lyfts det fram att den formativa bedömningen behöver vara mer konkret och balanseras mellan det som kan förbättras och det som redan är bra. En slutsats är att relationen mellan lärare och elev är en nyckel för att den formativa bedömningen ska ha förutsättning att fungera på ett bra sätt.
30 bildlärarutbildares syn på användning av läromedel i bildämnet
(2023-07-05) Börjesson, Catarina; Broman, Annika; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet med detta examensarbete är att utveckla kunskap om vad lärarutbildare med inriktning mot bild anser om att använda läromedel i bildämnet i årskurs 7–9. Syftet besvaras genom tre frågeställningar. Hur resonerar lärarutbildare kring användning av läromedel i bildämnet? Vilka möjligheter och begränsningar ser lärarutbildare med att bildlärare producerar eget läromedel? Vad talar för och emot att använda förlagsproducerat läromedel i bildämnet enligt lärarutbildare? Uppsatsen är en kombinerad studie av en kvalitativ enkätundersökning med kvantitativa inslag. Studien baseras på en totalundersökning bland bildlärarutbildare på universitet och högskolor i Sverige där 30 av dessa deltagit. Resultatet visar att 9 av 10 anser att en kombination av förlags- och egenproducerat läromedel främst bör användas i undervisningen. Ur bildlärarutbildares uppfattning om elevernas perspektiv anser de att förlagsproducerat läromedel ger möjlighet till förståelse för bildämnets syfte och ur lärarnas perspektiv ser man en tidsbesparande effekt. Resultatet visar även att majoriteten av bildlärarutbildare ser en fördel med en ökad likvärdighet i bildämnet vid användning av förlagsproducerat läromedel. Bildlärarutbildare ser dock lärares oumbärliga roll för elevers lärande oavsett typ av läromedel som används, där framför allt den didaktiska anpassningen till elevgrupp och kontext framhålls. Ett förlagsproducerat läromedel kan stötta eleven i att utveckla sin kreativitet, enligt lärarutbildarna uppfattning, och därmed utgöra ett medierande verktyg.
Det osynliga barnet. Vårdnadshavare till flickor med autism och deras relation till grundskolan.
(2023-07-05) Troberg, Gunnel; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Abstract: This study aims to enhance our understanding of how caregivers of girls with autism perceive their relationship with primary schools. The study aims to, by providing valuable insights into how these caregivers can collaborate with schools, to take preventive measures and promote favourable conditions for girls with autism. The research questions will focus on the quality of communication between home and school, the types of support provided to the girls. By exploring these areas, I hope to contribute to a better understanding of the experiences of caregivers and improve the educational outcomes for girls with autism. Using a phenomenological approach, this study explores how caregivers of girls with autism experience their relationship with the primary school where the girls attend. The result of the survey demonstrates that parents of girls with autism, to a significant extent, perceive that they are unable to make their voices heard with regards to the school, and that their daughters' issues are not given as much attention.
Tusen saker på bordet - “sexualitet, samtycke och relationer” i bildämnet
(2023-07-05) Axelsson, Linnéa; Bankeström, Sofia; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Från höstterminen 2022 gäller nya läroplaner i svenska grund- och gymnasieskolan. I läroplanernas inledande delar anges skolans värdegrund och uppdrag. I de förändrade styrdokumenten har kunskapsområdet sex- och samlevnad stärkts och bytt namn till “sexualitet, samtycke och relationer”. Den här studien syftar till att undersöka hur arbetet med kunskapsområdet ser ut för ämneslärare i bild. Upplevelsen av läroplanens förändringar kopplat till bildundervisning är central för studien. Frågeställningarna som studien utgår från är: Hur upplever bildlärare, verksamma i grundskolan och gymnasieskolan, att förändringar kring “sexualitet, samtycke och relationer” i styrdokumenten påverkar undervisningen? och Vilka strategier använder sig bildlärare av för att realisera det som anges i styrdokumenten? Studien bottnar i material från kvalitativa (semistrukturerade) intervjuer av sex yrkesverksamma bildlärare, vilka har bidragit med sina upplevelser av skolans arbete utifrån styrdokument. Materialet analyseras med hjälp av teoretisk tematisk analys kopplad till Lipskys teori om närbyråkrater, Lindströms fyrfältade modell, samt begreppen “visuell kultur” och “visuell kommunikation”. Förändrade styrdokument 2022 skapar ett skifte i skolverksamhetens prioriteringsordning och lärarna görs medvetna om kunskapsområdet “sexualitet, samtycke och relationer”. Detta behöver dock inte medföra några större förändringar i den dagliga praktiken. Hälften av informanterna upplever att de kommer att behöva genomföra ändringar i sin bildundervisning. Den andra hälften ser istället att den undervisning de idag bedriver redan motsvarar Skolverkets nya direktiv. Det här resultatet visar på lärarens handlingsutrymme. Bland studiens resultat framkommer även att bildlärare, till skillnad från andra ämneslärare, har lätt att koppla “sexualitet, samtycke och relationer” till sin undervisning och att man vid arbete med kunskapsområdet ofta tar hjälp av extern kompetens. Studien bekräftar också bilden av att det finns ett behov av fortbildning i kunskapsområdet och att det finns en risk att ämnesövergripande kunskapsområden tappas bort på grund av en brist på helhetssyn i enlighet med (några av) resultaten från Skolinspektionens rapport från 2018.
Den konstnärliga provokationen. En jakt på kunskap, verktyg och ett varför då?
(2023-06-29) Alexandersson, Martin Nick; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Ett grävande i den konstnärliga provokationen, ett försök till förståelse för dess slagkraft och fallgropar. Genom samtal med upphovspersoner som från allmänhet och experter tillskrivits titeln provokatörer. Studien tar sin början i en offentlig händelse på Östgötateatern 2022 och via Aristoteles och Cicero skapar jag mig en förståelse kring provokationen och dess väg genom konsten och ut på teaterscenen. Jag intervjuar scenkonstnärer och kritiker i jakt på dess väsen. För mig resulterar mitt undersökande av den konstnärliga provokationen inom teaterkonsten som ”en rystelse” som Liv Kristin Holmberg uttrycker det. En förändring av ett status quo vars syfte är att skapa en perspektivförflyttning som uppmanar åskådaren till en transformation. Den konstnärliga provokationens relation till kontexten är av vikt för sin slagkraft, då den behöver korrelera till sin samtid och är mottagaranpassad.

Browse

Recent Submissions