Examensarbeten magister, Högskolan för scen och musik

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24949

Browse

Now showing 1 - 20 of 32

Låt kropparna klinga!
(2022-12-08) Laurén, Hanna; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Med utgångspunkt i fenomenologi undersöker denna studie hur man som körledare kan hjälpa sina körsångare att förkroppsliga musiken. Studien fokuserar på om rytmiken kan vara en väg att gå och på vilka sätt rytmiken kan gynna målet att få musiken förkroppsligad. Flera likheter mellan rytmik och fenomenologi lyfts fram, bland annat det holistiska perspektivet på människan. Kropp, själ, förnuft och alla våra sinnen hör ihop och bildar en helhet. En annan likhet är att både rytmiken och fenomenologin utgår från den personliga upplevelsen. I projektet har repetitioner med en sångensemble genomförts där deltagarna har fått närma sig musiken med sin kropp genom olika rytmikövningar. Studien bygger på deltagarnas reflektion och egna upplevelser samt tre intervjuer enligt Kvales halvstrukturerade livsvärldsintervju.
Vill du sjunga med mig? Learning. Doing. Meaning.
(2021-10-05) Kim, Lundberg; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Det finns många anledningar till att sjunga i kör. Körsång är en livsstil. För många är det så viktigt att de säger att det ger dem mening. Meningen kan vara att skapa något musikaliskt. Meningen kan också vara den gemenskap man får tillsammans med andra korister - eller tillsammans med publiken. Meningen kan vara att uppnå ett Vi. Vi skapar något gemensamt. Vi uppnår något. Det kan också vara att övervinna sig själv. Om meningen är att uppnå något musikaliskt och detta musikaliska inte blir tillräckligt kvalitativt tappar det en del av sin mening. I en kör är alla medskapare och i denna essä betraktar vi kören utifrån Wengers (1998) begrepp Praxisgemenskap. En sådan gemenskap kräver sin ledare. Den tillitsbaserade ledarskapsmodellen (Bringselius, 2017) blir ett verktyg att försöka hitta en grundad körledarskapsmodell.
De ledbrutna gångarterna- En blick på scenkonstens rytmik
(2020-05-20) Sondén, Tobias; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Denna text är ett försök till ett rytmiskt översättningsarbete. Jag har jobbat med både scenkonst och musik i många år och har en distinkt känsla av att jag som regissör, skådespelare, dramatiker, musiker och kompositör jobbar med liknande saker. Att de grundläggande beståndsdelarna i mångt och mycket är gemensamma. En av dessa beståndsdelar är rytm. Jag kommer i detta arbete koppla samman mina erfarenheter och tankar om rytm i ett scenkonstnärligt arbete med min rytmiska förståelse från musikens värld. Det kommer framförallt kretsa kring mitt arbete som regissör under repetitionsperioden. Detta ställer jag mot mer övergripande tankar om scenkonst. Texten är upplagd som en taxonomi/klassifikation där musikaliska rytmiska termer läggs på det scenkonstnärliga arbetet. Varje term bildar en egen kategori inom vilken jag diskuterar fritt med utgångspunkt i min egen praktik. Med rytmiken som övergripande tematik dekonstruerar jag mina arbetsmetoder inom scenkonst och musik.
Möjliga rum för socialt kapital i El Sistema
(2019-11-22) Sarner, Camilla; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
The study results show that children and parents develop social networks characterized by mutual trust and faith. Swedish society, with its strong public welfare system, has a high level of interpersonal trust. In the voluntary Swedish Municipal School of Culture, in which El Sistema constitutes a part, despite mutual hierarchical governance, mutual trust and confidence can thus be created social capital. But it is a temporary and fragile social capital. El Sistema is often run as temporary projects, which means that there is an uncertainty about continuation. Despite this uncertain ground, trusting relationships and faith between teachers and families are created. In these relationships are El Sistema's most valuable social capital, which generates both bonding, bridging and linking social capital. But social capital can quickly decline. Therefore, this study recommends that El Sistema should combine organizational hierarchy with social networks to ensure more sustainable structures that over time can safeguard social capital in the form of trusting relationships. In this way, El Sistema can contribute with a sustainable puzzle piece in a democratic community building. The study's result aim to contribute to research on the third space of music by emphasizing the importance of mutual trust and confidential relationships that create social capital.
FRIGJØRENDE BEGRENSNINGER
(2019-10-15) Brevik Gleditsch, Anders; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
I dette masterprosjektet har jeg forsøkt å bryte stilistiske grenser for å unngå kunstnerisk kompromiss; som en allsidig jazzpianist, føler jeg ofte at jeg begrenses av stilenes konsensus – jeg spiller det jeg forbinder med stilarten, og setter min egen musikalske identitet til side. Målet med dette prosjektet er å tilnærme meg det motsatte – at jeg i større grad kan la mine egne preferanser og ideer fargelegge musikken, uavhengig av hvilken stilart jeg spiller. Min tilnærming til dette har vært å begrense meg til én egenkonstruert skala, med en uvanlig tonesammensetning. Arbeidet har gått ut på å forsere denne skalaen i alle mulige musikalske sammenhenger jeg opererer, og utvikle den gjennom komposisjoner og ulike verktøy for improvisasjon. Fremstillingen viser hvordan jeg har øvd på denne spesielle skalaen, hvordan jeg har satt den i ulike musikalske kontekster, og hvordan jeg har brukt den til å utvikle og definere min musikalske identitet. Jeg drøfter prosessen og de kunstneriske resultatene, og viser konkrete verktøy jeg har utviklet, blant annet min helt egen form for blokkakkorder. Jeg drøfter også teoretiske aspekter ved prosjektet – hvordan skalaen er konstruert, hvordan jeg bruker den i ulike harmoniske sammenhenger, og hvordan jeg har blitt inspirert av andres arbeid. Denne fremstillingen utgjør den skriftlige delen av prosjektet, og er først og fremst min dokumentasjon og refleksjon over det arbeidet jeg har lagt ned ved instrumentet, samt de metodene og musikkstykkene jeg har utviklet gjennom prosjektet. Prosjektet har i tillegg omfattet min eksamenskonsert, hvor alt materiale var basert på den samme skalaen, samt tre mindre semesterkonserter. Utdrag fra dette vises og drøftes i denne fremstillingen.
Musiklärares motivation. Om musiklärares drivkrafter och attityder till det egna yrket, didaktisk verksamhet och alternativa karriärmål som musiker.
(2019-08-26) Lidin, Fredrik; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
I föreliggande studie undersöks vilka egenskaper som kännetecknar musiklärares motivation till det egna yrket. Hur påverkas motivationen till musikläraryrket av alternativa karriärmål som musiker, och hur påverkar motivationen till det egna yrket inställningen till undervisning? De 91 deltagarna är musiklärare på svenska gymnasium med estetiskt program. För att förklara hur mänsklig motivation fungerar och hur den kan förstås används self-determination theory (SDT) som teoretiskt ramverk. SDT beskriver motivationens kvalitet antingen som autonom (internt reglerad), eller som kontrollerad (externt reglerad), och mellan dessa poler finns ett kontinuum. Mätinstrumenten som används är svenska versioner av Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS), Problems In Schools (PIS) och Aspiration Index (AI). Undersökningen kompletteras med en fokusgruppintervju. De viktigaste fynden i resultaten är: att musiklärares motivation till undervisning skiljer sig jämfört med motivation till andra arbetsuppgifter; att musiklärarnas motivation till största delen är internt reglerad; att en inre reglerad motivation till yrket samvarierar med en autonomifrämjande attityd till undervisning; att olika karriärmål som musiker visar samband med vilken motivationskvalitet gentemot musikläraryrket som deltagarna rapporterar. 25% av deltagarna rapporterar särskilt gynnsamma egenskaper för musikläraryrket. Dessa egenskaper inkluderar: interna målsättningar som musiker i kombination med en högt värderad musikläraridentitet, en övervägande del autonom motivation till musikläraryrket och en autonomifrämjande attityd. Resultaten samstämmer med resultat från tidigare forskning och breddar förståelsen genom nya perspektiv. Resultaten kan ha betydelse för hur musiklärare och skolledare förhåller sig till professionen samt hur skolan och dess aktörer på bästa sätt kan hjälpa elever till mer välmående och högre kunskapskvalitet.
"Så fort en elev får en skärm i handen är det något som händer". En didaktisk analys av musiklärares beskrivning av hur de iscensätter musikundervisning med digitala verktyg i grundskolan.
(2019-08-26) Tangaard, Ulla; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Denna studies syfte är att få mer kunskap om hur musiklärare i grundskolans senare år beskriver sin undervisning med digitala verktyg och hur dessa verktyg förstås av lärarna. Forskningsfrågorna som besvaras i denna studie är följande: Hur reflekterar musiklärare kring didaktisk iscensättning av digitala verktyg? Hur beskriver musiklärare sin egen förförståelse av digitala verktyg i musikundervisningen? Studien är kvalitativ i sin ansats och materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem stycken musiklärare. Dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån didaktisk teori som teoretiskt ramverk. Resultatet visar fem övergripande teman. Digitalt skapande är det första temat, och kan förstås utifrån tre underrubriker: elevens självförtroende i relation till didaktisk iscensättning, musikskapande som ett sätt att iscensätta musik som samhällsämne och övertro på det digitala verktyget. Det andra temat behandlar internet som instruktör och tar upp det faktum att alla lärare i studien på olika sätt iscensätter sin undervisning med hjälp av videofilmer på sajter som Youtube. Det tredje temat handlar om det digitala som distraktion för en planerad iscensättning. Detta avsnitt behandlar lärarnas upplevda svårigheter att hålla fokus på undervisningen när de digitala verktygen används. Verktygets närhet till distraktioner som till exempel spelapplikationer på iPads eller internet på datorer försvårar lärarens iscensättning av lektionsinnehållet. Det fjärde temat handlar om eleven som expert på de digitala verktygen kontra lärarens förförståelse av densamma. Resultatet i denna del visar hur lärarna på olika sätt positionerar sig mot eleven som expert och hur denna roll både lyfts fram som något positivt men även något som läraren arbetar mot. Det sista temat som lyfts fram i studien är hur lärarens teknikansvar påverkar iscensättning av den undervisning som ges. I de exempel som lyfts fram i resultatet blir vikten av lärarnas förförståelse och utbildning gällande de digitala verktygen extra tydlig. I de fall där utbildning saknas kan detta leda till att arbetet med de digitala verktygen lyfts bort till fördel för att undervisa analogt.
"Facebook för det bättre". Universitetslärares resonemang om digitala verktyg och lärplattformar.
(2019-08-26) Berg, Jörgen; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Föreliggande självständiga arbete kommer att behandla olika perspektiv på lärande i musik genom digitala verktyg, och lärplattform. Fokusområdet är högre musikutbildning inom lärarprogram i Sverige. Studien undersöker hur musiklärare inom musiklärarutbildning i Sverige resonerar kring sin relation till tekniskt- pedagogiskt ämneskunnande. Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för kunskapen om hur musiklärarutbildare resonerar och beskriver didaktiska val i genomförandet av undervisning som genomförs med hjälp av digitala verktyg och helt eller delvis via lärplattform. Som teoretiskt ramverk och i analysen har TPaCK-teorin använts. Metoden för studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer skapat det empiriska underlaget. Resultatet pekar på att lärarna förändrar sin undervisning utefter sitt kunnande i digitalitet, en kompetens och förmåga de av eget intresse och lust tillskansat sig. Lärarna uttrycker en frustration över att det egna intresset för digitalitet styr utbildningens kvalitet inom området. Digitalisering av kurser ses som problematiskt då digitala verktyg och lärplattform förväntas implementeras i befintlig verksamhet snarare än att det ges förutsättningar för att skapa nytt kursinnehåll. Resultatet visar att lärarna upplever en otydlighet i relationerna mellan sin egen och studentens digitalitet samt de digitala kompetenser och förmågor studenten förväntas kunna efter erlagd examen.
"Det är så extremt mycket grejer vi ska kunna lära ut". Grundlärares tolkningsrepertoarer och positioneringar som musiklärare.
(2019-08-26) Tveita, Emma; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
This paper examines how Swedish general teacher with music education talk about their own everyday music teaching and how they position themselves as music teachers and use interpretation repertoires to construct possibilities and difficulties connected to their profession.The study takes a social constructional perspective as starting point where the view of knowledge about the world gets created and maintains in interaction with other people. Together people construct common perceptions about what ́s true or false. The bases for the empirical data production are three focus groups discussions with general teachers with music education working at different elementary schools. The analysis was carried out from a discourse analytics approach where focus was to find interpretation repertoires about possibilities and difficulties which were constructed in the discussions. The results show how general teachers with music education positioning themselves as music teacher in five different ways; the lonely music teacher, the insufficient music teacher, the satisfied music teacher, the networking music teacher and the educational critical music teacher. From the study's data production, three interpretation repertoires about possibilities and difficulties could be distinguished; the working environment, guidance and education. The result show that the general teachers with music education practical activities based on scientific knowledge tend to become some kind of music activities instead, and that the education, according to the general music teachers with music education does not correspond to the job assignment they are to perform.
"Det som man själv brinner för är ju det som kommer ta störst plats". En kvalitativ studie om förskollärares syn på pedagogiskt arbete med musik i förskola.
(2019-08-26) Billie Lindström, Caroline; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Utgångspunkt för denna studie är frågan om huruvida förskollärare under utbildningen ges möjligheter att utveckla musikaliska färdigheter för att kunna erbjuda barn en pedagogiskt stimulerande miljö för musikalisk upplevelse och utveckling. Syfte är att undersöka vilka andra faktorer, förutom musikalisk kompetens, som har betydelse för vilken musikverksamhet som genomförs i förskolan. Forskningsfrågorna rör sig kring musikens närvaro i förskolan och vilka påverkansmekanismer som har betydelse för vilken verksamhet som genomförs. Studien fokuserar på om det finns framträdande ramfaktorer som kan identifieras som styrande för förskolans musikverksamhet. Som vetenskaplig metod för att söka kunskap i ämnet har intervjuer av yrkesverksamma förskollärare genomförts. Den information som framträtt ur det empiriska materialet har analyserats med ramfaktorteori. Resultatet av analysen pekar på att de intervjuade förskollärarna gläds åt att få utlopp för sånglust och musikglädje i sin arbetsvardag, men att långt ifrån alla kollegor och förskollärare på fältet drivs av samma personliga lust inför musikaliska aktiviteter. Det framgår att arbetslagets musik-entusiasm, eller brist på engagemang, kan vara en avgörande faktor för i vilken grad det förekommer musik, sång och spel på en förskoleavdelning. En sådan slutsats får direkt bäring på professionen för mig och kollegor i liknande utbildningsuppdrag på andra lärosäten. Alla förskollärarstudenter, oavsett egenintresse för musik eller avsaknad av musikaliskt självförtroende, behöver rustas för uppdraget som ingår i arbetet som förskollärare.
Interpretation av Henryk Mikołaj Góreckis Lobgesang op. 76
(2018-09-17) Lapot, Katarzyna; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
The scope of this paper is the interpretation of Henryk Mikołaj Górecki's Lobgesang op. 76. Lobgesang is not often performed and there is not much information about it. This has given me the opportunity to not be influenced so much by others and to therefore make the interpretation strictly my own. In the first chapter of my work I present Henryk Mikołaj Górecki's life, his musical background and his character as a private person, as well as a composer. Later on I analyse and present my personal, metaphorical interpretation of his work. In order to compliment my work I made three recordings of Lobgesang with two different ensembles. In the final two chapters on my work I describe and discuss each of these.
Man hör ju inte vad de sjunger - att arbeta med text vid instudering och interpretation
(2018-07-31) Ingemarsson Berg, Maria; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Why do we sing together and howcome the weekly rehearsal with the chorus is of such importance to singers? In every culture all over the world there is music, and music is a worldwide language that makes it possible to communicate even if we don’t speak the actual language. But what is the difference with instrumental and vocal music? Of course, in vocal music we have the text. The combination between text and music, even in a foreign language can make us deeply moved and give us a glance of the inner depths of another human being. But why, then, do we so seldom actually hear the text when it’s sung, both by the local church choir or the famous professional chorus? Are there any tools that a conductor needs to know of or is it just a matter of where the conductor and the singers place the text in their agenda while studying a piece? Could it make a significant difference for both conductor, chorists and audience if the text are well prepared, well interpreted and understood by the persons who are to perform it?
Kormästaren och körledaren. Några likheter och olikheter mellan olika typer av körer och körledare
(2018-07-31) Elvin, Amanda; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
The aim of this study is to examine the work of the chorus master and the choral conductor, with a main focus on the chorus master in an opera house. I show how they prepare for the first meeting with the singers, and give examples of similarities and differences between the two roles in both preparation and the rehearsals that follows. One part of the study is an auscultation at Göteborgsoperan in the fall of 2017. I followed their work with Norma, an opera by V Bellini, and got the possibility to study how different conductors and chorus masters work with a professional choir. In the second part of the paper I describe how I used the tools and methods observed at the opera in my own work with the madrigal Sestina by C Monteverdi, sung by Göteborgs Motettkör. Here I also examine one essential aspect of the work of the chorus master: singing in Italian.
Koristens plats i kören
(2018-07-31) Elmdahl, Kristina; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
This essay is about the singer in the choir. How to make each and every one in the group feel secure and safe in her vocal singing, where to stand, how to move etc. when they perform. They shall all feel a part of the choir and take their own responsibility. The essay contains various exercises to show how to make the choir move like one body and be aware of their body language and to have contact with the audience, each other and the conductor. There are even exercises that challenge the choir member to go out of their own comfort zone. The goal is to make the singer open up and communicate with the audience and not look down in their music sheets so much. They are all an important part of the choir.
Mandat att leda
(2018-07-31) Palmgren, Susanna; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur jag fungerar som dirigent. Arbetet går ut på att jag ska hitta metoder för hur jag kan förbereda mitt möte med kören och titta på hur jag kommunicerar med ensemblen under repetition. Jag vill utveckla min förmåga att möta kören i en anda av koncentration, med ett fokus som borgar för högkvalitativt arbete under den tiden vi repeterar tillsammans.
Instudering av avancerad repertoar i en kör med varierad notkunskap
(2018-07-30) Lagerquist, Annika; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Detta arbete är en inventering av olika instuderingsmetoder och instuderingsnycklar för att hitta den arbetsgång som passar ens kör allra bäst från presentationen av stycket till framförandet. Författaren undersöker hur instuderingsarbetet blir inspirerande och intressant och hur når kören sitt gemensamma mål på bästa sätt.
God intonation i amatörkören – Några nycklar
(2018-07-30) Welander, Marie; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
I snart 13 år har jag lett vuxenkörer på varierande nivå och där ofta stött på intonationsproblem. Det har fått mig att fundera över hur man kan jobba med intonation för att uppnå bra resultat i en amatörkör utan antagningsprov. Jag ville fördjupa min kunskap kring intonation i denna typ av körer där kunskapsnivån ofta mycket varierad vad gäller både sångteknik och teori. Jag har undersökt vilka faktorer som är bra att jobba med för att förbättra intonationen i just denna typ av amatörkör. Det har visat sig att det finns många områden som påverkar intonationen. Naturligtvis spelar faktorer som okoncentration, trötthet och lokalens utformning och akustik stor roll. Dessa kan vi som körledare inte göra så mycket åt, däremot kan vi jobba med sångteknik så som andning, resonans, legato och vokaler. Ett annat område som det visat sig att vi bör fokusera på är att få korister att rent teoretiskt förstå hur det musikaliska förloppet ter sig. Det kan vara att bli uppmärksam på svårigheter kring nedåtgående rörelser, öva intervaller och förstå vikten av att skalans andra ton blir tillräckligt hög. Körledarens förmåga att höra och att kunna förebilda bra är också mycket viktigt i amatörkören.
Från A till Ö. Om vokalplaceringens inverkan på intonationen i en amatörkör och hur man kan arbeta med detta
(2018-07-30) Einarsson, Karin; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
I den här uppsatsen har författaren undersökt hur man kan arbeta med vokalplacering i en amatörkör, hur man kan knyta detta arbete till den repertoar som kören sjunger och hur detta arbete inverkar på intonationen i kören. Författaren har använt sig av flera olika metoder för att arbeta med vokalplacering och intonation. En av dem är unisona vokalplaceringsövningar. Körsången kören har jobbat med är Kärlekens tid av Benny Andersson. Ur den har körledaren plockat ut vissa ackord som kören fått träna på att stapla med fokus på att lyssna efter vokalfärg. Sången har också övats på endast de vokalljud som förekommer i texten. En stor del av arbetet har handlat om att göra sångarna medvetna om att lyssna efter vokalfärg och att öka deras förståelse för de olika vokalernas inneboende karaktärer. Arbetet med vokalplacering har gett stor utdelning angående intonationen i kören.
KÖRSÅNGENS EFFEKT PÅ BARNS INLÄRNING
(2016-12-16) Lundh, Kerstin; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Jag har i detta arbete undersökt om man genom att bilda en kör av en klass kan underlätta inlärningen. Jag har valt att arbeta med mattetal, alfabetet och ett tema i klass 1.  Jag har intervjuat Anne Johansson. Barnen har fått svara på frågor om hur de upplevt att lära sig dessa ämnen på ett för dem nytt och annorlunda sätt.
BARA FÖR SPELANDETS SKULL? En diskursanalytisk studie över ensemblelärares positionering och funktion på gymnasieskolans estetiska program
(2016-10-20) Larsson, Christer; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
This paper examines how ensemble teachers, in the Swedish upper secondary school, talk about their didactical positions and functions in the classroom, and how these conversations construct and authorize the teachers’ discursive room for manoeuvre. The study takes a social constructional perspective as its starting point, and assumes that every day interaction in a social context, produce a system of truths which determines what is possible or impossible to say or do. The empirical foundation of the study is three focus group discussions with ensemble teachers at different upper secondary schools. The produced data has been analysed through a discourse analytical approach, with one perspective focusing how rhetorical strategies are used to legitimize different didactical positions and functions in the ensemble room, and another perspective focusing on identifying local discourses which are being constructed and constituted throughout the focus group discussions, and how these discourses affect the teachers’ didactical abilities in the ensemble room. The result shows that ensemble teachers didactical positioning in many ways can be legitimized by interpretive repertoires with other interests than to follow the national curriculum or other governing school regulations. Four discourses are identified in the result: the school discourse, the feelgood discourse, the reality discourse and, as a subordinate discourse to the latter, the concert discourse. These discourses are to be regarded as small, or local, discourses which manifest themselves in different degrees and with variations in the three discussion groups.

Browse

Recent Submissions