Rapporter från Rådet för högre utbildning

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/9920

Browse

Recent Submissions

Now showing 1 - 20 of 114
  • No Thumbnail Available
    Item
    Internationalisering av den högre utbildningen - en utvärdering av akademiskt lärarutbyte mellan länder
    (Rådet för högre utbildning, 2002) Annerblom, Marie-Louise
    Denna rapport behandlar internationalisering inom den högre utbildningen. Inledningsvis ges en kort beskrivning av utvecklingen inom den högre utbildningen med utgångspunkt i globaliseringsprocessen och dess konsekvenser för män och kvinnor inom universitetet. Därefter redogörs för några internationella satsningar inom svenskt högskoleväsende under de senaste åren. 1993 avsatte regeringen 15 miljoner till Rådet för högskoleutbildning för att öka internationaliseringen inom den högre utbildningen. Rådet utformade ett akademiskt lärarutbytesprogram riktat mot grundutbildningen på universitetet. Programmet bestod av en planeringsvecka var för de båda deltagande lärarna, två språkutbildningsveckor för den svenska läraren samt minst sex veckors undervisning vid universitetet i utbyteslandet för båda lärarna. Totalt 345 universitetslärare inom olika universitetsämnen deltog i utbytesprogrammet. Utbyte skedde med 39 olika länder varav den största andelen lärareutbyten genomfördes med Australien.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Inte möjligt att försätta berg, men väl att bestiga dem!
    (Rådet för högre utbildning, 2004) Rissler, Anita
    Utvärdering av Sommarinstituten år 2000 och år 2001 med fokus på deltagarnas pedagogiska verksamhet
  • No Thumbnail Available
    Item
    Förnyelse av medicinska grundutbildningar genom teknik- och mediastöd
    (Rådet för högre utbildning, 2004-08-22) Hulting, Anna-Lena; Petersson, Göran; Ahlin, Kjell-Åke; Lundquist, Per-Gotthard; Attström, Rolf; Rydmark, Martin; Boberg, Jonas; Fors, Uno; Södersten, Kristoffer
    Slutrapport från Medcal, Rådets för högre utbildnings kommitté för kollaborativt och aktivt lärande inom medicin, odontologi och veterinärmedicin åren 1993-2003
  • No Thumbnail Available
    Item
    Redogörelse för Lärarutbildningsgruppens arbete
    (Rådet för högre utbildning, 2004-09-10) Alexandersson, Mikael
    Lärarutbildningsgruppen vid Rådet var verksam under perioden 1/9 2001 till och med 31/12 2003, dvs. i 2.5 år. I samband med tillskapandet av gruppen överlämnades en instruktion från Rådet. Lärarutbildningsgruppen, som kom att benämnas ALFA (Arbetsgruppen för stöd till lärarutbildningens förnyelse), har efter bästa förmåga strävat efter att leva upp till de förväntningar som in-struktionen medförde.
  • No Thumbnail Available
    Item
    The Swedish Summer Institute 2004 - Learners for Change
    (Rådet för högre utbildning, 2004) Gustafsson, Magnus; Rurling, Åsa; Ekman, Per
    The objective of this report is to account for some of the factors that affected the delivery of the Summer Institute 2004 and to document some of the ideas and issues that we seek to pursue during the Summer Institute process. The report therefore, accounts for the planning stage during 2003 and spring 2004 as well as the actual delivery June 6 – 11, 2004. As one of the additions to the Summer Institute 2004 was to introduce a second meeting after the fall term, this report also offers a brief account of the delivery of the Winter Institute 2005 and the ideas informing that institute. The report also outlines a number of issues for the future and presents a financial report. In addition, the avid reader will find some of the information and material as well as the guidelines for the admissions board and some minutes from meetings with the reference group among the appendices.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Closing Report From the Summer Institute 2003
    (Rådet för högre utbildning, 2003) Kirchhoff, Magnus; Rurling, Åsa
    The “Participants Evaluation” part of this text is gathered and written by Åsa Rurling. Magnus Kirchhoff is responsible for the rest of this text. To keep the values and nuances in the language, the participants notes are kept in Swedish, if they were not given in English. Also some of the enclosed documents that were used in the preparatory stages of the project are kept in Swedish since they most likely only are of concern for Swedish readers. In the assignment for the Summer Institute 2003, was embedded the task to find the future National Project Manager and I am extremely happy to, after finishing this report, be able to hand over to Magnus Gustafsson, Chalmers University of Technology, Gothenburg. I am confident he will add very much to the SI idea and activity. During the year long preparation I have also happily received the message that it has been decided that a Summer Institute will be organised at Hong Kong University in 2004 by Dr Catherine Robinson. It is for people like them, who want to carry on the SI ideas, I wrote a rather detailed and extensive finishing report from the Summer Institute 2001 and I will have to refer to that for more specific information. This report is much briefer.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Recruiting Female Students to Higher Education in Mathematics, Physics and Technology. An Evaluation of a Swedish Initiative
    (Högskoleverket, 1998-02) Wistedt, Inger
    This report presents the results of an evaluation of a Swedish government initiative aimed at recruiting female students to higher education in mathematics, science, and technology by promoting change in the form and content of study programmes previously dominated by men. Five development projects received funding within the initiative: Reforming the Computer Science and Engineering Programme (D++), at Chalmers University of Technology, Scientific Problem Solving at Göteborg University, Women in Engineering Education at the University of Karlstad, The ITProgramme at Linköping University, and the Project Programme at Stockholm University, all of them providing degree programmes which address the needs of new groups of students by offering courses which take into account a wide range of student abilities, such as communicative skills, problem-solving capacities and abilities to view the subject matter from different disciplinary perspectives.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Policy för Rådet för högre utbildning
    (Rådet för högre utbildning, 2004-05-06)
    Uppgift, målgrupp förutsättningar och verksamhetsplan för Rådet för högre utbildning.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Det pedagogiska rummet
    (Högskoleverket, 1999-11) Strid, Marie; Lindahl, Göran A; Ahlin, Jan
    Denna skrift innehåller dokumentation och kommentarer avseende de spel kring planering av universitetslokaler som genomfördes våren 1999 i Högskoleverkets regi i samarbete med Akademiska hus AB och Levande pedagogers sällskap. Skriften vänder sig till alla som är intresserade av att utveckla verksamheten vid universitet och högskolor och en lokalplanering, som stödjer verksamhetsmålen. Spelen har dokumenterats och kommenterats av en grupp från Arbetslivets bebyggelse vid Chalmers tekniska högskola. Detta är landets enda högskoleenhet för forskning och undervisning om arbetslokaler. Gruppen bestod av arkitekt Marie Strid, doktorand Göran A Lindahl och docent Jan Ahlin. Dokumentationen har beställts av Högskoleverkets utvecklingsavdelning genom projektledare Johannes Hylander. Vi hoppas att skriften ska stimulera till fortsatt diskussion kring det ämne som här tas upp, nämligen utvecklingen av högskolornas arbetsformer och pedagogik relaterad till en lokalplanering och lokalutformning, som främjar och stödjer verksamhetsmålen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Pedagogiska meritportföljer dokumenterar lärarnas pedagogiska skicklighet
    (Rådet för högre utbildning, 2003) Falk Nilsson, Eva
    Rådet för högre utbildning har i uppdrag att stödja utvecklingen av hur lärares pedagogiska meriter dokumenteras. Informationen på denna webbsida är tänkt att utgöra ett stöd för lärare och lärosäten som vill arbeta med/införa pedagogiska meritportföljer. Informationen grundar sig på material framtaget av Eva Falk Nilsson, tidigare pedagogisk konsult vid Lunds universitet, huvudsakligen under våren 2003. I denna text antal exempel på hur svenska universitet och högskolor arbetar med pedagogiska meritportföljer. Vi gör inte anspråk på att ha täckt allt. För att materialet ska bli mer användbart, är det viktigt att informationen hålls uppdaterad. Tanken är därför att högskolorna och universiteten ska skicka in kompletterande information som därefter bearbetas och läggs ut på webbsidan.
  • No Thumbnail Available
    Item
    MINT-gruppens testamente
    (Rådet för högre utbildning, 2003-09) Lundh, Anna
    Ursprunget till MINT-gruppens arbete återfinns i Riokonferensen, i propositionen ”En god livsmiljö”, 1990/1991:90, och påföljande regeringsuppdrag till rådet i mars 1992. Utbildningsutskottet framhöll särskilt - integrering i ordinarie utbildning - särskilda insatser för fortbildning av lärare - stöd till utvecklingsinsatser. Regeringsuppdrag löpte över två år och omfattade sammanlagt fyra miljoner kronor. Därefter har rådet finansierat MINT-gruppens arbete med egna medel, baserat på gruppens verksamhetsplan. I och med rådets instruktion till MINT-gruppen 2002 fick gruppen ett tydligare uppdrag att arbeta med pedagogiskt utvecklingsarbete inom sitt område.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Gender-inclusive Higher Education in Mathematics, Physics and Technology
    (Högskoleverket, 1996-07) Wistedt, Inger
    The study presented in this report describes five Swedish development projects at the tertiary level of education, funded by the Council for the Renewal of Undergraduate Education: Scientific Problem Solving at Göteborg University, The Project Programme at Stockholm University, D++ (Reforming the Computer Science and Engineering Programme) at Chalmers University of Technology, The IT-Programme at Linköping University and Women in Engineering Education at the University of Karlstad. These five projects aim at recruiting women into mathematics, science and technology by changing the content and work forms of existing programmes or by launching new programmes that will appeal to female students.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Börjar grundbulten rosta? En debattskrift om grundutbildningen i högskolan
    (Rådet för högskoleutbildning, 1999-12) Westling, Håkan, Red
    Grundutbildningen är grundbulten i högskolan – högskolan är en grundbult för samhällets utveckling1. Det var grundtankarna bakom engagemanget i 1989 års högskoleutredning. Utredningen kallades därför ofta – även av sina egna ledamöter – för ”Grundbulten”. Den tillsattes av den dåvarande socialdemokratiska regeringen men en viktig utlösande faktor var den tämligen massiva kritik av grundutbildningen i högskolan som i olika sammanhang framförts av bl.a. Sveriges Förenade Studentkårer. Studenternas kritik av undervisningsmiljön sammanfattades i utredningen på följande sätt: • Undervisningsmeriter spelar en alltför underordnad roll vid tillsättning av lärartjänster. • Högskolans lärare saknar pedagogisk utbildning; många av dem är dåliga pedagoger som inte förmår förmedla sina kunskaper till studenterna på ett begripligt sätt. • Undervisningen läggs ofta upp på ett sätt som uppmuntrar till okritiskt inhämtande av detaljkunskaper. • Examinationen är dåligt anpassad till målen för utbildningen • Kursutvärderingar saknas; där de förekommer fungerar de ofta dåligt
  • No Thumbnail Available
    Item
    Helping students to make sense of formal physics through interactive lecture demonstrations
    (2008-11-11T14:23:36Z) Bernhard, Jonte; Lindwall, Oskar; Engkvist, Jonas; Stadig Degerman, Mari; Zhu, Xia
    Educational research repeatedly shows that delivery mode instruction, such as "traditional" lectures, commonly does not help students to acquire sufficient functional understanding of physics: typically, students just achieve a 15-20% normalized gain on the Force and Motion Conceptual Evaluation (FMCE). Previously, we have successfully designed different "conceptual" labs in physics and in electrical engineering, where an average normalized gain of 61% on the FMCE has been achieved. Inspired by our previous success with conceptual labs – and with a starting point in the ideas on so called Interactive Lecture Demonstrations as developed by David Sokoloff, Ron Thornton and co-workers – our aim with this project has been to a) test how interactive lecture demonstrations best are to be enacted in a Swedish lecture setting, and b) investigate the results of such lectures in terms of student understanding. As in the conceptual labs, interactive lecture demonstrations utilize computer-assisted data acquisition and analysis of data from a "real" experiment in real-time. In the lecture setting, however, only one experimental set up is used, and the students have to engage with the task by following the lecture, making predictions and answering questions on a worksheet. In the project, we have designed and implemented the interactive lecture demonstration format with a starting point in previous experiences and research. We have also investigated the results of these lectures by means of quantitative and qualitative methods. The result of the quantitative tests shows a 37% normalized gain on the FMCE, indicating that the implementation of this approach is better than "traditional" lectures. However, the result is not as good as the results obtained from the conceptual labs, probably because the students here were not as engaged in the experiment as they had been in the lab setting. Still, one should take into consideration that interactive lecture demonstrations use fewer resources; for instance, only one set of equipment is needed. For this reason, we suggest that the use of interactive lecture demonstrations should be considered in cases where it is not possible to implement a full set of conceptual labs. It would also be interesting to explore the optimal combination of labs and lectures. In sum, the implementation of interactive lecture demonstrations show that it is possible to do reforms, and achieve active learning, in the framework of a lecture setting.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att utveckla den högre utbildningen - testamente efter Rådet för högre utbildning
    (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Degerblad, Jan-Eric; Haikola, Lars; Hägglund, Sam; Jonsson, Lars-Erik; Köhler, Lennart; Säljö, Roger
    Det primära syftet med rapporten är att granska de utvecklingsprojekt som finansierats av Rådet för högre utbildning under perioden 1999 till 2004. Då rådet nu upphör som självständig myndighet, sammanfattas också en del av resultaten av tidigare utvärderingar av projektverksamheten. Avsikten med detta är att ge ett bredare underlag för diskussion av den framtida utvecklingen av arbetsformerna i den högre utbildningen. Under perioden 1999 till 2004 har 78 projekt erhållit finansiering. Det totala stödet uppgår till knappt 57 miljoner kronor. Konkurrensen om medel har varit mycket hård, och utdelningsprocenten ligger genomsnittligt under tio procent. Detta pekar på att intresset bland högskolans lärare för att bedriva utvecklingsarbete är stort. Tyngdpunkten i rapporten ligger på de 42 projekt som avrapporterats medan pågående projekt beskrivs mer översiktligt. Sammanlagt 25 lärosäten har beviljats medel under den aktuella perioden. Linköpings universitet har med god marginal varit mest framgångsrikt och erhållit finansiering av 13 olika aktiviteter. De stora universiteten dominerar som anslagsmottagare. Nästan 60 procent av beviljade projekt har gått till universiteten i Linköping, Göteborg, Lund, Umeå, Uppsala och till Kungliga Tekniska högskolan. Mest framgångsrik högskola är Borås som fått fyra projekt finansierade under den aktuella perioden. Projekten spänner över många olika områden och akademiska fält men kan ändå sammanfattas i ett antal teman. Ett av dessa rör vad man kan kalla lärandets organisering och kunskapskvalitet. Här finns en rad projekt som på olika sätt försöker utveckla lärformer som betonar förståelse och kvalitet i lärandet. Ytterligare teman som återkommer i projektportföljen gäller: a) examination och utveckling av examinationsformer som uppfattas som relevanta och produktiva, b) användning av informationsteknik för olika ändamål, c) specifika pedagogiska metoder (portfoliometodik, problembaserat lärande, laborativa arbetssätt med flera). Under senare år har också, genom rådets initiativ, frågan om studenters medverkan i utvecklingsarbeten kommit upp på agendan. Inom vissa områden, exempelvis vad rör användning av informationsteknik för simulering och uppbyggnaden av undervisningsrelevanta databaser, har projekten haft pionjärkaraktär. En sammanfattning ger vid handen att den bedrivna projektverksamheten under perioden utan tvekan berikat den svenska högskolan. Svårigheterna ligger i att åstadkomma uthålliga verksamheter och att sprida erfarenheterna till andra högskolor. Denna svårighet har påpekats i nästan samtliga tidigare utvärderingar. Det bör också tillfogas att avrapporteringen av projekten är av mycket skiftande kvalitet. Rådet har varit angeläget att utveckla sin verksamhet. Genom ett flertal utvärderingar har man sökt skaffa kunskap om effekterna av de finansierade projekten och av de egna strategierna. Man har också tagit intryck av de utvärderingar som genomförts och försökt korrigera de problem som påpekats. Man har försökt förtydliga sina bedömningar och förbättra dialogen med sökande. Under de senaste åren har man tagit intryck av den kritik som förts fram av utvärderare mot alltför solitära och isolerade projekt genom att inleda en satsning på nätverksbyggande inom ett antal specifika områden. Enligt vår uppfattning besitter rådet, dess ledamöter och projektansvariga en mycket stor erfarenhet av villkoren för utvecklingsarbete i den svenska högskolan, och dessa bör tas till vara för framtiden. Rådet har varit en liten myndighet som arbetat med en bottomup -strategi, det vill säga man har i huvudsak varit reaktiv. Rådet har haft alltför små resurser för att självt driva sin verksamhet på tematisk nivå. Mot bakgrund av detta har medelsutlysningarna tenderat att bli alltför allmänna och utan klar tematisk styrning. Ett problem är också samspelet med de olika högskolorna och med deras pedagogiska utvecklingsenheter. Avslutningsvis konstateras att de motiv som ursprungligen fanns för att inrätta en central myndighet med ansvar för utvecklingsarbete inom högskolan ter sig än mer giltiga idag. Högskolan har expanderat på ett tämligen dramatiskt sätt under de senaste decennierna och kommit att omfatta en allt större del av befolkningen. Heterogeniteten i de studerandes bakgrunder blir allt större och kunskapsutvecklingen ställer allt större krav på undervisningen. Förändringstrycket från omvärlden framgår också genom olika reformer och beslut, och den pågående Bolognaprocessen kan ses som ett exempel på detta. Många av de projekt som genomförts kan ses som universitetslärares försök att hantera ett centralt dilemma för högskolan: Hur tillfredsställer vi de krav på yrkesrelevanta och generella färdigheter som kommer från samhälle, studenter och arbetsgivare, samtidigt som vi försöker bibehålla de kvaliteter i lärande som utmärker traditionell akademisk fördjupning? Rapporten konkluderar med att konstatera att de utmaningar som högre utbildning står inför inte på ett framgångsrikt sätt kan hanteras av enskilda lärosäten. Det krävs samverkan och en central instans som finansierar kvalificerat utvecklingsarbete, bidrar till kunskapsspridning och som skapar intresse och gynnsamma villkor för en fruktbar diskussion om hur vi utvecklar lärandet i högskolan.
  • No Thumbnail Available
    Item
  • No Thumbnail Available
    Item
    Pedagogisk skicklighet som merit vid professorstillsättningar
    (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Tydén, Thomas
    Frågeställningen för denna studie har varit hur pedagogiska skicklighet vägs in vid tillsättningen av professorer. Professorstillsättningar vid Chalmers, Uppsala universitet och Örebro universitet under åren 2001 2002 utgör det empiriska underlaget. Resultatet pekar på att pedagogiska meriter lyfts fram som ett viktigt kriterium i officiella dokument som anställningsordningar, bedömningsgrunder vilka utgör den formella grunden för tillsättningsförfaranden. Förslag till pedagogiska meritportföljer finns framtagna och vid två av de aktuella högskolorna anges att speciell sakkunnig särskilt skall granska pedagogiska meriter. En genomgång av utlysningstexterna visar på en i det närmaste identisk text beträffande kraven på pedagogisk skicklighet. Inte i något fall är den pedagogiska kvalifikationen nedbruten till och anpassad för den aktuella tjänstens specifika pedagogiska behov. En genomgång av utlysningstexterna visar på en i det närmaste identisk text beträffande kraven på pedagogisk skicklighet. Inte i något fall är den pedagogiska kvalifikationen nedbruten till och anpassad för den aktuella tjänstens specifika pedagogiska behov. De studerade sakkunnigtexterna visar på en stor spridning beträffande omfång och kvalitet av resonemang om pedagogiska meriter. Sakkunnigtexterna indikerar även att inlämnade ansökningar uppvisar stor variation i detta avseende. En övergripande slutsatsen är högskolorna har kommit en bit på väg men att mycket återstår att göra. Det positiva är att man har lyckats få högskolekolossen i rörelse. Kolossen är i sakta rullning avseende en meriteringsbedömning av nya anställningar, en meritering som inte enbart grundas på vetenskaplig meritering utan även beaktar pedagogisk skicklighet. Som redovisas i denna rapport är detta ännu på ett mycket prematurt stadium och i många av de studerade anställningsärenden som studerats i denna undersökning är texter och bedömningsgrunder rudimentära. Men samtidigt har mycket hänt det senaste decenniet och man kan hävda att lagar, anställningsordningar, meritportföljer har krattat i manegen. Men om inte processen går vidare är det risk att dagen mer eller mindre slentrianmässiga tolkning av lagtexten, den likriktade och kvantitativa bedömningen cementeras. Kolossen är i rullning men måste tillföras energi för att inte rörelsen skall avta. Energi i form av utveckling och fördjupning och förfining av åtgärder för att öka den pedagogiska skickligheten hos våra lärare på universitet och högskolor vilket är det ultimata syftet med det pedagogiska meriteringssystemet.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Pedagogisk skicklighet och pedagogiska meriter - historik & praktik
    (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2001) Rovio-Johansson, Airi; Tingbjörn, Gunnar
  • No Thumbnail Available
    Item
    Handboken - miljöperspektiv i utbildningen, hur då? Goda exempel på miljöintegrering i högskolan
    (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2000) Sammalisto, Kaisu; Lundh, Anna
  • No Thumbnail Available
    Item
    Proceedings 2003 Utvecklingskonferensen
    (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Järnefelt, Ingrid