Hur upplever företag och revisorer redovisningen av FoU enligt IFRS? -en studie av tre forskningsintensiva företag

Abstract

Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har därför fått en ökad betydelse. Sedan år 2005 är IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB kräver aktivering när vissa krav är uppfyllda. De senaste åren har det riktas kritik mot dagens värderingsmetoder av FoU. Beträffande aktiveringsbaserad redovisning av FoU och hur det påverkar den finansiella rapporteringen, råder det delade åsikter om. Problemdiskussionen leder fram till uppsatsens huvudfrågeställning: Hur anser företag och revisorer att redovisningen av FoU i enlighet med IAS 38 speglar den finansiella rapporteringen?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag och revisorer upplever redovisningen av FoU i enlighet med IAS 38, och dessutom hur de anser att redovisningen speglar den finansiella rapporteringen med hänsyn till IASB:s föreställningsram. Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att endast intervjua redovisningsansvariga på börsnoterade forskningsintensiva bolag som tillämpar IFRS/IAS, samt som har kontor stationerade i Göteborgs närområde, vilket förenklar intervjuprocessen. Därtill har vi intervjuat en revisor och en redovisningsexpert som har insyn i internationell redovisning.

Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ undersökning där tre företag samt två representanter från världsledande revisionsbyråer har intervjuats personligen.

Slutsats: Studien har visat att försiktighet anses vara ett praktiskt rättfärdigande vid redovisning av FoU. Jämförbarheten kan hindras i samband med aktivering då företag är olika försiktiga i sitt säkerställande av kraven. Studien framhåller att ingen uppenbar konflikt med tillförlitlighet vid redovisning enligt IAS 38 upplevs. Det framgår av studien att företag med ekonomiska resurser, en bra dokumentering varav en utvecklad marknadskartläggning för att påvisa framtida fördelar; är förutsättningar som anses öka tillförlitligheten av redovisningen. Slutligen belyses att FoU-redovisning enligt IAS 38, framhålls som mer relevant finansiell rapportering, jämfört med full kostnadsföring.

Förslag till fortsatta studier: Vi anser att det vore av stort intresse att undersöka prognostiseringsrelevansen av aktivering från investerares perspektiv. Det har framgått under uppsatsens gång att det finns tecken på att företag tenderar att vara väldigt försiktiga i sin redovisning av FoU och därför anser vi kunde det vara intressant att undersöka om kraven ger upphov till för sen aktivering. Det skulle även vara av intresse att göra en kvantitativ undersökning med syftet att ta reda på vilka branscher som tenderar att aktivera mest och ställa det mot längden av produktcyklar och ledtider.