Kandidatuppsatser (IPKL)
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24923
Browse
Recent Submissions
Item Vi övar på att leva med varandra kanske. Barns perspektiv på lek, lärande och demokrati.(2025-02-28) Keskitalo, Johan; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeSyftet med studien är att försöka få förståelse för hur barn beskriver lek och lärande i fritidshemmet utifrån barn som respondenter genom intervju som metod. Studien försöker att ta reda på vad barn beskriver när de lär sig när de leker, hur barn reflekterar om varför de leker samt hur vi utformar ett fritidshem för framtiden utifrån vår kunskap och förståelse kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av lärande i leken rör sig kring utvecklingen av mjuka förmågor och att leken är en arena för demokrati. Slutsatsen blir att leken imiterar verkligheten och är en aktivitet där det sker ett lärande som utvecklar förmågor som möjliggör inkludering i gemenskaper.Item Det börjar med skojbråk. Ett utvecklingsarbete som belyser problematiken med negativa mansnormer och att arbeta normmedvetet.(2025-02-28) Caban, Elisabeth; Hellgren, Frida; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeMäns våld är ett samhällsproblem där män är överrepresenterade i våldsbrott. Genom att utmana snäva könsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund för våld i samhället Syftet med detta utvecklingsarbete är att undersöka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa könsnormer och maktstrukturer i skolmiljön samt främja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomfördes på två fritidshem med elever i årskurs 2 och 3, där teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet användes för att förstå normernas påverkan. Genom aktionsforskning, observationer, enkäter och gruppsamtal undersöktes elevernas förståelse av könsroller och relationer. Resultaten visade på positiva förändringar, såsom minskat fysiskt våld och en ökad förmåga att reflektera kring könsroller. Dock kvarstod negativa mansnormer hos en mindre grupp elever, vilket visade sig genom fortsatt användning av skojbråk och hård jargong. Arbetet belyser att långsiktiga och riktade insatser krävs för att förändra dessa normer. För att lyckas med normmedvetet arbete är goda relationer mellan pedagoger och elever samt organisatoriska förutsättningar avgörande. Detta utvecklingsarbete kan fungera som en grund för vidare forskning inom området.Item “Att förbjuda helt känns inte som en väg att gå, om man ska lära sig något” Digitala medier i fritidshem - lärares styrning och elevers inflytande.(2025-02-28) Ahsk, Jonathan; Andersson, Daniel; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeStudiens syfte har varit att undersöka och tolka hur lärare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillgång till, på vilka sätt får de användas och när? Intresset för ämnet uppstod genom den politiska debatt som råder med det tidstypiska uttrycket “från skärm till pärm” som myntades i en pressträff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade även i september 2024 Folkhälsomyndighetens rekommendationer för barn och ungas skärmanvändning på sin fritid (Folkhälsomyndigheten, 2024). Vad visar forskning om digitalt lärande (som komplement till det analoga) och hur resonerar lärarna i fritidshemmen själva i frågan? Vårt resultat utgår från 5 lärare som genom intervjuerna menar att eleverna främst nyttjar Ipads för skapande och kreativa syften och att det villkoras. Det framkommer också samstämmiga röster om att det är viktigt med en balans så att det inte blir för mycket tid som läggs på endast digitala medier. Sociala aspekter råder det delade meningar om men i huvudsak lyfter informanterna positiva delar i det relationella, inte minst genom spelet Minecraft som engagerar och sammanför eleverna. Det råder farhågor om vad eleverna ska mötas av på nätet om det saknas närvaro av vuxenstöd samt att det är viktigt att arbeta med bitar som källkritik och hur man navigerar på nätet på ett säkert sätt. Detta till trots visar resultatet att det saknas en planering för när detta arbete ska ske, det tenderar i stället att lyftas spontant vid givna tillfällen på fritidshemmen.Item Det dubbla uppdraget. Utbildades syn på det dubbla uppdraget.(2025-02-28) Schön, Lars Martin; Andersson, Camilla; Krantz, Lasse; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeThis study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study’s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions. By combining these methods, we captured a deeper understanding of teachers’ experiences and the emotions characterizing their professional roles in after-school programs. The results show that understanding both explicit and implicit aspects of their work can offer valuable insights into the challenges and development opportunities within after-school program operations. This study may thus provide a foundation for future improvements and targeted professional development in after-school pedagogy. Översatt till Svenska Denna studie undersöker fritidshemslärares erfarenheter och perspektiv genom en kvalitativ metodansats. Syftet är att fördjupa förståelsen av deras upplevelser inom fritidshemsverksamheten och hur dessa erfarenheter kan bidra till verksamhetens utveckling. För insamling av data användes semistrukturerade och narrativa intervjuer, vilket möjliggjorde en flexibel och öppen samtalsform där deltagarna kunde uttrycka både konkreta åsikter och outtalade tankar. Med stöd i Ahrne och Svenssons (2022) resonemang, som betonar betydelsen av kvalitativa intervjuer för att fånga upplevelser från personer verksamma inom en specifik social miljö, anses metoden vara väl lämpad för att nå studiens syfte. De narrativa intervjuerna gav de intervjuade frihet att beskriva egna upplevelser i detalj, medan de semistrukturerade intervjuerna säkerställde en grundläggande struktur och möjlighet till följdfrågor. Genom kombinationen av dessa metoder kunde vi fånga en djupare bild av lärarnas erfarenheter och de känslor som präglar deras yrkesroll i fritidshemmet. Resultaten visar att en förståelse för både uttalade och outtalade aspekter av deras arbete kan bidra till värdefulla insikter kring fritidshemsverksamhetens utmaningar och utvecklingsmöjligheter. Denna studie kan därmed utgöra ett underlag för framtida förbättringar och en mer riktad kompetensutveckling inom fritidshemspedagogikenItem Fritidshemslärares användning av mellanmålets som en inlärningsaktivitet.(2025-02-28) Lilja, Nathalia; Williamson, Matilda; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeI denna studie har vi undersökt hur lärare i fritidshem använder sig av mellanmålet som en pedagogisk läraktivitet i fritidshemmets lokaler för att främja elevers lärande, sociala färdigheter och det livslånga lärandet. Tidigare forskning visar att måltider erbjuder stora möjligheter för lärande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade läraktiviteter. Många fritidshemslärare är medvetna om mellanmålets potential, men stöter på hinder, ofta (ramfaktorer) som brist på tid, personal, planering och samarbete som gör att egen organisering av mellanmålet i fritidshemmets lokaler ofta väljs bort. Genom att studera hur fritidishemslärare talar om deras arbete om mellanmålet och deras involverande av elever i förberedelser, matlagning och servering har vi fått en inblick i hur dessa aktiviteter kan bidra till att utveckla praktiska färdigheter och social kompetens hos eleverna. I denna studie fann vi att de intervjuade lärarna aktivt arbetade för att skapa en miljö under mellanmålet som involverar eleverna i praktiska och sociala aktiviteter. Genom att använda mellanmålet som en pedagogisk arena kunde de stödja elevernas lärande på flera nivåer, inte bara inom praktiska och sociala färdigheter utan också för att främja livslånga färdigheter och skapa en helhetsupplevelse för eleverna. Fritidshemslärarna strävar efter att göra mellanmålet mer meningsfullt för sina elever, men de gör detta på olika sätt. Hur detta uppnås och vilka metoder och strategier de använder sig av för att göra mellanmålet till en lärandeaktivitet är det vi vill undersöka och belysa i vårt arbete.Item Nytta VS Frihet. Vill eleverna verkligen gå ut?(2025-02-28) Petersson, Oscar; Fitz, William; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeDenna studie undersöker hur lärare i fritidshem navigerar mellan två centrala delar av den Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande över verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot lärares arbetssätt och vilka de främsta utmaningarna är när dessa delar hamnar i en målkonflikt. Studien utgår från sex semistrukturerade intervjuer av lärare i fritidshem uppdelat på tre skolor. Resultaten visar att alla lärare använder sig av obligatorisk utevistelse inom verksamheten. Resultaten visar även att lärare kan ha olika metoder för att balansera denna obligatoriska aktivitet mot elevernas önskemål och inflytande över verksamheten. Det är stort fokus på barns inflytande och flexibilitet inom särskilda ramar. Resultaten visar även att en mer pragmatisk inställning kan infinna sig i frågan om utevistelse och elevinflytande. Inom studien visar sig framför allt tre huvudsakliga utmaningar lärare i fritidshem stöter på när utevistelse hamnar i konflikt med målet om elevinflytande. Den första är balansen mellan struktur och frihet. Lärare i fritidshemmen stöter på utmaningar i att skapa en struktur som säkerställer elevernas dagliga utevistelse samtidigt som man behåller en flexibilitet i verksamheten för att respektera elevernas intressen och behov. Den andra utmaningen handlar om resurser. Fritidshemslärare upplever att resurserna är för små och barngrupperna är stora. Detta upplever de gör det svårt att genomföra meningsfulla aktiviteter som tar hänsyn till elevernas inflytande. Slutligen upplever lärare i fritidshem att olika tolkningar av begreppen ”inflytande” och ”utevistelse” kan leda till en osäkerhet och inkonsekvens inom praktiken. Studien diskuterar dessa utmaningar i ljuset av tidigare forskning kring områdena inflytande, utevistelse och maktförhållanden. Utifrån resultaten avslutas studien med att föreslå konkreta förändringar som kan bidra till med verksamhet där elevernas intressen tas på allvar.Item Samverkan mellan lärare i fritidshem och specialpedagoger: Möjligheter, utmaningar och dess betydelse för elevstöd.(2025-02-28) Löfström, Emilia; Åkerström, Emma; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeDenna studie undersöker hur lärare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synliggörs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan främja stöd för elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades både möjligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad på tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma värden, kan skapa en mer inkluderande och stödjande lärmiljö för eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer även att samverkan kan ske behovsstyrt när tid för samverkan mellan professionerna inte organiseras. Resultatet visar också att det framkommer hinder såsom brist på tid, resurser och enighet om begreppet inkludering. Studien belyser vikten av att kombinera fritidspedagogikens grupporienterade arbetssätt med specialpedagogikens individfokus för att främja både social och akademisk utveckling. Slutsatserna lyfter behovet av ökad medvetenhet och resurser för att optimera samverkan och möta alla elevers behov.Item - Loven är den bästa tiden! Lärare i fritidshems perspektiv på lovverksamhetens kvalitet.(2025-02-28) Wasenius, Caroline; Jerkersson, Ellen; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeForskning om lovverksamheten är begränsad trots att den är en viktig del av barns fritid och tid på fritidshemmet. Därför har vi valt att undersöka hur lärare i fritidshem talar om fritidshemmets möjligheter eller begränsningar för kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av lärare i fritidshem. Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens två frågeställningar: Hur beskriver lärare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? På vilket sätt anser lärare i fritidshem att de strukturella förutsättningarna påverkar fritidshemmets möjligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger på forskningsteorin: fyra dimensioner för pedagogisk kvalitet. Empirin har analyserat med hjälp av teorin för att sammanställa studiens resultat. Analysens resultat visar att de strukturella förutsättningarna är goda under lovverksamheten och kan bidra till processaspekter som ger en kvalitativ och meningsfull verksamhet, så länge de används och nyttjas på rätt sätt genom personalens kunskaper och erfarenheter. Dock finns det alltid saker som både kan förbättras och förändras för att öka kvaliteten ytterligare. Lärare i fritidshem beskriver att kvaliteten under lovverksamheten innebär att de barn som är på fritidshemmet under lovet ska känna trygghet som bidrar till en lustfylld miljö för barnen att vistas i.Item Välbefinnande efter skoldagen. Fritidshemmets arbete för barns psykiska hälsa.(2025-02-28) Gull, Victor; Svensson Örning, Viktor Rasmus; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeStudiens syfte är att undersöka hur personalen på fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att främja barns psykiska hälsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska hälsans förändringar under åren. Allt fler barn drabbas av psykisk ohälsa. Insatser görs inom skolan men fokuserar mestadels på skolan och personalen i fritidshemmet lämnas åt sin egen kompetens. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer har genomförts på tre olika skolor. Studien bygger på ett salutogent och barndomssociologiskt perspektiv samt KASAM (Antonovsky, 2005) för att analysera personalens beskrivningar av möjligheter och utmaningar i arbetet. Våra resultat visar att personalen lyfter fram brist på resurser, stora barngrupper och tidsbrist som centrala delar. Samtidigt har studien gett oss inblick i fritidshemmets unika möjligheter i arbetet med att främja elevernas psykiska hälsa. Studien hoppas bidra till en fördjupad förståelse av fritidshemmets potential och begränsningar i det hälsofrämjande arbetet, vilket pekar på behovet av ökad utbildning, samverkan och stöd för personalen.Item Nätmobbning. En intervjustudie med sex lärare i fritidshem om nätmobbning i den digitaliserade barndomen.(2025-02-28) Al-khayyat, Ali; Ghader, Bynar; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeI denna studie undersöks hur lärare talar om sina erfarenheter av barns internetanvändning och hur de beskriver att de arbetar för att stötta elevers digitala kompetens och motverka nätmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utgångspunkter är Social interaktionism teori men även barns perspektiv och barnperspektiv i samband med nätmobbning. Detta är för att kunna besvara studiens frågeställningar. Hur kan barns erfarenheter relateras till den digitaliserad barndomen? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver lärare för att kunna arbeta förebyggande och åtgärdande med nätmobbning? Via 6 semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare från tre olika orter, har empirin samlats och en tematisk analys har tillämpats för att generera resultat och analys. Resultatet visar det komplexa uppdraget som lärare har med att arbeta och motverka nätmobbning i samband med den digitala kompetensens aspekter i den digitaliserade barndomen. Detta skapar möjligheter men även utmaningar att uppfylla fritidshemmets uppdrag. I diskussionen kapitlet diskuteras resultatet och det lyfts upp andra komplexa utmaningar med nätmobbning och hur man arbetar för att motverka det.Item Vad gör vi på jobbet? En enkätstudie med 110 fritidslärare om deras uppfattning av sina arbetsuppgifter i skolan.(2025-02-28) Sirenius Lundberg, Joel; Berntsson, Olof; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeSyftet med studien är att kartlägga de arbetsuppgifter som responderande fritidslärare anger sig arbeta med inom sin tjänst och samtidigt synliggöra hur stor mängd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidslärare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomfört en tvärsnittsansats genom en webbenkät som riktats mot yrkesverksamma fritidslärare. Webbenkäten innehåller frågor där respondenten får uppskatta deras ansvarsområde, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem. Resultatet av dessa analyseras sedan genom en univariat analys med professionsteoretiska begrepp. Denna analys visar att fritidsläraryrket är en varierande yrkesroll som inte besitter ett tydligt ansvarsområde med tydliga arbetsuppgifter. Analysen visar även att en stor del av de arbetsuppgifter en fritidslärare utför i sin yrkesroll inte anses av de responderande fritidslärarna tillhöra deras uppfattning av yrket i helhet. En stor del av dessa arbetsuppgifter tillhör sammanhang där fritidsläraren underordnas en klass- eller ämneslärare inom skolan. Studien menar även att inom de arbetsuppgifter som de responderande fritidslärarna anser tillhöra yrket så syns en ställningstagande att anta rastvärdskap som nytt ansvarsområde för yrkesrollen, ett område som tidigare tillhörde klass- och ämneslärare. Helhetsbilden av studien pekar mot att fritidslärare behöver en tydligare befattningsbeskrivning för att underlätta deras huvuduppdrag för fritidshemmets måluppfyllelse.Item Möjligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten.(2025-02-28) Gustafsson, Malin; Thysell, Ida; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeStudiens syfte är att undersöka hur grundlärare med inriktning fritidshem talar om möjligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det råder idag brist på forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik är en del av grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem, så verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och mål. För att kunna besvara studiens syfte har vi utgått från tre frågeställningar: ”Hur beskriver grundlärare med inriktning fritidshem sitt förhållningssätt till utomhuspedagogik?”, ”På vilket sätt beskrivs olika miljöer för att organisera utomhuspedagogik?” och ”Hur organiseras den utomhuspedagogiska verksamheten?”. Studien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex utbildade grundlärare med inriktning fritidshem. För att kunna analysera resultatet har studien utgått från ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att de lärare som har deltagit i studien har en positiv syn på utomhuspedagogik och de ser att utomhusmiljöer har en positiv inverkan på både personal och eleverna. Dåligt anpassade inomhusmiljöer är en bidragande faktor till att lärare väljer att flytta ut verksamheten. Resultatet visar även att deltagande lärare beskriver en trygg miljö och den spontana leken som möjligheter för att implementera utomhuspedagogik i fritidsverksamheten. Vidare beskriver även deltagande lärare att ramfaktorer som elevantal, personalstyrka och otillräcklig planeringstid ses som hinder för att implementera utomhuspedagogik i fritidsverksamheten. Vidare lyfter resultatet att de lärare som deltagit i studien har viljan och drivet att komma ut i olika utomhusmiljöer och de väljer att göra detta trots möjliga hinder. Utomhuspedagogik är en del av grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem. Trots detta är inte utomhuspedagogisk verksamhet en självklarhet på fritidshemmen. Konsekvenserna av detta blir att utomhuspedagogik bedrivs där det finns personal som har engagemanget och viljan att bedriva utomhuspedagogisk verksamhet.Item Rörelse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med lärare i fritidshem.(2025-02-28) Svensson, Veronika; Milford, James Alexander; Islamaj Skillborg, Ajna; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeFysisk aktivitet är viktig. Uppsatsen bildades då vi ville undersöka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och märkte att det finns väldigt lite forskning om fysisk aktivitet på fritidshem. Syftet med studien var att få kunskap om lärarna i fritidshemmets arbetssätt och till hjälp har vi använt tre frågor; ● Vad är lärare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt läroplanen? ● Hur arbetar lärarna i fritidshemmet för att bidra till att öka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ● Vilka förutsättningar det finns för elevers fysiska aktivitet på fritidshemmet enligt lärarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare i fritidshem samlade vi in material där vi undersökte deras förståelse av Lgr22s riktlinjer, deras strategier för elevers fysiska aktivitet samt förutsättningar de har för fysisk aktivitet. Teorin vi utgick från var det salutogena perspektivet, begreppet rörelseglädje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet. Vi utgick från Brymans (2018) tematisk analys när vi sorterade innan vi reducerade och slutligen argumenterade genom att koppla kunskapen till tidigare forskning samt teorianknytning. Resultatet visar att lärarna i fritidshemmet är medvetna om Lgr22s (2022) betydelse för fysisk aktivitet och vikten av olika miljöer och dess tillgänglighet för fysisk aktivitet. I intervjuerna berättar lärarna hur de i sin planering inkluderar elevernas intressen samt lämnar tillfälle för elevers egna idéer. Men det är inte bara från elevernas intresse lärarna planerar utan även utifrån elevernas färdigheter. För att öka elever i fysisk aktivitet berättar lärarna att eleverna hade tillgång till olika material som exempelvis boll, hopprep och digitala verktyg.Item “Eleven” - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av läroplanens formuleringar över tid med fokus på elever i behov av extra anpassningar i skolan och på fritidshemmet.(2025-02-28) Carlsson, Jonas; Christoffersson, Linnéa; Pettersson, Linda; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeSyftet med denna studie är att kvalitativt undersöka hur elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd beskrivs från 1962 fram till idag i Sveriges läroplaner. Studien ämnar även att undersöka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av stöd. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys där diskursbrott och utestängningsprocedurer används för att studera analysmaterialet. Analysens resultat visar att utestängningsprocedurer förekommer i läroplanen och att elever utan behov av stöd tillhör den rådande diskursen med makt. Fritidshemmets eget kapitel 4 bidrar med dess tydliga gruppfokusering till utestängningsprocedurer och är därmed medskapare till det Foucault benämner som, den andre. De andra i detta fallet är elever i behov av extra anpassningar. Diskursbrott uppenbarades genom att elever i behov av stöd från år 1962 till idag beskrivits med flera ord som: sinnesslö, störningar och svårigheter. Elever utan behov av stöd beskrivs genom ord som eleven eller individen. Studiens diskussionsdel lyfter fram läroplanens osynliggörande och synliggörande. Begreppen inkludering och exkludering diskuteras ur olika perspektiv. Diskurser inom fritidshemmet och läroplanen diskuteras i relation till historien. Slutligen avslutas studien med en analys att ytterligare forskning behövs inom specialpedagogik och fritidshem samt att Sveriges utbildningar för Grundlärare i fritidshem bör innehålla fler högskolepoäng länkat till specialpedagogik.Item Jag ser dig och finns här för dig.(2025-02-28) Malé, Alexandra; Norlander, Anna; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeMed den relationella ansatsen som grund syftar studien till att undersöka hur fritidslärare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet för att skapa en trygg miljö. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidslärare undersöks deras erfarenheter, perspektiv och strategier för att skapa en omsorgsfull och stödjande miljö. Fokus ligger på hur fritidslärarna ser på vikten av att bygga och upprätthålla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar svårigheter och utmaningar. Målet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur fritidslärares arbete kan påverka barns trygghet och välbefinnande samt att ge insikter som kan förbättra stödet för alla elever, vilket i förlängningen främjar en trygg och inkluderande miljö på fritidshemmet. Utöver att utforska relationer och omsorg undersöker studien även hur fritidslärare bemöter misstankar om att barn befinner sig i en utsatt situation. Detta inkluderar deras strategier för att skapa trygghet för utsatta elever samt deras förhållningssätt till etiska dilemman och känslomässiga utmaningar i arbetet. Examensarbetet visar att fritidslärare ser relationsbyggande och omsorg som centralt för att skapa en trygg miljö, men det lyfter också utmaningar som stora elevgrupper, etiska dilemman och behovet av tydligare stöd och resurser för att möta alla elevers behov.Item Hälsofrämjande arbete i fritidshem. Lärares syn på hälsa.(2025-02-28) Olsson, Ida; Edlund, Marice; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeDenna studie syftar till att belysa lärare i fritidshems perspektiv på det hälsofrämjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utförs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag rör sig för lite i förhållande till rekommendationerna så vill vi undersöka hur detta återspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det är ett intressant område att lägga fokus på då många barn spenderar mycket tid i fritidshemmet. Frågor vi sökt svar på är hur lärarna tolkar begreppet hälsa och hur de sedan arbetar med begreppet i verksamheten för att uppnå målen i läroplanen. I denna kvalitativa intervjustudie har vi intervjuat sex lärare i fritidshem varierande utbildning Vi har valt att använda oss av denna metod då vi ansåg den mest lämplig för att få svar på våra frågeställningar samt att det passade för vårt syfte. Teoretiskt förhåller vi oss till Antonovskys (2005)1 salutogena perspektiv på hälsa och hans teoretiska begrepp KASAM. Resultatet visar att lärarna i sitt uppdrag har en gemensam syn på hälsa, hälsofrämjande arbete i verksamheten och även ett gemensamt sätt hur de arbetar för att uppnå målen i läroplanen. Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att de intervjuade personerna har en liknande syn på begreppet hälsa samt att de arbetar med att nå målen i läroplanen (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22, 2022) på ett likande sätt. Studien är relevant i fråga hur fritidshemmet används som en hälsofrämjande arena för att förbättra folkhälsan.Item Trygg start på dagen eller överbliven tid? -En studie om morgonfritidsverksamhetens roll och potential(2025-02-28) Arancibia Olave, Christoffer; Sundqvist, Juliett; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeDetta examensarbete undersöker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med särskilt fokus på diskursen om fritid som “överbliven tid.” Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidslärare utforskar studien hur “morgonfritids” organiseras och genomförs, vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk möjlighet snarare än en förvaringstid. Studien bygger på Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, där fritid som "överbliven tid" ofta förlorar sin pedagogiska potential, samt på Vygotskijs sociokulturella teori om lärande (Säljö, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och Pálsdóttirs (2012) forskning fram för att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan påverka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan förplanerade och spontana strategier används också för att analysera elevens delaktighet. Genom Neulingers (1976) begrepp om objektiv och subjektiv fritid betonas vikten av att skapa meningsfulla aktiviteter som stödjer barns lärande, sociala interaktion och välmående. Resultaten visar en spänning mellan pedagogiska ambitioner och praktiska begränsningar, men också en potential för att stärka “morgonfritids” som en viktig del av skolans helhet. Slutsatsen är att tydligare riktlinjer och resurser behövs för att betrakta morgonfritidsverksamheten ur ett holistiskt perspektiv, där elevernas tid på fritidshemmet ses som en arena för lärande och en integrerad del av deras hela dag (Haglund, 2009).Item “ Annars kommer några att sitta i tre år och bygga lego”(2025-02-28) Ekström, Filip; Abdul-Fattah, Ali; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeFritidshemmet ska enligt syfte så som beskrivet i läroplanen “stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid”. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet “meningsfull fritid” kan upplevas som otydlig eller svävande, och många personliga tolkningar kan komma att påverka hur man väljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer med lärare i fritidshem undersöks hur lärare förstår och arbetar med att möjliggöra en meningsfull fritid för eleverna. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i fritidshem. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt utifrån valda teoretiska ramverk. Resultaten visar att lärarna har olika tolkningar av "meningsfull fritid", och att det skiljer sig mellan de olika lärarna kring hur de ser på barnens roll i verksamheten i relation till styrdokumenten. Lärarna beskriver olika strategier för att skapa meningsfulla aktiviteter, såsom att erbjuda valmöjligheter, samarbeta med eleverna i planeringen och att skapa en trygg och inkluderande miljö. Studien visar också att styrdokument och policy påverkar lärarnas arbete, men att det finns en viss frihet att tolka och anpassa dessa till den lokala kontexten. Studien bidrar med ny kunskap om hur lärare i fritidshem arbetar med att skapa meningsfulla upplevelser för elever. Resultaten visar att det finns en mångfald i hur begreppet "meningsfull fritid" tolkas och implementeras i praktiken. Studien understryker också vikten av att ta hänsyn till både styrdokument och elevernas perspektiv i arbetet med att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter.Item Kommunikation med de yngsta barnen i förskolan.(2024-12-04) Younan, Elyana; Lindstedt, Frida; Flyckt, Ida; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeSyftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av yngre barns kommunikationsstrategier samt kommunikationens funktion och vilka utmaningar som kan identifieras. Detta blir relevant att undersöka eftersom förskolläraren har ett pedagogiskt ansvar i barns lärande och utveckling och det krävs en kunskap och ett förhållningssätt hos förskolläraren att skapa möjligheter för barns kommunikation. Forskningsfrågorna är: 1.Vilka kommunikativa strategier uppfattar förskollärare att de yngsta barnen använder i samspelet med andra barn? 2. Hur uppfattar förskollärare kommunikationens funktion i de yngsta barns samspel och vilka utmaningar kan identifieras? Studien har en fenomenografisk utgångspunkt och undersöker skillnader i förskollärares olika uppfattningar kring kommunikation som sedan beskrivs i våra beskrivningskategorier och utfallsrum. Det är en kvalitativ studie där vi har intervjuat 6 förskollärare som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Resultatet visar att kommunikation inbegriper kroppsliga och verbala sätt att uttrycka sig på och ses som en process som sker med andra medmänniskor men kan också inbegripa estetiska uttryckssätt. Resultatet visar även att kommunikationen har en tydlig funktion för barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling och att både verbala och icke-verbala metoder används, exempelvis ljud, kroppsspråk och föremål. Förskollärarna uppfattar konsekvenser av en icke-fungerande kommunikation som missförstånd, fysiskt våld (bitningar, slag, knuffar) och ett långsiktigt socialt utanförskap i samhället. Respondenterna delar lika uppfattningar kring att det är förskollärarens ansvar att ge barnen de förutsättningar som behövs för att kunna samspela med andra barn och använder metoder som språkstärkande lärandeakter, bildstöd, TAKK, närvarande i lek kritiska situationer och ett uppmuntrande förhållningssätt. Det uppfattas finnas organisatoriska svårigheter som tid, personal och utbildning samt att faktorer som flerspråkighet påverkar möjligheten att stötta barns kommunikativa strategier. Resultaten diskuteras och i förhållande till tidigare forskning och en fenomenografisk analys.Item Skapande av läslust i förskolan.(2024-12-04) Westergren, Emma; Axell, Julia; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeDen senaste tiden har mycket forskning om att intresset för läsning sjunkit i samhället släppts, varav forskningen visar att det får betydande effekter på barnens läsförståelse. I “Läroplan för förskolan” (2018, s. 14) står det att förskolläraren ska arbeta för att främja ett intresse för skriftspråket hos barnen varav den här studien därmed syftar till att undersöka främst förskollärares beskrivning, men även bibliotekariers beskrivning, av hur de gör för att stötta barnen till ett läsintresse. För att uppnå syftet utgår studien från två följande frågeställningar; Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att skapa ett läsintresse hos förskolebarnen? Hur beskriver förskollärarna och bibliotekarierna sitt samspel mellan verksamheterna? Studien har en sociokulturell utgångspunkt och inkluderar djupintervjuer av fyra förskollärare och två bibliotekarier för att besvara frågeställningarna. I resultatet konstateras att alla förskollärare beskriver utformningen av litteracitets-miljön som viktig, exempelvis ha olika böcker i de olika lärmiljöerna för att barnen ska använda böckerna i deras lekar för att på så vis väcka ett läsintresse. Även att använda röstförvrängningar eller dramatisera boken används som ett sätt att påvisa bokens spänning. Tre av fyra förskoleavdelningar använder sig av digital boktjänst då tjänsten kan underlätta vid högläsning i större grupper så att alla barn ska kunna bli delaktiga då bilderna kan tas upp i storskärm. Tre av fyra förskoleavdelningar beskriver att de har ett pågående samarbete med biblioteket i närområdet. Det konstateras att samspelet huvudsakligen bygger på att förskolläraren ringer och ber om boktips och bibliotekarien samlar ihop bokpåsar kopplat till temat, men mer än så är sällan att de nyttjar varandras professioner för att främja barnens läsintresse.