Tematiska rum

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/17757

Vårdalinstitutet har för närvarande åtta s k Tematiska rum öppna för allmänheten. Under 2009 kommer ytterligare rum att öppnas. Avsikten med de tematiska rummen är att sprida evidensbaserad kunskap inom områden av relevans för personal, anhöriga och andra intresserade involverade i vård och omsorg. Att sprida information på det här sättet, via Internet, är ett nytt sätt att förmedla kunskap på.

De tematiska rummen är i hög grad ett utvecklingsarbete, som hittills saknar motsvarighet i den akademiska världen och i vård och omsorg.

De tematiska rummen publiceras på: http://www.vardalinstitutet.net/tema/ och arkiveras i GUPEA på: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/17757

Browse

Now showing 1 - 20 of 24

Om mat och dysfagi
(Vårdalinstitutets Tematiska rum Näring och Ätande, 2005) Tibbling Grahn, Lita
För den som har ät- och sväljsvårigheter, dysfagi, är risken stor att drabbas av näringsbrist, avmagring och luftvägskomplikationer. Flera hundratusen människor i Sverige har någon form av dysfagi, något som för de flesta innebär ett socialt, fysiskt och psykiskt lidande. Än värre är lidandet när de möter människor inom vården som inte känner till vad dysfagi är och vilka möjligheter som står till buds för att lindra besvären.
Dysfagi
(2005) Bülow, Margareta
Dysfagi är ett symptom på en onormal sväljningsförmåga. Problemen kan finnas i munnen, svalget eller matstrupen. Symptomen är ofta varierande, från en känsla av upphakning i samband med ätande och drickande till allvarliga kvävningsanfall på grund av felsväljning. Att drabbas av sväljningssvårigheter kan innebära att livet förändras drastiskt. Ätande och drickande kan bli mödosamt eller kanske helt omöjligt. Inte sällan framkommer olika etiska och psykologiska aspekter. Olika sjukdomstillstånd kan göra att det krävs olika typer av anpassningar.
Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat
(2004) Klasson, Wasty
De funktionella svårigheterna vid ätandet kan delas in i intagande av mat, sväljning och ork: * intagande av mat att hantera maten på tallriken, att föra maten till munnen och att samtidigt sitta ordentligt * sväljning öppna/stänga munnen, hantera maten i munnen och att svälja * ork ork att genomföra en hel måltid, äthastighet, mängd uppäten mat Förutom nämnda ätproblem finns det flera möjliga faktorer som kan påverka hur mycket man äter, till exempel nedsatt aptit, depression och måltidsmiljön. Personer med tugg- och /eller sväljsvårigheter kan oftast inte eller orkar inte äta tillräckligt stora portioner med mat. Därför är det viktigt att till den lilla portionen mat alltid använda sig av energitäta livsmedel. Det finns idag i handeln produkter som är tillfredsställer dessa behov.
Etik - näring och ätande
(2006) Westergren, Albert
Grundläggande etiska principer är att värna om vårdtagares självbestämmande, att göra gott och inte skada, att vara rättvis och att värna om livets okränkbarhet. Principerna att göra gott och att respektera autonomin är nära förbundna med beslut relaterade till liv och död. Centrala frågor att söka svar på är om vårdtagaren är kompetent att fatta beslut som är i överensstämmelse med hans/hennes långsiktiga intresse. Vad är vårdtagarens vilja? Vilket beslut gör gott och vilket gör skada? Om vårdtagaren bedöms icke-kompetent framstår principen om att göra gott och inte skada som viktig, och om han/hon bedöms kompetent framstår principen om att värna om rätten till självbestämmande viktig. Att tolka beteendet hos personen med demens utgör speciella svårigheter. Är knipandet med munnen uttryck för matvägran eller en oförmåga i form av oral apraxi? Personal kan ha goda intentioner med sina handlingar men bristande kunskap. Således är träning och utbildning viktigt för att de etiska principerna ska kunna efterlevas. Vidare kan brist på tid och personal utgöra hinder i strävanden efter en, ur etisk synvinkel, god omvårdnad, vilket kan orsaka stress hos personal som vet hur något ska utföras men inte ges resurserna att göra det.
Aptit
(2006) Westergren, Albert
Aptit och hunger initierar ätandet. Aptiten påverkas av våra sinnesintryck men även det som tillfredsställer våra psykologiska, sociala, och kulturella behov kan inverka positivt på aptiten. Hungern stimuleras bland annat av sammandragningar i magsäcken, blodsockernivån, frånvaron av näring i tunntarmen och mag- tarmkanalens hormoner. Hög fysisk aktivitet ökar förbränningen och stimulerar därmed hungern. Den behagliga upplevelsen av mättnad utlöses av att det finns näring i tunntarmen, vilket frigör hormoner som signalerar mättnad. Med stigande ålder försämras förmågorna att känna lukt och smak. Eftersom luktupplevelsen har stor betydelse för smaken påverkas hela den sensoriska upplevelsen av maten. Därför behövs större koncentrationer av smaker för att ge samma upplevelse som när man var yngre. Upplevelsen av smak och lukt påverkas också negativt av läkemedelsintag. Äldre upplever även törst i mindre omfattning än yngre och känner inte samma välbehag i att släcka törsten och har därför ett mindre intag av drycker. Minskad fysisk aktivitet minskar aptiten och energibehovet, men trots minskat energibehov kvarstår behovet av näringsämnen relativt konstant. "Aptiten på mat" påverkas också av att vistas på institution. Ändrade måltidsmönster och maträtter gör att det är lätt att känna sig obekväm och då blir aptiten sämre. Man får obehagskänslor vi matbordet.
Mat och näring i ett munhälsoperspektiv
(2005) Johansson, Ingegerd; Einarsson, Susanne
Att kunna tugga och svälja och att inte ha ont i munnen är tre faktorer som är av stor betydelse för en individs möjlighet att kunna äta. Få eller trasiga tänder, sveda, smärta, torrhet i munnen, förlorad smak och problem att svälja är förknippat med vad och hur mycket man äter och med undernäring. Omvänt är kost och näringsintag av betydelse för salivsekretionen och för att tänderna och slemhinnorna skall bevaras friska. Vid åldrande och långtidssjukdom minskar ofta motståndskraften mot sjukdom i munnen eftersom många mediciner och vissa sjukdomar försämrar salivens sammansättning och minskar sekretionen. Dessutom sänker många sjukdomar förmågan/kraften att genomföra förebyggande åtgärder. De vanligaste hoten mot munhälsan vid åldrande/långtidssjukdom är försämrad salivkörtelfunktion, karies, inflammation i tandens stödjevävnader, samt svampinfektion. Munvårdsprogram för äldre/långtidssjuka syftar till att förebygga eller minska sjukdomsutveckling och smärta som minskar individens livskvalitet, inklusive förmågan att äta. Huvudsakligen går programmen ut på att rengöra munnen från matrester och tänderna från bakteriebeläggningar, lindra effekterna av utslagen salivproduktion, öka tandvävnadernas motståndskraft mot karies, samt regelbundet inspektera munnen för sår eller annan slemhinnepåverkan.
Maten och det nya landet : en forskningsrapport från Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK).
(2007) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus
Rapporten Maten och det nya landet ingår i forskningsprojektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+, som är ett institutions- och fakultetsövergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Projektet pågår åren 2004-2007 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Ett övergripande syfte är att med utgångspunkt i kvalitativa/etnografiska metoder ge en mer djupgående och nyanserad bild, som komplement till statistiska undersökningar om samband mellan t ex åldrande, mat och hälsa. Resultatet från projektets första år finns presenterat i CFK-rapporten Vin, växthus och vänskap, som finns att ladda ner från CFK:s hemsida www.cfk.gu.se. Här finns också rapporten Maten och det nya landet i sin helhet att hämta.
Stockholms Borgerskap lagar och serverar koshermat till äldre
(2004) Blomberg, Helena
Att som äldre fortsätta med att leva enligt judisk mattradition är idag möjligt vid Stockholms Borgerskaps äldreboende. En kreativ omorganisation med stort engagemang av duktig personal skapade en enkel och fiffig lösning för kök och matsalar. Kosher betyder lämplig i bemärkelsen att födan är tillredd i enighet med de judiska matlagarna. Kostchef Helena Blomberg och personalen som arbetar vid Stockholms Borgerskaps kök och matsalar har studerat judisk tradition och mathållning för att förstå och kunna sätta sig in i de boendes behov och önskemål. Rent praktiskt innebar arbetet att personalen fick lära sig att tänka i rött och blått. Redskap och porslin delades in i rött och blått. Rött för köttig föda och blått för mjölkiga födoämnen. Tillagnings- och diskrutiner ändrades, även diskning sker i olika diskbaljor, röda och blå.
Unikt projekt med proteinförskjuten kost i Göteborg
(2004) Yula, Kersti
De flesta med Parkinson står ju på någon Levodopamedicin: Madopark eller Sinemet. Det har visat sig att protein konkurrerar ut dopaminet i tarmen och hinner före till hjärnan. Det är därför det är så viktigt att ta L-dopamedicinen minst en halvtimma före måltid.
Skyddar fiskfett mot Alzheimers sjukdom
(Medikament, 2005) Cederholm, Tommy
Det finns många skäl som talar för positiva effekter på tankefunktioner och minne genom ett högt fiskintag. Epidemiologiska och djurexperimentella studier antyder att regelbundet fiskintag eller hög tillförsel av dokosahexaensyra minskar risken för Alzheimers sjukdom respektive förbättrar minnesfunktioner. Inga framåtblickande studier över omega 3-fettsyrebehandling till patienter med etablerad Alzheimers sjukdom finns dock ännu. Nyligen har materialinsamlingen i en svensk sådan randomiserad placebokontrollerad studie OmegAD-studien) avslutats.
Nutritionsstatus bland strokepatienter. Drabbas förstagångsinsjuknade strokepatienter (<70 år) av malnutrition? En kartläggning.
(2005) Jakobsson, Märta
På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har nutritionsstatusen för förstagångsinsjuknade strokepatienter yngre än 70 år undersökts, från akutskedet till uppföljningen tre till fyra månader efter insjuknandet. Denna åldergrupp utgör 20% av alla strokepatienter. Omräknat till antal årligen insjuknade strokepatienter i Sverige innebär det ca 6000 personer. Stroke är därmed den vanligaste orsaken till funnktionshinder bland vuxna, vilket förutom mänskligt lidande, i sin tur leder till höga samhällskostnader. Studien visade att man kunde se tecken på undernäring hos några få patienter. Tecken på övervikt, förhöjda blodfettsvärden fanns både i akutskedet och vid uppföljningen, framför allt hos diabetespatienter.
Äldre personer med Parkinsons sjukdom går tidigt ner i vikt
(2005) Lorefält, Birgitta
Många äldre patienter med Parkinsons sjukdom går ner i vikt, vilket kan leda till undernäring. För att få svar på frågan om och när under sjukdomsprocessen dessa patienter går ner i vikt och vad orsaken kan vara till en eventuell viktnedgång startade Birgitta Lorefält en studie, där patienter med Parkinsons sjukdom följdes över tid.
Nutritionsstöd till cancerpatienter
(2004) Persson, Christina
Christina Persson, dietist och med.dr. vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har i sin doktorsavhandling, "Improved Nutritional Support in Cancer Patients", sett på hur man kan stödja och påverka cancerpatienters näringsintag för att minska viktnedgång och ge en bättre livskvalitet. Alla patienter har rätt till ett adekvat nutritionsstöd anpassat efter behov, önskemål och tillstånd. För att kunna ge detta måste alla kring patienten ha kunskap om och intressera sig för patientens nutrition och eventuella problem. Om en patient, som redan är eller är på väg att bli undernärd, snabbt blir identifierad är det möjligt att med gemensamma insatser stabilisera eller till och med vända en negativ viktutveckling och därmed förbättra patientens förutsättningar och livskvalitet.
Proteinreducerad kost
(2004) Eyre, Sintra
Proteinreducerad kost (PR-kost) ordineras av njurläkare och är framför allt avsedd att användas till patienter, som har symptom på urinförgiftning (uremi) p.g.a. nedsatt njurfunktion. De viktigaste symptomen vid uremi är trötthet, anorexi, illamående, kräkningar, anemi, klåda och neurologiska symptom. Den allvarligaste komplikationen vid behandling med PR-kost är undernäring. Kosten skall endast påbörjas efter ordination av läkare och genomföras med hjälp av dietist. Ämnesomsättningen fungerar så att nedbrytningsprodukter av kolhydrater och fett från maten utsöndras huvudsakligen som koldioxid och vatten. Vid omsättning av proteiner däremot bildas andra ämnen ( t. ex. urea och ammoniak), som utsöndras via njurarna. Nedsatt njurfunktion medför en ansamling av dessa ämnen i blodet, vilket ger upphov till uremiska symptom. Genom begränsning av proteinintaget (PR-kost) kan halten av bl.a. urea minskas och de uremiska symptomen lindras. Många patienter med uttalade uremiska symptom innan start med PR-kost kan hållas symptomfria under månader och år med en proteinrestriktion.
SGA Subjective Global Assessment
(2004) Persson, Christina
SGA Subjective Global Assessment är en teknik som är lätt att använda, för att bestämma näringstillståndet hos en patient. Den beaktar inte bara förändringar av kroppen utan också förändringar av fysiska funktioner. SGA visar en total utvärdering av en patients tillstånd gjord av en erfaren kliniker, som korrelerar subjektiva och objektiva aspekter av sjukdomshistoria och fysisk undersökning. Översikten av sjukdomshistorien inkluderar vikt, viktförändringar, matintag, gastrointestinala symptom, sjukdomsstatus och patientens funktionella status. SGA innefattar också en fysisk undersökning av negativa förändringar i kroppskonstitutionen, som t. ex. minskning av underhudsfett eller muskler samt tecken på ödem och vätskeansamlingar, som är näringsrelaterade. Efter utvärdering klassificeras patienten som välnärd (A), något/misstänkt felnärd (B) eller svårt felnärd (C).
Äldre och ätande i "vårdmatsalar" : måltiden inom omsorg och vård
(2007) Sidenvall, Birgitta
Birgitta Sidenvall menar att vårdpersonalen inte får nöja sig med "ett tack för maten" och därmed tro att allt är bra. Äldre patienter känner sig mer som gäster än som boende på en vårdinstitition. Man kan ha fysiska svårigheter att äta, vara van vid andra måltidsmönster och andra rätter, ha andra vanor och tidschemata. Allt påverkar aptiten.
Äldre och ätande i hemmiljö
(2007) Gustafsson, Kerstin
Kerstin Gustafsson ser i sin forskning att samhällets insatser är en viktig förutsättning för att äldre funktionshindrade skall kunna fortsätta att laga sin mat hemma. Anpassningen skall fokusera på vad man klarar i stället för vad man inte klarar. De som fick hjälp med sina lagade måltider, köpte färdiglagad mat i affären eller hade "matlådan" från kommunen fick bättre lagade måltider och hade därigenom ett bättre näringsintag
Viktminskning hos äldre
(2004) Cederholm, Tommy
Det normala åldrandet innebär att man kan förlora upp till ett halvt kilo per år i vikt. När viktförlusten är större än 5% på 3 månader eller mer än 10% av tidigare normalvikt finns det anledning att vara vaksam. En sådan viktförlust orsakas oftast av kroppslig eller psykiatrisk sjukdom och bör, om inte rimlig förklaring finns, föranleda medicinsk utredning. För att tidigt upptäcka onormala viktförändringar bör den äldre individen väga sig/vägas 2-3 gånger årligen. Efter att erforderliga medicinska åtgärder vidtagits bör den äldres måltidsordning anpassas så att små näringstäta måltider, ev. även flytande kosttillägg, ges ofta med spridning över dygnet.
Undernäring hos äldre personer i kommunalt boende
(2004) Christensson, Lennart
Lennart Christensson har i sitt avhandlingsarbete undersökt näringstillståndet hos äldre, som var nyinflyttade till kommunalt äldreboende. Han har utvärderat metoder för att bedöma näringstillstånd och undersökt effekten av individanpassade åtgärder. Personalens attityder till faktorer, som är viktiga för vårdtagarnas ätande och näringstillstånd undersöktes också. Avhandlingen visade att ungefär en tredjedel av gruppen äldre, som var nyinflyttade till någon form av kommunalt äldreboende, var undernärda vid ankomsten och ungefär lika många befann sig i riskzonen för att utveckla undernäring. Att mäta hälsorelaterad livskvalitet kan underlätta tidig upptäckt men också hjälpa till i arbetet med att hitta bakomliggande orsaker till ökad risk för undernäring. Det individanpassade åtgärdsprogrammet visade sig vara en användbar modell för att förbättra näringstillståndet och funktionell kapacitet hos vårdtagare, som vid ankomsten var undernärda. Som helhet hade personalen positiva attityder till faktorer, som är viktiga för vårdtagarnas ätande och näringstillstånd, men utbildning och införande av ett förändrat arbetssätt hade liten effekt på deras attityder
Sjukdomsrelaterad undernäring - äldreomsorgens utmaning
(2008) Rothenberg, Elisabet
Sjukdomsrelaterad undernäring drabbar många sjuka äldre. Tillståndet kan obehandlat vara livshotande, leder till minskad funktion och livskvalitet samt ökad morbiditet och mortalitet. Evidensbasen för diagnostik och behandling har ökat kraftigt under senare år. Kunskapen om vad som bör göras är tillgänglig. Problemet är att denna inte är tillräckligt spridd. Det gäller slutenvården och i än högre utsträckning kommunal äldreomsorg. Att få tillstånd ett adekvat nutritionsomhändertagande i äldreomsorgen är en stor utmaning. Här vid behöver framförallt hemtjänsten uppmärksammas då allt fler sjuka äldre bor i ordinärt boende med hemtjänst. Samverkan mellan är av stor betydelse för att vårdkedjan skall fungera och nödvändig information överföras mellan vårdgivarna. Det finns också ett behov av tydliga riktlinjer för matens kvalitet då kosten utgör basen i nutritionsbehandlingen.

Browse

Recent Submissions