Att lindra oro. Hur sjuksköterskan kan lindra oro i samband med ett kirurgiskt ingrepp

Abstract

Att genomgå ett kirurgiskt ingrepp kan för patienter vara en omvälvande upplevelse och ge upphov till oro. Sjuksköterskans uppgift på den kirurgiska vårdavdelningen består till stor del av praktiska moment såsom preoperativa förberedelser men det är även viktigt att tillgodose patientens psykiska välbefinnande. Oro kan ha varierande orsaker och upplevas på olika sätt av patienter. Om patienten känner sig orolig kan det få negativa konsekvenser för den kirurgiska vården. Litteratur och egna erfarenheter tyder på att omvårdnad inom kirurgisk verksamhet har en mindre roll till skillnad från det medicinska och sjukdomscentrerade synsättet. Denna litteraturstudie syftade till att undersöka hur sjuksköterskan ur ett omvårdnadsperspektiv kan lindra oro i samband med ett kirurgiskt ingrepp. En innehållsanalys av 12 vetenskapliga artiklar frambringade fem meningsbärande kategorier. Dessa var; information, sinnen, individanpassning, närvaro samt delaktighet och känsla av kontroll. Till dessa kategorier knöts omvårdnadsåtgärder som vi fann applicerbara i praktisk verksamhet. Åtgärder som beskrevs i artiklarna var bl.a. värme, skriftlig och muntlig information, att lyssna och beröring. Det innehöll även åtgärder som gav patienten möjligheten att göra egna val, att använda sig av musik samt att med hjälp av andra tekniker göra patienten mer mentalt förberedd för det kirurgiska ingreppet. Den teoretiska anknytningen till litteraturstudien utgjordes av delar ur Katie Erikssons omvårdnadsteori. Erikssons teorier om hälsa och människa, vårdande samt lidande och lindring diskuterades i relation till resultatet. Vårt resultat visade på en del av de omvårdnadsåtgärder som kan lindra det lidande som kan upplevas i samband med ett kirurgiskt ingrepp. Mer kvalitativ forskning krävs dock för att kunna bemöta patienten ur ett helhetsperspektiv och bedriva patientnära omvårdnad.