| dc.description.abstract | Syftet är att beskriva en maktkamp mellan Sverige, Norden och OECD å ena sidan, och
skatteparadisen och med dem förtrogna skatteplanerare å den andra. Jag ämnar med att
utröna det senaste decenniets faktiska utveckling av skatteparadisen – deras fortbestånd,
framgång eller eventuella nedgång. Jag hoppas kunna bidraga med intressanta infallsvinklar
och teoretiska perspektiv på det som varit och hur framtiden skulle kunna se ut. Vidare åsyftas
att ge en inblick i hur arbetet emot skatteparadisfenomenet, samt för detsamma, ser ut.
Hur ser relationen och utvecklingen mellan det svenska skatteverket, OECD och de av dem
klassade skatteparadisen, ut ur ett maktperspektiv?
Jag har bedrivit en kvalitativ, induktiv forskningsprocess – en fallstudie i huvudsak utgjord av
litteraturstudium. Även tre intervjuer är genomförda, samt så har jag tre olika maktteorier
som teoretiska perspektiv. Tidigareforskning presenteras, men det huvudsakliga materialet
har jag samlat in själv genom egen forskning.
Tre epoker i utvecklingen av relationen mellan OECD- medlemmarna och skatteparadisen har
urskilts: Tiden innan nittiotalet präglades av ickehandling och eventuellt omedvetande från
OECD- medlemmarnas sida, men även av lindrigare skatteflykt till skatteparadisen. Nittiotalet
präglas av ökande skatteflykt samt av att båda parter organiserar sig, men också av en
medvetandegörande- process bland OECD- medlemmarna om problemen. Tvåtusentalet och
framåt präglas av ett kulminerande av skatteflykten, samt av en aktionsagenda där
skatteparadisen enligt OECD skall avveckla sina skadliga skattpraktiker.
Utvecklingen såg för OECD:s vidkommande lovande ut i början av 2000- talet, för att
sedan helt stanna upp 2003, och sedermera bara gå framåt i förhållande till vissa kategorier av
den tidigare så homogena gruppen skatteparadis, men fortsatt ha avstannat i förhållande till
de flesta skatteparadisen. Innan 2003 präglades relationen mellan OECD och skatteparadisen
av en mer instrumentell, tvångsinriktad approach, för att sedan bli av mer kommunikativt,
samarbetande slag. Nu handlar det för de enskilda OECD- medlemmarna om att förmå
skatteparadis om att knyta bilaterala informations- utbytesavtal, genom att erbjuda, något för
dem, tillräckligt önskvärt i gengäld. Här har Norden gått ihop och hitintills identifierats som
bland de generösare – på gränsen till vad som är rekommenderat och hitintills praxis inom
OECD.
Lejonparten av alla skatteparadis är inte närmare en, från början medgiven,
avveckling av sina skadliga skatteregimer, än vad de var i början av OECD:s skatteparadisprojekt.
Främsta anledningarna är att de trots allt förlorar mycket pengar på att göra sig
mindre attraktiva för flyktkapital världen över, och att de enligt avtalen med OECD varken i
teorin eller i praktiken behöver avveckla sina skadliga skatteregimer förrän alla OECD- länder
gjort det samma, vilket inte än hänt. Följaktligen misslyckades OECD kapitalt med sitt projekts
stora mål – att till den trettioförsta december 2005 ha avvecklat de skadliga skatteregimerna
hos skatteparadisen, minst i form av ett utbyte av information i skatte- som civilrättsliga fall.
Framtiden för skatteparadisen, såväl som för OECD:s lycka, hänger främst på USA:s syn och
engagemang i frågan, vilket båda parterna verkar vara införstådda med. | en |
